ELEVMEDVERKAN Principerna för elevdelaktighet och -medverkan är i skolan följande: TRIVSELENKÄT - i samband med utvecklingssamtalet i slutet av höstterminen och/eller på vårterminen ENGAGEMANG I SKOLANS FESTER OCH TILLSTÄLLNINGAR - delta i planering av program - uppträda - förbereda och hjälpa till med skolans basar REPRESENTERA SKOLAN - idrottstävlingar o.dyl
SAMARBETE MELLAN HEM OCH SKOLA Vårdnadshavaren har det främsta ansvaret för barnets fostran, och skolan ansvarar för initiativ till samarbete och frågeställningar i anslutning till fostran. Skolan kontaktar vårdnadshavarna och har skyldighet att informera dem om angelägenheter som rör elevens välmåga och studieframgångar. Samarbetet bör bygga på ömsesidig respekt för varandras kunnande om eleven, där läraren representerar den professionella aspekten. Om det visar sig att eleven har inlärnings- och studiesvårigheter bör kontakten vara tätare. Vårdnadshavarens aktiva roll poängteras i den plan som kan uppgöras för elevens lärande samt inför olika stadieövergångar. Skolan informerar vårdnadshavarna på olika sätt om mål för skolans undervisning och arbetet i skolan, samt inbjuder dem till diskussioner om värdegrund och ordningsprinciper. Skolan ordnar föräldramöten och informerar vårdnadshavarna skriftligt om skolans planer och aktiviteter. Skolan erbjuder föräldrarna möjlighet att utvärdera skolan och att ta del av utvärderingsresultat. I vår skola bygger kontakten till hemmet på följande principer: - Veckobrev. - Andra informationsbrev skickas hem vid behov. - Föräldrarna uppmanas ta kontakt via telefon och e-post. - Skolans hemsida uppdateras regelbundet. - Utvecklingssamtal på hösten. - Föräldramöten höst och vår, vid behov oftare.
Skolans allmänna verksamhet för trivsel och trygghet: Skolan handlingsplaner uppbevaras i lärarrummet Handlingsplanerna uppdateras vid behov Tidpunkten för elevvårdgruppens möten är fredag kl.8-9 ca 1gång/månad Principer för Skolan har följande principer för protokollförande av elevvårdsgruppens möten: Vid varje möte görs protokoll som sparas i en mapp i skolans kansli. Skolan har följande principer för uppföljning av frånvaro: - målsman meddelar skolan om sjukdomsfall så fort som möjligt. - frånvaron antecknas i protokoll på väggen i lärarrummet och införs i Wilma vid läsårets slut. - kontakt tas till hemmet om eleven inte kommit till skolan och ingen meddelat om frånvaron. - vid annan frånvaro än sjukdom ansöker målsman om ledighet på blankett som finns på skolans hemsida och i skolan. - möjlighet till stödundervisning vid sjukfrånvaro. - vid olovlig frånvaro kontaktas föräldrarna. mobbningsfall: - sköts enligt Gunnar Höistads modell. - elevvårdsteamet informeras. - lärarna sköter utredning och uppföljning med ev. hjälp av biträdande rektor. - i trivselförfrågan på hösten och/eller våren finns möjlighet att meddela om mobbning mot andra eller en själv. - en postlåda avsedd för elevernas korrespondens med varandra kan också användas för anonyma tips om mobbning. disciplinära åtgärder: - tillsägelse, samtal. - anteckning i veckobrev vid glömska och störande uppförande. - vid upprepat störande beteende i klassen, utvisning för en stund+ samtal. - ogjorda läxor görs till följande dag eller samma dag efter skoltid (meddelas hem om hemkomsttiden ändras). - telefonkontakt med hemmet vid upprepade förseelser.
Skolans arrangemang i anslutning till abonnerade skolskjutsar MODELL Abonnerad skolskjuts bolag tfn Travenet 51 23 780, fax 51 23 7820, info@travenet.fi kontaktperson Unto Kupiainen kontakpersonens tfn som ovan skolans kontaktperson till bolaget : den klasslärare som har taxibarn i sin klass. Uppgiftsbeskrivning för ansvarspersoner i skolan som vidtalats att övervaka de abonnerade skolskjutsarnas ankomster och avfärder: - informera bolaget om elevernas läsordning i början av läsåret. - vänta tillsammans med eleven på taxin tills hon/han känner sig trygg och säker. - informera om eventuella ändringar senast onsdag veckan före förändringen. - kontakta bolaget och förälder om störningar i taxitrafiken (ex. taxin dyker inte upp på utsatt tid). Principer för uppgörandet av regler och informationen till eleverna om innehållet i planen: Eleven ska tryggt kunna använda skolskjutsen. Klassläraren informerar hemmen och eleven om regler och förfaringssätt. Regler för elever att iaktta i väntan på skjuts: Eleven får leka på skolgården, men är uppmärksam och slutar leken genast då taxin kommer. under resans gång: Eleven följer skolans regler och allmänna trafikregler. Förfaringssätt vid problemsituationer (t ex då skjutsen inte avhämtar eleven på morgonen, då skolskjutsen är försenad vid avhämtande från hemmet, då skolskjutsen är försenad vid avhämtande från skolan): - Föräldrarna kontaktar taxibolaget vid problem på morgonen. - Skolan kontaktar taxibolaget vid problem på eftermiddagen. Principer för informationen till hemmen om arrangemangen kring skolskjutsar: Taxibolaget faxar hämtningstiderna till skolan i början av höstterminen. Tiderna vidarebefordras till hemmet med barnet. Ändringar i tider som beror på skolan meddelas till hemmen. Principer för uppföljning och utvärdering av planen: Planen uppdateras vid behov.
Som bilaga bifogas en sammanställning över de elever i skolan som beviljats abonnerad skolskjuts. I sammanställningen antecknas tider för skolskjutsar och den/de ansvarsperson(er) som vidtalats att övervaka ankomst och avfärd.
MODELL Skolans arrangemang i anslutning till skolmåltiden Skolans arrangemang i anslutning under skolmåltiden är uppgjorda i enlighet med beaktandet av hälsoaspekter, elevernas mångsidiga näringsintag och deras välbefinnande under måltidssituationen. Principer för beaktande av elevers individuella behov under måltidssituationen ingår i ansvarspersoners uppgiftsbeskrivning eller i den individuella plan som är uppgjord för eleven. Skolans personal har följande ansvarsfördelning under skolmåltiden: Kökspersonal ställer fram maten, dukar borden Lärare övervakar ordningen och ser till att eleverna följer matreglerna Skolgångsbiträde samma som lärarna Principerna för samarbetet med kökspersonalen är följande: Lärarna informerar kökspersonalen om ändringar i mat-arrangemangen. t ex förändringar i tiderna, utfärder o dyl. Klassernas ordningselever plockar undan från borden och torkar av dem. Skolmåltiden: sammanställning över tidpunkter för olika klasser att få skollunch klass tid för skollunch 1-4 11.30-12.10 Följande överenskommelse gäller då eleverna avlägsnar sig från matsalen: - Den lärare som är rastvakt ger tillstånd åt eleverna att gå ut på rast. - Eleverna för bort tallrik, glas och bestick och sätter pallen på sin plats. - Ouppäten mat sätts i särskilt kärl. - Man lämnar inte mat före kl.12, då det är tillåtet att gå ut även om allt inte är uppätet.
ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR ELEVBEDÖMNING Verktygen för utvärderingen utgår från att vi har gemensamma principer i våra skolor, trots enhetsvisa prioriteringar och profileringar. När eleven utvärderas beaktas inte endast kunskaper, utan även inlärningsprocessen. Elevens sätt att sköta sitt arbete och sina hemuppgifter samt aktiviteten under lektionerna poängteras. På de lägre årskurserna är de skriftliga proven mera en övning inför de högre årskurserna och inte av avgörande betydelse vid utvärderingen. Läraren följer, iakttar och dokumenterar elevens studier samt samtalar regelbundet med henne om skolarbetet och gjorda framsteg. Eleven har med jämna mellanrum möjlighet att värdera sitt eget skolarbete utgående från egna förutsättningar och resultat. Med hjälp av dessa självvärderingar kan eleven utveckla sin självkännedom och få kunskap om sina egna färdigheter för inlärning. Samverkan mellan elev, lärare och vårdnadshavare kring utvärderingen av elevens studieframgångar är mycket viktig. Alla parter tar del i att definiera de mål som uppställs för eleven studier och är medvetna om deras innehåll och om det samarbete som förutsätts för att målen ska uppnås. Eleven och hennes vårdnadshavare involveras i och får mångsidig respons på utvärdering av elevens framgång. I vår skola använder vi följande metoder för utvärdering: Höstterminen avslutas med utvecklingssamtal ( lärare, förälder och elev). I samband med detta gör eleverna en självutvärdering som fungerar som underlag för samtalet. Vinterterminen avslutas med betygsbedömning. Vårterminen avslutas med betygsbedömning. Eleverna i åk.4 erhåller sifferbetyg.
KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV UPPFÖRANDE Hänsyn, tolerans och ansvar för egna handlingar Goda arbetsvanor och koncentration Uppför sig i enlighet med goda seder och bruk Ansvar för miljön Eleven uttrycker sin åsikt om vad som är rätt och fel, och är lyhörd och finkänslig mot andra. Eleven visar aktivt, långsiktigt och ansvarsfullt arbete och bidrar aktivt till upprätthållandet av arbetsron. Eleven har gott socialt omdöme. Hon är pålitlig och tar ansvar för upprätthållandet av goda seder och bruk i skolsamfundet. Eleven bidrar aktivt till snygghet och trevnad i skolmiljön. Eleven är artig och vänlig. Hon är hänsynsfull och hjälpsam. Eleven bidrar till arbetsron. Hon är ambitiös i sitt arbete. Eleven uppför sig enligt gruppens och skolans regler och har ett självständigt respektfullt beteende. Eleven tar ansvar för snygghet och trevnad i sin egen skolmiljö. Eleven kan uppföra sig sakligt och vänligt. Hon är tolerant. Eleven förstår och följer skolans rutiner. Hon ansvarar för sina uppgifter. Eleven uppför sig i enlighet med skolans och gruppens regler. Eleven tar på uppmaning ansvar för sin skolmiljö Eleven har bristande självständigt ansvar och följer gruppen. Hennes situationsbeteende kan vara opålitligt. Eleven glömmer ofta att utföra sina uppgifter och ta med sina saker. Hon har inte förstått sin egen roll i upprätthållandet av arbetsron. Eleven känner till gruppens och skolans regler men har svårt att följa dem. Eleven förstår inte sitt eget ansvar för skolmiljön. Eleven uppför sig ovänligt och visar intolerans. Eleven tar inte ansvar för sin skolgång. Hon stör arbetsron. Eleven följer sina egna regler och följer gemensamma regler bara när det passar henne. Eleven tar inte ansvar för sin skolmiljö och upplever inte att det är hennes sak. Eleven har fått flera bestraffningar. Hon har en negativ attityd. Eleven har ofta varit frånvarande utan orsak. Hon missköter sina uppgifter. Eleven kan inte uppföra sig i enlighet med reglerna. Eleven saboterar skolmiljön.
SKOLANS VERKSAMHETSIDÉ Vi på Rödskogs skola vill ta tillvara den unika situation vi har angående det natursköna läget och den bystämning som omger skolan. Vi vill skapa en glad och trivsam stämning och ge våra elever mycket beröm och uppmuntran. Vi tror att vi därigenom kan utveckla elevernas hela personlighet och stärka deras självkänsla. I en liten skola har vi också möjlighet till helhetsbaserad och individuell undervisning. Vi vill ge eleverna goda arbetsvanor och uppmuntra dem till att känna arbetsglädje. Dessutom vill vi lära ut goda seder, gott uppförande, kamratskap och förståelse för andra, samarbete genom grupparbeten, självständigt tänkande samt ansvar för sig själv, sitt arbete och miljön. Vi vill även föra vidare gamla traditioner.
SAMARBETE MED FÖRSKOLAN/EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN/ANDRA STADIER - Samarbetet mellan förskolan och nybörjarundervisningen strävar till att avdramatisera övergången från förskola till åk.1. - Våra naturliga förutsättningar för samarbete är goda, eftersom vi finns på samma tomt och nästan dagligen träffas på skolgården. - Klassläraren i åk.1-2 och förskoleläraren strävar till att träffas en gång per månad. - På höstterminen behandlas närmast hur de nya ettorna har klarat övergången till skolan. - Under vinterterminen planeras vårens samarbete. - På vårterminen bekantar sig klassläraren med förskolebarnen både i skolan och i förskolan. Beroende på gruppens storlek och andra förutsättningar, träffar klassläraren förskolebarnen en gång/vecka och förskolebarnen arbetar tillsammans med sina blivande klasskamrater i åk.1. - Vid ett överlåtelsemöte i maj görs en genomgång av förskolebarnen då Planen för barnets lärande gås igenom. Planen överlåts senare åt klassläraren som vid höstens utvecklingssamtal överlämnar den till hemmen. - I maj inbjuds förskolans elever till en heldag i skola. - Under året besöker förskolebarnen och dagisbarnen skola t e x då de lånar gymnastiksalen, besöker biblioteket eller då de inbjuds till fester eller andra tillställningar. - Årskurs 4 har samarbete med blivande klasskamrater i Lagstads skola.
ÖVRIGA BESLUT OM HUR UNDERVISNINGEN ORDNAS (periodisering, kursformighet, årskurslös undervisning, med andra skolor/daghem gemensamma undervisningsarrangemang)