j ~.. =r:~ Interiört finns en murad spis med bakugn och synliga takbjälkar. Till gårdstomten hör ett f d fähus. Värdefull torpmiljö.

33 28 VÄSBY 2:20, torpanläggning. Två byggnader ingår. Byggn I - bostadshus frå n 1800- talets mitt av sidokammartyp. Stomme - stående locklistpanel, Vita knutlådor. Tak - tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Interiört finns en murad spis med bakugn och synliga takbjälkar. Till gårdstomten hör ett f d fähus. Värdefull torpmiljö. 29 VÄSBY 4:1, 7:1, Väsby kvarn. Nedlagd kvarnanläggning och såg. Jordbruksfastighet, f n utarrenderat, där nio byggnader ingår. Byggn I - bostadshus troligen från l800-talets mitt. Sto~e - liggande timmer. Fasad - stående lockpanel, pistagegrön. Grund - sten. Enligt uppgift är verandan tillbyggd senare. på södra gavels idan finns ett blindfönster. Samtliga fönster har profilerade överstycken. Rumsdisponeringen är i stort oförändrad. Döbattangdörrar, kakelugnar m m är bibehållna.! ; i t!::!:.:,: t:: j ~.. =r:~ 1

34 Byggn II - magasin/redskapsbod. Stomme och fasad - liggande timmer, II Byggn III - kvarnbyggnad, troligen uppförd under l800-talets senare del. Stomme - tegel. Fasad - grå-vit spritputs. Tak - tvåkupigt tegel. Grund - huggen sten. Byggnaden ligger i anslutning till Sagån. Byggn IV - motorhus. Stomme och fasad - rött tegel. Tak - tvåkupigt tegel. Byggn V - f d såghus, f n virkesbod. Stomme - stolpkonstruktion. Fasad - stående locklistpanel, Tak - tvåkupigt tegel. Byggnaden ligger i anslutning till vattendraget. III, IV V Byggn VII - f d stall m m, f n garage och vedbod. Stomme - liggande timmer och stolpkonstruktion. Fasad - timmer och stående slätpanel, Tak - enkupigt tegel, breda vindskivor. Grund - sten. Byggn VIII - f d drängkammare (för mjölnardrängar), tvätt- och bagarstuga från l800-talet. Stomme och fasad - liggande timmer, Grund - kallmurad nåtursten. Profilerade fönster och dörröverstycken. VII, VIII Redan på 1100-talet nämns Väsby mjölkvarn. Väsby kvarn var länge kollektivt ägd. Det var först under den senare delen av dess historia som den blev privat egendom. Genom den tidigare verksamheten och de bevarade byggnaderna från denna verksamhet utgör fastigheten en kulturhistoriskt värdefull miljö.

35 V LITTERATUR OCH KÄ LLFÖRTECKN I N G Blonune, B Eriksson, G Grau, o Hedberg, T Sydow, W Björkman, S - Från SWB till Västerås trafikområde. Västerås 1976. - Folkskolans historia i Västmanland. Västerås 1942. - Beskrifning öfwer Wästmanland, 1754. Västerås 1904. - Konununbildningar inom Västeråsbygden. - Svenska gods och gårdar. Uddeva lla 1940. Naturfredningsplan 1971. Lantmäterikontoret, Västerås. Länsmuseets arkiv, Västerås. Stadsarkivet, Västerås. VLT:s klipparkiv.

Tortuna socken

38 0123456

VI TORTUNA SOCKEN 39 VI: 1 Landskapet De urgamla socknarna upphörde formellt som förvaltningsenheter 1862, då de borgerliga landskommunerna bildades jämsides med kyrkliga församlingar. Sockenbegreppet lever ändå starkt kvar i det allmänna medvetan- det och det fungerar också fortfarande i vissa praktiska sammanhang. Bl a är jordregistersocknarna basen för fastighetsindelningen på landsbygden och varje fastighetsbeteckning, hemmansnamn o dyl skall alltså knytas an till ett sockennamn. De kyrkliga församlingsområdena är också vanligen liktydiga med socknarna. Sedan gammalt har man i samband med sockenbeskrivningar ofta också nämnt det härad socknen ingått i. De gamla häraderna tidigare hundarena har uråldrig hävd. De fungerade som administrativa områden främst i samband med skatte- och domstolsväsendet. I dag har häradet inte längre någon praktisk funktion utan har närmast historiskt intresse även om ordet fortfarande lever kvar i en del sammanhang. Sockennamnet Tortuna har tidigare skrivits Thyrituna, Thyretuna, Thöretuna och Thoretuna. Om namnets härledning råder delade meningar, den torde dock vara densamma som för häradets namn. En förklaring är att tjur skulle betyd ~ svulst, abcess. Namnet skulle då betyda bergsknöl. Socknen var tidigare annex till Björksta, då fanns endast ett litet träkapell på kyrkans nuvarande plats. Under 1200-talets sista decennier då den nuvarande kyrkan började uppföras torde Tortuna ha blivit självständig socken. Tortuna är Tjurbo härads gamla huvudbygd. Lundboaberg, platsen för häradets rättskipning, norr om kyrkan bär vittnesbörd om detta. Tingsplatsen vid Gulla grind på gränsen mellan Kumla och Sala socknar har troligen tillkommit senare. Tjurbo härad sträckte sig från Mälaren till Dalälven, men delades senare i de nuvarande häraderna Ytter- och Över-Tjurbo. Fram till kommunindelningen 1952 var Tortuna självständigt, men blev då en del av Tillberga storkommun. 1967 sammanlades storkommunen med Västerås.

40 Slättlandskapet dominerar sockenbilden. Ett större parti som är intressanta såväl för naturvård som kulturvård är Lillåns dalgång. Lillån rinner genom socknen i sydöstlig riktning. Den passerar Hälla, Väster Äby, Nicktun~, Bollsta samt Vändle och flyter sedan efter gränsen mot Björksta socken, där den vid Nykvarn går upp i Sagån. 1700-talets Västmanlandsskildrare Olof Grau skriver 1754 i sin bok "Beskrifning öfver Wästmanland" att "I denna sockn är wäl åkerjorden til sin beskaffenhet ganska skiljaktig; ty här finnes både lerjord, sand, moj ord, skogsjord, med flera slag; men större delen av åkerjorden består av lera" hwilken är merendels nog fruktbärande". Ängsmarker och "behjelpligt mulbete" gjorde att förutom åkerbruk bedrevs också kreatursskötsel. Skog till ved och stängsel fanns i begränsad omfattning. En del ved såldes till Västerås. Något timmer fanns dock inte i skogarna. Rudfiske hade innan Graus tid bedrivits i Bocksjön, som redan då vid mitten av 1700- talet var utfiskad. Sjön är sedan 1938 sänkt och invallad. Hela den f d sjön är nu brukad åkerjord. I dag är Tortuna en utpräglad jordbruksbygd där kreatursskötseln inte längre är av betydelse. Byggnadet av järnvägen fick stor betydelse för socknens utveckling. Kring stationen växte ett litet samhälle upp. Invigningen av Stockholm - Wästerås - Bergslagens järnväg (SWB) skedde den 12 december 1876. Tortuna var en av stationerna på sträckan mellan Västerås och Enköping. VI:2 Bebyggelsens karaktär Tortuna socken domineras av medelstora jordbruksfastigheter. Gårdarna ligger i anslutning till de öppna landskapsavsnitten. Innan skiftena var de koncentrerade till byar. Vid laga skifte splittrades dessa. Redan på 1750-talet hade de första rationaliseringsåtgärdena av jordbruket tagit sin början genom storskiftet. 1827 förordnades laga skifte. Syftet var att samla gårdens splittrade ägor och lägga gården i anslutning till dessa. I Tortuna genomfördes skiftet 1840-60 och kulturlandskapet fick då det nuvarande utseendet. De sprängda byarna består i dag av två till tre gårdar. Några byar har trots skiftet lyckats behålla något av den gamla bykaraktären, de är Ekeby, Nicktuna och Nortuna.

41 Centralt i socknen ligger Kyrkbyn, me~ småskalig sekelskiftesbebyggelse. Husen ligger oregelbundet placerade utefter de vägsträckningar som finns i området. En stor del av bebyggelsen har troligen tillkonunigt genom att Tortuna fick en station (Sörby 1:35) då järnvägen Stockholm - Västerås drogs på 1870- talet. Orten har i dag ca 200 invånare och där finns lanthandel, förskola och skola. Ortsbildningen har sitt ursprung i hednisk tid, innan den medeltida kyrkan som ligger nordöst om bostadsområdet tillkom. I anslutning till den ligger prästgården från 1700-talet, kyrkstallar och den fd fattigstugan. Bebyggelsen där utgör en kulturhistoriskt mycket värdefull miljö. Gårdar Socknens gårdar ligger som tidigare nämnts i det öppna slättlandskapet ofta omgivna av lövträdsvegetation. Exempel är Ängesta, Öster Råby och Bollsta. Till gårdsbilden hör ett stort antal byggnader. Förr byggdes ett hus för varje funktion. I dag samlas flera funktioner under sanuna tak, vilket gör att många av de gamla ekonomibyggnaderna står outnyttjade. Dessa är dock viktiga för gårds- och landskapsbilden och bör därför även fortsättningsvis bevaras och underhållas. Mangårdsbyggnadernas ålder varierar från omkring 1800 fram till sekelskiftet 1900. En vanlig grundplan är den sk sexdelade salsplanen. Manbyggnader av denna typ finns bl a vid Bollsta 1:24 (II), Botsberga 1:5, Ekeby 2:4, Hälla 1:17, Lundby 1:7 och Nicktuna 3:1. Ofta är dessa byggnader, som är klädda med hyvlad panel, målade med ljusa oljefärger som vitt, gult och grått. Gårdarnas ekonomibyggnader är genomgående faluröda. En bred, satt, byggnadstyp med brutet tak är rikligt förekonunande i socknen. Byggnader av denna typ är huvudsakligen uppförda under 1800-talets första hälft. En tidig variant utgör prästgården som uppfördes.1774. Bland de övriga kan nämnas Bollsta 1:24, Ekeby 1:2, Ekeby 2:4, Lundby 1:7 och Nortuna 1:6. Parstugan var tidigare en vanlig bostadsform vid de medelstora jordbruken. på 1600-talet dominerade den som byggnadstyp i Mälarlandskapen. I dag finns ytterst få representanter för denna bostadsform kvar.

42 vid Stegelvreten finns en byggnad med denna plan, den är dock troligen en tillbyggd enkelstuga. vid Öster Råby 2:1 står en ursprunglig parstuga. I detta sammanhang kan också påpekas att herrgårdsanläggningar saknas i socknen, som i stället domineras av medelstora jordbruksanläggningar. på utmarkerna till de större gårdarna ligger torpbebyggelsen, som är rikt representerad i socknen. Dessa är vanligen uppförda som enkel- eller sidokammarstugor. I Tortuna är sidokammarstugan den oftast förekommande plantypen. Stommaterialet är timmer som oftast klätts med stående locklistpanel som rödfärgats. Torpen, som beboddes av soldater och dagsverksarbetare, är huvudsakligen uppförda under 1800-talet. Ekeby 1:2, Hälla 1:11, Nedersta 2:2 - Jonsbo, och Tortuna 1:6 är exempel på byggnads typen. VI:3 Offentliga byggnader Kyrkan Ett enkelt träkapell fanns tidigt inom det område där dagens församlingskyrka är belägen. Den nuvarande kyrkans yttermurar restes under 1200-talets senare del. Kyrkans konstruktion har mycket gemensamt med Sala landsförsamlings kyrka, vilket ger anledning att tro att byggmästaren varit densamma. Tegelvalven slogs vid 1400-talets slut. Troligen fick valven kalkmålningar ganska snart därefter, De som i dag ger kyrkan dess prägel är dock från 1500~talets början. En detaljerad redovisning av kyrkan, dels dess inventarier finns i kyrkobeskrivningen 11Tortuna kyrka" av T Lundblad.

Skolor 43 Korsbacken (skola) Av socknens tidigare tre skolor; Tortuna kyrkskola, Korsbackens småskola och Häpplinge skola, finns endast den förstnämnda kvar. Folkskolestadgan kom 1842, enligt osäkra källor inrättades kort därefter 1845 en "lagenlig" skola i Tortuna, Godkänd lokal fick kyrkskolan 1868. vid samma tid fick socknen sin första småskola, i förhyrd lokal. Under perioden 1877-81 byggdes två småskolehus, varav ett vid Häpplinge. Den omorganiserades från småskola till folkskola 1896. Då t~llbyggdes denna såväl som Kyrkskolan med nya salar. 1947 lades skolan vid Häpplinge ned. Den andra småskolan anlades vid Vändle 1884, den sk Korsbacken, vilken tillsammans med folkskolan vid kyrkan bildade Kyrkskolan. 1934, fick Kyrkskolan ytterligare en lärosal och en slöjdsal. Affär Socknens enda affärslokal "Adolfsberg" (Bollsta 1:7) ligger i Tortuna samhälle intill järnvägen. Ursprungligen inrymdes där en lanthandel, huset fick senare en tillbyggnad där dagens livsmedelsaffär är inrymd. Kvarn och mejeri Kvarnen som ligger i anslutning till Tortuna samhälle uppfördes under 1800- talets senare hälft. Där fanns tidigare även en ångsåg. Intill Hälla kvarn ligger den f d mjölnarbostaden. Tortuna Andelsförening bildades 1896. Samma år beslutade föreningen att ett mejeri skulle uppföras i tätorten. Det stod färdigt 1897 (Bollsta 1:5) och drevs t o m 1934. Gästgiveri Vid Väster!by har det funnits ett gästgiveri. Verksamheten kombinerades med en handelsbod. Gården är belägen vid den gamla huvudvägen mellan Västerås och Uppsala. på gästgiveriet övernattade bl a upplandsbönder på resa till och från marknader i Västerås. Gästgiveri verksamheten upphörde omkring 1910-15. Byggnaden där de vägfarande övernattade, finns kvar (Väster Äby 1 : 2, 2: 1 - II).

44 Samlingslokaler Väckelserörelsen är den äldsta folkrörelsen. Redan vid 1800-talets mitt samlades små grupper av människor, för att tillsannnans studera Guds ord. Rörelsen var en protest mot svenska kyrkans religiösa auktoritet. Krav på religionsfrihet restes. Under senare delen av 1800-talet växer sig frikyrkorörelsen stark och samlingslokaler börjar byggas ~ hela landet. I Nyby (Nyby 1:11, 1:15, 1:18) uppfördes ett missionshus, som invigdes julhelgen 1887. på övervåningen inrättades 1903 en vaktmästarbostad. Verksamheten är sedan ett ~ntal år nedlagd. Ytterligare en samlingslokal finns i form aven bygdegård. Den uppfördes 1933-34 vid Raskbackens övre del och ligger ~nom Tortuna tätort (Lundby 1:13).

45 VII KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMIWÖER VII:1 Byggnader och byggnadsgrupper 1 BOLLSTA 1:7, Adolfsberg, del av Tortuna samhälle. Bostadshus/ affärslokal. Byggnad XX - tidigare enbart bostadshus, uppfört pa 1860-talet. Huset kallades da Hallanderska garden i V. RAby. Stomme (bostadsdelen) - liggande timmer. Fasad - grafärgad staende pärlspontspanel, tidigare rödfärgad. Byggnaden är flyttad fran Väster RAby. ÖvervAningen patimrades pa den nya platsen, vid tiden kring sekelskiftet. Därefter har affärslokalen bygets till. Även ett postkontor har en tid inrymts i byggnaden. Byggnaden ingar som en viktig del av den äldre behyggelsen kring järnvägen och fyller en funktion som samlingsplats. 2 BOLLSTA l: 8, fd bo s tadshus f n tryckeri. Byggnad XXII - tryckeri, uppfört 1906. Stomme - troligen plank. Fasad - liggande fassponts- och staende pärlspontspanel, vitmalad. Tak - tvakupigt tegel, profilerade taksporrar. Grund - sten. Byggnaden har mycket av s~n ursprungliga exteriör bevarad, dessutom ingar den som en viktig del av den äldre bebyggelsen kring järnvägen. 3 BOLLSTA 1:9, del av Tortuna samhälle. Byggnad XIV - bostadshus fran sekelskiftet. Stomme - troligen plank. Fasad - liggande fas sponts- och staende pärlspontspanel, grafärgad. Profilerade fönsteromfattningar. Tak - tvakupigt tegel. Byggnaden ingar som en viktig del ~ samhällets äldre bostadskvarter.

46 4 BOLLSTA 1:16, del av Tortuna samhälle. Byggnad XV - bostadshus, upprört under l800-talet. Stomme - timmer. Fasad - stående locklistpanel, Tak - enkupigt tegel, åstak. Grund - natursten. på husets baksida finns en tillbyggd bod. Ett av de äldsta husen i Tortuna samhälle. Ursprungligen torp till Bollsta. 5 BOLLSTA 1:24, jordbruksfastighet där nio byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus från 1800- talets mitt. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel, mansardtak. Grund - natursten. Veranda byggdes till på 19S0-talet. Byggnad II ~ - bostadshus, f n fritidsbostad. Uppförd omkring 1800. Stomme - timmer. Fasad - stående pärlspontspanel, faluröcttarg och röd plastfärg. Tak - enkupigt tegel, profilerade taksporrar. Grund - huggen naturstensgrund. Öppen veranda med lövsågade detaljer. Byggnad III - f d visthusbod (dubbelbod). Stomme och fasad - liggande timmer, Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - kallmurad natursten. Gårdens övriga byggnader är ekonomibyggnader, som till största delen är uppförda under l800-talets senare hälft. på en karta från 1712 finns två kringbyggda gårdar markerade på den nuvarande tomtplatsen. på samma karta kan man se att landsvägen (Västerås - Stockholm) hade samma sträckning som. idag. Storskifte genomfördes i Bollsta by på l7s0-talet. Hundra år senare förrättades laga skifte. De två gårdarna fick kvarboenderätt. Gården är belägen i en lövträdsdunge med öppna omkringliggande åkrar. Den utgör en värdefull miljö.

6 BOTSBERGA 1:5 f d Bossberga. Jordbruksfastighet där fem byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus från l880-talet. Stomme - timmer. Fasad - stående slät panel, Sexdelad grundplan. Interiört finns en murad spis ~ köket med bakugn, samt kakelugnar ~ rummen. Byggnad II - brygghus/slöjdstuga m m från l80d-talets senare del. Fasad - timmer och stående locklistpanel r Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Byggnad III - smedja. Stomme och fasadliggande rödfärgat timmer. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Smedjans inredning är flyttad till Vallby museum i Västerås. Storskifte ägde rum på l760-talet i Botsberga by, som bestod av två gårdar - Norr- och Södergården. Vid laga skifte 1851 fick Norrgården (2:1) flytta ut. Värdefull miljö. 47 7 DRÄGGESTA 1:6, torp intill Lindbladstorp. Byggnad I - bostadshus, f n fritidsbostad av sidokammartyp. Fasad - stående slät panel, Grund - natursten. Värdefull miljö.

48 8 EKEBY 1:2, torpanläggning norr om gårdarna. Byggnad I - bostadshus, f n fritidsbostad av sidokammartyp. Troligen uppfört i slutet av l800-talet. Stomme - timmer. Fasad - stående locklistpanel, röd plastfärg. Vindskivorna kantas av lövsågade lister. Murad spis med bakugn i köket. på byggnadens baksida finns en tillbyggd bod. Torpet ingår som en del av miljön kring gårdarna. Värdefull miljö. EKEBY BY, f d radby, består idag av tre gårdar. på storskifteskartan från 1770- talet var byn uppdelad i två skatterusthåll, som i sin tur var delade i två hemman. Laga skifte genomfördes på l840-talet. Tre gårdar är markerade på skifteskartan och alla fick kvarboenderätt. Mangårdarna är placerade norr om fägårdarna. Vägen delar av man- och fägård. 9 EKEBY 1:2, jordbruksfastighet där åtta byggnader ingår. Del av f d Ekeby by. Byggnad I - bostadshus från l800-talet, f n fritidsbostad. Stomme - timmer. Fasad - stående locklistpanel, röd plastfärg. Fasaden är tilläggsisolerad. Tak - tvåkupig betongpanna, brutet tak. Glasad sekelskiftesveranda, med lövsågade taklister. Byggnad II - bod/f d kammare m m. Fasad - stående fas sponts- och stående slätpanel, Tak - tvåkupig betongpanna, åstakskonstruktion. Grund - natursten. Gårdens övriga byggnader, från i huvudsak l800-talets slut, är av stor betydelse för gårdens helhetsbild. Värdefull miljö.

10 EKEBY 2:4, del av byn. Jordbruksfastighet. F d rusthållargård. Byggnad IX - bostadshus uppfört på l860-talet. Stomme - timmer. Fasad - stående locklistpanel, gulmålad. Tak - betongpannor på åstaket. Grund - sten. Gården utgör en viktig del i byrniljön. 49 11 EKE BY 2:4, f d NEDERSTA. Jordbruksfastighet där nio byggnader av varierande ålder ingår. Byggnad I - bostadshus, troligen uppfört 1816, men har en exteriör i sekelskiftesstil (1900). Fasad - pistagegrön stående pärlspontspanel. Tak - tvåkupigt tegel, profilerade taksporrar, mansardtak. Grund - delvis huggen natursten. Fragment av lerklinade väggar med stänkmålning har hittats. Ett kroppåsbrev är funnet i byggnaden, där bl a uppgifter om husets ålder är nedtecknade. I gårdsmiljön ingår ytterligare ett bostadshus från 1920-talet samt ekonomibyggnader. Norr om gården ligger ett torp med fähus. Det ingår som en viktig del i helhetsbilden. I Nedersta by förrättades laga skifte i slutet av l830-talet. Ekeby 2:4 fick vara kvar på gamla tomtplatsen. på skifteskartan finns manbyggnaden, torpet och gamla fähuset utmarkerat. Den gamla vägsträckningen är identisk med den nuvarande. Gården ingår som en del av ett större landskapsavsnitt. Värdefull närmiljö.

50 12 HÄLLA 1:5, bostadshus med tillhörande uthus, beläget vid Raskbacken i Tortuna samhälle. Byggnad I - bostadshus, troligen från tidigt lsoo-tal. Fasad - stående locklist- och stående pärlspontspanel, Tak - tvåkupigt tegel. Byggnad IV - bod. Stomme och fasad - liggande rödfärgat timmer. Röda knutlådor och breda vindskivor. Gårdstomten gränsar i söder till landsvägen. Raskbackens bebyggelse är, förutom byggnaderna kring kyrkan, den äldsta 1nom samhället. De flesta bostadshusen 1nom området är dock förändrade exteriört. Värdefullt miljöområde. 13 HÄLLA 1:10, Hälla kvarn. Hälla kvarn är fortfarande i bruk. på ls90-talet uppfördes ett såghus och en kvarn på platsen. Det gamla kvarnstallet finns kvar och fungerar idag som förråd. Den gamla mjölnarbostaden och f d arbetarbostaden finns kvar i anslutning till kvarnen. Väster om kvarnen rinner Lillån. Värdefull miljö. 14 HÄLLA 1:11, Karlsborg f d Karlslund. F d torp, f n fritidsbostad från lsoo-talets senare del. Stomme - troligen timmer. Fasad - stående locklistpanel, Tak - tvåkupigt tegel. Karlsborg har varit bostad åt den avskedade soldaten i Hälla rote. Värdefull torpmiljö.

51 15 HÄLLA 1:17, jordbruksfastighet där åtta byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus från 1875. Stomme - timmer. Fasad - gulfärgad stående pärlspontspanel. Grundplanen är sexdelad. Ursprungliga interiördetaljer finns kvar ex döbattangdörrar och kakelugnar. Byggnad II - f d mejeri, visthusbod, magasl.n m m. Byggnaden är äldre än manbyggnaden. Stomme och fasad - liggande timmer, Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion, breda vindskivor. Byggnad IV - f d brygghus och bagarstuga från omkring 1900. Fasad - stående locklistpanel, Tak - tvåkupigt tegel, profilerade taksporrar. Ekonomibyggnaderna är till största delen uppförda i slutet av l800-talet. Gårdstomten gränsar i väster till Lillån. Gårdsbebyggelsen ligger öppet i landskapet och ingår som en del av det värdefulla landskapsavsnittet vid Lillån. Värdefull närmiljö. 16 HÄPPLINGE 1:2, f d bondgård, f n hundklubb. Fyra byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus från l800-talets senare del. Stomme - timmer. Fasad - stående pärlspontspanel och bröstpanel i liggande fasspontspanel, grönmålat. Gulmålade fönsterfoder och knutbrädor. Ursprungliga fönsterbeslag. Profilerade fönsteröverstycken. Interiört finns ursprungliga kakelugnar och döbattangdörrar bevarade. Byggnad IV - f d brygghus och drängstuga, f n oanvänd. Stomme och fasad - liggande timmer, Tak - tvåkupigt tegel. Drängkammaren har tapetfragment, tryckta med blå anilin. Brygghusdelen har pannmuren kvar. Gården ligger öppet i kulturlandskapet. Värdefull mi lj ö.

52 17 KLOCKARVRETARNA 2:1, skolbyggnad och bod. Byggnad II, bod. Stomme och fasadliggande timmer, Svarta vindskivor och åstakskonstruktion. Skolbyggnaden är viktig för miljön kring kyrkan. Värdefull miljö. 18 LUNDBY 1:7, jordbruksfastighet, där åtta byggnader ingår. Manbyggnaden är uppförd i slutet av 1700- talet, den har fungerat som tingshus. Mittsalen i övre våningen har tjänstgjort som tingssal. Närheten till Tingshällarna - Lundboaberg bör nämnas. Sista tingsprotokollet är från 1490. 1495 höll s ting i sockenstugan. Byggnad IV - magasin. Stomme och fasad - liggande timmer, Tak - tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Byggnad VIII. - f d brygghus från 1800- talet. Stomme - troligen timmer. Fasad - stående locklistpanel, rödfärgad. Tak - tvåkupigt tegel. Lundby by bestod av fyra gårdar vid storskiftet på l770-talet. Vid laga skiftet 1864 fanns där två gårdar, ingen blev utflyttningsskyldig. Gården är placerad i skogskanten med öppna fält i norr. Den värdefulla närmiljön ingår som en del av ett större landskapsavs nitt. 19 LUNDBY 1:13, Bygdegård. Byggnad I - bygdegirden, troligen uppförd 1933-34, arkitekt Olof Stylin. Fasad - stående locklistpanel, Tak - tvåkupigt tegel, sadeltak med valmade gavelspetsar. på gårdstomten finns ett uthus. Bygdegården är belägen i området Raskbacken och ingår som en del i den småskaliga bebygg- ' elsen där. Värdefull miljö.

20 LÄNGBO 2: 2, Kr åkbo. Torpanläggning där två byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus av sidokammartyp, f n fritidsbostad, uppfört på l840-talet. Fasad - stående locklistpanel, Tak - tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - natursten. Murad spis med bakugn i köket. Torpet har bl a bebotts aven skomakare. Byggnaden är belägen i skogsranden med öppna fält i söder. Värdefull torpmilj ö. 53 21 NEDERSTA 2:2, FuruIund, torpanläggning. Byggnad I - bostadshus, f n fritidsbostad av enkelstugutyp. Fasad - stående locklistpanel, Tak - enkupigt tegel, åstakskons.truktion. Grund - natursten. Värdefull torpmiljö. 22 NEDERSTA 2:2, Jonsbo, torpanläggning. Byggnad I - bostadshus. Fasad - stående locklistpanel och timmer, Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - natursten. Tillbyggd bod på baksidan. Värdefull torpmiljö. NICKTUNA BY. Nicktuna by är belägen i södra delen av socknen. Gårdstomterna gränsar i norr mot Lillån. Byn består av fyra gårdar,samlade i en bybildning av radbytyp. på storskifteskartan från l770-talet är de fyra mangårdarna kringbyggda. Fägårdarna är placerade söder om mangården. Laga skifte f örrättades 1851 då fick en av de fem gårdarna flytta ut (Sörby 1:18). Nicktuna by har hållit två kn~ktar. Torpen är belägna söder om byn. Värdefull bymi lj ö.

54 23 NICKTUNA 3: l och del av SÖRBY l: 17, f döstergården. Jordbruksfastighet där åtta byggnader ingår. Gården ingår som en del av Nicktuna bybildning. Byggnad I - bostadshus från 1898. Stomme - timmer. Fasad - gulmålad stående pärlspontspanel. Tak' - enkupigt tegel, profilerade taksporrar. Fronten mot sydost och frontespis mot nordväst. Byggnad II - f d s16jdstuga/matbod m m från l800-talets senare del. Stomme och fasad - liggande timmer, falur6dfärg. Eldstad finns i byggnaden. Byggnad V - ladugård, troligen från 1800-talets mitt. Stomme och fasad - liggande timmer, falur6dfärg. Tak - tvåkupigt tegel, brant takfall, breda vindskivor. övriga byggnader är ~'d brygghus, stall, loge, magasin och smedja. Samtliga byggnader, f6rutom manbyggnaden, är r6dfärgade. Gårdstomten gränsar i norr till Lillån. Kulturhistoriskt intressanta byggnader och värdefull milj6. 24 NICKTUNA 3:1, torpanläggning. F d arbetarbostad, f n fritidsbostad. Ett uthus ingår. Byggnad I - bostadshus. Fasad - timmer, stående slät- och stående locklistpanel, falur6dfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - natursten. Plan16sningen med ingång från gavelsidan är ovanlig.

25 NICKTUNA 3:1, "Lundinstorp", f d Stenbacken. F d avskeds stuga, f n fritidsbostad. Byggnad I - bostadshus från l800-talets senare hälft. Fasad - stående pärlsponts-, stående locklist- och stående lockpanel, Murad spis i köket och kakelugn 1 kammaren. Värdefull torpmiljö. 55 26 NORTUNA 1:3, jordbruksfastighet där sju byggnader ingår. Gården flyttades till nuvarande plats vid laga skiftet på l860-talet. Manbyggnaden är uppförd i samband med skiftet. Byggnaden är förändrad exteriört. Byggnad II - bostadshus/tvättstuga f n förråd. Troligen uppförd vid 1800- talets mitt. Fasad - stående locklistpanel, Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - natursten. Byggnaden är utflyttad från Nortuna by. Byggnad III - magasin från l800-talet. Stomme - liggande timmer och stolpkonstruktion. Fasad - timmer och stående slätpanel, Tak - tvåkupigt tegel. Byggnad IV'- vedbod m m från 1800- talet. Fasad - timmer och stående locklistpanel, Tak - tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - natursten. Byggnaden är utflyttad från Nortuna by, så är äyen logen och ladugården. Gården är belägen i skogskanten med öppna fält mot söder. Värdefull närmiljö som ingår i ett större landskapsavsnitt vilket är känsligt för förändr1ngar.

56 27 NORTUNA 1:6, jordbruksfastighet där tio byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus (manbyggnad) uppförd 1843 enligt kroppåsbrev. Fasad - stående pärlspontspanel (vid inventeringen pågick tilläggsisolering av byggnaden). Tak - tvåkupiga betongpannor, åstakskonstruktion, brutet tak. Ursprunglig rums disposition med sexdelad grundplan, döbattangdörrar, kakelugnar m m. Byggnad.IV - f d matbod/magasin, enligt uppgift från 1100-talet. Stomme och fasad - liggande timmer, Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. på takåsen finns en vindflöjel. Byggnad V - "nya" magasinet från l860-10-talet. Stomme och fasad - liggande timmer, Tak - enkupigt tegel, breda vindskivor. Byggnad VI - loge från l860-10-talet. Stomme och fasad - liggande timmer, Tak - tvåkupigt tegel. Logen är ihopbyggd med ett hönshus. Byggnad IX - hemlighus. Fasad - vitfärgad stående locklistpanel. Papptak. De övriga byggnaderna är av betydelse för gårdens helhetsbild. Värdefull närmiljö i ett värdefullt landskapsavsnitt.

57 28 NORTUNA 1:6, Hagalund torpanläggning nordost om Nortuna 1:6, f n fritidsbostad. Byggnad I - bostadshus av enkelstugutyp. Fasad - stående locklistpanel, Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - kallmurad natursten. Murad spis med bakugn i köket och öppen spis i kammaren. Byggnad II - f d fähus/loge. Stomme - liggande timmer och stolpkonstruktion. Fasad - timmer och stående slätpanel, falu~ödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Värdefull torpmiljö av kulturhistoriskt intresse. 29 NORTUNA 2:4, jordbruksfastighet, där sju byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus (manbyggnad) från l800-talets slut. Stomme - stående pärlspontspanel, vitfärg. Tak - tvåkupigt tegel, profilerade taksporrar. Utbyggt trapphus på ingångssidan mot gårdsplanen. Byggnad II - brygghus m m från 1800- talet. Stomme och fasad - liggande timmer, Tak - tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Byggnad III - magasin från l800-talet. Stomme och fasad - liggande timmer, Tak - tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - kallmurad natursten. Gården flyttades ut vid laga skifte från Nortuna by. Värdefull närmiljö.

58 30 NORTUNA 2:11, f d jordbruksfastighet, avstyckad i början av 1970-ta1et. Åtta byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus (manbyggnad) från 1872. Stomme - timmer. Fasad - vitmålad stående pärlspontspanel, f d rödfärgad locklistpanel. Tak - tvåkupiga betongpannor. Grund - sten under cement. Blå fönsterfoder, tillbyggd glasveranda. Byggnad II - bostadshus/bod. Fasad - timmer och stående lockpanel, Tak - tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - kallmurad natursten och delvis huggen sten. Byggnad V - vedbod. Stomme och fasad - liggande timmer, delvis stående slätpanel, Byggnad VII - källarbod, ligger utanför fastigheten men har tidigare tillhört gården. Stomme och fasad - liggande timmer, Grund - natursten med källare. Gården är en av de två gårdar som finns kvar i byn. Värdefull närmiljö som ingår i ett större landskapsavsnitt. NORTUNA BY består idag av två gårdar. Nortuna by ligger öppet i landskapet. Gemensamt för manbyggnaderna är den ljusa fasadfärgen (gäller även de utflyttade gårdarna), övriga byggnader är rödfärgade. Byn genomgick storskifte i slutet av 1700-ta1et. En "sqva1tqwarn" ägdes vid denna tid av Norrgården. Bebyggelsen var grupperad i två kringbyggda gårdar. Laga skifte förrättades på 1860-ta1et då tre av gårdarna fick utflyttningsskyldighet. Den gamla bykistan finns på länsmuseet i Västerås. Värdefull byrni1jö.

31 NYBY 1:11, 1:15, 1:18, f d missionshus, f n annan funktion. Byggnad I - missionshus från 1887. Stomme - troligen timmer. Fasad - gråfärgad liggande fasspontspanel. Tak - enkupigt tegel, profilerade taksporrar. Profilerade fönsteröverstycken. 1903 inrättades en vaktmästarbostad i övervåningen. Värdefull närmiljö. 59 32 NYBY 1:14, 1:19, f d Hyddan. Byggnad I - bostadshus. Fasad - stående locklistpanel, Tak - tvåkupigt tegel, mångåstak, vita vindskivor.. Ytterligare ett bostadshus finns på gårdstomten. Värdefull närmiljö. 33 PRÄSTGÅRDEN 1:9, kyrkan. Tortuna nuvarande kyrka torde ha tillkommit omkring 1300 som en rektangulär gråstenskyrka med sakristia i norr. Sakristian tillkom på 1400- talet, då slogs också valven. Målningarna på dessa tillkom kort därefter. Under stormaktstiden fick kyrkorummet i stort den utformning det har idag. Tornet byggdes år 1826, det ersatte en klockstapel. I kyrkomiljön ingår kyrkstallarna, prästgården, f d fattigstugan och skolan. Värdefull kyrkomiljö.

60 34 PRÄSTGÅRDEN 1:9, kyrkoherdebostället, kyrkstallarna och f d fattigstugan. Sju byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus/pastorsexpedition. Byggnaden är uppförd 1774. Fasad - stående locklistpanel, vit oljefärg. Tak - enkupigt tegel på mansardtak. Frontespis och veranda mot väster. Fönster och dörrar ändrades vid en renovering 1882. Rumsdisponeringen är något förändrad. Byggnad II - f d drängstuga/visthusbod frän 1764 (flygelbyggnad). Stomme och fasad - liggande timmer, Blyinfattat fönster mot söder. Byggnad III - garage, byggt 1947, ersatte dä en bagarstuga från 1703. Stomme - timmer. Fasad - stående locklistpanel, Byggnad V - kyrkstallar från 1800- talet. Stomme och fasad - timmer, Byggnad VI - f d fattigstuga från omkring 1800. Stomme - timmer. Fasad - stående locklistpanel, Röda knutlådor, breda vindskivor. F n fungerar byggnaden som samlingslokal för kyrklig verksamhet. Byggnad VII - bod tillhörande fattigstugan. Stomme - stolpkonstruktion. Fasad - stående slätpanel, Tak - tvåkupigt tegel. Samtliga byggnader har ett värde för kyrkomiljön. Värdefull närmiljö.

61 35 SÖRBY 1:26,1:46,1:48,1:49 och 1:53. Del av Tortuna samhälle. Byggnad VII (SÖRBY 1:53) - bostadshus byggt omkring 1918-20. Stomme - timmertavlor. Fasad - falsk stående locklistpanel, gulfärgad. Tak - tvåkupiga betongpannor, mansardtak. Byggnad IX (SÖRBY 1:27 m fl) - bostadshus från omkring 1900. Fasad - grönmålad stående pärlspontspanel. Tak - tvåkupigt tegel. Byggnad X ~SÖRBY 1:76) - bostadshus frän 1920-talets slut. Stomme - timmer från sockenmagasinet (enligt ägaren). Fasad - gulmåla~ stående locklistpanel. Tak - tvåkupigt tegel, mansardtak. Grund - källare. Byggnad XII (SÖRBY 1:48, 1:49) - bostadshus frän 1927, byggt aven banvakt. Stomme - slipers från järnvägen. Fasad - liggande fasspontpanel, röd plastfärg. Tak - tvåkupigt tegel, sadeltak med valmade gavelspetsar, profilerade taksporrar. Grund - källare. Byggnad XVI (SÖRBY 1:26) - bostadshus, troligen från l800-talets slut. Fasad - stående fasspontspanel, Lövsågade fönsteromfattningar. En snickarverkstad ingår i anläggningen.

62 Byggnad XXV (SÖRBY 1:35) - stationsbyggnad, f n endast bostadshus. Uppförd på l810-talet. Fasad - liggande fassponts- och stående locklistpanel, gulmålad. Tak - tvåkupigt tegel, profilerade tals-sporrar. Byggnad XXVII (SÖRBY 1:31) - bostadshus från 1800-talets senare del, tidigare affär och telefonväxel samt bostad. Fasad - vitmålad stående pärlspontspanel. Grund - sten. Byggnad XXVIII (SÖRBY 1:12) - bo-. stadshus från 19l0-20-talet. F d stationsmästarbostad, f n fritidsbostad. Fasad - liggande fasspontspanel, röd plastfärg. Tak - tvåkupigt tegel, sadeltak med valmade gavelspetsar. Byggnaderna VII, IX, X, XII utgör en samlad miljö i området mellan nybebyggelsen vid järnvägen och Raskbacken. Byggnaderna XXV, XXVII, XXVIII utgör en del av miljön kring stationsvägen. (Se beskrivning om Tortuna samhälle). Kulturhistoriskt intressanta byggnader i en värdefull miljö. 36 VÄNDLE 1:.9, jordbruksfastighet, där åtta byggnader ingår. F d del av Vändle by. Ett svagdricksbryggeri bedrevs från 1900-1911 på gården. Manbyggnaden är uppförd omkring 1900. Tomten gränsar i norr till VÄNDLE 5:1 gårdstomt. VÄNDLE 1:9 ingår som en del av den värdefulla närmiljön.