Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2016 ESV 2016:43
Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till 2020. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Juniprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med april 2016. Beräkningarna slutfördes den 7 juni 2016. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: 2016-06-16 Dnr: 5.3-337/2016 Tabeller Numera publicerar vi de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den finns på samma webbsida som publikationen och heter i juniprognosen: prognostabeller juni 2016.
ESV:s juniprognos Makroekonomisk utveckling Efter den starka BNP-tillväxten i slutet av förra året dämpas nu ökningstakten. Mot slutet av året ökar även sysselsättningen långsammare. Arbetslösheten fortsätter dock att sjunka, till 6,4 procent nästa år. Därefter vänder den upp igen. Ett högt resursutnyttjande driver upp lönerna och priserna. Tillväxten i ekonomin bromsar in BNP ökar i år med nästan 3,4 procent, kalenderkorrigerat. Det är en stark ökning, om än inte lika stark som förra året. Den starka tillväxten både förra året och i år innebär att BNP nu ligger över den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Tillväxttakten bromsade in första kvartalet i år jämfört med den mycket starka ökningen i slutet av förra året. Inbromsningen leder till att BNP ökar långsammare i år än förra året. Kommande år dämpas tillväxttakten ytterligare då pris- och räntehöjningar kyler av ekonomin och BNP går mot konjunkturell balans. Den inhemska efterfrågan fortsätter att ge ett stort bidrag till tillväxten. Nettoexporten sänker dock BNP-tillväxten i år, efter att ha gett ett relativt stort bidrag förra året. Exporten ökar långsammare i år än förra året främst till följd av att exporten av tjänster dämpas. Exporten mattas av trots en något starkare marknadstillväxt för svensk export. Det beror på att exporten förra året ökade betydligt mer än marknadstillväxten, vilket delvis kan förklaras av tillfälliga effekter men också av försvagningen av kronan förra året. Skillnaden blir mindre i år och från och med nästa år ökar exporten långsammare än marknadstillväxten igen. Hushållens konsumtion ökar i år i ungefär samma takt som förra året, vilket är högre än ett historiskt genomsnitt. Förutsättningarna är goda för en stark konsumtionsökning i år. Sysselsättningen och därmed inkomsterna stiger snabbt, sparkvoten är hög och räntorna är låga. Hushållens nettoförmögenhet är också god. Konsumtionen ökar i ungefär samma takt som de reala disponibla inkomsterna, vilket innebär att sparkvoten ligger kvar på i stort sett samma nivå som den legat på de senaste åren. Kommande år dämpas ökningstakten då de reala inkomsterna ökar långsammare. Sparkvoten ligger kvar på en hög nivå under hela prognosperioden. Den offentliga konsumtionen tar ordentlig fart i år och ökar med 4,0 procent. Det är den högsta ökningstakt som noterats sedan början av 1990- talet. Det är framför allt stigande utgifter för migration och integration som höjer konsumtionen, men satsningar i de senaste budgetarna bidrar också. Nästa år ökar konsumtionen betydligt långsammare, framför allt den statliga konsumtionen. I kommunsektorn möjliggör den permanenta höjningen av statsbidragen med 10 miljarder kronor som regeringen har aviserat att konsumtionen kan fortsätta öka relativt starkt. Åren därefter ökar dock konsumtionen svagt i förhållande till det demografiska behovet. Investeringarna ökar mycket i år, liksom förra året. Maskininvesteringarna i näringslivet ökar till följd av att kapacitetsutnyttjandet stiger och det finns ett behov av att öka produktionskapaciteten. Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka snabbt men inte lika snabbt som förra året. Investeringarna i forskning och utveckling var tillfälligt höga förra året och blir därmed betydligt lägre i år, vilket dämpar investeringsökningen i näringslivet. I kommunal sektor ökar investeringarna starkt till följd av nya projekt och satsningar i budgeten. Nästa år ökar investeringarna i näringslivet och i kommunsektorn långsammare vilket i viss mån motverkas av en kraftig ökning av statliga infrastrukturinvesteringar. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2016 1
Tabell 1. Nyckeltal för svensk ekonomi Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP 4,2 3,7 1,7 1,5 1,3 1,8 BNP, kal.korr. 3,9 3,4 2,0 1,6 1,3 1,6 Inhemsk efterfrågan 3,9 4,1 1,7 1,5 1,2 1,8 Nettoexport 1 0,4-0,3 0,0 0,0 0,1 0,1 Arbetade timmar, kal.korr 1,0 2,0 0,9 0,5 0,2 0,3 Sysselsatta 1,4 1,7 0,9 0,5 0,2 0,3 Arbetslöshet, ILO 2 7,4 6,8 6,4 6,4 6,5 6,7 Timlön, KL 3 2,4 3,0 3,4 3,6 3,5 3,4 Lönesumma 4,3 5,2 4,5 4,1 3,7 3,7 KPI 0,0 1,0 1,5 2,1 2,9 2,9 KPIF 4 0,9 1,5 1,6 1,9 2,2 2,2 Reporänta, värde vid årets slut -0,35-0,50 0,00 1,00 2,25 3,25 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. 2 Procent av arbetskraften. 3 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik. 4 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker Sysselsättningen ökade mycket förra året och väntas fortsätta göra det även i år. Indikatorerna tyder på att efterfrågan på arbetskraft är hög, framför allt i offentlig sektor och tjänstesektorn. Stor brist på arbetskraft med rätt kompetens i vissa sektorer gör dock att sysselsättningsökningen hämmas i viss mån. Den snabba sysselsättningsökningen leder till att arbetslösheten fortsätter sjunka, till 6,4 procent nästa år. Den är då lägre än jämviktsarbetslösheten. Efter 2017 dämpas sysselsättningsökningen och arbetslösheten stiger igen. Det beror på att ekonomin går mot konjunkturell balans och att arbetslösheten därmed närmar sig sin jämviktsnivå. Jämviktsarbetslösheten stiger successivt under prognosperioden då fler och fler av de som söker asyl kommer in i arbetskraften. De väntas vara arbetslösa i högre utsträckning än genomsnittet i dagsläget. Medelarbetstiden väntas i stort sett vara oförändrad under prognosperioden. Högt resursutnyttjande höjer lönerna Avtalsförhandlingarna är nu klara för en stor del av arbetsmarknaden. De flesta har fått ettåriga avtal som ger avtalade löneökningar på 2,2 procent, vilket är i nivå med de avtalsmässiga löneökningarna de tre senaste åren. Det höga resursutnyttjandet i ekonomin, högre inflation och stigande inflationsförväntningar leder dock till att löneglidningen ökar i år. I kommunsektorn höjs dessutom lönerna både 2016 och 2017 av det extra tillskottet i budgeten för höjda lärarlöner. Sammantaget ökar lönerna med 3,0 procent i år, jämfört med 2,4 procent förra året. Kommande år stiger löneökningstakten ytterligare. Inflationen stiger Inflationen har stigit det senaste året. Räntekostnaderna sänker fortfarande KPI. Det är både inhemska priser och importpriser som har stigit snabbare än tidigare. Importpriserna har främst stigit till följd av att kronan försvagades förra året. Höjda skatter och avgifter har också bidragit till att höja inflationen medan det kraftiga fallet i oljepriset och sjunkande priser på andra råvaror har hållit tillbaka den. De inhemska priserna väntas fortsätta öka till följd av att resursutnyttjandet och arbetskraftskostnaderna stiger. Inflationen dämpas dock av att den internationella prisökningen blir fortsatt svag och att kronan stärks igen. Energipriserna fortsätter också att sänka inflationen i år även om oljepriset har gått upp sedan årsskiftet. Det är först under andra halvåret som energipriserna bidrar till att höja inflationen igen, vilket de inte gjort sedan 2011. Sammantaget ökar den underliggande inflationen enligt KPIF med 1,5 procent i år och 1,6 procent nästa år. Det är först 2018 som inflationen, enligt KPI, överstiger Riksbankens inflationsmål. Därför väntas Riksbanken inte börja höja reporäntan förrän i slutet av 2017. 2 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2016
Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget I år ökar de totala skatteintäkternaa med 5,6 pro- cent, vilket är en svagare ökning än förra året. Det beror främst på attt kapital- och konsumtions- skatterna var tillfälligtt starka under 2015. Skatt på arbete ökar däremot mer i år än förra f året. Lägre ökningstakt för de totala skatteintäkterna Intäkterna från skatt på arbete ökar snabbare i år både till följd av större skattehöjningar och att lönesumman ökar mer än förra året. Även kon- sumtionsskatterna ökar relativt mycket, om än svagare än förra året. Intäkterna från skatt på kapi- tal sjunker däremot. Ökningstaktenn för de totala skatteintäkterna är lägre i år än föregående år. Skattekvoten uppgår i år till 43,4 procent av BNP, vilket är 0,1 procentenhet högre än föregå- ende år. Skattekvoten stiger under hela prognos- perioden främst på grund av en stark utveckling av skatt på arbete och avkastningsskatten på pen- sionsmedel och kapitalförsäkringar. Diagram 1. Totala skatteintäkter och skattekvot Källa: SKV och ESV Skatt på arbete ökar snabbare än lönerna De direkta skatterna på arbete ökar starkare s i år än förra året. Löner och pensioner utgör de främsta skattebaserna och båda ökar i snabbare takt i år. Skatteintäkterna ökar betydligt mer än skatte- baserna på grund av skattehöjningar. Totalt upp- går skattehöjningarna till 36 miljarder kronor. De beloppsmässigt största är slopad nedsättning av socialavgifter för unga u och sänkt subventionsgrad för ROT-avdrag. Men även nedtrappningen av jobbskatteavdraget, en oförändrad nedre skikt- gräns för statlig skatt samt höjda kommunala skattesatser bidrar. Framför allt påverkas de statliga skatteintäkterna av skattehöjningarna vil- ket medför att de ökar ö snabbaree än de kommunala i år. Tabelll 2. Kommunala uppräkningsfaktorer och kommunal skatt Procent Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 20199 2020 Aktuell prognos Föregående prognos Fastställda Underliggande utveckling Kommunal skatt Källa: SKV och ESV 3,2 3,2 3,3 3,6 3,6 5,6 5,6 5,0 5,2 6,0 5,5 5,4 5,3 5,5 5,9 4,6 4,7 4,7 4,6 4,1 4,1 4,1 4,1 3,99 3,88 3,88 3,99 3,9 4,0 4,0 3,9 Lägre subventionsgrad vid köp av ROT-tjänster Skattereduktionerna som består av jobbskatte- uppgår i år till 2322 miljarder kronor. På grund av avdrag, allmän pensionsavgift och HUS-avdrag, att subventionsgraden sänkts och att utnyttjandet av ROT-avdraget var tillfälligt högt förra året beräknas skattereduktionen förr ROT- och RUT- året tjänster minska från 23 miljarder kronor förra till 14 miljarder kronor i år. Därefter ökar dee grad- vis, till 18 miljarder kronor i slutet av prognos- unga perioden. Slopad nedsättning av socialavgifter för Det stegvisa slopandet av nedsättningen av social-s och avgifter för unga inleddes i augusti förra året ökade då intäkterna med 6 miljarder kronor. I år ökar intäkterna med ytterligaree 12 miljarder kro- med nor och nästa år, då d ändringen får full effekt, ytterligare 4 miljarder kronor. Sammantaget höjs intäkterna till följdd av den slopade nedsättningen med 22 miljarder kronor k från och med 2017. Det EKONOMISTYY RNINGSVERKEE T, 16 JUNI 2016 3
bidrar till att indirekta skatter på arbete stiger snabbare än lönesumman 2015 2017. Låga ränteavdrag och ökad placering på investeringssparkonto Hushållens skattepliktiga utdelningsinkomster sjunker i år till följd av att sparandet på investeringssparkonton, som schablonbeskattas, ökade mycket förra året. Även ränteinkomsterna minskar då räntenivån är lägre i år. Schablonintäkterna på investeringssparkonton ökar däremot, trots att räntenivån sjunker. Det beror på ett ökat sparande och på att beskattningen av investeringssparkonton höjts. Hushållens kapitalvinster, som ökade kraftigt förra året, beräknas sjunka i år. Sammantaget minskar därmed skatteintäkterna från hushållens kapitalinkomster jämfört med 2015. De är dock kvar på en historiskt sett hög nivå. Successivt stigande skulder och räntenivåer gör att ränteavdragen stiger snabbt mot slutet av prognosperioden. Hushållens ränteinkomster och schablonintäkter ökar också mycket mot slutet av perioden till följd av högre räntenivåer. Höga intäkter från företagsvinster Skatteintäkterna från företagens vinster var höga 2015. Det förklaras av en stark tillväxt i ekonomin men också av att två bolag i en koncern förra året redovisade en mycket stor skattepliktig intäkt. Denna intäkt antas ha varit tillfällig. Det gör att intäkterna minskar i år men den underliggande ökningen är fortsatt stark. I år indikerar prognoserna för de största börsnoterade företagen att utvecklingen av vinsterna kommer att fortsätta vara stark. Exportföretagens resultat påverkas positivt av den senaste tidens svaga krona. Även vinsterna i den finansiella sektorn är höga när marginalerna på bolån är stora och utlåningen fortsätter att växa. Åren 2017 och 2018 dämpas ökningstakten då tillväxten i ekonomin blir betydligt lägre. Låga räntor ger låg avkastningsskatt i närtid Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Den mycket låga nivån på statslåneräntan förra året får till följd att avkastningsskatten i år minskar till historiskt låga 4 miljarder kronor. En successivt stigande räntenivå medför därefter att skatten stiger snabbt och i slutet av prognosperioden uppgår den till 23 miljarder kronor. Låga elpriser ger lägre fastighetsskatt Vattenkraftverkens taxeringsvärden beräknas bland annat utifrån verkens årsproduktion och priset på el. Vid 2019 års allmänna fastighetstaxering av elproduktionsenheter förväntas taxeringsvärdena sjunka på grund av lägre elpriser. Det får till följd att intäkterna av fastighetsavgiften och fastighetsskatten sammanlagt minskar med 4 procent. Hög offentlig konsumtion driver upp momsen i år Momsintäkterna steg med 7 procent under 2015, vilket var betydligt snabbare än hushållens konsumtion. Att intäkterna steg mycket snabbare än konsumtionen kan delvis förklaras av en snabb ökningstakt av investeringarna, framför allt bostadsinvesteringarna. I år fortsätter momsintäkterna att stiga snabbt. En kraftig uppgång av konsumtionen och investeringarna inom den offentliga sektorn bidrar till den fortsatt starka utvecklingen. Ökningen av bostadsinvesteringarna avtar däremot. Då momsinbetalningarna från offentlig sektor betalas tillbaka påverkas inte statens inkomster av att momsintäkterna från offentlig sektor ökar. Högre intäkter från bankavgifter I år ersätts den nuvarande stabilitetsavgiften, som bankerna betalar, med en resolutionsavgift som är ungefär dubbelt så stor. Första året är avgiften dock halverad då stabilitetsavgiften samtidigt betalas in för sista gången. Det innebär att intäkterna från bankernas avgifter ökar med cirka 4 miljarder kronor. Låga utdelningar från statliga bolag Förra året uppgick statens aktieutdelningar till drygt 20 miljarder kronor. Det var en tillfälligt 4 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2016
hög nivå till följd av extrautdelningar från framför allt Akademiska Hus, Specialfastigheter och SJ om totalt 8,6 miljarder kronor. I år minskar utdelningarna till drygt 11 miljarder kronor, inklusive en extrautdelning från Akademiska Hus på 2 miljarder kronor. TeliaSonera, Vattenfall, LKAB och Akademiska Hus står normalt för merparten av statens totala aktieutdelningar. Fortsatt svaga resultat i Vattenfall och LKAB får dock till följd att dessa bolag inte ger några utdelningar i år. De förväntas redovisa bättre resultat från och med nästa år och ger därmed utdelningar igen. Vinsterna ligger dock på en betydligt lägre nivå än tidigare år. Därtill sjunker Riksbankens utdelning kraftigt nästa år för att därefter upphöra helt från 2018. Utgifter på statens budget Utgifterna ökar måttligt sett över hela prognosperioden. Utgifterna för flyktingmottagandet höjs dock kraftigt i år men sjunker kommande år. Reformer bidrar till att höja utgifterna i år och nästa år. Som andel av BNP sjunker utgifterna något under prognosperioden. Utgiftskvoten sjunker De totala utgifterna ökar med 22 miljarder kronor i år och med 46 miljarder kronor nästa år. Åren därefter ökar utgifterna betydligt långsammare. Som andel av BNP ökar utgifterna på kort sikt men minskar sett över hela perioden från 21,5 procent 2015 till 20 procent 2020. Utgiftsutvecklingen påverkas i år av en ändrad redovisning i budgeten och tidigareläggningar 1. Justerat för detta ökar utgifterna istället som mest i år, med 43 miljarder kronor, och med 31 miljarder kronor nästa år. Den stora ökningen i år beror främst på de kraftigt höjda utgifterna för migration. De takbegränsade utgiftsområdena 2 ökar i år och nästa år med 23 respektive 59 miljarder kronor. 1 Se faktaruta sid 26 i ESV:s föregående prognos, Prognos Statens budget och de offentliga finanserna april 2016. 2 Samtliga utgiftsområden utom statsskuldsräntorna. I justerade termer blir dock ökningen som störst i år, med 58 miljarder kronor. Nästa år ökar de med 37 miljarder kronor. Diagram 2. Utgifter på statens budget Miljarder kronor 1 100 1 000 900 800 700 600 500 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 Källa: ESV Takbegränsade Uo:n Totala utgifter % av BNP Procent av BNP Räntor, nettoutl, kassakorr Takbegr Uo:n % av BNP De flesta utgiftsområdena ökar under prognosperioden, då de påverkas av pris- och löneutvecklingen samt befolkningsökningen. Några områden ökar kraftigt av andra skäl. Migrations- och integrationsutgifterna är som högst i år Utgifterna för Migration samt Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering beräknas bli som högst i år för att därefter börja minska något. Ökningen beror främst på det stora antalet asylsökande från Syrien och dess närområden, Afghanistan samt Irak. I år räknar vi med att 60 000 personer söker asyl. Därefter minskar antalet asylsökande till 45 000 personer 2018 och ligger sedan kvar på den nivån. Det är framför allt förändrade asylregler i Sverige, möjligheter till id-kontroller och det avtal som EU slutit med Turkiet som väntas leda till färre asylsökande. Det stora antalet personer som sökte asyl i fjol, 163 000, gör att utgifterna ökar kraftigt i år. Antalet ensamkommande barn, som i fjol uppgick till 35 000 och i år beräknas till 7 000, står för en stor del av utgifterna i mottagningssystemet. Förra året var andelen 34 procent medan de står för omkring 50 40 30 20 10 0 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2016 5
60 procent kommande år. Från och med 2017 sjunker utgifterna för migrationen. Utgifterna för migration finansieras delvis med medel från biståndsanslaget. I år uppgår avräkningen till 12 miljarder kronor men minskar kommande år. Utgifterna för kommunmottagandet inom Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering beräknas stiga kraftigt de närmaste åren i takt med att fler personer kommunplaceras och att schablonersättningen till kommunerna höjdes från den 1 januari 2016. I slutet av prognosperioden leder ett minskat antal personer som söker asyl, och därmed färre personer som blir kommunmottagna, till att utgifterna för staten börjar minska. Utgifterna för sjukpenning planar ut Det största utgiftsområdet på statens budget, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, minskade kraftigt efter 2007 då striktare regler för sjukpenning och sjukersättning samt en bortre gräns för sjukpenning infördes. Sedan 2012 har utgifterna för sjukpenningen ökat markant, med 10 13 procent per år. Nu planar uppgången ut och ökningen för de kommande åren blir mindre. Antalet sjukpenningdagar ökar i år med knappt 7 procent. Från och med 2018 beräknas sjukpenningdagarna följa utvecklingen av antalet sysselsatta. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning väntas fortsätta minska då fler personer lämnar denna försäkring, bland annat till följd av att de fyller 65 år, än som tillkommer. Antalet minskar dock i allt långsammare takt och de sista prognosåren ökar utgifterna lite då en höjd medelersättning motverkar nedgången i antalet ersättningsberättigade. Förändrade redovisningsprinciper höjer utgifterna på arbetsmarknadsområdet Arbetsmarknadsutgifterna ökar med 9 miljarder kronor i år för att därefter endast öka långsamt. Den stora ökningen i år beror till stor del på att nystartsjobben och yrkesintroduktionsanställningarna, som tidigare redovisats på inkomstsidan, från och med i år redovisas på utgiftssidan. Övriga utgifter är i stort sett oförändrade, trots att arbetslösheten sjunker. Inom flera andra utgiftsområden ökar utgifterna Utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökar kontinuerligt. Det är främst barnbidrag och föräldraförsäkring som ökar, vilket beror på att både antalet barn och medelersättningen stiger. Det internationella biståndet räknas upp med BNI, med avräkningar för bland annat flyktingkostnader. Sedan 2013 har dessa avräkningar ökat kraftigt och är som högst i år. Det leder till att utgifterna för biståndet sjunker i år men ökar alla andra år. Satsningar i budgeten ökar utgifterna för Utbildning och universitetsforskning relativt mycket under prognosperioden. Satsningarna omfattar bland annat fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning och yrkesutbildning, höjda lärarlöner samt fler anställda i lågstadiet. Utgifterna för Samhällsplanering och bostadsförsörjning ökar kraftigt i år och nästa år till följd av satsningar i budgeten. Drygt hälften avser investeringsstöd för byggande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Resterande medel går till kommunerna för ökat stöd för bostadsbyggande. Dessutom ges stöd till att effektivisera och renovera flerbostadshus och utomhusmiljöer. Inom kommunikationsområdet stiger utgifterna främst till följd av ökade investeringar i såväl vägar som järnvägar. En förändrad redovisning höjer utgiftsnivån i år då sjöfartsstödet flyttats hit från att tidigare redovisats mot inkomsttitel. Utgifterna för Allmänna bidrag till kommunerna ökar kraftigt 2017. Det beror på att regeringen aviserat att kommunerna då ska få extra permanenta medel på 10 miljarder kronor. Åren därefter ligger utgifterna kvar på den högre nivån. EU-avgiften blev exceptionellt hög 2015 medan den 2016 istället blir ovanligt låg. Detta beror på engångseffekter 3. 3 Se särskilt fördjupningsavsnitt om EU-avgiften sid 61 i ESV:s föregående prognos, Prognos Statens budget och de offentliga finanserna april 2016. 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2016
Finansiellt sparande och budgetsaldo I år blir det ett litet överskott i de offentliga finanserna. Det är första gången sedan 2009. Nästa år blir det dock åter underskott. Därefter stärks sparandet igen till följd av ett växande överskott i staten samtidigt som kommunsektorn och ålderspensionssystemet fortsätter att visa underskott. Överskott i de offentliga finanserna för första gången sedan 2009 De offentliga finanserna visar överskott på 3 miljarder kronor i år. Det är en stark förbättring av statens finansiella sparande som förklarar överskottet. Det beror främst på skattehöjningar. Samtidigt försämras det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet då de genomsnittliga pensionerna utvecklas allt snabbare. Under 2015 2017 ökar uppräkningen av pensionerna relativt kraftigt på grund av att balanseringen i systemet, som varit aktiv sedan 2010, håller på att avslutas. Kommunsektorn fortsätter att visa underskott även i år. Till skillnad från förra året får kommunsektorn inga extra tillskott i år. Sparandet försämras dock relativt lite på grund av en fortsatt stark utveckling av skatteintäkterna. Nästa år blir det återigen underskott i de offentliga finanserna. Sparandet försvagas i samtliga sektorer. Statens finanser visar fortfarande ett överskott men det blir betydligt mindre då utgifterna fortsätter att öka relativt mycket på grund av politiska satsningar, inklusive ett tillskott till kommunsektorn på 10 miljarder kronor. Inkomsterna ökar samtidigt långsammare då skattehöjningarna är betydligt mindre än i år. Kommunsektorns finanser försvagas främst då utvecklingen av skatteinkomsterna mattas av något samt att utgifterna för kommunal konsumtion är fortsatt starka. Tillskottet på 10 miljarder kronor väntas inte stärka kommunsektorns finansiella sparande nämnvärt då merparten används för att finansiera en ökad kommunal konsumtion. Underskottet i ålderspensionssystemet växer då pensionsutbetalningarna ökar snabbare än inkomsterna även nästa år. Tabell 3. Finansiellt sparande i den offentliga sektorn Miljarder kronor om inget annat anges Utfall Prognos 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Finansiellt sparande offentlig sektor -2 3-16 3 28 57 Procent av BNP -0,1 0,1-0,4 0,1 0,6 1,1 Staten -6 12 4 28 63 100 Kommunsektorn -5-7 -11-15 -25-34 Ålderspensionssystemet 8-2 -9-10 -10-8 Källa: SCB och ESV Framöver stärks de offentliga finanserna successivt. Överskotten i de statliga finanserna växer kraftigt under perioden. Det beror främst på att de statliga utgifterna ökar långsammare än inkomsterna vid normal tillväxt utan konjunkturella störningar eller diskretionär finanspolitik. Att utgifterna för migration och integration sjunker bidrar också. Sparandet i kommunsektorn försämras däremot under hela prognosperioden då statsbidrag och skattesatser antas vara oförändrade utöver redan aviserade höjningar vilket innebär att utgifterna utvecklas starkare än inkomsterna. Ålderspensionssystemets finanser är relativt oförändrade framöver. Det beror på att balanseringen inte längre är aktiv och att pensionerna därmed räknas upp med den allmänna löneutvecklingen, vilket ger en mer stabil utveckling. Stark utveckling av statens finansiella sparande i år I år blir det ett överskott på 12 miljarder kronor i statens finanser. Det är en förbättring med 18 miljarder kronor jämfört med förra året. Statens finansiella sparande har visat underskott sedan 2009. Underskottet har varit 31 miljarder kronor i genomsnitt per år under perioden 2009 2014. Även förra året blev det ett underskott på 6 miljarder kronor. Den kraftiga förbättringen i år beror främst på skattehöjningar. Nästa år är överskottet endast 4 miljarder kronor. Att överskottet blir betydligt mindre beror EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2016 7
dels på att skatteintäkterna inte utvecklas lika starkt som i år, dels på att utgifterna ökar starkare bland annat på grund av aviserade utgiftshöjningar såsom tillskott till kommunsektorn. men budgetsaldot stärks ännu mer Saldot på statens budget beräknas bli 36 miljarder kronor i år. Det är en förbättring med 69 miljarder kronor jämfört med 2015. Justerat för tidigarelagda utgifter 4 från 2016 till 2015 stärks saldot med 38 miljarder kronor. Inkomsterna ökar i år med 91 miljarder kronor jämfört med föregående år, framför allt som en följd av kraftigt stigande skatteinbetalningar. De totala utgifterna ökar i år långsammare än inkomsterna, med 22 miljarder kronor. De volatila ränteutgifterna sjunker kraftigt medan nettoutlåningen och den kassamässiga korrigeringsposten stiger lika mycket. De takbegränsade utgiftsområdena, där dessa poster inte ingår, ökar med 23 miljarder kronor. Ökningen påverkas bland annat av tidigarelagda utgifter från 2016 till 2015. Nästa år beräknas saldot till 3 miljarder kronor, det vill säga svagare än i år. Skatteinkomsterna ökar betydligt långsammare medan utgifterna ökar snabbare. De takbegränsade utgiftsområdena ökar med 59 miljarder kronor. Tabell 4. Statens budget i sammandrag Miljarder kronor Utfall Prognos 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Totala inkomster 860 950 964 1 000 1 043 1 086 Skatteintäkter 916 968 1 013 1 052 1 091 1 138 Periodiseringar -22 26-1 -2 3 1 Övriga inkomster -34-43 -48-50 -51-53 varav förs. egendom 0 0 0 0 0 0 Totala utgifter 892 914 961 978 981 998 Utg.omr. exkl. räntor 867 891 949 954 957 966 Statsskuldsräntor 22 6 8 18 27 33 Kassamässig korrig. -7 6 0 0 0 0 RGKs nettoutlåning 10 12 3 6-3 -1 Budgetsaldo -33 36 3 22 63 88 Källa: ESV 4 Se faktaruta sid 26 i ESV:s föregående prognos, Prognos Statens budget och de offentliga finanserna april 2016. Saldot fortsätter att förbättras 2018 2020 då inkomsterna stiger i ungefär samma takt som BNP samtidigt som utgifterna ökar långsammare än inkomsterna. Statsskuldsräntorna fortsätter dock att stiga relativt snabbt. Hög kommunal konsumtion bidrar till underskott trots starka skatteintäkter Underskottet i kommunsektorns finansiella sparande växer till 7 miljarder kronor i år. Detta trots att skatteintäkterna utvecklas mycket starkt även i år, dels på grund av en stark sysselsättningsökning, dels på grund av höjda skattesatser. Dessutom ökar statsbidragen mycket kraftigt, främst på grund av ersättning för flyktingmottagandet. Dessa medel är schablonmässiga ersättningar som motsvaras av kommunala utgifter och ska därför inte påverka sparandet. En del är dock ersättningar för utgifter under slutet av förra året som inte hann betalas ut då och därmed bidrar till att stärka sparandet något i år. Däremot blir det inga extra inkomster i år i likhet med tillskottet från AFA Försäkring på 5,1 miljarder kronor och från staten på 9,8 miljarder kronor förra året. Båda dessa tillskott bidrog till att stärka sparandet förra året. En mindre del av det statliga tillskottet, som ska användas till att finansiera flyktingmottagandet, användes förra året men största delen används i år. De kommunala utgifterna ökar mer än inkomsterna. Utgifterna för kommunal konsumtion ökar mycket starkt i år, främst på grund av utgifter för flyktingmottagandet men även satsningar på ökad personal och förbättrad löneutveckling inom skolan samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även utgifterna för investeringar ökar starkt på grund av nybyggnation och renoveringar samt på grund av satsningar i budgetpropositionen. Nästa år försämras sparandet ytterligare, till ett underskott på 11 miljarder kronor. Detta trots att kommunsektorn då får ett permanent tillskott på 10 miljarder kronor i statsbidrag. Försämringen beror på att skatteintäkterna utvecklas något svagare samtidigt som tillskottet finansierar en ökad konsumtion. Den kommunala konsumtionen kommer därmed att öka kraftigt även nästa år. Den starka utvecklingen fortsätter att drivas av 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2016
demografiska behov inom skola, vård och omsorg samt utgifter för flyktingmottagandet och andra politiska satsningar inom det kommunala ansvarsområdet. Givet oförändrade skattesatser och statsbidrag förutom redan aviserade höjningar, ökar utgifterna mer än inkomsterna vilket bidrar till ett försämrat sparande framöver. Underskott i ålderspensionssystemet när utgifterna för pensionerna ökar Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visar i år ett litet underskott. Det beror på att utgifterna för pensionerna ökar i allt snabbare takt. Pensionssystemet är utformat så att skulderna på sikt inte ska kunna överstiga tillgångarna. Om det sker går systemet in i en balanseringsperiod. När skulderna är större än tillgångarna utvecklas pensionerna långsammare än löneutvecklingen, vilket ofta benämns som en broms i systemet. När tillgångarna återigen överstiger skulderna strävar systemet mot att återställa pensionerna till den nivå som gällt om balanseringen inte ägt rum. Då utvecklas pensionerna i stället snabbare än löneutvecklingen, vilket i motsats till bromsen kan liknas vid en gas. Pensionssystemet har befunnit sig i en balanseringsperiod sedan 2010. Gasen är aktiv under perioden 2015 2017 vilket förklarar den snabba utvecklingen av pensionerna under dessa år. Balanseringen upphör nästa år vilket innebär att pensionerna åter kommer att räknas upp med inkomstindex. Samma år träder nya regler i kraft för hur inkomstindex ska beräknas, enligt de nya reglerna i prop. 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna. Det nya regelverket innebär att inkomstindex utvecklas långsammare än enligt nuvarande regler. Den offentliga skulden Maastrichtskulden faller i år till 41 procent av BNP och den fortsätter att sjunka under hela prognosperioden som en följd av att statens skuld minskar. Statsskulden faller till 30 procent. Nedgången av statens skuldkvot beror till drygt hälften på den starka BNP-tillväxten. Resterande del förklaras av budgetöverskotten och i viss mån av skulddispositioner m.m. Maastrichtskulden faller Den offentliga sektorns bruttoskuld (Maastrichtskulden) faller i år till 41 procent av BNP. Den fortsätter att sjunka framöver med cirka 2 procentenheter per år till 33 procent 2020. Det beror på att statens del, som utgör drygt tre fjärdedelar, sjunker såväl nominellt som i procent av BNP. Kommunsektorns skuld ökar nominellt under hela perioden och är ungefär oförändrad i procent av BNP. Diagram 3. Statsskuld och Maastrichtskuld Miljarder kronor 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Statsskuld, mdkr Maastrichtskuld, procent av BNP Källa: SCB och ESV Procent av BNP 80 Skuldkvot, procent av BNP Statsskulden minskar även nominellt Statsskulden minskar i år i paritet med överskottet i budgeten, till drygt 1 300 miljarder kronor. Skulden fortsätter att sjunka under prognosperioden till drygt 1 100 miljarder kronor 2020. Minskningen beror i huvudsak på överskotten i budgeten men även orealiserade valutakursvinster bidrar, medan andra skulddispositioner m.m. höjer skulden något. BNP-tillväxten viktigast för skuldkvotens nedgång I relation till BNP minskar statsskulden i år till 30 procent och nedgången av skuldkvoten fortsätter under kommande år till 22 procent 2020. Drygt hälften av skuldkvotens minskning under perioden beror på den starka BNP-tillväxten. Resterande 70 60 50 40 30 20 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2016 9
del beror på budgetsaldot och i viss mån på skulddispositioner m.m. Budgetsaldot påverkas i sin tur av positiva engångseffekter som därmed också bidrar till att sänka skulden. Statsskulden sjunker i år med drygt 30 miljarder kronor eller knappt 1 procent av BNP som följd av tillfälliga eller engångsvisa poster. De största posterna är tillfälligt stora skatteinbetalningar från två bolag (15 miljarder kronor), tidigarelagda utgifter från 2016 till 2015 (15 miljarder kronor) samt tillfälligt låg EU-avgift (8 miljarder kronor). En stor negativ engångseffekt avser Riksbankens lån i Riksgälden som i år ökar med 12 miljarder kronor när enskilda lån refinansieras till en högre dollarkurs. De budgetpolitiska målen Överskottsmålet nås inte även om det finansiella sparandet förbättras över tid. Utgiftstaket klaras alla år men givet behovet av säkerhetsmarginal är den kvarvarande marginalen liten nästa år. Utrymmet för ytterligare reformer är begränsat. Kommunerna antas klara balanskravet men detta förutsätter att demografiskt motiverade utgiftsökningar hålls tillbaka i slutet av perioden. Överskottsmålet nås inte Över en konjunkturcykel ska det finansiella sparandet uppgå till 1 procent av BNP. Målet utvärderas mot flera indikatorer. Samtliga indikatorer visar att de offentliga finanserna inte når målet. Det konjunkturjusterade sparandet är lägre än det faktiska finansiella sparandet till och med 2019. Det finansiella sparandet förbättras framöver och visar överskott från 2018. År 2020 är det konjunkturjusterade sparandet över 1 procent. Överskott på över 1 procent ett enskilt år innebär dock inte att målet nås eftersom sparandet ska vara 1 procent under en konjunkturcykel. För att målet ska nås krävs utgiftsminskningar och/eller skattehöjningar. Hur snabbt målet ska nås och vilka instrument som ska användas är dock en politisk bedömning. Tabell 5. De budgetpolitiska målen indikatorer och uppföljning Procent av BNP resp. trend-bnp om inget annat anges Överskottsmålet 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Finansiellt sparande -0,1 0,1-0,4 0,1 0,6 1,1 Bakåtblickande tioårssnitt 0,3 0,1-0,3-0,5-0,4-0,3 konjunkturjusterad 0,0-0,1-0,3-0,4-0,4-0,3 Sjuårsindikatorn -0,6-0,4-0,1 konjunkturjusterad -0,6-0,5-0,3 Konjunkturjusterat sparande 1-0,9-0,4-0,8-0,2 0,5 1,1 Utgiftstaket Marginal till utgiftstaket (mdkr) 23 39 23 65 110 162 Säkerhetsmarginal (mdkr) 12 19 27 35 44 i procent av utgiftstak 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Kvarvarande marginal (mdkr) 27 4 38 75 118 Kommunsektorns balanskrav Resultat (mdkr) 13 30 25 22 11 5 Källa: ESV Anm.: Trend-BNP är inte samma mått som vår bedömning av potentiell BNP, trend-bnp är skattat med ett HP-filter. 1 För 2015 är det konjunkturjusterade sparandet även justerat för engångseffekter på kapitalskatterna på 15 miljarder kronor motsvarande 0,4 procentenheter av trend-bnp. Utgiftstaket klaras samtliga år Utgiftstaket klaras samtliga år. Nästa år är dock utrymmet för nya beslut om utgiftsökningar litet efter att ha beaktat behovet av säkerhetsmarginal. Utgiftstaket syftar främst till att sätta en gräns för storleken på statens utgifter. En sådan gräns understödjer överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Utgiftstaket omfattar utgifterna inom ålderspensionssystemet och alla utgiftsområden på statens budget utom statsskuldsräntorna. Utgiftstaket har klarats alla år sedan det infördes. För att upprätthålla ett starkt förtroende för de offentliga finanserna är det viktigt att även i fortsättningen klara utgiftstaket. Därför bör det finnas en säkerhetsmarginal till utgiftstaket för att klara utgiftsökningar som kan uppstå på grund av en försämrad konjunkturutveckling eller andra osäkerheter. 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2016
Kommunerna uppfyller balanskravet Kravet på balans innebär att kommuner och landsting inte får budgetera med underskott. Ett negativt resultat ska återställas inom tre år om inte synnerliga skäl föreligger. Resultatet i kommunsektorn är positivt under hela prognosperioden och sektorn som helhet uppfyller därmed balanskravet. I år och nästa år är resultaten mycket starka samtidigt som det är underskott i det finansiella sparandet. Skillnaden mellan dessa två saldon är olika regler gällande avgränsningar och periodiseringar. En stor skillnad är att investeringar inkluderas som en utgift i det finansiella sparandet medan de enbart påverkar resultatet indirekt genom avskrivningar. En annan stor skillnad i år är att det statliga tillskottet på 9,8 miljarder kronor som utbetalades förra året och som avser att finansiera flyktingmottagandet under både 2015 och 2016 enbart påverkar det finansiella sparandet under 2015 medan nästan hela tillskottet periodiseras till 2016 i resultatet. ESV:s prognosmetod är att balanskravet klaras eftersom det är lagstadgat. Det innebär att den kommunala konsumtionen inte kan öka mer än vad inkomsterna medger. Då inkomsterna ökar förhållandevis svagt under senare delen av prognosperioden innebär det att den kommunala konsumtionen ökar långsammare än det demografiska behovet. Revideringar sedan aprilprognosen 5 Jämfört med ESV:s aprilprognos har det finansiella sparandet i staten förbättrats samtliga prognosår. Det är en följd av både högre skatteintäkter och lägre utgifter. Konjunkturbilden är relativt oförändrad Konjunkturbilden är ungefär densamma som tidigare, men det har skett en del förändringar av sammansättningen av BNP-tillväxten. Offentlig konsumtion har sänkts i år på grund av att utfallet tyder på att konsumtionen inte kommer att öka lika starkt som tidigare väntat. Nästa år har dock konsumtionstillväxten reviderats upp till följd av att regeringen har aviserat att statsbidragen till kommunerna ska höjas permanent med 10 miljarder kronor. Investeringarna har höjts i år men sänkts nästa år. Både exporten och importen har reviderats ner men exporten har sänkts mer än importen och nettoexporten sänker nu BNPtillväxten i år i stället för att höja den. Sysselsättningen enligt AKU har sänkts i år men antalet arbetade timmar har höjts något. I slutet av prognosperioden är både BNP- och sysselsättningsnivån nu lägre än tidigare till följd av att befolkningen inte väntas öka lika mycket som vid föregående prognos. Lönerna har sänkts i år då avtalsrörelsen resulterade i något lägre avtalade löneökningar än väntat. Inflationen har sänkts lite nästa år. Det är framför allt energipriserna som väntas öka lite långsammare. Kronan har stärkts snabbare än väntat mot dollarn och den är nu starkare än tidigare även på längre sikt. Skatteintäkterna har höjts Skatteintäkterna har reviderats upp med 6 miljarder kronor i år och 4 miljarder kronor 2017 och 2018. Övriga inkomster har däremot reviderats ner med 2 3 miljarder kronor per år 2016 2018. Skatt på arbete har reviderats upp hela prognosperioden. Skattereduktionerna har reviderats ner för 2016, vilket höjer skatteintäkterna. Lönesumman har stärkts samtliga prognosår vilket också höjer skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster har reviderats upp 2015 och ner för resten av prognosperioden. Nedrevideringen beror på lägre driftöverskott och att framskrivningen av underliggande taxerbar inkomst har justerats ner för 2016. Skatt på hushållens kapitalintäkter har reviderats upp då räntorna bedöms bli lägre. Lägre räntor leder till att hushållens ränteavdrag blir lägre under hela prognosperioden vilket har en positiv effekt på skatteintäkterna. Momsen har reviderats upp hela prognosperioden. Det beror framför allt på att bostadsinvesteringarna, som ger större momsintäkter än andra investeringar, har höjts. 5 Fokus är på revideringar för åren 2016 och 2017. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2016 11
Statens aktieutdelningar har reviderats ner för samtliga prognosår. Till största delen beror det på att utdelningarna från TeliaSonera har sänkts. Utgifterna på statens budget har reviderats ner Utgifterna inom utgiftsområdena har reviderats ner hela prognosperioden, i år med 2 miljarder kronor och 2017 med 0,4 miljarder kronor. Färre asylsökande i kombination med fler avgjorda ärenden i närtid leder till att utgifterna för migrationen blir lägre. Ett lägre antal asylsökande leder även till mindre avräkningar för flyktingkostnader från biståndsramen och utgifterna för Internationellt bistånd har därmed reviderats upp. Utgifterna för sjukförsäkringen har sänkts till följd av att antalet nya sjukdomsfall inte väntas öka lika mycket som tidigare. Färre personer med sjukpenning ger även färre personer med aktivitets- och sjukersättning. Utgifterna för Ekonomisk trygghet för familjer och barn har sänkts samtliga år, främst på grund av att prognosen för antalet barn har sänkts. De allmänna bidragen till kommunerna har höjts med 10 miljarder kronor från 2017 då regeringen aviserat att de ska få en permanent höjning av statsbidragen. Statsskuldsräntorna har höjts i år på grund av en stor kursförlust till följd av byten av realobligationer i april. Lägre marknadsräntor, mindre lånebehov och något starkare krona mot dollarn förklarar sänkta prognoser övriga år. Riksgäldens nettoutlåning har sänkts alla år främst till följd av att Riksbankens lån ökar långsammare än väntat till 2018. En sänkt dollarkurs innebär att förfallande lån kan refinansieras till lägre växelkurs. Inkomsterna av den nya resolutionsavgiften från bankerna beräknas bli något högre än i föregående prognos, vilket också sänker nettoutlåningen. Stärkt sparande och större budgetöverskott Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats upp. I år beror det främst på revideringar inom den statliga sektorn, skatteintäkterna har höjts och utgifterna har sänkts. Kommande år är det främst kommunsektorn som reviderats. De kommunala investeringarna är nedreviderade, både volym och deflator. Till följd av höjda statsbidrag har konsumtionen i volym reviderats upp. Däremot har konsumtionen i löpande priser inte reviderats upp lika mycket på grund av att deflatorn har sänkts, vilket resulterat i att sparandet stärkts. Högre inkomster och lägre utgifter leder till att saldot på statens budget har förbättrats för samtliga prognosår, vilket leder till att statens budget går med överskott alla år. 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2016
Tabell 6. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP, fasta priser, proc. utv. 2,7-0,3 1,2 2,3 4,2 3,7 1,7 1,5 1,3 1,8 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 2,7 0,1 1,2 2,4 3,9 3,4 2,0 1,6 1,3 1,6 Hushållens konsumtion, proc. utv. 1,9 0,8 1,9 2,2 2,7 2,7 1,8 1,6 1,5 1,5 Offentlig konsumtion, proc. utv. 0,8 1,1 1,3 1,3 2,6 4,0 1,4 0,3 0,3 1,0 Investeringar, proc. utv. 5,7-0,2 0,6 7,5 7,0 6,3 2,4 2,5 1,8 3,0 Lager, bidrag till BNP-förändringen 0,5-1,1 0,2 0,1 0,2 0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. 6,1 1,0-0,8 3,5 5,9 4,5 3,3 3,3 3,5 3,4 Import, proc. utv. 7,3 0,5-0,1 6,3 5,5 5,6 3,5 3,5 3,7 3,5 Real disponibel inkomst, proc. utv. 4,1 3,8 1,7 2,2 2,7 2,4 2,2 1,6 1,6 1,6 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 5,2 7,9 7,8 7,7 7,7 7,3 7,7 7,7 7,8 7,9 Lönesumma, proc. utv. 5,4 3,7 2,7 3,7 4,3 5,2 4,5 4,1 3,7 3,7 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,0 0,7 0,4 1,8 1,0 2,0 0,9 0,5 0,2 0,3 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,8 6,4 6,4 6,5 6,7 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr -3-34 -52-61 -2 3-16 3 28 57 Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -0,1-0,9-1,4-1,6-0,1 0,1-0,4 0,1 0,6 1,1 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 36,9 37,2 39,8 44,8 43,4 40,7 39,2 37,6 35,5 32,8 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,6 0,7 0,6 0,5 0,3 0,1-0,3-0,5-0,4-0,3 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,3 0,4 0,4 0,2 0,0-0,1-0,3-0,4-0,4-0,3 Sjuårsindikatorn -0,5-0,8-0,7-0,8-0,6-0,4-0,1 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat -0,1-0,4-0,6-0,7-0,6-0,5-0,3 Konjunkturjusterat sparande -0,2-0,1-0,8-1,3-0,9-0,4-0,8-0,2 0,5 1,1 Skattekvot, proc. av BNP 42,5 42,6 42,9 42,8 43,3 43,4 43,8 44,0 44,2 44,2 Totala utgifter på statens budget, mdkr 805 812 921 862 892 914 961 978 981 998 Takbegränsade utgifter, mdkr 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 176 1 251 1 267 1 282 1 304 varav Ålderspensionssystemet, mdkr 222 238 257 258 267 285 302 313 325 338 Marginal till utgiftstaket, mdkr 1 74 62 28 11 23 39 23 65 110 162 Budgetsaldo, mdkr 68-25 -131-72 -33 36 3 22 63 88 Engångseffekter på statens budget, mdkr 36 8-74 -14-16 31-7 -6 3 3 Underliggande budgetsaldo, mdkr 32-33 -57-58 -16 5 10 28 59 85 Statsskuld, proc. av BNP 29,4 30,2 32,8 34,4 32,5 30,2 28,8 27,3 25,2 22,4 Källa: SCB och ESV 1 För 2019 och 2020 finns inget fastställt tak, endast en bedömning i vårpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:100) EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2016 13
Tabell 7. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2011 2020 Miljarder kronor Utfall Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Skatt på arbete 913,0 945,1 972,4 993,7 1 054,4 1 146,4 1 206,1 1 257,5 1 306,8 1 354,9 Direkta skatter 487,3 505,1 523,0 530,3 564,4 616,6 648,6 677,0 704,4 730,1 Kommunal skatt 538,2 560,8 581,9 602,7 639,0 676,5 708,0 737,0 766,0 795,6 Statlig skatt 44,6 44,2 44,8 47,4 52,6 59,0 63,8 66,6 68,6 69,3 Jobbskatteavdrag -80,4-83,6-85,8-100,2-103,3-104,3-107,0-109,7-112,6-116,3 Husavdrag -15,0-15,9-17,5-19,2-23,3-14,4-15,8-16,6-17,4-18,3 Övrigt -0,2-0,4-0,5-0,5-0,6-0,3-0,3-0,3-0,3-0,3 Indirekta skatter 425,7 440,0 449,4 463,4 490,0 529,7 557,5 580,5 602,4 624,8 Arbetsgivaravgifter 426,6 442,4 454,3 471,1 491,6 516,3 539,8 562,0 583,1 604,8 Egenavgifter 12,4 11,7 11,5 11,6 12,3 13,1 13,8 14,3 14,9 15,5 Särskild löneskatt 36,2 37,4 36,8 37,0 38,4 42,6 44,4 46,2 48,0 49,8 Nedsättningar -21,6-22,4-22,9-25,1-19,2-6,8-3,2-3,3-3,4-3,4 Tjänstegruppliv m.m. 1,0 0,9 0,7 0,7 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Avgifter till premiepensionssystemet -28,9-30,0-31,0-31,9-33,6-36,0-37,7-39,2-40,7-42,3 Skatt på kapital 183,5 167,8 172,7 200,2 230,0 207,8 214,6 225,4 235,5 253,0 Skatt på kapital, hushåll 28,8 27,7 32,3 48,0 54,3 45,7 47,7 49,7 51,7 53,1 Skatt på bolagsvinster 102,8 89,5 89,0 96,5 119,2 108,5 111,1 113,9 117,5 123,6 Avkastningsskatt 11,9 10,1 6,9 10,2 8,5 4,3 5,4 9,1 14,4 23,1 Fastighetsskatt 27,5 28,7 31,6 32,0 32,4 33,4 34,2 35,8 34,4 35,2 Stämpelskatt 8,0 8,0 8,9 9,3 10,9 10,7 11,0 11,4 11,7 12,1 Kupongskatt m.m. 4,6 3,8 4,1 4,2 4,6 5,2 5,3 5,5 5,7 6,0 Skatt på konsumtion och insatsvaror 455,0 452,5 461,1 475,3 508,2 536,9 556,8 574,3 592,4 613,5 Mervärdesskatt 332,5 330,6 339,5 355,0 380,7 402,9 420,7 435,9 451,2 468,9 Skatt på tobak 11,3 11,8 11,1 11,4 11,8 11,7 11,6 11,7 11,8 12,1 Skatt på etylalkohol 4,3 4,3 4,0 4,1 4,2 4,2 4,2 4,2 4,1 4,1 Skatt på vin m.m. 4,7 4,8 4,9 5,2 5,7 5,7 5,8 5,9 5,9 5,9 Skatt på öl 3,2 3,2 3,3 3,5 3,9 4,2 4,2 4,3 4,3 4,3 Energiskatt 40,6 40,1 40,9 39,0 40,7 44,7 45,5 46,8 48,4 50,3 Koldioxidskatt 25,4 25,2 24,0 23,3 24,6 25,2 25,2 25,4 25,6 26,1 Övriga skatter på energi och miljö 4,5 4,5 4,4 4,4 4,8 5,2 5,3 5,3 5,3 5,3 Skatt på vägtrafik 15,7 15,6 16,5 16,8 18,8 19,8 20,4 20,7 21,1 21,5 Skatt på import 5,7 5,3 5,2 5,8 6,3 6,4 6,9 7,3 7,7 8,0 Övriga skatter 7,3 7,1 7,2 6,8 6,9 6,9 6,9 6,9 6,9 6,9 Restförda och övriga skatter 2,7 2,9 11,6 7,1 8,0 9,5 10,7 10,9 11,8 12,0 Restförda skatter -6,3-6,3-6,6-5,9-4,3-4,1-3,9-3,7-3,5-3,3 Övriga skatter 9,1 9,1 18,2 13,0 12,3 13,6 14,6 14,6 15,4 15,3 Totala skatteintäkter 1 554,3 1 568,2 1 617,8 1 676,4 1 800,7 1 900,6 1 988,3 2 068,0 2 146,5 2 233,4 EU-skatter 5,7 5,3 5,2 5,8 6,3 6,4 6,9 7,3 7,7 8,0 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 548,7 1 563,0 1 612,6 1 670,6 1 794,4 1 894,2 1 981,4 2 060,7 2 138,8 2 225,4 Kommunalskatt 552,7 576,2 597,3 618,2 655,0 692,8 724,9 755,3 785,0 815,2 Avgifter till ålderspensionssystemet 195,2 201,6 207,5 213,7 223,9 233,4 243,9 253,8 262,6 272,2 Statens skatteintäkter 800,8 785,1 807,7 838,7 915,5 968,0 1 012,6 1 051,6 1 091,2 1 138,0 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2016