Väg 41, sträckan Derome Veddige

uv väst rapport 2009:10 arkeologisk UTREDNING Väg 41, sträckan Derome Veddige Halland, Varbergs kommun, Veddige socken, Åsby 9:3, Valby 16,1, Veddige Torstorp 2:4, 3:1, 3:13, 5:12, 6:8, 7:3, 33,3 med flera Marianne Lönn

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Växel: 010-480 81 90 Fax: 010-480 82 13 e-post: uvvast@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se Bildredigering Eva Crafoord Layout Lena Troedson Omslagsbilder På framsidan löper väg 41 genom utredningsområdet i Veddige socken, Halland. Foto: Gisela Ängeby. På baksidan finns ett litet foto av de arkeologer som gjorde utredningen, Marianne Lönn och Gisela Ängeby. Foto: Björn Brorsson. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2009 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2009-02-12. Dnr 601-2009/486. 2009 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2009:10 ISSN 1404-2029

Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund 7 Topografi 7 Fornlämningsmiljö 10 Landskapsanalys och historiskt kartmaterial 12 Kommentar till ortnamnen 16 Undersökningens metod 16 Resultat 16 Beskrivningar 16 Kommentar till frågeställningar i utredningens undersökningsplan 24 Referenser 24 Administrativa uppgifter 25 Figurförteckning 26

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

I november 2008 gjordes en utredning av sträckan Derome Veddige av väg 41 i Halland. Efter att ett stort antal schakt grävts med maskin kunde vi konstatera att de tidigare kända boplatserna Veddige 101 och 102 verkade vara större än tidigare varit känt, att det emellan de båda fanns ytterligare ett område med boplatsspår samt att gravmiljön där stensättningen Veddige 55 ligger kan omfatta en större yta än själva graven. Sammanfattning I november 2008 gjordes en utredning av sträckan Derome Veddige av väg 41 i Halland. Riksantikvarieämbetet, UV Väst utförde utredningen och Vägverket, Region Väst stod för kostnaden. Efter att ett stort antal schakt grävts med maskin kunde vi konstatera, att de tidigare kända boplatserna Veddige 101 och 102 verkade vara större än tidigare känt, att det emellan de båda fanns ytterligare ett område med boplatsspår samt att gravmiljön där stensättningen Veddige 55 ligger kan omfatta en större yta än den kända graven. Riksantikvarieämbetet föreslår att ett större område inkluderande alla tre kända fornlämningar samt det nyupptäckta området med boplatsspår går till förundersökning. I övriga delar av utredningsområdet påträffades inga lämningar av intresse. Bakgrund Vägverket, Region Väst, planerar en ombyggnation av Väg 41 inom den cirka 5 kilometer långa sträckan Derome Veddige och länsstyrelsen har bedömt att en arkeologisk utredning bör ingå i Vägverkets planarbete för att utröna, om det finns idag okända fornlämningar inom exploateringsområdet på sträckan. En sådan utredning har nu utförts av Riksantikvarieämbetet, UV Väst. Vägverket, Region Väst har stått för kostnaderna. Topografi Ån Viskans delvis ganska smala dalgång löper från Klosterfjorden och Åskloster åt nordost mot Veddige och vidare mot Horred och det inre av Västergötland. Just vid sträckan mellan Derome och Veddige öppnar den sig till en slätt. Denna vattenväg har, liksom Hallands andra åar, varit en viktig kommunikationsled mellan havet och inlandet under såväl förhistorisk som historisk tid. Den mark, som kommer att utredas är i huvudsak åkermark men med mindre inslag av betesmark. Där finns endast några enstaka träd och bara en synlig bergsklack. På västra sidan om området löper väg 41 och på den östra en järnväg. Viskan och Skuttran korsar området strax norr om Derome. Väg 41, sträckan Derome Veddige 7

Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för under sök ningen markerad. Skala 1:100 000. 8 UV Väst Rapport 2009:10. Arkeologisk utredning

Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 0hoch 6B 0i, med undersöknings området markerat. Skala 1:30 000. Väg 41, sträckan Derome Veddige 9

Fornlämningsmiljö Kända fornlämningar/kulturlämningar längs sträckan Derome Veddige är: Ås 24, som är en milsten från 1819. Veddige 55, som är en rund stensättning med en diameter på sju meter och en höjd på 0,3 meter. Den ligger kant i kant med boplatsen Veddige 102. Veddige 101, som är en delundersökt boplats (rapport Bondesson UV Väst 1994:12). Utifrån det framtagna materialet, härdar, flinta och keramik, daterades boplatsen till mellanneolitikum. Veddige 102, som också är en delundersökt boplats (rapport Schaller Åhrberg UV Väst 1994:10). Vid undersökningen hittades härdar, kokgropar och stolphål, samt flintredskap och avslag. Dateringen är mesolitikum, men åtminstone en del anläggningar kan vara av yngre datum, till exempel dateras kokgropar ofta till bronsålder och äldre järnålder. I de närmaste omgivningarna finns dessutom fler boplatser, stensättningar, rösen, uppgift om högar, en skans och allmänt kulturhistoriska lämningar. Tillsammans ger de den vanliga bilden av rösen och stensättningar upp på bergen eller på impediment (exempelvis Veddige 50 51, 157, 150 160), boplatser i bergskanten eller på impediment (exempelvis Veddige 124, 139, 142, Fig. 4. Landskapsöversikt från söder. Foto: Gisela Ängeby. 10 UV Väst Rapport 2009:10. Arkeologisk utredning

0 1000 m Fig. 5. Karta med fornlämningar. Skala 1:20 000. Väg 41, sträckan Derome Veddige 11

146, 148, 149, 150, 324,och Ås 113) och högar ute på slätten (exempelvis Veddige 2 och 4). Skansen (Veddige 7) ligger på en liten höjd invid Viskan. Kronologiskt finns alla förhistoriska och historiska perioder med, även om vissa representeras av boplatser och andra av gravar, ortnamn eller nutida bebyggelse. Landskapsanalys och historiskt kartmaterial Christina Rosén Utredningsområdet går i sin helhet över äldre inägomark och berör tre byar; Torstorp, Veddige socken i norr, Vallby, också i Veddige socken, mellan Viskan och Skuttran och den nordligaste delen av Åsby i Ås socken i söder. Samtliga byar har äldre lantmäterimaterial bevarat. Den äldsta kartan över Torstorp är från 1723 och omfattar tre av byns gårdar. Den karta som använts här är från 1732 och omfattar hela byn med sina sju gårdar. I stort sett hela byns inägomark, med undantag för några mindre lyckor i norr, är indelad i bandparceller, en markindelning som i Halland på ett flertal ställen visat sig ha sitt ursprung i övergången vikingatid medeltid, 1000 1100-talen. Bandparcelleringen omfattar både åker- och ängsmarken. I bandparcellsystemet har marken troligen nyttjats i ett slags trädesbruk med såväl åker- som ängsmark och antagligen också bete. Med stor sannolikhet har i stort sett all mark inom utredningsområdet varit odlad någon gång under historisk tid, vilket förklarar förekomsten av årderspår vid utredningen. På flera ställen förekommer marknamn på äckra i såväl åker som äng. Äckra är det ord 1700 1800-talets lantmätare använde för att beteckna permanent övergiven åkermark. Det är då fråga om mark som nyttjats till åker under det inledande bandparcellskedet och en bit in i medeltid eller nyare tid, men som lagts ned vid något av de tillfällen då åkermarken krymps och koncentreras till en mindre, mer intensivt utnyttjad areal. Detta har av allt att döma skett vid flera tillfällen, framför allt under högmedeltid och under 1600-talet. Gårdstomterna i Torstorp är på karaktäristiskt halländskt vis placerade i övergången mellan inägor och utmark. Sannolikt har de i ett tidigare skede varit placerade längre in på inägorna. En översiktlig analys av kartan ger inga omedelbara indikationer på äldre bebyggelselägen. Det nyupptäcka boplatsområdet, med bland annat fynd av sannolikt medeltida keramik, ligger strax norr om det huvudsakliga bandparcellområdet och kan utifrån kartbildens utseende mycket väl vara platsen för en medeltida gårdstomt. Äldsta kartan över Vallby är ett laga skifte från 1847. Strukturen här är densamma som i Torstorp, med en tydlig bandparcellindelning av framför allt åkermarken. Utredningsområdet berör endast en mindre del i utkanten av inägorna. Söder om ån Skuttran berör utredningsområdet den nordligaste delen av Åsby med en äldsta karta från 1818. Endast en (möjligen sent upptagen) åkerlapp närmast ån berörs. 12 UV Väst Rapport 2009:10. Arkeologisk utredning

0 500 m Fig. 6. Historisk karta, Åsby 1818, med utredningsområdet markerat. Skala 1:10 000. Väg 41, sträckan Derome Veddige 13

0 500 m Fig. 7. Historisk karta, Vallby 1847, med utredningsområdet markerat. Skala 1:10 000. 14 UV Väst Rapport 2009:10. Arkeologisk utredning

0 500 m Fig. 8. Historisk karta, Torstorp 1732, med utredningsområdet markerat. Skala 1:10 000. Väg 41, sträckan Derome Veddige 15

Kommentar till ortnamnen De bebyggelser, som berörs av utredningen, är Åsby, Vallby och Torstorp. De båda förstanämnda har bestämningsleden -by, vilket skvallrar om att de bör ha tillkommit i vikingatid. Torstorp har -torp som bestämningsled och är något yngre sannolikt medeltida. Den nuvarande bebyggelsen i området har således sina rötter i yngre järnålder och medeltid. Det betyder dock inte, att där inte funnits äldre bebyggelser, bara att namnen inte visar på någon kontinuitet från äldre järnålder och fram till idag. Stensättningen Veddige 55 bör exempelvis ha hört ihop med en bosättning från äldre järnålder. Undersökningens metod I undersökningsplanen poängterades att det mot bakgrund av tidigare fynd i området var flinta och anläggningar som kokgropar och härdar man skulle leta efter. Dessutom fanns det anledning att kontrollera om det någonstans fanns överlagrat material. Flinta och anläggningar kunde finnas spritt över stora ytor och därför grävdes relativt tätt med maskinschakt över hela utredningsområdet. I lämpliga schakt grävdes också ner till cirka fyra meters djup för att finna eventuella överlagringar. Resultat Vid utredningen identifierades de tidigare kända boplatserna Veddige 101 och 102 och båda kunde konstateras vara större än vad fornminnesregistret angivit. Mellan dessa båda boplatser fanns ett område med fynd av flinta, keramik, årderspår, anläggningar och en allmänt kulturpåverkad mark under matjordslagret. Materialet ger en blandad bild av dateringen. Där finns stenålder (troligen mesolitikum) utifrån flintan och brons- och/eller järnålder utifrån keramiken och troligen också årderspåren. Ytan kan ses som en egen boplats, alternativt som en del av en eller av båda de tidigare kända boplatserna. Även schakten norr om Veddige 102 visade en kulturpåverkad markyta under matjordlagret. De ligger också i en sluttning, som topografiskt hör ihop med den höjd Veddige 55 och 102 ligger på. Graven Veddige 55 ligger på en bergsknalle med boplatsen Veddige 101 på tre sidor. Bergknallen i sin helhet kan innehålla ytterligare lämningar antingen knutna till graven eller till boplatsen. Beskrivningar Utredningsschaktandet började vid korsvägen mellan väg 41 och väg 854 på östra sidan om väg 41 och norra sidan av väg 854. Arbetet fortsattes norrut mot Veddige samhälle. Totalt grävdes 123 schakt. De var en skopredd, cirka 1,2 meter, breda med varierande längd och djup. Vanligtvis grävdes schakten ner till ett vad som verkade vara orört lerlager. Några schakt grävdes dock ner till mellan tre och fyra meters djup för att eventuella överlagringar skulle upptäckas. 16 UV Väst Rapport 2009:10. Arkeologisk utredning

Fig. 9. Schaktplan. Skala 1:10 000. 0 500 m Väg 41, sträckan Derome Veddige 17

Fig. 10. Schaktplan med djupschakt markerade med nummer. Skala 1:10 000. 0 500 m 18 UV Väst Rapport 2009:10. Arkeologisk utredning

Alla schakt och anläggningar mättes in med GPS som polygoner, fynd som punkter. Mätningarna har överförts till Intrasis-projektet 2008:049. Alla fynd har lagts tillbaka i sina respektive schakt. Sex djupschakt grävdes (Schakt nummer 511, 524, 538, 582, 601 och 680, men inga överlagringar kunde konstateras. De första 68 schakten, de som låg söder om den sedan tidigare kända fornlämningen Veddige 101, var alla fyndtomma. Området bestod av svaga sluttningar vid Viskan och Skuttran, i övrigt plan jordbruksmark. Lagerföljden var generellt 0,1 0,15 meter grästorv, 0,25 0,35 meter lerig matjord, i botten lera med lite sten och grus här och var. Även de nordligaste 25 schakten var fyndtomma och i denna del av utredningsområdet var matjordslagret tunnare, allra längst norrut låg grästorven i princip direkt på leran. De tre schakten norr om och närmast fornlämning Veddige 102 låg i en svag sluttning upp mot fornlämningen och i dessa fanns lite mörkfärgningar i botten. Troligen sträcker sig Veddige 102 något utanför den tidigare angivna gränsen. I dessa tre schakt var lagerföljden: gräs och matjord 0,5 0,8 meter och därunder lera. Nedanför sluttningen var den: gräs och matjord 0,3 0,35 meter och därunder lera. Fig. 11. Djupschakt. Foto: Gisela Ängeby. Väg 41, sträckan Derome Veddige 19

0 100 m Fig. 12. Schaktplan över området mellan Veddige 101 och Veddige 102. Skala 1:2000. 20 UV Väst Rapport 2009:10. Arkeologisk utredning

Fig. 13. Översikt från norr över del av Veddige 102 (närmaste gärdet fram till gärdesgården), ny fornlämning (mörkgrönt gärde vid bilen) och Veddige 101 (ljusgrönt gärde längre bort). Foto: Gisela Ängeby. Fig. 14. Stolphål med flinta i schakt 616. Foto: Gisela Ängeby. Fig. 15. Årderspår från schakt 648. Foto: Gisela Ängeby. Väg 41, sträckan Derome Veddige 21

I området mellan Veddige 102 och Veddige 101 drogs 22 schakt och bland dessa fanns två med fynd. Schakt 616 innehöll ett stolphål och flinta och schakt 634 innehöll en tydlig mörkfärgad yta med sot och kol samt ett stolphål. Området består av en höjd i norr, närmast Veddige 102, en sluttning och en lågt liggande yta närmast Veddige 101. Lagerföljden var: gräs och matjord 0,4 0,6 meter, i botten grusig, sandig silt. Matjordlagret var tjockast uppe på höjden. Sju schakt drogs utanför Veddige 101 och fyra av dessa innehöll fynd. I schakt 595 fanns keramik (F594), i schakten 597, 599 och 601 fanns flinta (F596, 598 och 600) (se schaktplan figur 13). Lagerföljden här var: gräs och matjord 0,2 0,25 meter och i botten fanns silt med grus. I gärdets östra kant var gräs och matjordslaget tjockare, 0,4 0,45 meter. På bergsknallen där Veddige 55 ligger har inga schakt dragits. Sammanfattningsvis finns ett område med förhistoriska lämningar som omfattar Veddige 55, Veddige 102, Veddige 101 samt området mellan de båda senare. Om detta innehåller flera avgränsade enheter eller bra en kan inte avgöras utifrån utredningen. Det är istället en uppgift för en förundersökning och för en sådan föreslår Riksantikvarieämbetet, UV Väst ett område som omfattar hela det ovan nämnda området med lite marginal i norr och söder. I övrigt har inga arkeologiska lämningar påträffats. Fig. 16. Vy från söder mot berget där stensättningen Veddige 55 ligger. Foto: Gisela Ängeby. 22 UV Väst Rapport 2009:10. Arkeologisk utredning

0 100 m Fig. 17. Föreslaget förundersökningsområde markerat med streckad linje. Skala 1:3000. Väg 41, sträckan Derome Veddige 23

Kommentar till frågeställningar i utredningens undersökningsplan I undersökningsplanen står: Längs Viskan har man inte bara förflyttat sig utan även bott, jagat, fiskat, odlat och haft bete beroende på vilken ekonomi som varit aktuell. Således kan boplatser och gravar från alla förhistoriska tidsperioder förväntas, vilket också bekräftas av fornlämningar och undersökningar i området. Möjligen finns även lämningar efter uppläggningsplatser för båtar och andra liknande lokaler. Efter utredningen kan man konstatera att det inte finns några lämningar efter uppläggningsplatser eller liknande utmed åarna. Inga fler gravar än den tidigare kända Veddige 55 har heller påträffats. Däremot finns ytterligare boplatslämningar mellan de kända Veddige 101 och 102 och dessa båda ser också ut att vara större än vad den tidigare avgränsningen visar. Referenser Bondesson, Wivianne 1994. Boplatsrester vid Viskan. Projekt Västgas 1. Arkeologisk undersökning av fornlämning 101, Veddige socken, Varbergs kommun, Halland. Arkeologiska resultat UV Väst Rapport 1994:12. Riksantikvarieämbetet. Schaller Åhrberg, Eva 1994. Kulturlager en komplicerad historia. Projekt Västgas 1. Arkeologisk undersökning av fornlämning 102, Veddige socken, Halland. Arkeologiska resultat UV Väst Rapport 1994:10. Riksantikvarieämbetet. 24 UV Väst Rapport 2009:10. Arkeologisk utredning

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2682-2008. Länsstyrelsens dnr: 431-8280-08. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 11110. Exploatörens id: Vägverket, Region Väst. Intrasisprojekt: V2008:049. Undersökningstid: 10 21 november 2008. Projektgrupp: Marianne Lönn och Gisela Ängeby. Underkonsult: Björn Brorsson med grävmaskin. Undersökt yta: cirka 2,5 kilometer 100 meter. Läge: Fastighetskartan, blad 6B 0h, 6B 0i, digital version. Koordinatsystem: Rikets nät 2,5 gon V. Höjdsystem: RT 90. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: foton med Unr 4876:1 47. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Väg 41, sträckan Derome Veddige 25

Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad... 6 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för under sök ningen markerad. Skala 1:100 000... 8 Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 0hoch 6B 0i, med undersöknings området markerat. Skala 1:30 000... 9 Fig. 4. Landskapsöversikt från söder. Foto: Gisela Ängeby... 10 Fig. 5. Karta med fornlämningar. Skala 1:20 000... 11 Fig. 6. Historisk karta, Åsby 1818, med utredningsområdet markerat. Skala 1:10 000... 13 Fig. 7. Historisk karta, Vallby 1847, med utredningsområdet markerat. Skala 1:10 000... 14 Fig. 8. Historisk karta, Torstorp 1732, med utredningsområdet markerat. Skala 1:10 000... 15 Fig. 9. Schaktplan. Skala 1:10 000... 17 Fig. 10. Schaktplan med djupschakt markerade med nummer. Skala 1:10 000... 18 Fig. 11. Djupschakt. Foto: Gisela Ängeby... 19 Fig. 12. Schaktplan över området mellan Veddige 101 och Veddige 102. Skala 1:2000... 20 Fig. 13. Översikt från norr över del av Veddige 102 (närmaste gärdet fram till gärdesgården), ny fornlämning (mörkgrönt gärde vid bilen) och Veddige 101 (ljusgrönt gärde längre bort). Foto: Gisela Ängeby.... 21 Fig. 14. Stolphål med flinta i schakt 616. Foto: Gisela Ängeby... 21 Fig. 15. Årderspår från schakt 648. Foto: Gisela Ängeby... 21 Fig. 16. Vy från söder mot berget där stensättningen Veddige 55 ligger. Foto: Gisela Ängeby... 22 Fig. 17. Föreslaget förundersökningsområde markerat med streckad linje. Skala 1:3000... 23 26 UV Väst Rapport 2009:10. Arkeologisk utredning

I november 2008 gjordes en utredning av sträckan Derome Veddige av väg 41 i Halland. Efter att ett stort antal schakt grävts med maskin kunde vi konstatera att de tidigare kända boplatserna Veddige 101 och 102 verkade vara större än tidigare varit känt, att det emellan de båda fanns ytterligare ett område med boplatsspår samt att gravmiljön där stensättningen Veddige 55 ligger kan omfatta en större yta än själva graven. ISSN 1404-2029