Plusgymnasiet Kalmar Kvalitetsrapport läsåret 2015/2016 1
Innehåll Grundfakta om Plusgymnasiet Kalmar... 4 Historik, Fakta, Organisation... 4 Utbildningar och Elevantal... 4 Elever... 4 Personal... 5 Finansiering... 5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 6 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 6 Lokaler... 6 Skolledning... 6 Lärare och Förstelärare... 7 Värdegrundsarbete... 7 Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd... 7 Arbetsplatsförlagt lärande(apl)... 8 Elevråd och Elevinflytande... 9 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet... 10 Våra kvalitetsbegrepp... 10 3.1.1 Funktionell kvalitet... 10 3.1.2 Instrumentell kvalitet... 10 3.1.3 Upplevd kvalitet... 10 3.1.4 Ändamålsenlig kvalitet... 10 Uppföljningar... 10 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning... 11 3.3.1 Interna tillsyner... 11 3.3.2 Nationella kursprov... 12 3.3.3 Betygsprognoser... 12 3.3.4 Betygsuppgifter... 12 3.3.5 Enkäter... 12 3.3.6 Utvärdering... 12 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan... 12 2
Fokusområden läsåret 2015/2016... 13 Fokusområde Undervisningskvalitet 2015/2016... 13 Fokusområde Delaktighet... 14 Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/2016... 16 Funktionell kvalitet... 16 Instrumentell kvalitet... 18 Upplevd kvalitet... 20 Sammanfattande bedömning... 21 Fokusområden läsåret 2016/2017... 23 Fokusområde Undervisningskvalitet... 23 Fokusområde Delaktighet... 23 Fokusområde APL... 24 3
Grundfakta om Plusgymnasiet Kalmar Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet i Kalmar startade sin verksamhet ho sten 2012 och var den 14:e skolan som Plusgymnasiet startade. Skolan a r centralt bela gen pa Norra la nggatan 23. Vid uppstart fanns fo ljande program; hantverksprogrammet, inriktning övriga hantverk(med tva yrkesutga ngar; ha r- och makeupstylist samt hudva rd) samt samha llsvetenskapsprogrammet med inriktning samha llsvetenskap. Sedan uppstart sa har skolan uto kats med ytterligare en inriktning pa samha llsvetenskapsprogrammet (beteendevetenskap) samt ett nytt program i form av ekonomiprogrammet, inriktning ekonomi. Utbildningar och Elevantal Nationellt program Nationell inriktning Yrkesutgång År 1 År 2 År 3 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hår- och makeupstylist 22 13 14 Hantversksprogrammet Övriga hantverk Hudvård och Spa 0 6 4 Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap - 4 4 3 Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap - 10 5 6 Ekonomiprogrammet Ekonomi - 0 2 3 Totalt 36 30 30 Introduktionsprogram - - Preparandutbildning 1 0 0 Programinriktat individuellt val 3 (4) 0 1 Elever Skolan bestod av 97 elever och ungefa r ha lften av dessa elever gick pa HVSTY. Skolan har en o verva gande del flickor, (o ver 90%). Skolan har ett stort upptagningsomra de och stra cker sig fra n Karlskrona i so der till Vimmerby i norr samt fra n O land i o ster till Va xjo i va ster, knappt ha lften av eleverna kom fra n Kalmar kommun. Va ra elever har olika etniska och socioekonomiska bakgrunder, det ga r inte tydligt att se na gon typisk bakgrund fo r va ra elever. Samtliga elever som sökte skolan och var behörig till utbildningen de sökte kom in. Antagningspoängen för de olika utbildningarna såg läsåret 2015/2016 ut enligt tabellen nedan (EK hade då inget intag). Antagningspoäng (läsåret 15/16) Lägsta Medel Max Samhällsvetenskapsprogrammet 192,5 228 292,5 Hantverksprogrammet 82,5 170 265 4
Personal Pa skolan hade vi 14 la rare med varierande tja nstgo ringsgrad mellan 20 till 100%. Pa skolan fanns a ven skolsko terska och kurator pa 40% samt Studie- och yrkesva gledare pa 50%. Vi har haft 5 externa vikarier under a ret da vi inte pa egen hand lyckats ta cka upp fo r varandra vid fra nvaro, tre av dessa fick ett längre vikariat som sträckte sig till läsårets slut. Pa skolan har vi haft arbetslagsmo ten pa tisdagar och onsdagar. Pa tisdagar har vi framfo rallt bero rt pedagogisk utveckling medan onsdagar var tilla gnad EHT (elevha lsoteamet) och eventuella elevinsatser. Ba de extra anpassningar samt sa rskilda sto dinsatser fo r elever har tagits upp fo r att informera la rarlaget kring fo ra ndringar. Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader fo r eleverna sja lva. Undervisning, la romedel, aktiviteter och skollunch pa skolan a r avgiftsfria. No dva ndigt antecknings- och skrivmateriel fo rva ntas eleverna sta fo r sja lva. Hösten 2015 hade Plusgymnasiet Kalmar 36 förstahandsso kande elever den 22 juni. Vid denna tidpunkt fanns det inte na gra so kande introduktionselever. Sökande 15/16 Antal Flickor Pojkar Samhällsvetenskapsprogrammet 8 4 4 Ekomomiprogrammet 3 2 1 Hantverksprogrammet 19 19 0 Totalt: 30 25 5 Det var fyra so kbara utbildningar vid omvalet under 2016, SASAM, SABET, EKOEKO och HVSTY. Pa grund av fo r fa so kande till HVHUD i det prelimina ra valet sa kommer vi inte ta in elever i a rskurs ett ho sten 2016 pa de programmet. 5
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Plusgymnasiet i Kalmar har sta ndigt elevens ma luppfyllelse samt va lma ende i fokus. Det finns en o msesidig respekt mellan personal och elever pa skolan vilket go r att det a r en stark sammanha llning mellan samtliga pa Plusgymnasiet. Det finns en sta ndig dialog mellan la rare och elever vilket mo jliggo r snabba beslutsva gar. Under året har vi även försökt stärka elevrådet för att på så sätt även få till mer formella beslutsvägar. La rarna pa Plusgymnasiet arbetar delvis med a mneso verskridande projekt fo r att eleverna la ttare ska se en ro d tra d mellan a mnen samt fa en ba ttre ka nsla av hur faktorer i omgivningen pa verkar varandra. A mneso vergripande projekt har under a ret skett i mindre skala men kommer under na stkommande a r att uto kas och fo rba ttras. Plusgymnasiet i Kalmar arbetar med formativ a terkoppling till eleverna i deras kunskapsutveckling. I all undervisning anva nder vi digitala hja lpmedel och utnyttjar det faktum att samtliga elever har en egen dator. Lokaler Va ra lokaler ligger centralt i Kalmar och har under la sa ret 2014/2015 uto kats med ca 170 kvm till en totalyta av ca 1220kvm. Lokalerna har stora fo nster och nyinsatt ventilation. I samtliga salar finns en fast projektor och projektorduk, pa skolan finns a ven tra dlo st internet. Fo rutom vanliga undervisningssalar finns a ven karakta rssalar i form av en manikyr-, hud och spa- samt en stylistsal. Som elev pa Plusgymnasiet fa r man tillga ng till en ba rbar dator under studietiden. Skolan har ett samarbetsavtal med Kalmar stadsbibliotek da r samtliga va ra elever och personal fa r utnyttja Stadsbibliotekets lokaler och kompetens, i form av t.ex. bibliotekarier osv. Kalmars stadsbibliotek ligger ca 400m från skolan och räknas därför som skolbiblioteket. Idrott har vi pa varierande platser runt om i Kalmar, dock med tyngdpunkt pa Wellness gym, cirka 500 meter fra n skolans lokaler. Genom att anva nda oss av mer anpassade lokaler sa tror vi att det fo rba ttrar elevernas intresse fo r idrott, friskva rd och va lbefinnande. Lunch åts pa Kapten Lindstro m Bistro fram tills årsskiftet, för att sedan bytas ut mot ett elevkort administrerat av Edenred, detta elevkort gör så att våra elever får tillgång till att äta på 4Kök (ca 100m från skolan) samt Subway (ca 200m från skolan). Skolledning Skolledningen besta r av en rektor pa 100%. I ledningsgruppen ingår förutom rektor studie- och yrkesva gledare. Det fanns två typer av mötestider med personalen under la sa ret 2015/2016. Den ena tiden var på måndagsmorgon där vi diskuterade pågående processer samt informerade kring 6
vissa mindre förändringar. Var fjärde onsdag så hade vi en möten under hela förmiddagen där vi arbetade med pedagogisk utveckling. Lärare och Förstelärare Under la sa ret 15/16 sa har vi haft 14 pedagoger ansta llda pa ca 7 tja nster. Sex av dessa la rare saknade en la rarlegitimation, fyra av dessa a r yrkesla rare och mycket kunniga inom de yrkesomra den de undervisade i till fo ljd av ma nga rig yrkeskunskap. Av de fyra la rare som saknade la rarlegitimation var en i fa rd med att komplettera sitt examensarbete under 2015/2016 fo r att kunna ta ut sin legitimation. En annan la ste in beho righet som hantverksla rare och avslutade sina studier under sommaren 2016. De övriga två lärarna var lärare i teoretiska ämnen, varav den ena håller på att avsluta sina studier och den andra läraren var lärare i tyska, och med sin skolerfarenhet och att tyska är hennes modersmål så bedöms hon som mycket kompetent inom det området. Behöriga sökanden fanns inte inför 2015/2016 i tyska. Ingen fo rstela rare fanns pa skolan under la sa ret 2015/2016. Värdegrundsarbete Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illabehandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser. Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd I vårt EHT team ingår Rektor, Skolsköterska, kurator, specialpedagog, läkare och psykolog och SYV, vi träffas som helhet första gången under VT16, detta till stor del på grund av problem med att hitta gemensam mötestid samt att vi bytte ut skolläkare under HT15. Ett senare mötet planerades under 7
HT16 för att träffas med samtliga deltagare för att där även mer arbeta kring självbild och självuppfattning bland våra elever, något som framkom ur en likabehandlingsenkät. Ordinarie EHT träffades regelbundet på måndagar för att diskutera mer konkreta elevärenden. Denna grupp bestod av Rektor, skolsköterska/kurator, SYV samt specialpedagog. Där diskuterades alltså inkomna ärenden från mentorer och ämneslärare för att sedan sätta in lämplig insats och åtgärd. När det gäller hälsofrämjande och förebyggande arbete har dessa diskussioner skett med EHT och personalgruppen, detta för att vi är en liten enhet och att vi har möjlighet att samla all personal på regelbunden basis. EHT har under året arbetat mycket kring arbetsmiljön i klassrummet detta för att vi på skolan fick till oss genom enkäter och diskussioner att klassrumsmiljön behövde förbättras. Insatser som gjordes var tex att tydliggöra att lärarna väljer vilken grupp man som elev ska tillhöra, så att man minimerar risken för utanförskap. EHT ordnade även så att personalgruppen fick fortbildning av polis kring att upptäcka narkotikapåverkade elever samt att identifiera narkotikarelaterade produkter. Även så deltog samtliga åk 1 i Don t Drink and Drive som årligen hålls i Kalmar. Det fanns under 15/16 en skolsköterska 20% som även arbetade som kurator på 20% vilket betydde att vi hade tillgång till skolsköterska/kurator tre dagar i veckan. Det rekryterades en ny kurator under VT 16 som påbörjade sin tjänst under läsåret 16/17. Skolsköterskan var under året en aktiv medlem i Kalmar mot droger och träffades där regelbundet. EHT i form av Skolsköterskan mötte samtliga klasser under tidig HT15 för att diskutera planen mot kränkande behandling, klagoanmälningar samt ordningsregler samt diskutera funktionen av EHT. Arbetsplatsförlagt lärande(apl) På skolan finns yrkesprogram där arbetsplatsförlagt lärande är en del av utbildningen. Under sin utbildning ska eleverna ha minst 15 veckors APL. Skolans APL är var under 2015/2016 förlagd under årskurs två (en dag i veckan) och för årskurs tre (en dag i veckan under höstterminen och två dagar i veckan under vårterminen). Detta gör att eleverna är ute på praktik i nästan 16 veckor. Under läsåret 2015/2016 så hade vi en person som var ansvarig för APL på 20% av sin tjänst, där ingick även att gå APL-utvecklarutbildningen samt att skapa och underhålla ett lokalt programråd. En ny APL-handbok arbetades fram för att tydligare och skapa ett bättre verktyg att använda sig av för de handledare på APL platserna. Besök på APL-platser gjordes av två yrkeslärare. Vi hade en 10% tjänst endast för att stämma av närvaro och hålla kontakt med APL-handledare. 8
Elevråd och Elevinflytande Elevra det representerades av en elev fra n varje klass, som i sin tur valts av sina klasskamrater att fo ra klassens talan i elevra det. Elevra dets aktivitet har varierat under la sa ret. Elevrådet träffades minst en gång i månaden när rektor kallade till möte, under mellan dessa möten skulle elevrådet ha ett möte utan någon närvaro av rektor eller personal från skolan då skulle dess ordförande och vice ordfo rande vara styrande. Närvaron på de möten som rektor kallade till var varierande från elevernas sida och de möten som elevrådet skulle kalla till själva ebbade ut under läsåret. Under elevrådsmöten med diskuterades elevärenden som kommit upp från klassråd samt olika elevundersökningar, som t.ex tidigare nämnda LoV-enkäten, kursutvärderingar och den stora elevenkäten som genomförs av Academedia. Elevrådsrepresentanterna kunde ta med sig material till respektive klass för att diskutera ämnen med sin klass för att där igenom få mer material till nästkommande elevrådsmöte. Elevra det tra ffades inledningsvis varannan vecka, mötena protokollfördes. Det informella elevinflytandet har ocksa varit starkt pa skolan, till exempel sa har elever i stor ma n haft mo jlighet att pa verka scheman, mat och aktivitetsdagar. Skolans litenhet innebar att elever i stor utstra ckning va nt sig direkt till mentor eller rektor och fra gan har kunnat hanteras omga ende, dock så har vi under läsåret 15/16 försökt använda oss av elevrådet och elevrådsrepresentanter som en tydligare kanal mellan skolledning och elever. 9
Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från fyra kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt 3.1.1 Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. 3.1.2 Instrumentell kvalitet För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättssäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. 3.1.3 Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? 3.1.4 Ändamålsenlig kvalitet Ett perspektiv vi följer upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2015/2016 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 10
Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning 3.3.1 Interna tillsyner Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. 11
3.3.2 Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.3 Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. 3.3.4 Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.5 Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan samt undervisnings- /kursutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.6 Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår. 12
Fokusområden läsåret 2015/2016 Under läsårsavslutningen 2014/15 genomfördes en bred analys av skolans måluppfyllelse. Denna analys resulterade i en Arbetsplan i vilken ett antal fokusområden lyftes fram som särskilt prioriterade. Dessa fokusområden presenteras nedan. Fokusområde Undervisningskvalitet 2015/2016 Bakgrund: Mot bakgrund av att eleverna upplever att undervisningen inte o kar i kvalitet utan ligger kvar pa en la g niva och da vi tror att det a r en fo rutsaẗtning fo r ho g ma luppfyllelse med ho g undervisningskvalitet så fokuserade vi under 2015/2016 pa detta. Framfo rallt ga llde det la rarnas fo rma ga att fa eleverna att ka nna lust att la ra sig mer. Vi arbetade därför med att arbeta med lektionsstruktur, sta rka examensma len i undervisningen och att arbeta mer med elevernas kunskapsuppfo ljning. Mål: Eleverna skulle uppleva att undervisningen var meningsfull, att la rarna ger det sto d som kra vs fo r att na ma len. Som indikatorer pa att arbetet gick a t ra tt ha ll användes delma len att o ka undervisningsindex fra n 64 till 75 och fo r pa sta endet la rarna go r sa att jag fa r lust att la ra mig mer o kar fra n 50% till 65% Metod: Lektionsuppla gg samt uppgiftsbeskrivningar att fo ljdes upp genom lektionsbeso k av rektor samt specialpedagog. Varje la rare fick riktade beso k, där gick man igenom lektionsupplägg och bemötande. Tydligare fokus lades pa examensma len i undervisningen fo r att o ka upplevelsen av meningsfullhet. Vid la sa rets start lyfte kollegiet examensma len och hur de ska komma in i undervisningen för att få examensmålen levande för samtliga inom kollegiet. Mer struktur av lektioner och lektionsplaneringar implementerades, bland annat genom extern föreläsare. Vi försökte under året att arbeta fram mer elevaktiva arbetsformer. Tydligare implementering av anva ndandet av matriser samt schoolsoft vid resultatrapportering implementerades hos lärarna, rektor gick igenom matriser och användandet av dessa Vid uppstart av skolan så utbilades eleverna om hur de ska la sa av och tolka information pa schoolsoft (den kommunikationsplattform som finns) da r lektionsplanering, kunskapsuppfo ljning mm la ggs in av la rarna. Uppföljning och utvärdering: Rektor och specialpedagog följde upp användandet av matriser och schoolsoft samt samtalade med lärare under läsåret för att säkerställa att informationen var tydlig mot elever samt att uppdateringar skedde. Resultat: Enligt resultatrapporten på diagram 16 så ser man en svag ökning från 64-65% på undervisningsindex (som är en sammanställning över flera frågor under rubriken, undervisning elev). 13
Denna ökning beror mycket på att medelsvaret ökar på några av frågorna samt att en ny fråga finns med gällande digitala hjälpmedel. Ser man sedan på frågan la rarna go r sa att jag fa r lust att la ra mig mer så minskar vi med en procentenhet. Slutsatser: Efter en analys med lärarna så kom vi fram till att när elevenkäten gjordes så slutade två lärare där två vikarier direkt tog över och blev ansvariga för kursen. Dock kan denna övergång och det förtroende till övertagande lärare vara det man som elev ser till och låter därför enskilda lärare styra hur upplevelsen är. Trots rörlighet bland lärare samt en extra årskurs 3 klass som gjorde enkäten så är resultatet endast en marginell nedgång på en fråga under 15/16 (om man ser till medelvärden) Detta betyder att vårt arbete har gått framåt men att vi fortfarande behöver arbeta med detta mål under nästkommande år. Lektionsupplägg och kommunikation kommer då att vara fokus för att få med hela kollegiet Fokusområde Delaktighet Bakgrund: Valet av fokusområde baserade sig på att vi fo rsa mrade oss na got ga llande hur personalen tar ha nsyn till elevernas synpunkter och a sikter enligt den årliga elevenkäten. Eleverna upplevde i samma enka t att informationen mellan elev och la rare hade fo rsa mrats. Da eleverna dessutom inte upplever na gon sto rre lust i undervisningen så upplevd vi att vi beho ver sta rka elevernas inflytande och delaktighet. Mål: Ma let var att få eleverna involverade i sin skolga ng. De skulle uppleva att de visste vad som kra vs, hur skolarbetet gick och vad de skulle go ra fo r att utvecklas mot sitt mål. Som en indikator använde vi som delma l att ha o ka elevernas upplevelse av pa sta endet Personalen tar ha nsyn till elevernas synpunkter fra n 65% till 75% samt pa sta endet La rarna informerar mig om hur det ga r i skolarbetet fra n 61% till 75%. Metoder: Vi försökte stärka skolans klassra d och elevra d detta med rektors närvaro på möten en gång i veckan och försöka få till en bra kommunikationskanal mellan skolpersonal och elever. Elever involverades att analysera olika underso kningars (da r var delaktiga) resultat. T.ex Likabehandlings- och va rdegrundsresultaten och den stora elevunderso kningen ga llande upplevd kvalitet. I undervisningen skulle la rarna mer aktivt se till att eleverna gavs mo jlighet att vara med i planering av uppla gg, inneha ll och examinationer. Vi skulle utveckla och fo rtydliga kunskapsuppfo ljning med elever, ba de digitalt och muntligen. Uppföljning & utvärdering: Kursutva rderingar som skedde i december och maj, skickades till respektive lärare för att användas till att utveckla sin undervisning. När lärare och rektor träffades så diskuterades examinationsformer samt arbetsbelastning för elever. 14
Resultat av elevunderso kning 2016 diskuterades i personalgruppen samt med elevrådet detta för att komma till botten med hur läget är på skolan samt vad vi kan göra för att utveckla verksamheten Intern tillsyn skedde i mitten av oktober där dokumentation samt det pedagogiska ledarskapet diskuterades. Resultat: På frågan personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter skedde inte direkt någon ökning utan vi är kvar på 65% (se diagram 15 i resultatbilagan). På frågan La rarna informerar mig om hur det ga r i skolarbetet så ser det ut som att vi minskade med tre procent men i själva verket så ökade snitt bedömningen hos eleverna från 6,6-6,9. Slutsats: Likt föregående fokusområde så påverkas slutresultatet mycket av det faktum att årskurs tre i stylistprogrammet 2015 inte gjorde enkäten, detta gör att vi inte kan jämföra sifforna mot föregående år och den utveckling som vi hade hoppats på blir inte lika tydlig. Däremot så kan man se att skolan inte sänks när det blir ytterligare en klass som gör den stora elevenkäten, vilket tyder på att skolan generellt har höjt sig. Mycket av de aktiviteter som skulle göras under året har nu till stor del blivit en del av vårt årsflöde. Lite problematiskt har det varit med elevrådet och klassråd, något som behöver förbättras, framförallt uppslutning och närvaro under hela året. Förhoppningsvis så kan vi under nästkommande år förstärka och förbättra arbetet och därigenom stärka elevrådet på skolan för att på längre sikt få en bra och demokratisk kanal mellan skolledning och elever. 15
Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/2016 Funktionell kvalitet Andel elever med gymnasieexamen: I resultatbilaga, Diagram 1 och 2 redovisas andelen elever som la sa ret 2015/2016 la mnade skolan med gymnasieexamen. Det som främst utma rker sig är resultaten på hantverksprogrammet där andelen elever med gymnasieexamen sjunker från 96% till 88% (vilket dock är över rikssnittet på 86%) dock ska nämnas att det endast rör sig om en ökning från en till två elever som inte tog sin examen, tilläggas bör även att inga elever från hantverksprogrammet inriktning stylist hade reducerade program vilket gör att vårt arbete egentligen har förbättrats gällande den totala siffran över elever som får en godkänd examen. Vi hade läsåret 14/15 4 elever med reducerade program medan det läsåret 15/16 inte var några. Många insatser framförallt under trean gjorde så att vi fick så många HV elever godkända, pedagogernas extra anpassningar kring examinationsformer gjorde stor skillnad för många elever vilket gjorde att många elever fick en godkänd examen. En tydlig förändring som skedde vilket underlättade för många elever var att vi tydligare kopplade ihop gymnasiearbetet med befintliga kurser, denna förändring gjorde att fler elever tidigt var igång och bättre i fas med sina arbeten än föregående år. Vad ga ller samha llsvetenskapsprogrammet är det 100% av eleverna som når examen vilket är över rikssnittet med 9 procentenheter. På ekonomiprogrammet var det endast en 3 elever som tog studenten, varav en inte nådde gymnasieexamen, därav den låga siffran på elever med gymnasieexamen (67%). Då antalet elever är så få som på ekonomiprogrammet samt att det var vår första klass som tog examen så är det statistiska underlaget så litet det är svårt att göra några djupgående tolkningar av resultatet. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: Samtliga skolans elever pa yrkesprogram ga r hantverksprogrammet. I resultatbilaga, Diagram 3 kan utla sas att det a r 65% (förra året hade vi 35%) av va ra elever som tog yrkesexamen med grundla ggande ho gskolebeho righet, na got som är mycket ho gre a n rikssnittet fo r programmet. En stor anledning till att vi har så hög andel elever som läst högskoleförberedande program är dels det arbetet som sker från studie- yrkesvägledare samt mentorer i diskussioner kring framtiden. Man bör även tillägga att samtliga elever som satsade mot en högskoleförberedande examen klarade av att ta en fullständig gymnasieexamen. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): I resultatbilagan, Diagram 4 sa kan det utla sas att den genomsnittliga betygspoa ngen fo r Plusgymnasiet i Kalmar 2016 ligger pa 14,6 vilket är en ökning från 13,7 jämfört med 2015. En av orsakerna till uppgången tror vi beror på att vi har i år haft mer studiemotiverade avgångselever. Detta kan till stor del bero på att de eleverna som sökte till oss HT13 visste vad dom sökte till och hade en bild av skolan och hur skolan skulle fungerade än de elever som sökte till skolan då skolan var nystartad hösten 2012. 16
Även så har skolans pedagoger fått erfarenhet och rutiner har börjat sätta sig vilket gör att lärare och elever till större del har förståelse kring vilka processer och arbetssätt som ska råda till exempel så arbetar vi tydligt och målmedvetet med Schoolsoft (som är vår läroplattform). Skolan har systematiskt arbetat med lektionsplaneringar under året och genom att förtydliga kursmål samt uppgiftsförklaringar så upplever vi en större trygghet och nöjdhet bland eleverna. Även ska tilläggas att vårt arbete kring att få elever nå ett godkänt betyg har förbättrats framförallt genom det stöd som sker på skolan. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): I resultatbilagan Diagram 6 redovisas den genomsnittliga betygspoa ngen fo r skolans elever da r examensbevis utfa rdades. Liksom na r det ga ller samtliga avga ngsbetyg var snittbetyget ho gre fo r högskoleförberedande program och yrkesprogram ja mfo rt föregående år samt jämfört med rikssnittet för 2015, se Diagram 7 i resultatbilagan. Majoriteten av va ra elever i årskurs tre har siktet inställt på att komma in pa ho gskolan (detta gäller även till övervägande del elever på yrkesprogram). Anledningarna varför vi har höjt oss från föregående år och mot rikssnittet är att vi har haft målmedvetna elever som arbetat fokuserat med det som ska göras och därför nått de mål man satt upp. Som jag tidigare nämnde tidigare under 5.1 så har den totala andelen av elever som får en godkänd examen på skolan ökat genom att vi inte behövt reducera studieplaner, utan genom tydligt och systematiskt arbete (framförallt extra anpassningar i form av extra tid med respektive pedagog) med eleverna Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: Na r det ga ller samtliga satta betyg sa ligger resultaten kvar på ungefär samma nivå som föregående år, se Diagram 9 i resultatbilagan. Ur diagrammet kan utläsas att andelen godkända betyg på IMprogrammen är låg. Då antalet inskrivna elever på IM under året var litet får enstaka elevers resultat stort genomslag. Tre av fem elever blev behöriga till nationellt program, en elev avbröt sina studier medan en elev kommer fortsatt få stödinsatser av skolan för att nå målen. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: I resultatbilagan Diagram 10 ser vi att flera av de beho righetsgivande kurserna har en negativ utveckling ga llande minst godka nt betyg. Framfo rallt a r resultaten i Ma1a orova ckande. De kan delvis fo rklaras av att vi har haft viss rotation av la rare under la sa ret vilket kommer kra va att vi ger eleverna mo jlighet till att fa fortsatt sto d med matematiken. Då betygen i Ma1a och Sv1 är satta för elever i årskurs 1 kommer skolan se till att eleverna som fått betyget F ges möjligheter att nå minst betyget E under den fortsatta studietiden. Vi kommer bland annat till hösten att ha en behörig förstelärare med ansvar att framförallt få yrkesprogrammets hantverksämnen och behörighetsgivande kurser att bli mer integrerade med varandra. Den övervägande delen av de F som satts är kopplade till elever på yrkesprogram och därför kommer vi att behöva jobba mer med olika stödinsatser på hantverksprogrammet under nästa läsår. 17
Betygsfördelning: I Diagrammen 9a och 9b i resultatbilagan framga r det att det sa tts ho gre betyg pa de ho gskolefo rberedande programmen, sa rskilt pa samha llsvetenskapsprogrammet da r det vanligaste betyget a r A. Orsak till detta a r att programmet besta r av fa elever där många är ho gpresterande vilket pa verkar den procentuella fo rdelningen. Flest F Återfinns på hantverksprogrammet. Vi kommer som ovan nämnts bland annat att jobba mer med ämnesintegrering, mer inriktat mot examensmålen, som en åtgärd för att nå högre måluppfyllelse. Resultat för introduktionselever: Under läsåret 15/16 så hade plusgymnasiet fem IM-elever. Fyra av skolans introduktionselever gick på IMPRO, där eleven arbetar ämnesintegrerat med den korresponderade gymnasiekursen samt utöver detta ha ytterligare lektioner där fokus då är på det grundskoleämnet som eleven ligger efter med. En av de fem eleverna var inskriven som IMPRE, eleven blev behörig IMPRO för att sedan även bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram efter under läsåret 15/16. En av eleverna började sitt läsår som IMPRO, övergick sedan till IMYRK med målsättning att få eleven mer förberedd mot yrkeslivet, tyvärr hoppade eleven av i början av VT16. Skolan hade under ett kort tag fem elever som IMPRO (detta eftersom IMPRE övergick till IMPRO) av dessa fem så klarade fyra av att nå en gymnasiebehörighet under VT16. Den eleven som inte klarade nå behörighet under läsåret 15/16 kommer att på börja sitt andra år på skolan HT16 där en ny studieplan kommer arbetas fram med fokus på att nå gymnasiebehörighet till ett nationellt program under läsåret 16/17. Instrumentell kvalitet Genomförda granskningar: En interninspektion genomfördes under höstterminen 2015 där det framkom att skolan utvecklats mycket kring systematik gällande lektionsgenomförande och kunskapsuppföljning. Att viss förbättring skett med APL men att det fortfarande fanns förbättringspunkter kring detta (APLutvecklarutbildningen hade precis påbörjats vid interninspektionen). Det framkom även att användandet gällande skolbiblioteket behöver förtydligas och förbättras mot elever. Något som den interna granskningen uppmärksammade var även nationella provresultaten och diskrepansen gällande mot kursens slutgiltiga betyg. Skolinspektionen genomförde en ombedömning av nationella prov (del C, uppsatsdel), i engelska och svenska, där framkom att bedömningen från skolan var högre än vid omrättningen. Skolinspektionen genomförde två enkäter, en för pedagogisk personal och en för elever som gick i årskurs två. På undersökningen gällande pedagogisk personal var Plusgymnasiet Kalmars snitt högre än det generella snittet på deltagande skolor. Gällande undersökningen som årskurs två elever genomförde så är det framförallt studiero under lektionstid och utmaningar i undervisningen som sticker ut negativt hos de undersökta eleverna. 18
Likabehandling- och värdegrund (LoV): Resultatet från årets LoV enkät (se resultatbilagan, diagram 12) visar att förtroendet för att skolan motverkar kränkande behandling har ökat sedan undersökningen från förra året. Bland annat så har EHT varit mer aktiva under året när det gäller att besöka klassrum för att informera om det arbetet som sker och tydliggöra vilken funktion som EHT har på skolan. Skolan har även arbetat aktivt med att bryta gruppkonstellationer under lektionstid för att förebygga risken att man som elev blir utfryst eller hamnar utanför gruppen. Genom att lärarna på skolan själva väljer samarbetsgrupper så görs det för att öka förståelsen för varandra samt minska avstånden mellan elever och elevgrupperingar. När det gäller ordningsregler visar Diagram 12 att elevernas kännedom samt delaktighet vid framtagandet uppvisar dalande siffror jämfört med 20114/2015. Det är förvisso negativt men förklaras till viss del av att LoV-enkäten gjordes innan det att samtliga elever fick delta i framtagandet av ordningsregler, i första vändan var det endast elevrådet som deltog i den processen. Då delaktighet var ett av 2015/2016 år fokusområde var Ordningsreglerna ett av de områden eleverna särskilt deltog i framtagandet. Elevrådet var den elevgrupp som först var aktiv i delaktigheten och alla elevers delaktighet kom något efter enkäten genomfördes. Likvärdig bedömning/nationella prov: I resultatbilagen, Tabell 1 ga r det att utla sa hur ma nga elever som genomfo rt respektive prov och hur kursbetyget avviker mot resultatet på nationella provet. Generellt har va ra elever fa tt ett ho gre slutbetyg. Den fra msta anledningen till det bedo mer vi vara att va ra elever inte a r bekva ma i den situation som det nationella provet utgo r. De presterar ba ttre vid andra examinationsformer a n den klassiska tentan. Vi kommer arbeta vidare med, likva rdig bedo mning men ocksa att se o ver sa att inneha llet i undervisningen o verenssta mmer med det centrala inneha llet fo r kurserna. Ser man till tabell två så minskar korrelationen mellan NP och det satta kursbetyget. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Extra anpassningar sker lo pande under la sa ret och dessa dokumenteras av la rare i va rt ma luppfyllelsedokument, MUD, men även genom F-mapp där samtliga mål som inte har nåtts under kursens gång får förtydligande uppgifter och individuella examinationsformer. Dokumentationen ger sto d fo r andra la rare och mentorer som kan se vilka extra anpassningar som go rs. Skolan hade under 2015/2016 upprättat 6 a tga rdsprogram, åtgärdsprogrammen har upprättats med elever som tillhör samtliga gymnasieprogram på skolan samt IM-programmet. Flertalet av de insatser som var kopplade till a tga rdsprogrammen syftade till att a tga rda oha lsa, att skapa en studiesituation som fungerade fo r eleven fo r att mo jliggo ra att eleven kan na ma len. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Inga anmälningar gällande kränkande behandling har kommit in under läsåret. Elevrådet har tagit del av resultaten från LoV-enkäten och de har varit delaktiga i hur fortsatt arbete på skolan ska gå till för att förebygga att kränkningar, diskriminering och trakasserier ska förekomma på skolan. 19
Det har funnits mindre irritationsmoment mellan elever under läsåret, detta har mentor med stöd av EHT kunna åtgärda. APL: Samtliga elever på Hantverksprogrammet med yrkesutgång Stylist utom en hade under läsåret APL enligt planering (denna elev fick arbeta skolförlagt istället). Några elever bytte APL-plats under pågående APL-period av olika anledningar. Då en elev av någon anledning inte fullgör sin APL-period efter att skolan försökt med de alternativ som står till buds får eleven jobba skolförlagt. För årskurs två på hud-, spainriktningen så deltog eleverna inte alls i den utsträckningen som önskades under sin APL-period, därför genomför planerades deras schema om och dom kommer att slutföra sin praktikperiod under årskurs med 15 veckor under läsåret 16/17. Inför nästa år så finns inte den pedagog kvar som gick APL-utvecklarutbildningen, denna pedagog ersätts med en annan pedagog som tar över fulla ansvaret för APL. Vi har inför 2016/2017 organiserat upp ett bättre lokalt programråd där vi hoppas få ett tydligare stöd kring APL-placeringar samt en bättre insikt kring vilka krav branschen har på våra elever. Vi kommer även i början av augusti få hit en nationell APL-samordnare för att hjälpa oss att kvalitetssäkra det arbetet som pågår nu och ge råd och stöd i framtida processer. Rektor kommer även att genomföra skolverkets APL-utbildning som riktar sig just mot rektorer. Upplevd kvalitet Detta avsnitt avser hur eleverna utifrån sina personliga förväntningar, upplever utbildningen (alldeles oavsett om deras utbildning ger dem möjlighet att utveckla de kunskaper, värden och förmågor som målen tar fasta på, och om deras utbildning genomförs i linje med kraven i författningarna). Den upplevda kvaliteten ger oss alltså signaler om vi har våra elevers förtroende i det vi gör. Exempel på underlag för analyser inom detta område är den årliga elevenkäten och eventuellt andra enkäter ni genomfört lokalt på skolan i liknande syfte. Studiemiljö: Studiemiljön på skolan har enligt det index för studiemiljön som tas fram i elevenkäten ökat från ett värde på 68 till 73(diagram 14). Indexet bygger på ett antal frågeställningar och det område som utmärker sig och som ligger bakom indexets ökning är hur eleverna upplever att de behandlar varandra. Något som är mycket glädjande då vi 2014/2015 hade ett allt för lågt resultat på detta område. Det område som har lägst resultat är arbetsron, vilket överensstämmer med den enkät Skolinspektionen genomförde med elever i årskurs två hösten 2015. Arbetsron är något vi kommer arbeta med under kommande år för att skapa en bättre studiemiljö på skolan generellt. Undervisning: Som framgår av Diagram 15 i resultatbilagan är resultaten i princip oförändrade från föregående läsår. Generellt är inte resultaten för Undervisning på den önskade nivån. Förutom att vi enligt eleverna inte lyckats förbättra undervisningen nämnvärt över tid så är det särskilt bekymmersamt att eleverna inte upplever att lärarna gör så att de får lust att lära mig mer. Detta kan delvis bero på den 20
lärarsituation som rådde vid tidpunkten av enkäten, vi hade en ganska stor rotation av lärare, några som slutade och nya lärare kommer in. Byte av lärare mitt i pågående kurs är aldrig önskvärt. Utveckling av undervisningen är läsåret 2016/2017 ett fokusområde vi kommer jobba särskilt med för att ge eleverna högre undervisningskvalitet som ska leda till ökad måluppfyllelse. Elevnöjdhet: I diagram 16 i resultatbilagan redovisas Nöjdhet, Trivselgrad och Rekommendationsgrad från elevenkäten. Utmärkande får årets resultat är att eleverna upplever att trivseln sjunkit. I dialog som förts med elever i samband med att resultat från elevenkäten analyserades framförde eleverna att en bidragande orsak till detta var de ganska många läraravhopp som skett under läsåret 15/16. I något fall angav även elever att det funnits oklarheter kring kommunikation mellan lärare och elev vilket har gjort att man tappat förtroende för sina lärare och därigenom upplevt minskad trivsel. Sammanfattande bedömning La sa ret 2015/2016 var andra året skolan hade avgångselever. På samhällsvetenskapsprogrammet nådde alla elever gymnasieexamen, vilket även samtliga elever som gick hantverksprogrammet med yrkesutgång hudvård uppnådde. Inom ekonomiprogrammet samt hantverksprogrammet med yrkesutgång stylist har vi lite att arbeta vidare med för att alla ska nå examen. Totalt var det tre elever som inte nådde gymnasieexamen. Det var inga elever med reducerat program eller andra insatser som innebär att elever försvinner ur den officiella statistiken som redovisas. Av de fo rha llandevis fa avga ngselever skolan hade VT 2016 förekom stödinsatser av olika slag i många fall vilket har hjälpt flera elever att nå en godkänd examen. Vi ser att andelen minst godka nda betyg på skolan ligger på samma nivå som förra året (diagram 9, resultatbilagan). Elever som gick a rskurs ett och tva under 2015/2016 har da rmed med sig kurser da r de fa tt betyget F, och samtliga elever (med risk att inte nå en godkänd examen) har blivit kallade på möte inför HT16 för att undersöka vilka behov av stöd som finns för att nå en godkänd gymnasieexamen. Detta är en extra insats som kommer att göras under HT16 för att tydligare markera mot elev och vårdnadshavare att eleven inte i dagsläget når en godkänd examen utan att de extra anpassningar som görs med studiestöd (extra timmar) och studiehandledning behöver utnyttjas från elevens sida. Anledningen till att vi gör denna insats är på grund av läraromsättning på gymnasiegemensamma kurser vilket gör att vi från skolans sida vill vara extra tydliga kring vad som gäller. Vi kommer arbeta vidare med att dokumentera och fo lja eleverna i ma luppfyllelsedokumentet, MUD. Implementeringen av MUD har varit lyckosamt da det a r ett viktigt verktyg da r la rare, elevha lsa och rektor kan fo lja hur det ga r fo r varje enskild elev och som sa kersta ller att vi skyndsamt sa tter in sto dinsatser na r sa beho vs. En del av de brister som framkom vid den interna tillsynen, vi kommer därför att organisera oss på så sätt att den biträdande rektorn ansvarar för uppföljningen i MUD. Ga llande elever som gick programinriktat individuellt val Så arbetade vi aktivt med dessa elever och inga elever utan gymnasiebehörighet slutade på skolan efter tre år. Från sex elever som IM elever under HT16 så finns nu endast en kvar på skolan, fyra elever har antingen klarat av att bli behöriga till 21
ett nationellt program och har under våren skrivits över till stylistprogrammet. Den stora anledningen till att vi fick så många elever behöriga till nationellt program var att i uppstart förtydliga vad som behövs göras för att nå sin behörighet samt vilka stödinsatser som skolan ansvarar för och vikten av att ta till vara dessa insatser för att klara sig. Under a ret har flera rutiner och arbetsga ngar tagits fram som utvecklat en tydlighet mellan la rare och ledning, samt mellan la rare och elever. Studie- och yrkesva gledarens roll har sta rkts vilket inneburit en mer aktiv roll ba de i diskussion med elever, men a ven i arbetet med elevernas studieplaner. Det som nu behöver göras inför nästa år är att börja se till så att implementering av dokument och arbetsgångar följs för att få en snabb och effektiv hantering av elevärenden för att snabbt göra hjälpa eleven. Ma luppfyllelsen i Matematik 1a var tyvärr fortfarande mycket låg. Under nästkommande läsår kommer det att finnas stöd för att nå ett godkänt betyg, detta stöd innebära att en ny lärare kommer att anställas med erfarenhet av högstadiet vilket gör att vi förhoppningsvis lättare kan identifiera brister från grundskolan och hjälpa dom på gymnasiet, vi kommer även att skapa mindre grupper som med hjälp av extralektioner kan ge eleverna mer stöd. Att det var sa ma nga elever som inte klarade kursen beror fra mst pa viss rotation av la rare. Tyvärr fanns det inte möjlighet att anställa en behörig lärare i matematik under läsåret 15/16 då ingen behörig sökande fanns, men inför nästkommande läsår har vi anställt en förstelärare inom matematik, där tanken är att vi ska fokusera på måluppfyllelsen i kurserna matematik, svenska och engelska för att se till så att elevernas måluppfyllelse mer speglar resultatet på NP än vad det tidigare gjort. A ven om vi under 2015/2016 arbetade extra med att bli ba ttre i va r kommunikation till eleverna och att na ut med information av olika slag pa ett ba ttre sa tt, sa kan vi konstatera att insatserna inte varit tillra ckliga. En stor anledningen till att kommunikationen inte fungerade så väl var den omsättning av lärare som skedde under läsåret. Överföring av information från föregående lärare har inte fungerat tillräckligt väl och för de nya lärarna har det tagit lite tid att sätta sig in i skolans rutiner. Under 2016/2017 kommer tydligare information till eventuella nya lärare och uppföljning från rektor och biträdande rektor finnas gällande lärares planeringar och kommunikation med elever. Det finns alltså några saker som är på agendan under nästa år, vissa tillhör det rent instrumentella, tex att se över hur vi jobbar med kurser där det förekommer nationella prov i syfte att överensstämmelsen mellan provbetyg och kursbetyg sannolikt bör vara högre än tidigare. Sedan finns det mer aspekter rörande den instrumentella kvaliteten som rör hur eleverna upplever den utbildningen dom har rätt till och hur den är utformad. Som grund för att eleverna ska uppleva att deras arbetsmiljö är trygg, utvecklande och utmanande så krävs att vi kan få till en stabilitet i lärargruppen, framförallt utan att större förändringar under pågående läsår. Förhoppningsvis kan förstelärartjänster och lärarlönelyft göra så att vi får en stabil och framåtsträvande arbetsgrupp på skolan. För att verkligen få till en stabil arbetsplats för lärarna så har vi valt att övergripande behålla våra fokusområden från läsåret 15/16, dock har vi gjort förändringar och anpassat oss till den verksamhet som har varit och den verksamhet som vi vill att skolan ska utvecklas till under läsåret 2016/2017 22
Fokusområden läsåret 2016/2017 Fokusområde Undervisningskvalitet Fokusområdets bakgrund & motiv: Ser man på elevundersökningen och jämför årets resultat med förra årets resultat så upplever eleverna att kvaliteten i undervisningen sjunker något, detta kan bero på att eleverna till hög andel kopplar kvaliteten i undervisningen till ett fåtal lärare eller den omsättningen av lärare som varit under läsåret. Aneldningen till att vi kommer att fortsätta fokusera på detta är att om man upplever att skolan har en hög undervisningskvalitet så kommer skolan att ha en ho g ma luppfyllelse. Mål för fokusområdet: Eleverna ska uppleva att undervisningen är meningsfull, att lärarna ger det stöd som krävs för att nå målen. Som indikatorer på att arbetet går åt rätt håll kommer vi som delmål ha att öka undervisningsindex från 65 till 70 under 2016/2017. Redovisning: Metoder och genomförande för hur arbetet med fokusområdet under läsåret bedrivs samt uppföljning och utvärdering beskrivs i vår lokala Arbetsplan. Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2016/2017 års kvalitetsrapport. Fokusområde Delaktighet Fokusområdets bakgrund & motiv: Under la sa rets 15/16 elevenkät så behöll vi ett ganska lågt resultat (65%, se diagram 14 i resultatbilagan) på frågan personalen tar ha nsyn till elevernas synpunkter och a sikter. Eleverna upplevde i samma enka t att informationen mellan elev och la rare hade fo rsa mrats. Da eleverna dessutom inte upplever na gon sto rre lust i undervisningen tror vi att vi beho ver sta rka elevernas inflytande och delaktighet. Mål för fokusområdet: Målet är att eleverna ska vara involverade i sin skolgång. De ska uppleva att de vet vad som krävs, hur skolarbetet går och vad de ska göra för att utvecklas. Som indikator för att se om arbetet får avsedd effekt är delmålet att eleverna ska uppleva en ökning från 65% till 75%. På frågan Lärarna informerar mig om hur det går i skolarbetet i elevenkäten för 2016/2017. Redovisning: Metoder och genomförande för hur arbetet med fokusområdet under läsåret bedrivs samt uppföljning och utvärdering beskrivs i vår lokala Arbetsplan. Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2016/2017 års kvalitetsrapport. 23