Framgångsrika företag i ett förändrat klimat en metodbeskrivning Bakgrund Den här metoden syftar till att stötta företag som vill se över sina risker och möjligheter förknippade med ett förändrat klimat. Metoden är ett resultat av litteraturstudier, studieresa samt praktisk tillämpning och utvärdering inom projektet A changing climate for business som drevs av Krinova Incubator and Sciencepark 2013-2014. Den kan användas av såväl stora som små företag och är anpassningsbar efter det enskilda företagets behov och ambitionsnivå. Den kan också användas av en grupp företag i samarbete eller av branschorganisationer. En stark rekommendation är att arbetet med risker och möjligheter med ett förändrat klimat integreras med övrig verksamhets- och affärsutveckling. Inledning Mer översvämningar av fastigheter, avbrott i elförsörjningen och störningar i infrastruktur kanske är det första man tänker på om man funderar över hur klimatförändringarna kan komma att påverka näringslivet. Den egna fastigheten och den egna produktionsprocessen är viktiga att se över, men klimatförändringarna kommer också att påverka näringslivet och enskilda företag både direkt och indirekt. Det vill säga direkt på den egna fastigheten och produktionen och mer indirekt uppåt och nedåt i produktionskedjan, till exempel genom översvämning hos en underleverantör eller förstörd infrastruktur som försvårar leveranser. Klimatförändringarna driver också förändringar i till exempel politik, värderingar och försäkringspolicys, som i sin tur påverkar näringslivet. Olika aspekter är olika viktiga för olika företag. Vilka aspekter som är viktiga varierar mellan företag. I den här metoden utgår företaget från hela produktions- och leveranskedjan, från råvara till slutkund. För varje del i kedjan analyseras både risker och möjligheter som klimatförändringarna medför. Det handlar till stor del om att bygga upp en robusthet som gör att företaget är förberett för och kan undvika eller hantera störningar bättre, men också att i till exempel affärsutvecklingen identifiera och ta vara på nya möjligheter.
Figur 1. En viktig utgångspunkt är att se till hela den produktions- och leveranskedja som företaget är en del av. Klimatförändringarna kan påverka i alla delar av kedjan, både direkt och indirekt. Företagets verksamhet påverkas även av politik, finans, försäkring och andra omvärldsfaktorer, som också kan påverkas av hur klimatförändringarna utvecklas. Med det här tänkesättet kan det för ett företag även bli intressant vilka konsekvenser klimatförändringarna får i andra delar av världen, eller till exempel för olika politikområden. Komplexiteten i leveranskedjorna, liksom deras sårbarheter, varierar starkt från företag till företag. Metoden beskrivs i åtta steg: 1. Beskriv er verksamhet 2. Vädrets påverkan på företaget hittills 3. Kunskap om klimatförändringar 4. Viktiga omvärldsfaktorer 5. Klimatförändringarnas påverkan på företaget risker och möjligheter 6. Värdering av risker och möjligheter 7. Åtgärder för att minska risker och ta vara på möjligheter 8. Strategi och uppföljning Det är viktigt att hitta rätt ambitionsnivå i arbetet, så att resultatet verkligen blir ett beslutsunderlag för företagets fortsatta affärsutveckling, utan att arbetet upplevs alltför betungande. Om företaget hittar rätt ambitionsnivå kommer arbetet att upplevas givande. De åtta stegen beskriv närmare nedan. De beskrivs också kortfattat i Bilaga 6 ha gärna den bredvid som stöd för den fortsatta läsningen. 2
Steg 1. Beskriv er verksamhet Detta steg syftar till att tydliggöra hur företagets interna processer och externa beroenden ser ut, liksom att lyfta fram företagets framgångsfaktorer. Om det är ett större företag är det lämpligt att personer från olika delar av verksamheten bidrar till att beskriva den, så att bilden blir så heltäckande som möjligt. Om verksamheten är komplex, fokusera på företagets huvudprocess. Fokusera på följande tre frågor: 1. Hur ser er produktion ut? Beskriv, gärna schematiskt med bild, delarna i produktionen och vad de är beroende av i form av material, energi och personal. 2. Hur ser era leveranskedjor ut? Se till att flöden av material och produkter blir tydliga från råvara till slutkund. Hur sker transporterna och logistiken ut mellan olika steg i kedjan? 3. Vilka är era framgångsfaktorer? Vilka faktorer är mest avgörande för om det går bra eller dåligt för ert företag? Steg 2. Vädrets och klimatförändringarnas påverkan på företaget hittills Hur har er produktion (material, maskiner, energi, människor etc.) och fastighet, era leveranskedjor och framgångsfaktorer påverkats av vädret och klimatförändringarna hittills, positivt och negativt? Utgå ifrån era beskrivningar i steg 1 och fyll i matrisen i Bilaga 1. Detta steg syftar till att synliggöra hur företaget är sårbart i dagens klimat, på vilket sätt företagets framgång är väderberoende och hur företaget redan påverkas av klimatförändringarna. För större företag kan det vara lämpligt att intervjua personer i olika delar av företaget för att fånga upp vad som har hänt tidigare, gärna folk som har varit där länge. Analysera produktion, fastighet, underleverantörer, kunder och transporter samt de framgångsfaktorer ni har identifierat. Hur har de påverkats av: Stora nederbördsmängder Höga vattennivåer i sjö, vattendrag eller hav Låga vattennivåer i sjö, vattendrag eller hav Torka Stora snömängder Varmt väder Kallt väder Stormar Åska Ändrad vattenkvalitet Ändrade förutsättningar för djur och växter Naturolyckor (skogsbränder, skred, ras etc.) 3
Exempel: Väderhändelse När Effekt Konsekvens Kritisk punkt Kommentar Vindhastighet över 25 m/s Värmebölja Nov 2013 Juli 2011 Juli 2005 Skada på byggnad Stora nederbördsmängder Översvämmade vägar Höga temperaturer mitt på dagen Delar av lagret förstört. Försening av leveranser. Försening av leverans till kund. Missnöjda kunder. Medarbetare nära att få solsting Ingen 3 dagar utan möjlighet att leverera Vet ej Bättre takkonstruktion på nytt tak. Översyn av andra tak har gjorts, förbättringar genomförda. Arbetar f.n. med dialog med kunder om deras kritiska tid för förseningar Vad säger lagstiftningen? Fundera också på om företaget har påverkats av förändringar i politik eller finansierings- och försäkringsförutsättningar med anledning av klimatförändringarna hittills. Det kan till exempel vara förändringar inom politik för energiförsörjning, transporter eller bidragssystem som drivs av klimatförändringar, eller ändrad riskbedömning av aktörer på finans- och försäkringsmarknaden. Särskilt viktigt är det att ni analyserar hur era framgångsfaktorer har påverkats hittills. Om de har påverkats, markera dem på något sätt i matrisen så att ni inte tappar bort dem i det fortsatta arbetet. När ni har kommit så här långt kan ni göra en första bedömning av hur ambitiöst ert arbete behöver vara. Om ni har en produktionskedja, inklusive underleverantörer och kunder, som hittills har varit ganska eller helt oberoende av vädret så kan ni troligen lägga ert arbete på en mindre ambitiös nivå. Ni kan också upptäcka att det är vissa delar av produktionskedjan som ni behöver fokusera mest på. Steg 3. Kunskap om klimatförändringar Nu är det dags att skaffa sig mer kunskap om hur klimatet kommer att förändras på kort och lång sikt och vad det får för effekter och konsekvenser. Det första ni behöver göra är att bestämma er för vilket eller vilka tidsperspektiv som är relevanta för er. Behöver ni titta 50 år in i framtiden eller räcker det med 30 eller kanske till och med 10 år? Ett tips är att, även om 30 år känns långt borta, titta på klimatscenarier för åtminstone det tidsperspektivet eftersom politik och andra omvärldsfaktorer kan komma att påverkas av klimatscenarierna för 30-100 år i framtiden. Alla länsstyrelser har gjort regionala handlingsplaner för klimatanpassning och där beskrivs bland annat vilka klimatförändringar och konsekvenser som förväntas i länet. Handlingsplanen liksom andra dokument finns på respektive länsstyrelses hemsida. Vissa kommuner har gjort egna beskrivningar av klimatförändringarna. SMHI har också lättillgänglig information där olika klimatförändringar presenteras både för landet som helhet och länsvis. Detta finns på SMHI:s hemsida www.smhi.se under Data/ Framtidens klimat/klimatscenarier. Det finns en hel del underlag om effekter och konsekvenser av klimatförändringar. För samhället som helhet och olika sektorer finns information på Klimatanpassningsportalen, www.klimatanpassning.se. För vissa branscher, främst inom areella näringar, finns information bland annat på olika myndigheters och branschorganisationers hemsidor. 4
Steg 4. Viktiga omvärldsfaktorer Framtidens klimat kommer att påverka framtidens samhälle, och det framtida samhället kommer inte att se likadant ut som dagens samhälle. Många faktorer som är viktiga för hur företagen kan hantera klimatförändringarna kommer att förändras, och kommer kanske att påverka företagen mer än klimatförändringarna i sig. Det kan därför vara av värde att fundera på hur det framtida samhället kan komma att se ut, utifrån vilka omvärldsfaktorer som är viktiga för företaget. Detta kan göras olika ambitiöst. Här presenteras en metod i fyra etapper, där etapp 3 kan genomföras mer eller mindre faktabaserat och etapp 4 kan uteslutas helt om tid och resurser saknas. Fördelen med etapp 4 är att framtidsbilderna blir mer levande och möjliga att förhålla sig till. 1. Vilka omvärldsfaktorer är viktiga för hur ni kommer att påverkas i ett förändrat klimat? Lista utifrån er produktion, era leveranskedjor och era framgångsfaktorer. Exempel på områden kan vara jordbrukspolitik, finansieringsmöjligheter, energiförsörjning, demografi och människors värderingar. Ta stöd i resultatet från Steg 2. Vädrets och klimatförändringarnas påverkan på verksamheten hittills. 2. Vilka faktorer bedömer ni är viktigast? Prioritera! 3. Vilka utvecklingsvägar kan de prioriterade faktorerna tänkas ta? Beskriv där så är möjligt två trovärdiga utvecklingsvägar per faktor. För vissa faktorer kan det kännas irrelevant med två utvecklingsvägar, nöj er då med att beskriva en trolig utvecklingsväg. Underlag för möjliga utvecklingsvägar kan till exempel hämtas hos branschföreningar, kommunen och olika myndigheter samt inom forskningen. 4. Gör två framtidsscenarier utifrån de viktigaste faktorerna. I detta steg sätts de olika utvecklingsvägarna ihop till två möjliga framtidsbilder som känns trovärdiga, utmanande och som beskriver två olika samhällen. Använd fantasin för att få bilderna att bli levande. I själva verket finns det troligen många olika sätt att para ihop utvecklingsvägarna, men det blir ohanterligt med fler än två scenarier, så utmaningen är att para ihop dem så att det blir trovärdigt. Vägledning kring att arbeta med scenarier finns i rapporten Använd socioekonomiska scenarier i klimatanpassning en vägledning av Henrik Carlsen och Per Wikman Svahn, FOI 2012. Exempel på en scenarioanalys finns i Bilaga 2. Steg 5. Klimatförändringarnas påverkan på företaget risker och möjligheter Nu har ni en bild av hur klimatet troligen förändras och vad det får för konsekvenser för samhälle och natur. Ni har också en bredare framtidsbild, eventuellt med två framtidsscenarier som beskriver framtiden ur ett mer socioekonomiskt perspektiv. Utifrån detta är det dags att analysera hur er produktion, era leveranskedjor och era framgångsfaktorer kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Vilka risker och möjligheter kan ni identifiera? Börja med att titta på resultatet från Steg 2, Vädrets och klimatförändringarnas påverkan på företaget hittills. Markera i kolumnen Väderhändelse vilka händelser som riskerar att hända oftare eller bli värre i ett förändrat klimat, till exempel med en röd penna. Markera därefter vilka händelser som kan hända mindre ofta eller bli mildare i ett förändrat klimat, till exempel med en grön penna. Det kan också finnas händelser som ni är osäkra på eller där det inte blir någon större effekt av klimatförändringarna, låt då bli att markera dem eller markera dem i en tredje färg. Utifrån klimatscenariot och er bild av det framtida samhället, vilka risker och möjligheter kan ni identifiera i förhållande till händelser som redan har hänt, d.v.s. resultatet i Steg 2? Ökar eller 5
minskar risken eller möjligheten för att det ska hända igen? Vilka nya risker och möjligheter kan ni identifiera? Vilka faktorer kan ni identifiera som ni bör bevaka för att kunna se om risken eller möjligheten ökar eller minskar framöver? Om ni har gjort två socioekonomiska scenarier, bestäm er för ett som ni börjar att arbeta med. Använd matrisen i Bilaga 3. Analysera, liksom i Steg 2, produktion (material, maskiner, energi, människor ), fastighet, underleverantörer, kunder och transporter. Reflektera också över politik, finans, försäkring eller andra omvärldsfaktorer hur kan de komma att påverkas av klimatförändringarna? Era framgångsfaktorer är förstås särskilt viktiga att analysera! När ni har arbetat med det ena socioekonomiska scenariot, ta då fram det andra och fundera på om de risker och möjligheter ni har identifierat blir större eller mindre i det scenariot, och om det uppstår några nya. Kommentera i Bilaga 3. Klimatförändringarna kommer att öppna dörren för nya affärsmöjligheter för vissa företag. Det kan också innebära en förändrad efterfrågan på nuvarande tjänster och produkter. Till stöd för att identifiera detta kan ni använda matrisen i Bilaga 4. Ställ er frågor som: Vad är vårt företag bra på? Vad behöver ett framtida samhälle i ett förändrat klimat? Vilka nya produktionsmöjligheter öppnas i ett förändrat klimat? Steg 6. Värdering av risker och möjligheter Det här steget handlar om att göra en värdering av hur stora riskerna och möjligheterna är, för att vaska fram vilka som bör prioriteras att arbeta vidare med. Här redovisas en metod för att bedöma risker. Om företaget brukar använda en annan riskhanteringsmetod så går det bra att använda denna istället. Det kan också räcka med att göra en värdering av risker och möjligheter utifrån en direkt bedömning och magkänsla istället för att göra det systematiskt. Gradera i så fall riskerna och möjligheterna utifrån till exempel en fyrgradig skala så att det känns bra och rimligt. Magkänslan inrymmer tidigare erfarenheter och kunskap och är inte att förakta! Vad gäller värdering av möjligheter presenteras inte någon annan metod här. I det här avsnittet finns också ett resonemang som ska ge stöd för en ekonomisk bedömning av de identifierade konsekvenserna. Använd nedanstående modell i tillämpliga delar. Dokumentera ert resonemang! Riskbedömning Man kan bedöma storleken på identifierade risker genom följande process: 1. Gör en riskbedömningsmatris 2. Bedöm nuvarande risk 3. Bedöm framtida risk 1. Gör en riskbedömningsmatris Risk är en produkt av sannolikhet för och konsekvens av att någonting ska inträffa. En verksamhet som ska bedöma sina risker måste börja med att göra sin egen skala för vad som är stor och liten sannolikhet samt stor och liten konsekvens, förslagsvis i en fyrgradig skala. 6
Exempel: Nivåer för sannolikhet Nästan säkert Sannolikt Möjligt Osannolikt Definition Inträffar ofta / > 90 % sannolikhet / En gång per år Inträffar regelbundet / > 60 % sannolikhet / En gång per 10 år Inträffar då och då / > 10 % sannolikhet / En gång per 100 år Har aldrig inträffat < 10 % sannolikhet / En gång per 1000 år Konsekvensnivåer Definition Extrem Ekonomisk förlust mer än xx kr / Internationell uppmärksamhet i media / Inblandning på regeringsnivå eller av aktieägare / Dödsfall Hög Ekonomisk förlust mellan yy kr och xx kr / Nationell uppmärksamhet i media / Inblandning av myndigheter på lokal eller regional nivå / Negativa konsekvenser för kunder / Skador med kvarstående men Medel Ekonomisk förlust mellan zz kr och yy kr / Lokal uppmärksamhet i media / Ett flertal klagomål från kunder / Övergående skador Låg Ekonomisk förlust mindre än zz kr / Enstaka klagomål från kunder Gör en riskbedömningsmatris och bestäm er för vad ni ska anse vara Hög (rött), Medel (gult) respektive Låg (grönt) risk. Exempel: Nästan säkert 4 Konsekvens 1 2 3 4 7
Sannolikhe t Sannolikt 3 Möjligt 2 Osannolikt 1 Låg Medel Hög Extrem 8
2. Bedöm nuvarande risk Gå igenom dina identifierade risker i nuvarande klimat med hjälp av dina skalor för Konsekvens och Sannolikhet samt matrisen. Anteckna en siffra för Sannolikhet och en för Konsekvens för varje risk. Multiplicera dem och ni får ett mått på storleken på risken. Ni kan med hjälp av matrisen lätt se om risken är hög, medel eller låg. 3. Bedöm framtida risk Med hjälp av klimatscenariot och framtidsscenarierna, gör om bedömningen av sannolikhet och konsekvens för dina identifierade framtida risker. Ökar eller minskar sannolikheten eller konsekvensen för olika händelser? Blir det olika bedömningar i olika framtidsscenarier? Ekonomiska konsekvenser Det är ofta svårt att bedöma framtida ekonomiska konsekvenser av olika tänkbara händelser. I många fall blir det för många antaganden för att resultatet ska vara intressant. Det kan dock vara bra att åtminstone reflektera över om det kan bli någon ekonomisk konsekvens, positiv eller negativ. Det kan också vara bra att identifiera vilka faktorer som bör bevakas för att företaget ska minska riskerna för negativa ekonomiska konsekvenser och ta vara på möjligheter. I vissa fall kan det vara motiverat att också göra beräkningar och försöka få fram ett värde i kronor på en förmodad risk eller möjlighet. Det kan öka styrkan i beslutsunderlaget och också ge aha-upplevelser. Väldigt viktigt om man gör beräkningar är att vara noga med att dokumentera vilka antaganden som görs, vilka som har gjort antagandena och vilka källor som har använts. Annars är det svårt att bedöma relevansen i resultatet och att följa upp och använda resultatet. Det är troligen enklast att göra beräkningar för händelser som har att göra med fastigheter, produktionsprocesser och leveranser. Här kan många gånger tidigare händelser ge underlag för beräkningar om framtida händelser. Om ni till exempel har drabbats av översvämningar tidigare och bedömer att det finns en risk att de kan komma oftare eller bli värre, så kan ni troligen göra en bra uppskattning utifrån vad de tidigare händelserna har kostat. För beräkning av händelser som inte har inträffat tidigare kan ni till exempel göra en bedömning avproduktionsbortfall, försäljningsbortfall och materiella kostnader. Exempel på information att dra nytta av: Tidigare väderhändelser Daglig försäljning möjligt, dagligt inkomstbortfall Olika typer av inträffade eller möjliga driftstopp Kostnader för extra utrustning vid möjliga, extrema situationer, t.ex. för el- eller vattenförsörjning, pumpar, översvämningsskydd eller liknande Underlag från försäkringsbolag En svårighet när det gäller att värdera de ekonomiska konsekvenserna är att det finns olika sätt att se på kostnader och intäkter som inträffar i närtid respektive i framtiden. Ett företag som mest är inriktat på kortsiktig vinst värderar framtida ekonomiska konsekvenser lägre än ett företag som vill att företagets värden ska bestå och helst öka i ett längre perspektiv. Exempel på det senare är lantbruk och andra företag som är väldigt knutna till en viss plats och där företaget är starkt knutet till familjen. För ett företag som är mer intresserad av kortsiktig vinst kan en så kallad diskonteringsränta användas för ekonomiska konsekvenser längre fram i tiden, för att kunna jämföra dem med investeringar och inkomster i nutid. 9
Steg 7. Åtgärder för att minska risker och ta vara på möjligheter Vid det här laget har ni identifierat vilka risker och möjligheter ett förändrat klimat kan innebära, och gjort en värdering av vilka risker och möjligheter som är stora respektive små för ert företag. Nästa steg är att arbeta med åtgärder för att klimatanpassa företaget, för att öka era förutsättningar att vara robusta och framgångsrika i ett förändrat klimat. Det här avsnittet ska ge er stöd i att bestämma er för lämpliga åtgärder för att minska risker och ta vara på möjligheter. Vi beskriver här en möjlig process som kan fungera som stöd inför ett beslut om klimatanpassning. Det är meningen att den ska användas i valda delar där det är relevant. I den bästa av världar har man tid att arbeta väldigt systematiskt och analytiskt i alla beslutsprocesser. I verkligheten ser det inte alltid ut så, och det är kanske inte heller nödvändigt i alla typer av beslut. Mindre beslut kan troligen fattas genom en enklare beslutsprocess. Att identifiera vilka åtgärder som företaget bör genomföra kan göras i tre steg: 1. Identifiera behov av åtgärder 2. Identifiera möjliga åtgärder 3. Analysera åtgärder Identifiera behov av åtgärder Inledningsvis måste företaget bestämma sig för vilka risker och möjligheter som företaget vill hantera, och vad som är mer angeläget än annat. Det är viktigt att göra prioriteringar. Värderingen av risker och möjligheter i Steg 6 är en vägledning. Nedanstående frågor kan också vara ett stöd: Vilka risker är vi beredda att ta? Vilka risker och möjligheter är så stora att vi vill försöka hantera dem på något sätt? Vilka risker och möjligheter har vi rådighet över att hantera? Finns det aktörer som vi behöver samarbeta med för att minska risken eller ta vara på möjligheten? Har vi beslut på gång inom företaget som innebär stora investeringar och som har bäring långt in i framtiden? Kan det beslutsunderlaget behöva kompletteras ur ett klimatperspektiv? Identifiera möjliga åtgärder Att identifiera möjliga åtgärder som kan minska riskerna eller ta vara på möjligheterna som är viktiga att jobba med kan kräva mer eller mindre kreativitet beroende på vad det handlar om. Det kan vara relativt enkla åtgärder, som till exempel att skaffa ett extra el-aggregat, eller åtgärder på systemnivå, som till exempel att öka företagets robusthet vad gäller leverantörer. Vissa åtgärder kräver investeringar medan andra kräver ett nytt sätt att arbeta. Det kan handla om fysiska åtgärder, informationsinsamling, policyarbete, kunskapshöjning, övervakning, organisationsutveckling m.m. Hämta gärna inspiration från hur andra företag har bemött samma utmaningar. Analysera åtgärderna Åtgärdsförslagen bör analyseras för att skapa ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Förslag på frågeställningar: 1. Ger åtgärden större vinster (eller större minskning av utgifter) än kostnader? 2. Håller åtgärden även i ett miljömässigt och socialt perspektiv? 3. Är åtgärden praktiskt genomförbar med hänsyn till lagstiftning, tidshorisont m.m.? 4. Fungerar åtgärden bra i olika framtidsscenarier? Om inte, går den att justera så att den fungerar bra oavsett samhällsutveckling? 5. Kan åtgärden genomföras stegvis, så att åtgärden efterhand kan styras av ny kunskap utan att bygga in sig i en återvändsgränd? 10
6. Ger åtgärden andra mervärden än klimatanpassning, t.ex. ökar möjligheten att nå andra av verksamhetens mål? Använd gärna Bilaga 5. Åtgärdsanalys. Steg 8. Strategi och uppföljning Sista steget i ert inledande klimatanpassningsarbete är att hitta ett sätt att hantera och ta tillvara all information, alla idéer och alla analyser som ni har tagit fram. Ni bör också fundera över hur klimatanpassningen ska hänga ihop med annan verksamhetsutveckling och ge den lagom proportioner hur viktiga är era nya insikter i förhållande till annan utveckling och omvärldsbevakning? Hur mycket hänger de ihop med varandra? Dokumentera Det arbete som har gjorts så här långt bör dokumenteras och sammanfattas. Det bör framgå på vilket sätt företaget kan påverkas av ett förändrat klimat, vad som är de största riskerna och möjligheterna och vilka åtgärder företaget eventuellt vill genomföra. Se exempel i Bilaga 6. Exempel på företagsrapporter. Organisation och strategi Klimatanpassningsarbetet kan med fördel hanteras på samma sätt som företaget hanterar andra utvecklingsfrågor. Loopen Planera Utföra Utvärdera Förbättra Planera o.s.v. rekommenderas som grund för arbetet. I planeringsfasen är det viktigt att besvara frågor som: Vem har ansvar för att klimatfrågorna hanteras på rätt sätt framöver? Vad är en rimlig ambitionsnivå, vad vill vi uppnå? Vilken typ av kommunikation och förankring behövs? Hur följs klimatanpassningsarbetet upp? 11
För vissa företag kan det vara bra att göra en separat klimatanpassningsplan, som visar på utmaningar, möjligheter och vilka frågor som är viktiga att arbeta vidare med. Planen bör också beskriva var i verksamheten olika frågor hör hemma. Det kan till exempel vara i dokument eller processer som handlar om riskhantering och affärsutveckling. För andra företag kan det räcka att utifrån dokumentationen bestämma sig för hur olika resultat ska hanteras vidare. Lycka till! Maria Larsson, INDEA AB, processledare för A changing climate for business, maria.larsson@indea.se Karl-Erik Grevendahl, Grevendahl Development AB, projektledare för A changing climate for business, karl-erik@grevendahl.com Susanna Bruzell, Mistra-SWECIA, resursperson för A changing climate for business, susanna.bruzell@cec.lu.se 12