Bilaga 4a. Osteologisk undersökning av benmaterialet från Strömmen, RAÄ 626/627

Bilaga 4a. Osteologisk undersökning av benmaterialet från Strömmen, RAÄ 626/627 Av Carina Olson, OFL Osteoarkeologiska Forskningslaboratoriet Stockholms universitet Rapportserie 2011 Inledning Under maj juni 2010 utförde Riksantikvarieämbetet UV Mitt (Uppsala) slutundersökning av Strömmen, fornlämning Rasbo 626 och 627, Rasbo sn i Uppland. Inom lokalen fanns lämningar från yngre bronsålder till romersk järnålder. Benmaterialet som framkom vid utgrävningarna omfattade nästan uteslutande brända ben från gravkontexter. De osteologiska analyserna har utförts med hjälp av den komparativa samlingen vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Den osteologiska analysen av de mänskliga lämningarna har utförts av FD Petra Molnar. Mikroskopisk analys av benvävnad på utvalda benfragment har utförts av ortoped Kurt Haas (bilaga 1). Haas analys har medfört förändringar för resultatet av de mänskliga lämningarna, vilket innebär en viss korrigering av de antal- och viktuppgifter som redovisats av Molnars i föreliggande text. Haas analysresultat finns med som bilaga till denna rapport (bilaga 1). Material Det totala antalet ben från Strömmen uppgår till 19889 fragment vilka sammanlagt har en vikt av 2,1 kg. Benen är starkt fragmenterade och snittvikten per fragment är endast 0,1 gram. Viktmässigt har 24 % kunnat identifieras till art, grupp av arter och/eller benslag. Baserat på antal har 7 % varit identifierbart (tabell 1). Tabell 1. Artlista Strömmen. Benmaterialet består, förutom ett fragment, av brända ben. Det obrända benet är ett tandfragment av gräsätare. Majoriteten av benen är hårt vitbrända, förbränningsgrad 6 (Stiner m.fl.. 1995) (Tabell 2). Förutom människa (Homo sapiens s.) har endast tamdjur identifierats i benmaterialet. Häst (Equus caballus) dominerar över nöt (bos taurus) medan gruppen stor gräsätare/gräsätare har flest fragment. Bland de fragment som kunnat bestämmas till gruppen gräsätare döljer sig kanske framförallt häst, men troligen även nöt och möjligen får/get. Det finns inget som tyder på att hjortdjur skulle finnas bland benen från Strömmen. Inga fragment av fågel eller fisk har återfunnits, och då bör tilläggas att 22 % av materialet tillvaratagits från jordprover som sållats ner till 1 millimeters masktäthet. Metod och resultat Materialet har undersökts per anläggning, fyndeller grävenhet. Benfragmenten har bestämts till art, grupp av arter och/eller benslag där så varit möjligt. Sidobestämning av benen har kunnat göras i viss utsträckning samt en viss uppdelning av rörbenen i proximal-, diafys- eller distaldel för beräkning av individantal. Inga av de återfunna skelettelementen har kunnat användas för köns- eller åldersbedömning. Inga benfragment i materialet har uppvisat sjukliga förändringar. Slakt och/eller gnagspår har registrerats. För att beräkna förlust av benfragment, för att se om det fanns ben som var mer finkrossade än de som landade på 4 mm-nivån (standard), och vilka mängder dessa i så fall utgjorde, sållades ett antal jordprover genom ett skiktsåll med fraktioner på 4, 2 och 1 mm. Art Antal % Vikt i g % Människa (Homo sapiens s.) 2 <0,1 1,7 0,1 Människa? 22 0,1 4,7 0,2 Häst (Equus caballus) 39 0,2 30,7 1,4 Nötkreatur (Bos taurus) 10 0,1 3,7 0,2 Stor gräsätare (Herbivor) 41 0,2 6,6 0,4 Gräsätare 3 <0,1 1,5 0,1 Ident.benslag art obest. 1221 6,0 445,3 21,5 Oidentifierat (Indeterminata) 18551 93,4 1572,6 76,1 Totalt 19889 100 2066,8 100 Tabell 2. Antal och vikt per förbränningsgrad. Förbränningsgrad Antal Vikt i g 4. Delvis kalcinerad 608 47,1 5. > hälften kalcinerad 34 2,7 6. Helt kalcinerad 19243 2014,9 Obrända ben 1 0,1 Totalt 19886 2064,8 Bilagor 671

Tabell 3. Anatomisk fördelning per kroppsregion. Anatomi Häst Nöt Stor Gräsät Indet Totalt Kranium 1 21 1 2 25 Kranium? 11 11 Ryggrad 7 1 39 46 Ryggrad? 4 4 Bröstkorg 5 22 24 Framben 3 Hand 3 3 Fot 2 2 Hand/Fot 19 10 1 1 20 Indet 18592 18525 Postkran 1 1 40 1102 1162 Totalt 2 22 39 10 41 3 19772 19889 Tabell 4. Anatomisk fördelning per benslag Benslag Människa Människa? Gräsätare Människa Människa? Häst Nöt Stor Gräsätare Gräsätare Indet Total Skalltak 1 3 2 6 Skalltak? 6 6 Tand 1 1 Vert cerv 6 6 Vert thor 1 1 Vertebra 1 1 Vertebrae 59 59 Vertebrae? 4 4 Revben 5 25 30 Radius 3 3 Ci 1 1 Cu 1 1 C2 1 1 Calcaneus 1 1 T3 1 1 Mp stilettben 10 10 Mp 1 2 3 Phal 1 2 2 Phal 1 1 2 Sesamoidea 7 7 Revben/ Rörben 18 9 40 671 738 Rörben 2 368 370 Rörben? 1 1 Indet 18634 18634 Grand total 1 23 39 10 41 3 19772 19889 Beräkning av individantal Det skelettelement som uppvisar flest antal per sida används för beräkning av minsta antal individer. Hänsyn tas också till ålder, därför kan vissa juvenila ben komma att räknas som enskilda individer. I benmaterialet från Strömmen fanns inga skelettelement som visade på fler än en individ av varje art, men där fyndkontexterna ligger på olika områden inom lokalen, får man anta att det oftast rör sig om olika individer som dessa benfragment kommer ifrån. Anatomisk fördelning Endast en liten del av detta starkt fragmenterade benmaterial har kunnat fördelas anatomiskt; 1,5 % kunde fördelas på olika kroppsregioner, 5,5 % har konstaterats vara postkraniala fragment, resterande 93 % var inte möjliga att fördela anatomiskt (Tabell 3 och 4). Hästen som dominerar djurbensmaterialet har nedlagts i gravkontexterna, och då främst skelettdelar från de yttre extremiteterna. Grävenhet 3204 innehöll flest skelettelement av häst (Tabell 5). Det ska också uppmärksammas att av de 13 ben av häst som kunnat sidobestämmas kommer 12 från vänster sida av kroppen (Tabell 6). Matrester och slaktavfall Till de köttrika regionerna (matavfall) räknas ryggrad, revben, skulderparti, bäcken, fram- och bakben. De köttfattiga (slaktavfall) består av kranium inkl tänder, yttre extremiteter och svanskotor. Fördelningen mellan andelen köttrikt och köttfattigt avfall kan ge en uppfattning om hur stor en eventuell konsumtion och/eller produktion av kött varit på en lokal. P.g.a. det stora antalet oidentifierade fragment från Strömmen är det svårt att få en uppfattning om hur mycket som är slakt- och matavfall ifrån djuren, och hur många av de oidentifierade fragmenten som kommer från människa. Det är troligt att t.ex. flera av de rörben som tillhör det anatomiska begreppet postkranialt är mänskliga med tanke på att de kommer från gravkontexter. Av de skelettelement som hittats av häst kommer 38 % ifrån köttrika kroppsregioner och 62 % ifrån köttfattiga regioner. Fig. 1. Sålltest, ex- på fragmentstorlek från de olika fraktionerna. 672 Skeke gudar, människor och gjutare

Tabell 5. Antal hästfragment per grävenhet. Benslag 0 3186 3192 3195 3198 3201 3204 3207 3225 3231 3234 4090 4093 4117 Total C2 1 1 Calcaneus 1 1 Ci 1 1 Costae 1 1 1 2 5 Cu 1 1 Mp stilettben 1 2 2 1 4 10 Phal 1 1 1 2 Radius 3 3 Sesamoidea 2 2 1 Sesamoidea anterior 1 1 2 T3 1 Vert cerv 2 3 1 6 Vert thor 1 1 Grand Total 2 1 2 5 5 1 10 1 1 1 3 1 5 1 39 Slakt- och gnagspår I starkt fragmenterade benmaterial, som detta, är det svårt att upptäcka benfragment med spår av slakt eller av tuggmärken från t ex hundar och grisar. Endast två ben från Strömmen uppvisade någon typ av åverkan, i detta fall i form av snittspår. Det ena snittspåret fanns på en ledände av ett rörben, det andra var ett oidentifierat fragment med två parallella snittspår. Inget av dessa fragment kunde artbestämmas. Fragmenten med snittspår kommer från G4117 och G3234. Inga fragment med gnagspår fanns i materialet. Benmaterialets distribution inom lokalen De tio benrikaste kontexterna, som alla är grävenheter, innehöll från 536 3731 benfragment. Den största mängden ben återfanns i G3231 (3731 fragment) där fyndnummer 81, 180, 188 och 189 innehöll merparten av dessa ben. Den högsta vikten, 308,8 gram, noterades i grävenhet 3234 (Tabell 7a 7b). Den fyndenhet som genererade flest ben var 4974 med 529 fragment till en vikt av 78,5 gram. De två anläggningarna 1878 och 5010 innehöll 218 fragment, 67,8 g (1878) och 22 fragment, 4,2 gram (5010). Resultat av sållningstest En av de fyndenheter som sållades genom ett skiktsåll med fraktioner på fyra, två, respektive en millimeters masktäthet, var fyndnummer 86 från G3195, Fe3193. På 4 mm-nivån stannade 57 fragment, 7,5 gram. Resterande nivåer gav följande resultat: 2 mm = 950 fragment, 32,1 gram, 1 mm = c:a 1200 fragment, 10,5 gram (fig. 1). Förlusten med att endast Tabell 6. Sidobestämda skelettelement av häst. Häst sidobestämning Benslag dx sin C2 1 Calcaneus 1 Ci 1 Cu 1 Radius 3 Revben 2 Sesamb ant 1 1 Sesamben 1 T3 1 Totalt 1 12 använda 4 mm såll kunde alltså i detta fall konstateras vara mycket stor, och visade också på att man finkrossat vissa ben omsorgsfullt inför gravläggningen på Strömmen. Det kan tilläggas att de brända benen från den intilliggande samtida lokalen Skeke inte är lika fragmenterade/krossade. Där ligger snittvikten för de brända benen på 0,3 gram jämfört med Strömmens 0,1 gram. De mänskliga fragmenten Den starka fragmenteringen av benen från Strömmen försvårade identifieringen och artbestämningen av benen. Inget skelettelement hade tillräckligt tydliga karaktärer för att ockulärt kunna bedömas till människa. Eftersom de flesta benen hittades i gravkontexter fanns troligen många ben av människa dolda bland fragmenten. En metod som kan användas på brända ben för att ta reda på detta, är att göra tunnslip på benvävnad och studera vävnads-strukturen i mikroskop. Ortoped K. Haas har utarbetat den metod som användes för fem benfragment från Strömmen. Helt kalcinerade ben, som de flesta från Strömmen, kan dock vara problematiska eftersom sintringsprocessen kan förstöra morfologin i benvävnaden. Vi valde därför ut fyra fragment som ej var helt kalcinerade samt ett som var ganska hårt bränt att ha som jämförelse. Resultatet visar att två av dessa fragment kom från människa, det ena var bränt vid en temperatur av 100 200º, det andra vid 300 500º. De resterande tre fragmenten fördelades på animalt (1 st, temp. 250 500º), och två som kunde vara antingen humant eller animalt (500 600º resp. 800 1000º). Bilagor 673

Tabell 7a. Strömmens benrikaste kontexter. Grävenhet Antal Vikt 3231 3731 256,8 3195 3453 156,9 3234 3174 308,8 4117 1113 148,2 4498 990 110,8 3237 890 119,7 3198 812 102,3 3204 629 105,3 4096 555 79,6 4093 536 108,1 Total 12152 1239,7 Tabell 7b. Strömmens benrikaste kontexter inkl. fyndnummer. Grävenhet Fnr Antal Vikt Grävenhet Fnr Antal Vikt Grävenhet Fnr Antal Vikt 3195 187 355 36,5 3234 162 34 17,2 4093 267 85 5,8 195 4 1,8 163 102 19 268 5 17 197 42 9,9 164 36 3,1 294 420 37,2 198 27 9,5 176 779 73,6 334 5 1,5 199 10 1 177 455 42,9 335 2 1,8 315 5 2,4 178 1100 33 336 2 0,9 316 18 5,5 179 1 0,1 372 3 1,1 86 2992 90,3 206 96 15,3 4093 Total 536 108,1 3195 Total 3453 157 207 85 17,2 4096 116 5 4,7 3198 154 5 0,8 208 1 0,6 261 4 3,7 155 15 7 209 7 1,9 262 6 13 156 75 6,2 210 12 0,7 263 24 8,9 175 585 54,8 211 18 2,2 264 135 10,5 304 23 10,1 291 306 13 293 381 38,8 305 24 7,3 326 2 2,2 4096 Total 555 79,6 376 40 6 345 11 6,2 4117 148 1 1,2 77 45 10,1 346 6 5,9 151 4 3 3198 Total 812 102 347 8 8,2 222 5 3,2 3204 191 523 64,3 348 15 9,2 223 40 6,3 203 16 5,4 349 2 0,6 224 78 5,1 204 57 21,2 350 1 0,9 225 35 14,8 205 12 1 351 94 33,6 233 13 6,5 368 10 7,6 80 3 2,2 234 15 3,2 375 1 1,1 3234 Total 3174 309 235 59 4,3 88 10 4,7 3237 190 745 60,1 236 9 3,8 3204 Total 629 105 200 53 15,1 298 835 86,4 3231 170 6 4 201 31 11,4 343 4 1,1 171 2 0,7 202 12 1 344 1 0,6 172 35 6,8 337 9 9,7 367 7 5,2 173 38 3,8 338 5 1,9 369 7 3,5 180 302 41,2 339 10 5,5 4117 Total 1113 148,2 188 350 38,6 340 17 8,9 4498 167 3 2,2 189 1200 41,8 362 6 5,5 168 5 1,5 212 36 9,3 363 1 0,3 169 32 2,4 308 1 0,8 87 1 0,3 183 424 35,9 309 4 1,7 3237 Total 890 120 216 5 2,7 310 5 1,1 4093 117 2 5,8 217 20 5,5 81 1752 107 265 4 2 311 3 3,2 3231 Total 3731 257 266 8 35 312 2 0,4 83 496 57 4498 Total 990 110,8 Grand total 15883 1496,5 Referenser Stiner M., Kuhn S., Weiner S. & Bar-Yosef, O. 1995. Differential burning, recrystallization, and fragmentation of archaeological bone. Journal of Archaeological Science 22: 223 237. 674 Skeke gudar, människor och gjutare

Tabell 8. Osteologisk databas, strömmen raä 626/627, rasbo sn, up. Id Fnr Id Ark. obj Grävenh Fyndenh Klass Subklass Art Antal Vikt, g Anatomi Benslag 10003594 122 200124 0 0 1419 Ost.an. DD Indet 1 0,1 Indet Indet 10003503 107 200109 0 0 4636 Ost.an. DD Indet 3 0,6 Indet Indet 10003476 94 200096 0 0 4637 Ost.an. DD Indet 1 1 Indet Indet 10003477 94 200096 0 0 4637 Ost.an. DD Indet 1 1 Indet Indet 10003481 238 200340 0 0 4638 Ost.an. DD Indet 3 0,2 Indet Indet 10003478 95 200097 0 0 4638 Ost.an. DD Indet 2 1 Postkran Rörben 10003506 247 200349 0 0 4640 Ost.an. DD Indet 8 0,8 Indet Indet 10003504 108 200110 0 0 4640 Ost.an. DD Indet 5 0,9 Postkran Revb/Rörb 10003521 256 200358 0 0 4641 Ost.an. DD Indet 29 6,3 Indet Indet 10003519 255 200357 0 0 4641 Ost.an. DD Indet 5 4,8 Postkran Rörben 10003678 329 200431 0 0 4641 Ost.an. DD Indet 4 3,8 Postkran Rörben 10003676 328 200430 0 0 4641 Ost.an. DD Ungulat 1 0,6 Hand/Fot Phal 10003510 249 200351 0 0 4642 Ost.an. DD Indet 7 1,5 Postkran Indet 10003512 250 200352 0 0 4642 Ost.an. DD Indet 33 4,5 Indet Indet 10003656 317 200419 0 0 4642 Ost.an. DD Indet 2 0,4 Postkran Revb/Rörb 10003508 248 200350 0 0 4642 Ost.an. DD Indet 1 1 Postkran Rörben 10003655 317 200419 0 0 4642 Ost.an. DD Indet 1 0,4 Postkran Vertebrae 10003598 129 200131 0 0 4689 Ost.an. DD Indet 1 0,4 Postkran Indet 10003564 280 200382 0 0 4690 Ost.an. DD Indet 3 0,2 Indet Indet 10003687 121 200123 0 0 4690 Ost.an. DD Indet 1 1,5 Postkran Rörben 10003599 130 200132 0 0 4691 Ost.an. DD Indet 1 0,2 Postkran Indet 10003597 126 200128 0 0 4955 Ost.an. DD Indet 10 0,7 Indet Indet 10003565 125 200127 0 0 4956 Ost.an. DD Indet 1 0,3 Postkran Indet 10003567 281 200383 0 0 4956 Ost.an. DD Indet 8 0,8 Indet Indet 10003572 283 200385 0 0 4957 Ost.an. DD Indet 6 0,7 Indet Indf 10003674 327 200429 0 0 4957 Ost.an. DD Indet 1 1,1 Postkran Rörben 10003570 282 200384 0 0 4958 Ost.an. DD Indet 3 0,4 Postkran Indet 10003568 127 200129 0 0 4958 Ost.an. DD Indet 2 0,5 Postkran Revb/Rörb 10003595 123 200125 0 0 4960 Ost.an. DD Indet 1 0,1 Indet Indet 10003596 124 200126 0 0 4961 Ost.an. DD Indet 1 0,1 Indet Indet 10003562 279 200381 0 0 4963 Ost.an. DD Indet 4 0,3 Indet Indet 10003664 320 200422 0 0 4963 Ost.an. DD Människa 1 1,4 Postkran Rörben 10003500 245 200347 0 0 4968 Ost.an. DD Indet 5 0,5 Indet Indet 10003498 105 200107 0 0 4968 Ost.an. DD Indet 1 1,4 Postkran Rörben 10003593 98 200100 0 0 4969 Ost.an. DD Indet 1 0,1 Indet Indet 10003672 96 200098 0 0 4970 Ost.an. DD Indet 1 1,3 Postkran Rörben 10003497 244 200346 0 0 4971 Ost.an. DD Indet 7 1 Indet Indet 10003495 104 200106 0 0 4971 Ost.an. DD Indet 3 0,6 Postkran Revb/Rörb 10003494 103 200105 0 0 4972 Ost.an. DD Indet 5 1,5 Indet Indet 10003750 371 200473 0 0 4974 Ost.an. DD Häst 1 0,5 Fot T3 10003413 181 200283 0 0 4974 Ost.an. DD Indet 30 5,5 Indet Indet 10003391 161 200263 0 0 4974 Ost.an. DD Indet 20 1,7 Indet Indet 10003615 300 200402 0 0 4974 Ost.an. DD Indet 366 26,5 Indet Indet 10003635 307 200409 0 0 4974 Ost.an. DD Indet 42 14,2 Indet Indet 10003389 160 200262 0 0 4974 Ost.an. DD Indet 13 3,4 Postkran Revb/Rörb 10003387 159 200261 0 0 4974 Ost.an. DD Indet 34 17,8 Postkran Rörben 10003633 306 200408 0 0 4974 Ost.an. DD Indet 4 2,9 Postkran Rörben 10003758 377 200480 0 0 4974 Ost.an. DD Indet 9 2,3 Postkran Rörben 10003630 79 200081 0 0 4974 Ost.an. DD Nöt 1 1,3 Hand/Fot Mp 10003592 79 200081 0 0 4974 Ost.an. DD Nöt 9 2,4 Hand/Fot Revb/Rörb 10003486 240 200342 0 0 4975 Ost.an. DD Indet 4 0,5 Indet Indet 10003618 100 200102 0 0 4975 Ost.an. DD Människa? 1 0,1 Kranium Skalltak 10003490 241 200343 0 0 4976 Ost.an. DD Indet 2 0,2 Indet Indet 10003487 101 200103 0 0 4976 Ost.an. DD Indet 3 1,2 Postkran Rörben 10003657 99 200101 0 0 4977 Ost.an. DD Indet 2 0,3 Indet Indet 10003484 239 200341 0 0 4977 Ost.an. DD Indet 2 0,4 Indet Indet 10003659 318 200420 0 0 4977 Ost.an. DD Indet 1 0,7 Postkran Rörben Bilagor 675

Id Fnr Id Ark. obj Grävenh Fyndenh Klass Subklass Art Antal Vikt, g Anatomi Benslag 10003585 288 200390 0 0 5464 Ost.an. DD Indet 4 0,4 Indet Indet 10003666 321 200423 0 0 5468 Ost.an. DD Indet 1 0,2 Kranium? Indet 10003577 285 200387 0 0 5468 Ost.an. DD Indet 2 0,5 Postkran Revb/Rörb 10003575 284 200386 0 0 5469 Ost.an. DD Indet 7 0,7 Indet Indet 10003713 93 200095 0 3186 0 Ost.an. DD Häst 1 0,6 Bröstkorg Revben 10003727 364 200466 0 3186 0 Ost.an. DD Indet 2 0,3 Postkran Indet 10003474 152 200154 0 3189 0 Ost.an. DD Indet 57 7 Indet Indet 10003718 150 200152 0 3192 0 Ost.an. DD Häst 2 1,9 Ryggrad Vert cerv 10003610 297 200399 0 3192 0 Ost.an. DD Indet 391 29,6 Indet Indet 10003468 232 200334 0 3192 0 Ost.an. DD Indet 27 10,6 Indet Indet 10003721 358 200460 0 3192 0 Ost.an. DD Indet 8 2,9 Postkran Indet 10003722 359 200461 0 3192 0 Ost.an. DD Indet 2 0,7 Bröstkorg Revben 10003467 231 200333 0 3192 0 Ost.an. DD Indet 27 4,5 Postkran Revb/Rörb 10003466 230 200332 0 3192 0 Ost.an. DD Indet 11 4,3 Postkran Rörben 10003723 360 200462 0 3192 0 Ost.an. DD Indet 4 2 Postkran Rörben 10003724 361 200463 0 3192 0 Ost.an. DD Indet 3 1 Kranium? Skalltak? 10003719 356 200458 0 3192 0 Ost.an. DD Indet 9 3,8 Ryggrad Vertebrae 10003720 357 200459 0 3192 0 Ost.an. DD Stor Ungulat 1 0,6 Hand/Fot Phal 10003648 315 200417 0 3195 0 Ost.an. DD Häst 2 0,9 Hand/Fot Mp stilettben 10003650 315 200417 0 3195 0 Ost.an. DD Häst 1 0,9 Bröstkorg Revben 10003649 315 200417 0 3195 0 Ost.an. DD Häst 2 0,6 Hand/Fot Sesamben 10003419 187 200289 0 3195 0 Ost.an. DD Indet 355 36,5 Indet Indet 10003647 86 200088 0 3195 0 Ost.an. DD Indet 2992 90,3 Indet Indet 10003431 198 200300 0 3195 0 Ost.an. DD Indet 27 9,5 Indet Indet 10003432 199 200301 0 3195 0 Ost.an. DD Indet 10 1 Indet Indet 10003429 197 200299 0 3195 0 Ost.an. DD Indet 22 3,1 Postkran Revb/Rörb 10003653 316 200418 0 3195 0 Ost.an. DD Indet 9 1,7 Postkran Revb/Rörb 10003427 195 200297 0 3195 0 Ost.an. DD Indet 4 1,8 Postkran Rörben 10003428 197 200299 0 3195 0 Ost.an. DD Indet 20 6,8 Postkran Rörben 10003652 316 200418 0 3195 0 Ost.an. DD Indet 1 0,8 Postkran Rörben 10003430 197 200299 0 3195 0 Ost.an. DD Indet 4 1 Ryggrad Vertebrae 10003651 316 200418 0 3195 0 Ost.an. DD Indet 8 3 Postkran Vertebrae 10003625 77 200079 0 3198 0 Ost.an. DD Häst 2 0,5 Hand/Fot Mp stilettben 10003626 77 200079 0 3198 0 Ost.an. DD Häst 1 0,7 Hand/Fot Phal 1 10003623 77 200079 0 3198 0 Ost.an. DD Häst 1 1,4 Hand/Fot 10003624 77 200079 0 3198 0 Ost.an. DD Häst 1 1,5 Hand/Fot Sesamben 10003382 156 200258 0 3198 0 Ost.an. DD Indet 75 6,2 Indet Indet 10003406 175 200277 0 3198 0 Ost.an. DD Indet 585 54,8 Indet Indet 10003629 305 200407 0 3198 0 Ost.an. DD Indet 24 7,3 Indet Indet 10003380 154 200256 0 3198 0 Ost.an. DD Indet 5 0,8 Postkran Revb/Rörb 10003628 304 200406 0 3198 0 Ost.an. DD Indet 12 2,4 Postkran Revb/Rörb 10003755 376 200479 0 3198 0 Ost.an. DD Indet 40 6 Postkran Revb/Rörb 10003381 155 200257 0 3198 0 Ost.an. DD Indet 15 7 Postkran Rörben 10003627 304 200406 0 3198 0 Ost.an. DD Indet 11 7,7 Postkran Rörben 10003591 77 200079 0 3198 0 Ost.an. DD Stor Ungulat 40 6 Postkran Revb/Rörb 10003730 366 200468 0 3201 0 Ost.an. DD Häst 1 0,2 Hand/Fot Mp stilettben 10003608 295 200397 0 3201 0 Ost.an. DD Indet 354 34,7 Indet Indet 10003456 220 200322 0 3201 0 Ost.an. DD Indet 22 1,7 Indet Indet 10003457 221 200323 0 3201 0 Ost.an. DD Indet 27 7,3 Indet Indet 10003692 147 200149 0 3201 0 Ost.an. DD Indet 3 2,1 Bröstkorg Revben 10003455 219 200321 0 3201 0 Ost.an. DD Indet 39 7,2 Postkran Revb/Rörb 10003454 218 200320 0 3201 0 Ost.an. DD Indet 10 7,8 Postkran Rörben 10003739 88 200090 0 3204 0 Ost.an. DD Häst 1 0,9 Hand C2 10003737 88 200090 0 3204 0 Ost.an. DD Häst 1 0,7 Hand Ci 10003738 88 200090 0 3204 0 Ost.an. DD Häst 1 0,4 Hand Cu 10003736 88 200090 0 3204 0 Ost.an. DD Häst 4 1,3 Postkran Mp stilettben 10003735 88 200090 0 3204 0 Ost.an. DD Häst 3 1,4 Framben Radius 10003423 191 200293 0 3204 0 Ost.an. DD Indet 523 64,3 Indet Indet 10003439 204 200306 0 3204 0 Ost.an. DD Indet 57 21,2 Indet Indet 10003440 205 200307 0 3204 0 Ost.an. DD Indet 12 1 Indet Indet 676 Skeke gudar, människor och gjutare

Id Fnr Id Ark. obj Grävenh Fyndenh Klass Subklass Art Antal Vikt, g Anatomi Benslag 10003438 203 200305 0 3204 0 Ost.an. DD Indet 20 3,2 Postkran Revb/Rörb 10003437 203 200305 0 3204 0 Ost.an. DD Indet 16 5,4 Postkran Rörben 10003741 368 200470 0 3204 0 Ost.an. DD Indet 7 6,2 Postkran Rörben 10003753 375 200478 0 3204 0 Ost.an. DD Indet 1 1,1 Postkran Rörben 10003740 368 200470 0 3204 0 Ost.an. DD Indet 3 1,4 Postkran Vertebrae 10003728 149 200151 0 3207 0 Ost.an. DD Häst 1 1,9 Fot Calcaneus 10003465 229 200331 0 3207 0 Ost.an. DD Indet 16 5,9 Indet Indet 10003464 228 200330 0 3207 0 Ost.an. DD Indet 23 4,3 Postkran Revb/Rörb 10003462 226 200328 0 3207 0 Ost.an. DD Indet 5 3,6 Postkran Rörben 10003463 227 200329 0 3207 0 Ost.an. DD Indet 6 3,7 Postkran Rörben 10003697 341 200443 0 3207 0 Ost.an. DD Indet 2 4,5 Postkran Rörben 10003729 365 200467 0 3207 0 Ost.an. DD Indet 2 1,4 Ryggrad? Vertebrae? 10003643 84 200086 0 3210 0 Ost.an. DD Indet 2 0,7 Indet Indet 10003416 184 200286 0 3210 0 Ost.an. DD Indet 102 10,4 Indet Indet 10003425 193 200295 0 3210 0 Ost.an. DD Indet 5 2,5 Postkran Indet 10003424 192 200294 0 3210 0 Ost.an. DD Indet 4 0,6 Postkran Revb/Rörb 10003645 314 200416 0 3210 0 Ost.an. DD Indet 1 0,5 Postkran Rörben 10003644 313 200415 0 3210 0 Ost.an. DD Indet 1 0,4 Ryggrad Vertebrae 10003523 257 200359 0 3213 0 Ost.an. DD Indet 11 4 Indet Indet 10003670 325 200427 0 3213 0 Ost.an. DD Indet 1 1,3 Ryggrad Vertebrae 10003475 92 200094 0 3216 0 Ost.an. DD Indet 5 1 Postkran Indet 10003616 301 200403 0 3225 0 Ost.an. DD Häst 1 1,4 Hand Sesamben 10003405 174 200276 0 3225 0 Ost.an. DD Indet 229 25,2 Indet Indet 10003612 299 200401 0 3225 0 Ost.an. DD Indet 15 1,1 Postkran Indet 10003383 157 200259 0 3225 0 Ost.an. DD Indet 5 0,7 Postkran Revb/Rörb 10003384 158 200260 0 3225 0 Ost.an. DD Indet 10 3,2 Postkran Rörben 10003590 78 200080 0 3225 0 Ost.an. DD Människa? 14 1,8 Kranium Revb/Rörb 10003617 302 200404 0 3225 0 Ost.an. DD Ungulat 1 0,8 Ryggrad Vertebrae 10003646 85 200087 0 3228 0 Ost.an. DD Indet 8 2,8 Indet Indet 10003417 185 200287 0 3228 0 Ost.an. DD Indet 60 8,8 Indet Indet 10003418 186 200288 0 3228 0 Ost.an. DD Indet 400 12,5 Indet Indet 10003426 194 200296 0 3228 0 Ost.an. DD Indet 3 0,7 Indet Indet 10003637 308 200410 0 3231 0 Ost.an. DD Häst 1 0,8 Hand/Fot Phal 1 10003636 81 200083 0 3231 0 Ost.an. DD Indet 1752 107 Indet Indet 10003473 180 200282 0 3231 0 Ost.an. DD Indet 302 41,2 Indet Indet 10003420 188 200290 0 3231 0 Ost.an. DD Indet 350 38,6 Indet Indet 10003421 189 200291 0 3231 0 Ost.an. DD Indet 1200 41,8 Indet Indet 10003403 173 200275 0 3231 0 Ost.an. DD Indet 38 3,8 Indet Indet 10003447 212 200314 0 3231 0 Ost.an. DD Indet 36 9,3 Indet Indet 10003401 171 200273 0 3231 0 Ost.an. DD Indet 2 0,7 Bröstkorg Revben 10003402 172 200274 0 3231 0 Ost.an. DD Indet 35 6,8 Postkran Revb/Rörb 10003639 310 200412 0 3231 0 Ost.an. DD Indet 5 1,1 Postkran Revb/Rörb 10003400 170 200272 0 3231 0 Ost.an. DD Indet 6 4 Postkran Rörben 10003638 309 200411 0 3231 0 Ost.an. DD Indet 4 1,7 Postkran Rörben 10003706 80 200082 0 3234 0 Ost.an. DD Häst 2 0,6 Hand/Fot Mp stilettben 10003700 80 200082 0 3234 0 Ost.an. DD Häst 3 2,2 Ryggrad Vert cerv 10003407 176 200278 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 779 73,6 Indet Indet 10003408 177 200279 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 455 42,9 Indet Indet 10003604 291 200393 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 306 13 Indet Indet 10003409 178 200280 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 1100 33 Indet Indet 10003394 164 200266 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 36 3,1 Indet Indet 10003442 207 200309 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 85 17,2 Indet Indet 10003444 209 200311 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 7 1,9 Indet Indet 10003445 210 200312 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 12 0,7 Indet Indet 10003708 351 200453 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 94 33,6 Indet Indet 10003704 348 200450 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 15 9,2 Bröstkorg Revben 10003393 163 200265 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 102 19 Postkran Revb/Rörb 10003441 206 200308 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 96 15,3 Postkran Revb/Rörb 10003446 211 200313 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 18 2,2 Postkran Revb/Rörb 10003707 350 200452 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 1 0,9 Postkran Rörben Bilagor 677

Id Fnr Id Ark. obj Grävenh Fyndenh Klass Subklass Art Antal Vikt, g Anatomi Benslag 10003392 162 200264 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 34 17,2 Postkran Rörben 10003443 208 200310 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 1 0,6 Postkran Rörben 10003671 326 200428 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 2 2,2 Postkran Rörben 10003702 346 200448 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 6 5,9 Postkran Rörben 10003703 347 200449 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 8 8,2 Postkran Rörben 10003705 349 200451 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 2 0,6 Kranium Skalltak 10003701 345 200447 0 3234 0 Ost.an. DD Indet 11 6,2 Ryggrad Vertebrae 10003410 179 200281 0 3234 0 Ost.an. DD Ungulat 1 0,1 Kranium Tand 10003422 190 200292 0 3237 0 Ost.an. DD Indet 745 60,1 Indet Indet 10003435 201 200303 0 3237 0 Ost.an. DD Indet 31 11,4 Indet Indet 10003696 340 200442 0 3237 0 Ost.an. DD Indet 17 8,9 Indet Indet 10003725 362 200464 0 3237 0 Ost.an. DD Indet 6 5,5 Postkran Indet 10003434 200 200302 0 3237 0 Ost.an. DD Indet 33 5,5 Postkran Revb/Rörb 10003694 338 200440 0 3237 0 Ost.an. DD Indet 5 1,9 Postkran Revb/Rörb 10003433 200 200302 0 3237 0 Ost.an. DD Indet 20 9,6 Postkran Rörben 10003693 337 200439 0 3237 0 Ost.an. DD Indet 9 9,7 Postkran Rörben 10003726 363 200465 0 3237 0 Ost.an. DD Indet 1 0,3 Kranium? Skalltak? 10003695 339 200441 0 3237 0 Ost.an. DD Indet 10 5,5 Ryggrad Vertebrae 10003620 87 200089 0 3237 0 Ost.an. DD Människa 1 0,3 Kranium Skalltak 10003482 97 200099 0 4084 0 Ost.an. DD Indet 7 1,1 Indet Indet 10003493 243 200345 0 4087 0 Ost.an. DD Indet 6 0,6 Indet Indet 10003492 242 200344 0 4087 0 Ost.an. DD Indet 3 0,5 Postkran Revb/Rörb 10003491 102 200104 0 4087 0 Ost.an. DD Indet 1 0,6 Postkran Rörben 10003710 115 200117 0 4090 0 Ost.an. DD Häst 1 0,9 Bröstkorg Revben 10003605 291 200394 0 4090 0 Ost.an. DD Indet 117 9,5 Indet Indet 10003526 260 200362 0 4090 0 Ost.an. DD Indet 10 3,9 Indet Indet 10003712 353 200455 0 4090 0 Ost.an. DD Indet 4 2,4 Postkran Indet 10003525 259 200361 0 4090 0 Ost.an. DD Indet 14 2,4 Postkran Revb/Rörb 10003524 258 200360 0 4090 0 Ost.an. DD Indet 5 5,5 Postkran Rörben 10003711 352 200454 0 4090 0 Ost.an. DD Indet 4 1,4 Ryggrad Vertebrae 10003752 372 200474 0 4093 0 Ost.an. DD Häst 2 0,7 Bröstkorg Revben 10003688 117 200119 0 4093 0 Ost.an. DD Häst 1 2,9 Hand Sesamben 10003709 117 200119 0 4093 0 Ost.an. DD Häst 1 2,9 Hand Sesamben 10003751 372 200474 0 4093 0 Ost.an. DD Häst 1 0,4 Ryggrad Vert thor 10003533 267 200369 0 4093 0 Ost.an. DD Indet 85 5,8 Indet Indet 10003534 268 200370 0 4093 0 Ost.an. DD Indet 5 17 Indet Indet 10003607 294 200396 0 4093 0 Ost.an. DD Indet 420 37,2 Indet Indet 10003691 336 200438 0 4093 0 Ost.an. DD Indet 2 0,9 Indet Indet 10003532 266 200368 0 4093 0 Ost.an. DD Indet 8 35 Postkran Revb/Rörb 10003689 334 200436 0 4093 0 Ost.an. DD Indet 5 1,5 Postkran Revb/Rörb 10003531 265 200367 0 4093 0 Ost.an. DD Indet 4 2 Postkran Rörben 10003690 335 200437 0 4093 0 Ost.an. DD Indet 2 1,8 Ryggrad? Vertebrae? 10003606 293 200395 0 4096 0 Ost.an. DD Indet 381 38,8 Indet Indet 10003529 263 200365 0 4096 0 Ost.an. DD Indet 24 8,9 Indet Indet 10003530 264 200366 0 4096 0 Ost.an. DD Indet 135 10,5 Indet Indet 10003747 116 200118 0 4096 0 Ost.an. DD Indet 2 0,4 Postkran Revben 10003528 262 200364 0 4096 0 Ost.an. DD Indet 6 13 Postkran Revb/Rörb 10003746 116 200118 0 4096 0 Ost.an. DD Indet 1 1 Postkran Rörben 10003527 261 200363 0 4096 0 Ost.an. DD Indet 4 3,7 Postkran Rörben 10003745 116 200118 0 4096 0 Ost.an. DD Indet 2 3,3 Postkran Vertebrae 10003414 182 200284 0 4102 0 Ost.an. DD Indet 287 31,6 Indet Indet 10003396 166 200268 0 4102 0 Ost.an. DD Indet 16 1,5 Indet Indet 10003450 215 200317 0 4102 0 Ost.an. DD Indet 5 1,7 Indet Indet 10003622 303 200405 0 4102 0 Ost.an. DD Indet 14 5 Indet Indet 10003449 214 200316 0 4102 0 Ost.an. DD Indet 8 1,4 Postkran Revb/Rörb 10003395 165 200267 0 4102 0 Ost.an. DD Indet 7 4,1 Postkran Rörben 10003448 213 200315 0 4102 0 Ost.an. DD Indet 6 2,9 Postkran Rörben 10003851 82 200084 0 4102 0 Ost.an. DD Människa? 1 2 Postkran Rörben 10003514 252 200354 0 4105 0 Ost.an. DD Indet 18 3,6 Indet Indet 10003660 319 200421 0 4105 0 Ost.an. DD Indet 1 0,6 Indet Indet 678 Skeke gudar, människor och gjutare

Id Fnr Id Ark. obj Grävenh Fyndenh Klass Subklass Art Antal Vikt, g Anatomi Benslag 10003513 251 200353 0 4105 0 Ost.an. DD Indet 4 2,4 Postkran Rörben 10003731 148 200150 0 4117 0 Ost.an. DD Häst 1 1,2 Ryggrad Vert cerv 10003471 235 200337 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 59 4,3 Indet Indet 10003472 236 200338 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 9 3,8 Indet Indet 10003611 298 200400 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 835 86,4 Indet Indet 10003460 224 200326 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 78 5,1 Indet Indet 10003461 225 200327 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 35 14,8 Indet Indet 10003698 343 200445 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 4 1,1 Kranium? Indet 10003734 367 200469 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 1 0,5 Postkran Indet 10003744 369 200471 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 7 3,5 Postkran Indet 10003743 151 200153 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 1 0,5 Postkran Revben 10003470 234 200336 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 15 3,2 Postkran Revb/Rörb 10003459 223 200325 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 40 6,3 Postkran Revb/Rörb 10003742 151 200153 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 3 2,5 Postkran Rörben 10003458 222 200324 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 5 3,2 Postkran Rörben 10003733 367 200469 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 4 3,9 Postkran Rörben 10003699 344 200446 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 1 0,6 Ryggrad Vertebrae 10003732 367 200469 0 4117 0 Ost.an. DD Indet 2 0,8 Postkran Vertebrae 10003502 246 200348 0 4120 0 Ost.an. DD Indet 17 3,5 Indet Indet 10003501 106 200108 0 4120 0 Ost.an. DD Indet 1 1,4 Postkran Rörben 10003516 254 200356 0 4495 0 Ost.an. DD Indet 58 8 Indet Indet 10003661 111 200113 0 4495 0 Ost.an. DD Indet 7 5 Postkran Rörben 10003515 253 200355 0 4495 0 Ost.an. DD Indet 4 2 Postkran Rörben 10003640 83 200085 0 4498 0 Ost.an. DD Indet 496 57 Indet Indet 10003415 183 200285 0 4498 0 Ost.an. DD Indet 424 35,9 Indet Indet 10003399 169 200271 0 4498 0 Ost.an. DD Indet 32 2,4 Indet Indet 10003453 217 200319 0 4498 0 Ost.an. DD Indet 20 5,5 Indet Indet 10003398 168 200270 0 4498 0 Ost.an. DD Indet 5 1,5 Postkran Revb/Rörb 10003452 216 200318 0 4498 0 Ost.an. DD Indet 4 1 Postkran Revb/Rörb 10003642 312 200414 0 4498 0 Ost.an. DD Indet 2 0,4 Postkran Revb/Rörb 10003397 167 200269 0 4498 0 Ost.an. DD Indet 3 2,2 Postkran Rörben 10003451 216 200318 0 4498 0 Ost.an. DD Indet 1 1,7 Postkran Rörben 10003641 311 200413 0 4498 0 Ost.an. DD Indet 3 3,2 Postkran Rörben 10003715 146 200148 1878 0 0 Ost.an. DD Häst 1 0,4 Hand/Fot Mp stilettben 10003543 272 200374 1878 0 0 Ost.an. DD Indet 9 1,4 Indet Indet 10003717 355 200457 1878 0 0 Ost.an. DD Indet 1 1,3 Postkran Indet 10003679 330 200432 1878 0 0 Ost.an. DD Indet 1 1,9 Postkran Rörben 10003716 354 200456 1878 0 0 Ost.an. DD Indet 1 0,6 Ryggrad Vertebrae 10003601 142 200144 1878 0 5678 Ost.an. DD Indet 1 0,1 Indet Indet 10003522 113 200115 1878 0 5681 Ost.an. DD Indet 4 0,6 Postkran Indet 10003539 118 200120 1878 0 5682 Ost.an. DD Indet 13 1,8 Indet Indet 10003536 269 200371 1878 0 5682 Ost.an. DD Indet 2 0,8 Postkran Revb/Rörb 10003603 145 200147 1878 0 5683 Ost.an. DD Indet 3 0,4 Indet Indet 10003602 144 200146 1878 0 5685 Ost.an. DD Indet 1 0,3 Postkran Indet 10003542 271 200373 1878 0 5686 Ost.an. DD Indet 32 3,6 Indet Indet 10003540 119 200121 1878 0 5686 Ost.an. DD Indet 1 0,8 Postkran Rörben 10003589 290 200392 1878 0 5687 Ost.an. DD Indet 29 3,2 Indet Indet 10003587 289 200391 1878 0 5687 Ost.an. DD Indet 3 0,8 Postkran Revb/Rörb 10003684 332 200434 1878 0 5687 Ost.an. DD Indet 1 0,7 Postkran Rörben? 10003714 135 200137 1878 0 5688 Ost.an. DD Indet 3 1,2 Indet Indet 10003582 287 200389 1878 0 5688 Ost.an. DD Indet 10 1,2 Indet Indet 10003850 378 200481 1878 0 5688 Ost.an. DD Indet 1 0,2 Indet Indet 10003580 286 200388 1878 0 5688 Ost.an. DD Indet 10 1,6 Postkran Revb/Rörb 10003550 274 200376 1878 0 5689 Ost.an. DD Indet 11 1 Indet Indet 10003548 141 200143 1878 0 5689 Ost.an. DD Indet 1 0,8 Postkran Rörben 10003560 278 200380 1878 0 5691 Ost.an. DD Indet 20 2,3 Indet Indet 10003681 331 200433 1878 0 5691 Ost.an. DD Indet 1 0,7 Indet Indet 10003558 277 200379 1878 0 5691 Ost.an. DD Indet 3 0,6 Postkran Revb/Rörb 10003619 139 200141 1878 0 5691 Ost.an. DD Människa? 1 0,4 Kranium Skalltak 10003552 275 200377 1878 0 5692 Ost.an. DD Indet 30 2,9 Postkran Indet Bilagor 679

Id Fnr Id Ark. obj Grävenh Fyndenh Klass Subklass Art Antal Vikt, g Anatomi Benslag 10003556 276 200378 1878 0 5692 Ost.an. DD Indet 4 0,8 Postkran Revb/Rörb 10003686 333 200435 1878 0 5692 Ost.an. DD Indet 1 1,1 Postkran Rörben 10003553 140 200142 1878 0 5692 Ost.an. DD Människa? 4 0,8 Kranium Revb/Rörb 10003621 140 200142 1878 0 5692 Ost.an. DD Människa? 1 0,5 Kranium Skalltak 10003547 273 200375 1878 0 5693 Ost.an. DD Indet 11 1,7 Indet Indet 10003544 143 200145 1878 0 5693 Ost.an. DD Indet 2 0,2 Postkran Revb/Rörb 10003668 323 200425 5010 0 0 Ost.an. DD Indet 5 2,3 Postkran Rörben 10003669 324 200426 5010 0 0 Ost.an. DD Indet 2 0,7 Kranium? Skalltak? 10003667 322 200424 5010 0 0 Ost.an. DD Människa? 1 1,1 Postkran Rörben 10003578 134 200136 5010 0 5462 Ost.an. DD Indet 3 0,3 Indet Indet 10003583 137 200139 5010 0 5464 Ost.an. DD Indet 6 1,3 Postkran Revb/Rörb 10003600 136 200138 5010 0 5466 Ost.an. DD Indet 1 0,1 Postkran Indet 10003573 132 200134 5010 0 5469 Ost.an. DD Indet 4 0,4 Postkran Revb/Rörb Bilaga 1. Mikroskopisk analys av små brända benfragment med frågeställning humant/ animalt ursprung Av Kurt Haas FNR 87: Makro Anatomi: 2 1 cm pentagonal t tunnskaligt (3 mm) gråbrunt. Förbränningsgrad III IV. Tydlig lamina ext./int. Och rel. tjock diploe. Finmaskig värmekrackelerat yta. Sannolikt kraniefragment. Mikro Histomorfologi: Tvärsnitt av kraniefragment med komplett bevarat morfologi som lamina externa, interna och diploe. Histologi: Lamellära strukturer av humant karaktär delvis bevarade, det är ont om tydliga osteoner. Osteocytlacuner vidgade. Sotinlagring i lamina externa/ interna, mera fullständig förbränning i diploen. Diagenes: MFD*: Wedl tunneling, Värmedinducerade fraktur/fissursystem (reticulärt fissursystem i lamina externa) som följer de lamellära strukturerna och osteonerna. OHI** 0 2, Birefringence 0,5. Osteonstruktur: Lamellär bentyp humant. Förbränningstemperatur: 300 500 grader C. *MFD microscopical focal destruction. ** OHI Oxford histological index. FNR 347: Makro: Anatomi: Robust corticalisfragment av medelstort rörben 4 2 cm med delvis vassa kanter (fresh fracture). Skaftet i mitten ihoplimmat. Mörkbrun till svart infärgning i mellersta corticalis, de yttre benlagren är ljusare, utbrända ( längre värmeexposition?). Mikro Histomorfologi: Rörbensfragment, tvärsnitt, bevarat morfologi med tydlig lamina externa och interna. Centralt sotinlagringar, i periferin utbränt och sotfri. Histologi: Anmärkningsvärt glesa sekundära osteoner. Det saknas fragmentära osteoner och typ II osteoner. Vidgade osteocytlacuner. Diagenes: MFD Wedl och longitudinell tunneling, OHI 0 3, birefringency 0,5. Osteonstruktur: Osteonbanding animalt. Förbränningstemperatur: 250 500 grader C. FNR 320 Makro Anatomi: 2 1,5 ljusbrunt rörbensfragment, cortical och spongiös andel? Medelstor till liten, ena änden avrundat, resten med vassa kanter (fresh fractur type). Mikro Histomorfologi: Tvärsnitt av spongiosafragment med intakt morfologi tydlig lamina externa och interna. Ingen infärgning eler sotning, förefaller vara obetydligt värmepåverkad, eventuellt obränt. Histologi: Primära och sekundära osteoner med antydd lamellär struktur. Grundstruktur med otydlig fibrillteckning. Tydliga osteocytlacuner något vidgade. Diagenes: MFD Wedl tunneling, OHI 2 3, birefringency 1 (hög andel bevarat kollagen som talar för låg temperaturexponering). Temperatur 100 200 gr. Osteonstruktur: Grundsubstans lamellärt, osteonbanding humant. 680 Skeke gudar, människor och gjutare

FNR 323 Makro Anatomi: 2 1,5 rörbenfragment, ljusbrun, medelstor till liten ( svårbedömd). Mikro Histomorfologi: Tvärsnitt av spongiöst ben, ljusgrå till brun med humösa diagenetiska infärgningar. Ingen sotinfärgning. Histologi: Delvis täta Haverska system med lamellär karaktär bevarad, tydliga vida osteocytlacuner. Inga fibriller i grundsubstansen bevarade. Diagenes: MFD-Wedl och longitudinell tunnels. Birefringency 0. Temperatur: 5 600 grader C. Osteonstruktur: Osteonbanding kan vara humant men inga lamellära/reticulära strukturer i grundsubstansen längre synliga. Oklart om humant eller animalt. FNR 367 Makro Stort corticalis rörbensfragment 2,5 1,5, tunnväggigt, närmast kritvit, förbränningsgrad 6. De korta frakturändarna är skarpa, de långa avrundade och vittrade. Mikro Histomorfologin till stora delar förlorad genom sintringsprocessen. Strukturerna är ersatta av en grå opak yta, Haverska kanalerna dock synliga. Histologi: Trots sintringen finns i yttre corticalis ett litet område med bevarade täta osteoner av oklar karaktär med antydan till lamellära strukturer. Diagenes: 0 birefringency 0. Temperatur: 800 1000 grader C. Osteonstruktur: Genom sintringen oklart om humant eller animalt Bilaga 4b. Osteologisk analys av material från Skeke, RAÄ 669 Av Carina Olson OFL (CD) Osteoarkeologiska Forskningslaboratoriet STOCKHOLMS UNIVERSITET Rapportserie 2011:7 Under maj november 2010 utförde Riksantikvarieämbetet UV-Mitt (Uppsala) slutundersökning av Tabell 1. Benmaterialets fördelning på antal och vikt. Art Antal % Vikt i gram % Människa+Människa? 918 7,3 763,30 6,0 Däggdjur 3906 31,2 10055,05 78,3 Fågel 4 <0,1 7,90 <0,1 Fisk 11 0,1 1,07 <0,1 Identifierade fragment, 890 7,1 499,87 4,0 art obestämd Oidentifierade fragment 6783 54,3 1506,70 11,7 Totalt 12512 100 12833,89 100 Skeke, fornlämning RAÄ669. Inom lokalen fanns lämningar från yngre bronsålder till folkvandringstid. Djurbensmaterialet som framkom vid utgrävningarna omfattade både brända ben, huvudsakligen från gravkontexter, och obrända ben från både gravar, boplatslager och verkstadshus. Den osteologiska analysen har utförts av FD Carina Olson med hjälp av den komparativa samlingen vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Undersökningen av de mänskliga lämningarna har utförts av FD Petra Molnar och redovisas i separat rapport. Ytterligare några benfragment av människa har dock tillkommit efter Molnars analys, vilket gör att slutsumman för människa i den totala artlistan (tabell 3) för Skeke är den korrekta. En utökad analys utfördes 2012 av graven A86 för att försöka urskilja ytterligare individer i benmaterialet från denna grav (se bilaga 1). Material Det totala antalet ben uppgår till 12512 fragment, till en vikt av 12,8 kg. Baserat på vikt har 11,3 kg (88 %) kunnat identifieras till art, grupp av arter och/eller benslag. Antalsmässigt har 5729 fragment eller 46 % av materialet varit identifierbart (tabell 1). Fördelningen mellan brända och obrända ben är tämligen jämn vad gäller antalet; 6271 obrända, och 6241 brända fragment. Viktmässigt är skillnaden däremot stor; närmare 11 kg obrända gentemot 1,9 kg brända ben, vilket gör att snittvikten på de brända fragmenten endast är 0,3 gram jämfört med 1,8 gram för de obrända benen. Majoriteten (90 %) av de brända benen är hårt brända (helt kalcinerade), förbränningsgrad 6 enligt Stiner m.fl.. 1995 (tabell 2). Bland djurarterna (tabell 3) dominerar tamdjuren med nötkreatur (Bos taurus) följt av får/get (Ovis aries/ Capra hircus) och svin (Sus scrofa) i nämnd ordning. Bilagor 681

Tabell 2. Antal och vikt per förbränningsgrad. Förbränningsgrad Antal % Vikt i g % 1. Delvis bränd 10 0,2 11,9 0,6 2. Lätt bränd 34 0,5 18,6 1 3. Helt förkolnad 18 0,3 7,1 0,4 4. Delvis kalcinerad 180 3 54,0 3 5. >Hälften kalcinerad 358 6 77,5 4 6. Helt kalcinerad 5640 90 1688,7 91 Totalt 6241 100 1857,8 100 Tabell 3. Artlista, Skeke. Artlista, Skeke Antal Vikt Människa (Homo sapiens s.) 345 293,8 Människa? 573 469,5 Nötkreatur (Bos taurus) 1130 6137,9 Häst (Equus caballus) 204 1601,5 Svin (Sus scrofa) 154 226,3 Får (Ovis aries) 1 2,5 Får/get (Ovis aries/capra hircus) 318 321,45 Hund (Canis familiaris) 3 0,9 Hund/räv (Canis familiaris/vulpes vulpes) 1 0,3 Hund/varg (Canis familiaris/canis lupus) 1 10,4 Stor Gräsätare 671 1425,51 Liten Gräsätare 161 15,25 Gräsätare 1206 250,88 Älg (Alces alces) 1 27,9 Rådjur (Capriolus capriolus) 1 0,4 Hjortdjur (Cervidae) 1 1,5 Bäver (Castor fiber) 1 1,2 Hare (Lepus timidus) 1 2,2 Råtta/mus (Rodentia) 1 0,03 Sork (Arvicolinae) 1 0,03 Mellanstort rovdjur 2 0,4 Vikare (Phoca hispida) 1 3,3 Säl (Phoca sp) 3 2,6 Mellanstort däggdjur 43 22,6 Gås (Anser sp) 3 7,4 Hönsfågel (Galliformes) 1 0,5 Abborre (Perca fluviatilis) 2 0,12 Karpfisk (Cyprinidae) 8 0,9 Gädda (Esox lucius) 1 0,05 Oidentifierade (Indeterminata) 7673 2006,57 Totalt 12512 12833,89 Med anledning av dominansen av nöt och får/get, kan man anta att dessa också till stor del finns dolda inom grupperna av gräsätare. Bland övriga tamdjur är hästen vanligt förekommande medan hund bara är representerad med tre fragment. Det finns ytterligare två fragment som vardera kan tillhöra hund men där räv i det ena, och varg i det andra fallet ej kan uteslutas. De vilda däggdjuren samt fåglar och fiskar är mycket sparsamt förekommande i materialet. Bland de identifierade vilda gräsätarna finns ett fragment vardera av älg (Alces alces) respektive rådjur (Capreolus capreolus). Gnagarna representeras av bäver (Castor fiber), hare (Lepus timidus), mus/råtta (Murinae) och sork (Arvicoline) med ett fragment från varje art. Av marina däggdjur har ett fragment av vikare (Phoca hispida) och tre av säl obestämd art (Phoca sp.) identifierats. Fåglarna i materialet är likaledes få med tre fragment av gås (Anser sp.) och ett av hönsfågel (Galliformes). Fiskarna representeras av 8 fragment av karpfisk (Cyprinidae), två av abborre (Perca fluviatilis) och ett av gädda (Esox lucius). Metod och resultat Materialet har undersökts per anläggning, fyndeller grävenhet. De vanligast använda sållen har haft en masktäthet på 4 mm, men 2 mm-såll har också använts i relativt stor omfattning. Benfragmenten har bestämts till art, grupp av arter och/eller benslag där så varit möjligt. För åldersbedömning har epifysstatus på rörbenen noterats, samt mätning av kronhöjd och bedömning av tandslitage på intakta tänder av nöt, häst, får/get och svin utförts. Slakt- och gnagspår har registrerats. Sidobestämning av benen har kunnat göras i viss utsträckning samt en uppdelning av rörbenen i proximal- diafys- och distaldel för beräkning av individantal. Endast ett skelettelement har varit tillräckligt intakt för att kunna mätas och användas för mankhöjdsberäkning. Könsbedömning har endast kunna göras på två hörntänder av svin. Åldersbedömning Eruption, slitage och kronhöjd av tänder, samt epifysstatus på långa och korta rörben har använts för att bedöma ålder på tamdjuren (Silver 1969; Grant 1982), samt Osteoarkeologiska forskningslaboratoriets komparativa samling av ålderbestämda tänder. För nötkreatur har 12 % av de identifierade benen kunnat åldersbedömas. För får/get var 8 %, häst 16 % och svin 21 % lämpade för åldersbedömning. De 682 Skeke gudar, människor och gjutare

flesta ålderbedömningar har gjorts på tänder, endast ett fåtal har kunnat bedömas genom epifysstatus. Med reservation för att de flesta tänder varit lösa och bedömts var för sig, visar resultaten att merparten nötkreatur slaktades vid en ålder av 5 7 år. De vanligaste slaktåldrarna för får/get var mellan 1,5 3 år. Hästens slaktålder är spridd mellan 3 15 år med en övervikt för ålderintervallet 6 7 år. De mätbara skelettelementen av svin visar på en ålder yngre än 3 år (fig. 1a och 1b). Könsbedömning Två hörntänder från underkäkar av svin ger de enda säkra könsbestämningarna i benmate-rialet; en galt och en sugga. Storleksbedömning Ett enda skelettelement, i detta fall ett mellanhandsben av svin (Mc III), varit tillräckligt intakt för att kunna användas för mankhöjdsbedömning (Teichert 1966). Detta ben gav en mankhöjd av 78,5 cm, vilket indikerar tamsvin. Gränsen mellan tam- och vildsvin ligger runt 90 cm i mankhöjd (Ekman 1973). För övrigt kan tilläggas att storleken på framförallt tänder av nötkreatur, i jämförelse med den komparativa samlingen vid OFL, var mestadels av samma storlek som tänderna hos dagens boskap. Beräkning av individantal (MNI) Det skelettelement som uppvisar flest antal per sida används vid beräkning av individantal (Chaplin 1971). Hänsyn till ålder tas och vissa juvenila ben kan därför komma att räknas som enskilda individer. Eftersom tänder är det mest förekommande skelettelelmentet från Skeke har dessa använts för beräking av antal individer för tamdjuren. Det minsta säkerställda individantalet för nöt är 16, baserat på 15 st av molar 3 i vänster överkäke (M 3 sin) + 1 spädkalv, får/get 11 (M 3 sin), svin 12 (9 M 3 dx) + 3 fragment av spädgris i olika kontexter och häst 3 (M 1 dx). Att MNI (Mininum Number of Individuals) för häst är så lågt beror på att flera av mjölktänderna och de permanenta tänderna är så morfologiskt lika varandra, och särskilt svårbestämda som lösa och icke intakta. Med stor sannolikhet är individantalet för häst högre än de tre som kunde påvisas här. För vilda däggdjur, fågel och fisk kan endast en individ vardera beläggas. Där benen från djuren hittats i olika kontexter och kronologiska faser får man dock anta att de representerar olika individer. För alla arter gäller för övrigt % 120 100 80 60 40 20 0 1,5-3,5 år > 3,5 år 3-5 år 5-6 år 6-7 år 8-15 år nöt får/get häst svin Fig. 1a. Ålder baserad på tandslitage och eruption. % 120 100 80 60 40 20 0 < 1 år < 1,5 år < 2,5 år < 3,5 år < 4 år Nöt Får/get Svin Fig. 1b. Ålder baserad på epifysstatus. att det minsta antalet säkerställda individer troligen är lägre än det antal djur som under lokalens långa brukningstid funnits där. Anatomisk fördelning Den anatomiska fördelningen av antal identifierade benslag per art eller grupp av arter visar att tänder, och då främst från nöt och får/get, utgör 74 % av det identifierade benmaterialet baserat på antal tänder/tandfragment. Övriga kraniedelar utgör 10 %, framben, bakben och yttre extremiteter 14 %, medan ryggrad och bröstkorg endast utgör 2 % av det identifierade materialet (tabell 4). En jämförelse av den anatomiska fördelningen baserad på benens antal respektive vikt visar att kraniedelar (huvudsakligen tänder) dominerar i båda fallen, men när det gäller framben, bakben och fot blir dessa mycket mer framträdande när den anatomiska fördelningen baseras på vikt (fig. 2) Matrester och slaktavfall Avfallet från slakten kan delas in i två kategorier; matrester och slaktavfall, där den förra representerar skelettdelar från köttrika regioner av djurkroppen och den senare från köttfattiga regioner. Till de kött- Bilagor 683

% 0 10 20 30 40 50 60 Kranium Ryggrad Bröstkorg Framben Hand 24% 23% Bakben Fot Hand/fot extremitet Postkran Indet 53% Matavfall Slaktavfall Mat/Slaktavfall Antal Vikt Fig. 2. Anatomisk fördelning baserad på antal resp. vikt. rika regionerna räknas ryggrad, revben, skulderparti, bäcken, fram- och bakben. De köttfattiga regionerna består av kranium inkl tänder, yttre extremiteter och svanskotor. Fördelningen av köttrika kroppsdelar (matavfall) och köttfattiga kroppsdelar (slaktavfall) från Skeke baserat på vikt blir 53 % slaktavfall, 23 % matavfall och 24 % som kan härröra ifrån antingen mat- eller slaktavfall (fig. 3). Detta tyder på en större produktion än konsumtion på platsen. Men, det ska beaktas, att bland de fragment som ej kunnat bestämmas till vare sig mat- eller slaktavfall, kan en hel del matavfall döljas bland sköra skelettelement som lättare fragmenterats, t ex revben och ryggrad. Isåfall blir skillnaden mellan slakt- och matavfall inte lika stor och fördelningen mellan produktion och konsumtion jämnare. Slakt- och gnagspår Den totala mängden ben med åverkan är 61 eller 0,5 procent (bearbetade ben exkluderade). Den vanligaste typen av åverkan är djurs tuggmärken och människors spår av märgspaltning. Sedan följer slaktspår i form av snittmärken som visar att kropparna flåtts, och huggspår som uppkommit vid styckningen av djuren (tabell 5). De långa rörbenen är de som bär de flesta slaktspåren. Att inte fler ben bär spår av åverkan kan dels förklaras med att hälften av benen var starkt fragmenterade, vilket försvårar upptäckten av snittoch huggspår avsevärt, samt att den största delen av lämningarna består av tänder som naturligt lossnat från sina käkar postmortalt, utan tecken på åverkan. Fig. 3. Fördelning av mat- och slaktavfall baserat på vikt. Patologiska förändringar Sjukliga förändringar har endast noterats på ett ben, en underkäke av nöt där troligen någon form av belastning deformerat ledytan mot kraniet. Benmaterialets distribution inom lokalen Benens spridning inom lokalen visar att flest ben, 47 %, fanns i delområde D, följt av delområde B med 25 %. Den anläggning som innehöll flest ben var A26747 och den benrikaste fyndenheten var F23918. Bland grävenheterna hade G25246 flest benfragment. Bland de identifierade arterna dominerar nötkreatur i alla delområden utom i F där fragmenten av får/get är flest (tabell 6a, 6b och 6c). Flera av anläggningarna består av olika kronologiska faser där en jämförelse av benmaterialet kan bli viktig för tolkningen av anläggningarna. Anläggning A41 är en sådan kontext där flera faser överlagrar varandra. Initialt anlades flera kokgropar och bålplatser, följt av en gravfas och slutligen två efterfaser där bl.a. avfall överlagrar initialfaserna. De mänskliga fragmenten dominerar inom bålplatserna som tillhör fas 1, medan fas 2 (grav) visar sparsamt med människoben. Två av de fyra sälfragment som hittats på Skeke återfanns på bålplatserna från fas 1. Får/get har endast identifierats i en kokgrop från fas 1 och den största andelen nötkreatur tillhör fas 2. Svin och häst hittades endast i fas 3 och 4 (tabell 7). Bland kulturlagren är A13979 och A25284 som ligger på olika ställen inom lokalen intressanta att jämföra eftersom båda sannolikt härrör från bronsålder och har inslag av folkvandringstid. Djurbensavfallet från dessa kontexter visar att andelen nötkreatur är större i A13979 medan fler fragment av häst fanns i A25284. 684 Skeke gudar, människor och gjutare