Uppgifter till Sture Skogstomtes dagbok

Uppgifter till Sture Skogstomtes dagbok Instruktioner för läraren Borgå naturskola, 2005. (Uppdaterad november 2016)

17.11.2016 Förord Sture Skogstomte har lånat ut sin dagbok till er. I sin dagbok berättar han om sin veckolånga vandring i skogen under vilken han besöker sina djurvänner. I början av dagboken misstänker Sture att han håller på att insjukna i krimskramsfeber. Med krimskramsfeber menas här att samla på sig en massa onödiga saker. Skogstomtar lever ju i harmoni med naturen, men hur kommer det att gå med Sture? Berättelsen har ett öppet slut och barnen får själva bestämma hur det gick. Syftet med dagboken är att ge er en lugn och tankeväckande gemensam stund i naturen. Det lönar sig därför att reservera gott om tid för tomtens utfärd. En möjlighet är att dela upp programmet på flera utfärdsdagar. Uppgifterna och lekarna är planerade för elever i åk 1-2, största delen lämpar sig också för barn i förskolan. Vid behov kan du anpassa uppgifterna så att de passar just din grupp. Programmet Sture Skogstomtes dagbok passar även bra för de som använder KiVa Skola-programmet. För varje dag i dagboken har getts flera förslag på uppgifter och lekar. Största delen av dem kan förverkligas utan någon utrustning. En del uppgifter kräver snö, men det finns också många alternativ för bar mark. Dagbokens dagar har också ett visst tema. Ni kan diskutera temana under utfärden eller behandla dem först efteråt. Förutom uppgifterna och lekarna finns tips på diskussionsfrågor för varje tema. Det lönar sig för utfärdens ledare att bekanta sig på förhand med tomtens dagbok och uppgifter. I dagboken berättar Sture på måndagen om sina egna förberedelser, som också ni kan göra. På sista sidan finns ännu ett par tips på vad ni kan göra efter utfärden. Jag önskar er en givande och upplevelserik utfärd! Med vänlig hälsning Pia Lindström Borgå naturskola (Den ursprungliga dagboken och de tillhörande uppgifterna har gjorts av Maria Levantin och Pia Lindström 2005. År 2011 medverkade Kim Suomalainen från Jyväskylän luontokoulu och Jenni Skaffari från Tampereen luontokoulu Korento i bearbetandet av programmet och 2013 Renja Hakala från Kvarkens naturskola och Sara Kåll från Karleby naturskola. Det här kompendiet är uppdaterat i november 2016 av Pia Lindström, Borgå naturskola).

Sammandrag av dagbokens uppgifter och lekar I tabellen ser du en lista på uppgifter och lekar för dagbokens olika dagar samt den utrustning som behövs (den utrustning som står inom parentes är inte helt nödvändig). Dag Tema Uppgift/Lek Utrustning Måndag Förberedelser före Diskutera krimskramsfeber, Material för pyssel utfärden pyssla eget granpynt Tisdag Det vackra i naturen Söka efter skogens port - Snödrottningens ädelstenar (Ficklampor) Bygga en snökristall Band Onsdag Att hjälpa och ha Stöda någon annan - förtroende för Leda någon annan Ögonbindlar (man varandra Krama träd kan också använda barnens mössor) Gömma en nöt Jordnötter Torsdag Samarbete Samla en stor hög med kottar - Bygga en snölykta - tillsammans Kottematematik (Plastunderlägg) Ekorrleken - Fredag Växternas Undersöka växter med lupp Luppar övervintring, snöns Söka efter gröna skatter - skyddande effekt Uppmuntra träden - Göra en sorktunnel - Skyddsfärgsleken (Vitt tygskynke) Kurragömmaleken - Harmamman Björnen sover -leken - Lördag Glädjen av att dela med sig Pynta granen (Granpynt, solrosfrön) Söndag En godhjärtad tanke Goda gärningar ger positiv - respons Mitt eget tystnadsträd -

Måndag (förberedelser före utfärden) Sture Skogstomte misstänker att han håller på att insjukna i krimskramsfeber, eftersom han dagdrömmer om att skaffa en splitterny, guldfärgad och glänsande bjällra till sin tomtemössa (fastän han på bilderna redan ser ut att ha en fin bjällra i mössan). Till symptomen på krimskramsfeber hör bl.a. att man jämt och ständigt dagdrömmer om att köpa en massa olika saker, börjar slösa pengar, stirrar på reklam och glömmer bort sina vänner. Har eleverna drabbats av krimskramsfeber? Hittar de på ett botemedel mot krimskramsfeber? Hur kan man undgå att insjukna? Fundera också på varför det inte är bra med krimskramsfeber. När man framställer olika saker använder man jordens resurser (t.ex. plast kommer från olja) och så uppkommer det också avfall. På utfärden kan ni ifall ni vill ta med en liten mängd mat till skogens djur, t.ex. solrosfrön. Det är också bra att diskutera att om man börjar mata djur t.ex. på sin egen gård ska man helst inte avbryta utfodringen mitt i vintern, eftersom fåglarna vänjer sig vid fortlöpande matning. Att en gång ta med en liten mängd mat till skogen, som en överraskning till fåglarna och ekorrarna, torde inte vara till någon nackdel. Mera information om fåglarnas vintermatning: http://www.birdlife.fi/lintuharrastus/talviruokinta.shtml (på finska). Hälsoskyddets anvisningar för matning av fåglar: http://www.borga.fi/anvisningar-for-matning-av-faglar Ni kan också göra eget granpynt för utfärden: Ismedaljonger Ta en form, t.ex. från plastkartongen i en chokladask fås många små formar. Fyll formen med vatten, som kan färgas med saft. Du kan också blanda i t.ex. rönnbär som dekoration. Lägg i en tråd av yllegarn för upphängning innan pyntet fryser till is. Små kärvar Av en större havrekärv tas mindre bitar, som binds ihop med t.ex. ullgarn till små kärvar.

Tisdag (tema: det vackra i naturen) Syftet med detta tema är att träna barnens observationsförmåga utomhus och stöda utvecklandet av ett positivt förhållningssätt till naturen. En målsättning är också att eleverna ska förstå hur en snökristall bildas. Uppgift 1. Leta upp en plats i skogen som ser ut som en port. Gå igenom porten och hälsa artigt på skogen, precis som Sture. Uppgift 2. Leta efter Snödrottningens ädelstenar. Vilka glänsande ting kan man hitta i naturen? Visa för varandra t.ex. parvis de skatter ni hittar. Använd ficklampor vid behov. Uppgift 3. Bilda tillsammans en snökristall. Ledaren/ett barn står i mitten som ett dammkorn. Sex barn utgör vattenmolekyler i luften och greppar tag i dammkornet. Dammkornet har ett band runt midjan, som vattenmolekylerna tar tag i. Kristallen växer sedan genom att fler vattenmolekyler greppar tag i kristallen, dvs. sex barn tar tag i handen på de sex barn som redan står i kristallen. Snökristallen växer tills alla har fått en plats i en av kristallens uddar. Snökristallen kan rotera då den dalar mot marken; dammkornet snurrar på stället och de andra går långsamt framåt. Om antalet barn är många, kan ni göra två kristaller. Diskussionsfrågor: Vad tycker du att är det vackraste på jorden? Hur kunde man skydda och ta hand om denna sak?

Onsdag (tema: att hjälpa och lita på varandra) Syftet med dessa övningar är att barnen tränar hjälpsamhet och att lita på varandra. Uppgift 1. Att stöda någon annan. Barnen delas in i par. Det ena barnet balanserar t.ex. på en omkullfallen stam och får stöd av sitt par. Uppgift 2. Att leda någon annan. Diskutera först hur man på bästa sätt kan leda en som inte ser (mycket långsamt, hålla i, berätta om hinder på vägen, inte gå på för svåra platser osv.). Barnen delas därefter in i par. Det ena barnet blundar och får en ögonbindel/drar ner mössan över ögonen. Det blinda barnet leds långsamt och försiktigt fram av sitt par, som undviker hinder på vägen. Uppgift 3. Krama träd. Eleverna delas in i par. Den ena får en ögonbindel/drar mössan över ögonen. Före uppgiften görs kan det löna sig att diskutera hur man ska göra i leken för att den andra ska kunna lita på en och för att leken ska vara rolig och trygg. Den som ser börjar försiktigt leda fram den blinda till ett träd. Den blinda får känna på trädets stam och grenar, lukta på trädet och krama om trädet för att känna stammens tjocklek. Den seende leder tillbaka den blinda till startplatsen, snurrar runt denna ett par varv och tar bort ögonbindeln. Nu får den som varit blind gå runt med öppna ögon och känna på olika träd för att hitta sitt eget. När trädet hittats byts rollerna. Uppgift 4. Gömma en nöt. Barnen är ekorrar och jobbar parvis. Den ena ekorren står och blundar medan den andra gömmer en jordnöt. Nöten får inte gömmas under snön, utan t.ex. på en gren, en sten eller på marken så att den är fullt synlig. När nöten är gömd återvänder ekorren till sitt väntande par. Den ekorre som väntat får öppna ögonen och börja leta efter nöten med hjälp av den andra ekorren, som ska visa vägen skuttande och smackande. Båda ska härma en ekorre, de får inte prata. Obs. Nötterna används bara till leken och barnen bör få instruktioner om att de inte får sätta nöten i munnen. (Kan finnas någon som har nötallergi, men inte vet om det.) Diskussionsfrågor: Hur känns det att hjälpa någon annan? Hur känns det att ta emot hjälp?

Torsdag (tema: samarbete) Dessa aktiviteter tydliggör för barnen vikten av samarbete och strävar till att stärka gruppandan. Uppgift 1. Var och en samlar kottar i en egen hög under ca en minut. Därefter kan ni förena allas högar till en gemensam, stor hög med kottar. Är det effektivare att arbeta tillsammans eller ensam? Uppgift 2. En snölykta blir till genom samarbete. Alla deltar i byggandet av en gemensam snölykta. Uppgift 3. Kottematematik. I dagboken räknade Sture att han plockade upp 56 stycken svampar. Hur lär sig tomtar att räkna? Genom att räkna kottar förstås! a) Varje par hämtar sammanlagt 10 kottar. Kottarna ska delas in i två grupper. På hur många olika sätt kan man dela? b) Varje par hämtar 10 kottar. Den ena blundar medan den andra gömmer ett antal kottar bakom ryggen. Den andra får öppna ögonen, titta på de kottar som är kvar och gissa hur många kottar som finns gömda. c) Tre elever hämtar tillsammans 10 kottar. Två blundar och den tredje tar några kottar och gömmer dem bakom ryggen. De som blundat får dela på resten av kottarna. Tillsammans får de gissa hur många kottar som finns gömda. d) Ett av barnen i gruppen lägger sig ner på marken. De andra barnen sätter gran- eller tallkottar på rad bredvid barnet som ligger och räknar hur många kottar lång kompisen är. Uppgift 4. Ekorrleken. Vi skuttar omkring som ekorrar på lekområdet. I leken kan ledaren emellanåt säga: a) Höken kommer! = Ekorrarna smackar, stampar med fötterna och viftar med knyckande med svansen från sida till sida (armen som svans) för att varna varandra. b) Göm en kotte! eller Hämta en kotte! = Ekorrarna gömmer eller hämtar (på lek) en kotte i/från vinterförrådet. c) Ekorren vilar! = Ekorrarna går ner på huk en stund och sätter sin yviga svans (armen) över huvudet. d) Alla ekorrar i fågelholken! = De vuxna är fågelholkar och ekorrarna kommer för att värma sig nära intill den vuxna och varandra. Diskussionsfrågor: Grupparbete kräver tålamod och flexibilitet. Vad annat är viktigt för att en grupp ska fungera bra?

Fredag (tema: växternas övervintring, snöns skyddande egenskap) Målsättningen är att barnen ska uppfatta att olika växter har olika övervintringsstrategier, och att de känner till snöns skyddande betydelse för både växter och djur. Målet är också att få dem att känna empati för träden och andra levande organismer. Trädens och buskarnas knoppar övervintrar högt över markytan. T.ex. blåbär, lingon, ljung samt många ormbunksväxter övervintrar nära markytan, många av dessa är vintergröna. Maskrosens och blåsippans blomknoppar övervintrar i markytan. En del växter övervintrar med hjälp av sina rötter, lökar eller rotknölar, t.ex. på tussilagons och liljekonvaljens rötter är knopparna klara redan på hösten och övervintrar inne i marken. Det finns också ettåriga växter som övervintrar som frön, t.ex. skogskovall. Mossorna och lavarna ser så gott som lika ut på sommaren och vintern. Uppgift 1. Undersöka växter med lupp. Hur ser växterna ut på vintern under en lupp? Uppgift 2. Söka efter gröna skatter. Se efter hurudana växter som finns på marken. Ni kan gräva en grop i snön. På hur många ställen hittar ni vintergröna växter? Kom i håg att täcka igen gropen till sist, så att inte växterna fryser. Uppgift 3. Uppmuntra träden. Var och en går och kramar ett träd och viskar uppmuntrande ord till det, så att det får krafter att klara av den långa, stränga vintern! Snön ger skydd även åt djuren! Uppgift 4. Sorktunneln. Snötäcket skyddar mot kylan och fiender. Gruppen ställer sig/går ner på knä i två rader mittemot varandra och tar i varandras axlar/händer. En sork i taget går/kryper (med ögonen slutna) genom den tysta snötunneln. Uppgift 5. Skyddsfärgsleken. Vi är skogsharar och rävar (eller lokatter). Ett barn får ett vitt skynke på sig som skyddsfärg. Under tiden rävarna blundar,

gömmer sig hararna. Kurragömmaleken leks antingen så att räven/lon jagar genom att gå runt och leta efter hararna eller så iakttar den och jagar från ett litet, begränsat område. I det senare fallet tittar hararna hela tiden/emellanåt fram från sitt gömställe. Har skyddsfärgen någon effekt i leken? Uppgift 6. Kurragömmaleken Harmamman. Läraren berättar först om harungarnas beteende, hur de är alldeles orörliga på stället om en fara lurar, som t.ex. ett rovdjur. I leken går harmamman först och ungarna kommer efter på ett led. När mamman varnar Räven kommer! springer ungarna och gömmer sig så nära harmamman som möjligt, de ska kunna se henne från sitt gömställe. Under tiden ungarna gömmer sig, blundar harmamman och räknar till 10. Sedan öppnar hon ögonen och tittar efter om alla ungarna är gömda eller om hon kan se någon av dem. (Harmamman kan räkna högt hur många ungar hon ser.) Sedan ropar hon Faran över! och ungarna får komma fram från sitt gömställe. Uppgift 7. Björnen sover -leken. Björnen kan gräva ut ett vinterbo åt sig t.ex. i en gammal myrstack. Den kan också gå i ide under en stor sten eller under en tät gran. I leken finns en björn, som sover i mitten av ringen. Resten av gruppen går runt i ringen och sjunger: Björnen sover, björnen sover, i sitt lugna bo. Han är inte farlig, bara man är varlig. Men man kan dock, men man kan dock, honom aldrig tro. Då björnen vaknar ska ni istället för att springa skrikande undan, smyga tyst och försiktigt bort från björnen. Björnen kan sträcka på sig, gäspa och somna om. Då björnen har somnat på nytt, kan ni smyga tillbaka i ringen och sjunga för björnen ännu en gång. Ni kan avsluta med att ersätta sångens sista mening med: Björnen sover, björnen sover i sitt lugna (vinter)bo. Diskussionsfrågor: Många växter flyr kölden genom att övervintra under marken. Ett tjockt snötäcke värmer de växter som finns nära markytan. Däggdjuren får en tjockare och tätare vinterpäls. En del djur klarar vintern genom att sova. På vilket sätt har människan anpassat sig till vintern? Hur skyddar du dig mot vinterns köld? Hur ska man klä sig på vintern för att inte frysa?

Lördag (tema: glädjen av att dela med sig) Syftet med lördagens program är att låta barnen reflektera kring glädjen av att ge och dela med sig. Uppgift 1. Pynta granen. Pynta en liten gran med olika naturmaterial ni hittar i terrängen (och/eller med det pyssel klassen gjort). Alla elever kan också t.ex. få en handfull med solrosfrön att sätta till fåglarna och ekorrarna. Uppgift 2. Senast i detta skede kan ni hålla en matpaus (t.ex. äta pepparkakor och dricka varm saft). Till sist kan ni sjunga en julsång eller en sång som handlar om skogen och/eller dansa kring granen. Diskussionsfrågor: Vad tycker du att känns trevligare, att ge eller att få? Hurudana gåvor tycker du själv om att ge?

Söndag (tema: en godhjärtad tanke) Målsättningen är att förstå, att goda gärningar kan leda till positiv respons, att du genom ditt beteende kan påverka hur andra förhåller sig till dig. I den andra uppgiften lugnar vi ner oss och delar dagens höjdpunkter med varandra. Uppgift 1. Goda gärningar ger positiv respons. Gruppen tillbringar en tyst stund genom att stå/sitta/ligga i en ring. Alla tar varandra i handen, blundar och tänker positiva, godhjärtade tankar. Ledaren, eller ett av barnen, skickar iväg en välmenande och positiv tanke genom en handtryckning. Tanken vandrar från barn till barn, tills den kommer tillbaka till sändaren. Uppgift 2. Mitt eget tystnadsträd. Var och en får söka upp ett träd till sig. Uppgiften är att invid trädet sitta tyst på stället en stund, andas lugnt och slappna av. När läraren kallar tillbaka eleverna, formar de par/små grupper/en ring och berättar för varandra vilka saker som var dagens höjdpunkter. Till sist: Insjuknade Sture Skogstomte i krimskramsfeber (eller blev han av med den under skogsvandringen)? Barnen får fundera tillsammans! Diskussionsfrågor: Hur känns det om du har sagt något elakt till någon? Varför är det viktigt att be om förlåtelse? Är det lättare att be om förlåtelse än att förlåta någon?

Efter utfärden Presentkort med goda gärningar Efter utfärden kan ni pyssla egna gåvokort med goda gärningar (eller andra immateriella gåvor). Den som erhåller presentkortet kan istället för pengar och materiella ting få en god gärning, t.ex. ett löfte om att givaren håller sitt rum i ordning eller inte grälar med sina syskon under en veckas tid. Var och en kan själv fundera ut ett eller flera goda löften den vill ge och till vem. Säg det högt! Efter utfärden kan ni i klassen öva att ge positiva kommentarer till varandra. Skriv t.ex. olika positiva adjektiv eller verb (eller hela meningar) på lappar. Eleverna går runt i klassen. Läraren lyfter en lapp och läser högt vad det står: glad, hjälpsam, artig, trevlig förlåta, hjälpa, samarbeta osv. När läraren sagt ett ord tar eleverna genast ett par till sig/bildar en grupp och säger till varandra t.ex. Du är glad/hjälpsam/artig! eller t.ex. Tack för hjälpen/samarbetet! De(n) andra svarar t.ex. Tack! Varsågod! Tack detsamma! Naturskolans kontaktuppgifter: Pia Lindström Borgå naturskola Miljövården Biskopsgatan 38, 06100 Borgå tfn 040 760 5520 pia.lindstrom@borga.fi https://peda.net/porvoo-borgå/mytagv/plk