Samrådsmöte LRF Västra Götaland och Länsstyrelsen i Västra Götaland Tisdagen den 3 maj 2016 träffade Sofia Karlsson, ordförande LRF VG, Ronny Johansson, vice ordförande LRF VG, Monica Didriksson, styrelseledamot LRF VG, Janne Landström, stf regionchef LRF Västra Sverige och Robert Larsson, regionchef LRF Västra Sverige ledningen för länsstyrelsen i Västra Götaland med Lars Bäckström, landshövding, Lisbeth Schultze, länsöverdirektör, Sven Swedberg, chef Naturavdelningen, Sandra Brantebäck, chef Vattenavdelningen och Mirja Hjers, tf chef Landsbygdsavdelningen. Vi gjorde först en genomgång och uppföljning av minnesanteckningar från föregående möte 10 november. Uppföljning av ansökan för investeringsstöd, ansökningarna i länet i varje omgång skall vägas mot varandra, därför kan man inte ta en ansökan i taget utan just nu skall i detta fönster vägas 350 ansökningar i länet som inkommit i omgång 1 och 2. Så småningom blir det fyra beslutstillfällen per år. Första omgångens 175 ansökningar (som började sökas 1 september 2014) skall det fattas beslut om 30/6. Den breda informationen har vi samarbetat väl om Grön infrastruktur, ett uppdrag till samtliga länsstyrelser från Naturvårdsverket som vägleder. Det finns också en nationell samordning mellan flera myndigheter. Länsstyrelsen VG har riggat sig internt för att samordna arbetet mellan enheterna. Detta skall vara stöd i kommunernas fysiska planering. Mer extern kommunikation kommer i höst. Målet är att få till stånd heltäckande regionala handlingsplaner som bygger på förekomsten av värdefulla naturelement. LRF lyfte frågan hur enskilda markägare kommer att beröras av detta och länsstyrelsen konstaterade att markägare är en målgrupp för initiativet. Komet, försöksverksamheten för skogsskydd i Dalsland har upphört. Det skall i fortsättningen vara ett komplement i skyddsarbetet i hela landet. LRF VG:s vilja är att endast Komet skall vara metoden för skydd av skog. Så ser inte länsstyrelsens uppdrag ut däremot finns nu riktade resurser att sätta av personal för att arbeta med Komet. Efter försöksperiodens slut har hittills kommit in 7 anmälningar med totalt 182 hektar skog. Detta räcker inte på något sätt för att nå länsstyrelsens arealmål. Ett tack riktades från LRF till länsstyrelsen för en nu konstruktiv hantering av regelverket kring gåsproblematiken i naturreservatet i Svanvik på Orust. Länsstyrelsen bedömer att all stödhantering i jordbrukarstöden avseende 2015 skall vara klart 30/6. Nu tas beslut varje vecka och pengarna utbetalas veckan efter beslut. Kontrollfrekvensen på gårdsstöd är sänkt temporärt till 3 % 2016 vilket gör att förutsättningarna för hantering av årets ansökningar förbättras. Mirja Hjers återkommer efter att ha kollat upp om de ändringar av blockarealer som brukare måste göra beroende av att Jordbruksverket ändrat grunduppgifterna kan ske utan sanktion. Ett stort informationsbehov föreligger. Hos några få brukare riskerar detta att få stor amplitud.
Tiopunktslistan från LRF till länsstyrelsen hur går vi från redovisning av nuläge till påverkan? LRF överlämnade en tiopunktslista med de av medlemmarna i Västra Götaland mest prioriterade regelförenklingsönskemål vid senaste mötet den 10 november. Länsstyrelsen svarade genom en nulägesanalys över de tio punkterna som överlämnades till LRF 19 mars. Lars Bäckström betonade sitt stora intresse för företagande och regelförenkling. Att definiera begreppet onödig regel är ett jättesvårt arbete då en regel alltid är viktig för någon och därmed försvaras. Länsstyrelsen hade ett uppdrag från regeringen under förra mandatperioden att arbeta med regelförenkling men där misslyckades vi bli konkreta för att skapa varaktig förändring. Lars Bäckström vill göra om det och göra det bättre. Det är viktigt att länsstyrelsen i sin profession inte upplevs som varande emot den nuvarande regeringen offentligt då länsstyrelsen arbetar på dess uppdrag. En möjlighet kan vara att LRF vid något tillfälle ger inspel till länsstyrelsen i deras breda Hållbarhetsberedning mellan enheter i tvärsektoriella frågor för att se helheten, just nu t ex i frågan om planering av jordbruksmark för andra ändamål. Mötet genomförs via Lync varje onsdag 13-15. Viktigt med syfte med mötet och att alla är väl förberedda och väl inlästa inför. Regleringsbrevet till länsstyrelsen gör det på ett tydligt sätt möjligt att jobba med landsbygdsutveckling i stort sett på varje punkt enligt Lars Bäckström. Tillämpningen av de svenska tvärvillkorsreglerna som är en utmaning för lantbrukarna anser både länsstyrelsen och LRF. En idé är att jobba på var sitt håll med påverkan på Jordbruksverket så att tvärvillkorsreglerna förenklas, det vill säga reduceras. Sverige använder nu de enklaste EU-reglerna för offentliga upphandlingar, vilket är ett gott föredöme. Politiken har inte ägnat nog kraft åt EU-frågorna. De borde gå att få en bra kontroll utan 42 extra tvärvillkorspunkter. Mirja tar initiativ att få till ett arbete om vilka tvärvillkorspunkter som syftet med CAP skulle kunna uppfyllas även utan dessa punkter. Den årliga oberoende brukarundersökningen (länsstyrelsegemensam del) om hur brukarna upplever myndigheten kommer på nyåret 2017 och där lämnar Mirja önskemålet från LRF om utvärdering av länsstyrelsens kontroller till Annika Braide/Karin Dahlberg på länsstyrelsen. Det finns från LRF också ett önskemål om samordnade kontroller från myndigheten, t ex jordbrukarstöd och djurskydd. Det är en målsättning från länsstyrelsen men praktiskt svårt inte minst på grund av att kontrollerna skall ske slumpmässigt. Önskemål har framkommit om en checklista om vad en specifik kontroll innebär och den skall länsstyrelsen arbeta fram. LRF uttryckte att man kan hjälpa till att sprida dessa checklistor till målgruppen. En reformering av vattenförvaltningen. Frågan står tämligen still i regeringskansliet. Snart skall ett förslag ut till beredning bland berörda departement. Möjligt beslut från regeringens prövning av åtgärdsprogrammet till sommaren. Därefter kan materialet möjligtvis behöva arbetas om.
Möjlighet att använda KMV (av människan modifierade vatten) och särskilt att arbeta med begreppet Undantag önskar LRF efter Bremen/Weserdomen. Att vi inte använt detta gör att vi klassas som odugliga på vattenförvaltning i EU:s ögon trots att den faktiska situationen inte är sådan. Nuläget innebär att all nyetablering skall ske med nollutsläpp om man inte använder Undantag. LRF kommer att formulera en skrivelse till HaV där vi ber dem göra en internationell jämförelse hur medlemsländerna tillämpar Undantagen. Det är HaV:s (Havs- och Vattenmyndigheten) bord att ta fram kriterier för Undantag konstaterar länsstyrelsen. Man saknar idag vägledning för KMV och undantag. Nu finns kontinuerliga avstämningsmöten på chefsnivå mellan Vattenmyndigheten (Hanna Tornevall) och HaV. Man planerar nu för nästa sexårscykel. HaV har tagit tag i arbetet och har börjat jobba med detta. Kring vattenkraften har det startat ett nationellt projekt, HaV och Energimyndigheten, för KMV, Vattenmyndigheten deltar. Endast den storskaliga vattenkraften är utpekad som KMV (dock blir det nästan samma skarpa åtgärdskrav ändå), vilket över huvud taget inte innebär något positivt för den småskaliga vattenkraften. Ett arbete kring KMV och Undantag kring jordbruksmark är också igång, Jordbruksverket och HaV driver det. Miljömålsrådet har identifierat frågan som viktigt. Mats Wallin, vattenvårdsdirektör i norra Östersjön medverkar för Vattenmyndigheterna. Småskalig vattenkraft och tillstånd. Nuläget i VG är 35 förelägganden under kampanj. Nu är de uppe i domstolsförhandling. Länsstyrelsen har fullt upp med dem och gör inga förelägganden. Rättsläget är klart att man behöver ett tillstånd. Kanske kan det inom någon månad komma ett gott exempel, mindre dyrt för alla parter, inom någon månad. Riksdagen har gett ett tillkännagivande (innebär att regeringen endast, en gång per år, måste ange hur de förhåller sig till tillkännagivandet) till regeringen om förenklade prövningsprocesser. Det har ingen verklig rättsverkan. Länsstyrelsen har genomfört en vattenvandring längs Nissan för att forma metoder kring MKB och åtgärder. Anledningen är att Nissan är utpekad som KMV och vad behöver man då göra för att nå god ekologisk potential. Bör dock även kunna användas på andra vattenavrinningsområden. Länsstyrelsen behöver direktiv för att kunna göra klassningar. Önskemål från länsstyrelsen om undantag för beteskrav för lakterande kor. Kan komma en remiss från regeringen under året och då kan länsstyrelsen minnas LRF:s starka önskemål. Strandskyddsarbetet diskuterades. LRF betonade att som lärande i detta är det viktigt att inte ta genvägar i delgivningsfrågor utan att göra sin informationsläxa, att göra mer än rätt, i första läget. Länsstyrelsen betonar att det nödvändiga omtaget i frågan är en dyrköpt läxa. Det generella biotopskyddet diskuterades. Besluten om dispens, enligt Miljöbalken 7 kap 11b pkt 1, i länet ger sedan årsskiftet betydligt fler avslag till dispens efter Jordbruksverkets handledning till länsstyrelsen. Länsstyrelsen bör utverka en utvärdering hur det fungerar nu, Sven ställer frågan till Naturvårdsverket och Mirja till Jordbruksverket. Därutöver hjälper LRF till att överklaga enskilda ärenden för att pröva den nya tillkomsten av den ekonomiska parametern i lagstiftningen som skall vägas mot den tidigare endast biologiska parametern.
Syftet med lagändringen känns inte uppfyllt och får många brukare att resignera om möjligheterna vilket kräver att vi påskyndar utvärdering. Diskuterades regelverket kring stallgödselspridning. Länsstyrelsen betonade att man i det senaste medialt fått uppmärksamhet för att vara en flexibel länsstyrelse i frågan. Fördjupad dialog om att underlätta gårdsförädling och gårdsförsäljning av mat. Förslag att Livsmedel i Väst skriver ett papper till aktuella myndigheter om vad vi anser särskilt viktigt att understryka kring förändringsbehov av regelverket för dessa näringsidkare. Anmälningsskyldighet för näringsidkare vid transport av små mängder farligt avfall. Länsstyrelsen jobbar vidare med denna fråga genom miljöskyddsdirektör Ulrika Samuelsson, bl a t ex genom att undanta farligt avfall om mindre än 100 kilo per år och enskild näringsidkare. Länsstyrelsens tankar kring samhällsplanering, markanvändning, för den planerade höghastighetsbanan för järnväg Göteborg-Stockholm, via Jönköping. Lisbeth Schultze redovisade hur planeringen är igång på olika delsträckor för en mer preciserad linjedragning, kommer att dras i tunnel och på bro i stora delar av vårt län vilket minskar barriäreffekterna. Dock stor påverkan under byggnadstiden med bl a servicevägar och dagvattenhantering. Diskuteras också fyra spår mellan Göteborg och Borås vilket skulle komma att påverka markanvändningen betydligt mer. Länsstyrelsen har förtroende för Trafikverkets arbete med att få med alla aspekter i frågan. Länsstyrelsen kommer att bli en flaskhals i tillståndsprocessen avseende miljöeffekterna om inga nya resurser tillförs såsom gjordes i arbete med Västlänken där resurser flyttades från Trafikverket till länsstyrelsen. Det finns ett regionalt miljömål att inte ta i anspråk värdefull åkermark för byggande, komplicerar utbyggnad i flera delar av länet och ställer krav bl a på att förtäta befintlig byggnation. Länsstyrelsens syn på effektiv samhällsplanering vad avser den nya tänkta elledningen Stenkullen-Skogssäter (Svenska kraftnät). EU har ålagt oss att stärka infrastrukturen för elöverföring i nätet i Norden, därför behövs denna ledning. Svenska kraftnät säger att de inte kan gräva ned den, då utväxlingen blir för dålig och investeringen för dyr om det skall omformas till likström i markkabel. Svenska kraftnät tycker att försvaret kanske är jobbigast md sina krav på maxhöjd på stolpar. Man har förståelse för att ersättningen för intrång kan upplevas låg men detta är en politisk fråga. Ansökan på 750 miljoner går in i sommar och tänkt byggstart 2018. LRF betonade att länsstyrelsen har ett regionalt utvecklingsansvar och inte bara ett ansvar med avseende på betydande miljöpåverkan och miljöeffekter. Det centrala som länsstyrelsen har att bevaka i dessa ärenden är att bevaka miljöeffekter särskilt men även de allmänna
intressena. T ex strålningszonen vid luftledning innebär att 100 meter mark ytterligare begränsas från utveckling och vilka konsekvenser det får på några decenniers sikt. Vi tar gemensamt ansvar för en möjlig dialog mellan länsstyrelsen och LRF när Miljökonsekvensbeskrivningen skall processas. LRF översänder Pöyryrapporten från sydöstra Sverige till länsstyrelsen bl a kring kostnadsanalyser och att använda bästa kända teknik. LRF betonar också att lyfta generationsperspektivet på denna regionala utvecklingsfråga. Hur jobbar länsstyrelsen gentemot jordbruket i enlighet med länsstyrelseinstruktionen Frågan lyftes från LRF om hur länsstyrelsen jobbar gentemot jordbruket i enlighet med länsstyrelseinstruktionen som anger att Länsstyrelsen har ett sektorsövergripande ansvar. Torde det inte här finnas utrymme för en strategi för ökad livsmedelsproduktion som ska genomsyra alla avdelningar på myndigheten. Länsstyrelsen delar här LRF:s allmänna åsikt och hänvisar till länsstyrelsens prioriteringar i verksamhetsplanen för 2016 och att dessa skall omfatta alla avdelningar på länsstyrelsen, vilket länsledningen jobbar aktivt med för att öka det tvärsektoriella arbetet. Övriga frågor Mirja önskar hjälp om att få in uppgifter till register om primärproducenter (alla som producerar livsmedel i någon form). Handlar om spårbarhet, trygghet för konsumenten och att det garanterar folkhälsan. Länsstyrelsen har idag fått in svar från 800 av ca 6000 i länet. Frågan kommer då från LRF:s medlemmar: Hur kan jag åka dit på att jag anmäler detta, innebär det en kontroll till. Christina Åkerman är ansvarig för frågan på länsstyrelsen och skriver en förtydligande text som hon sänder till LRF som LRF sedan hjälper till att sprida. Frasbrandsexemplet från 2015 kan konkretisera frågans betydelse för brukarna. Diskuterades sedan avslutningsvis i allmänna ordalag förslaget om ny regionindelning av Sverige. Länsstyrelsen återkommer med förslag till nytt mötesdatum i höst snarast. Sofia tackade för engagemanget och förklarade mötet avslutat. Vid anteckningarna Robert Larsson Regionchef