KARTLÄGGNING AV DEN OFFENTLIGA KONSTEN I VÄSTMANLANDS KOMMUNER

KARTLÄGGNING AV DEN OFFENTLIGA KONSTEN I VÄSTMANLANDS KOMMUNER 2011 OCH 2014

INLEDNING Sedan Kartläggning av den offentliga konsten i Västmanlands kommuner publicerades våren 2011 har mycket förändrats i arbetet med och kring den offentliga konsten i länets kommuner och i Sverige. Den offentliga konsten är ständigt brännande och viktig. Vi bryr oss om våra vardagliga miljöer: gator och torg, bibliotek, idrottsarenor, sjukhus och skolor. Platser som laddas av de människor som vistas där. Som laddas av de funktioner och den historia platsen har och det samhälle den speglar. Under det senaste året har beställda graffiti- och muralmålningar på olika platser i Sverige genererat viktiga frågor och samtal kring yttrandefrihet och armlängds avstånd. I nya minnesmonument gestaltas platser för våra personliga och gemensamma minnen. Ett exempel är Jonas Dahlbergs vinnande förslag till monumentet som ska hedra offren på Utøya i Norge. Ett förslag som berör och upprör. Vi följer konsten mer än någonsin, i personliga berättelser och reflektioner, i samhällsdebatten i både sociala och traditionella medier. Den fasta offentliga konsten är en viktig del av våra kulturmiljöer. I Västmanland uppger sex av tio kommuner att merparten av deras offentliga konst är från åren 1950-1990. Ett kulturarv med upp till 70 år gammal konst. Den fasta konsten är precis som våra moderna kulturmiljöer i allt större behov av vård och restaurering. Här är samverkan mellan kommuner, region, stat och privata aktörer viktig, precis som forsknings- och utvecklingsinsatser. I höst släpper Statens konstråd boken Offentlig konst Ett kulturarv, med erfarenheter och kunskaper kring tillsyn och förvaltning av byggnadsanknuten konst och moderna kulturmiljöer (FoU-projekt 2011-2013, finansierat av Riksantikvarieämbetet). I Västmanland har Västmanlands läns museums projekt Modernismen och Modernismen och den offentliga konsten varit betydelsefulla för en dialog kring kulturmiljöfrågor och konstnärliga gestaltningar i offentlig miljö. I projekten har bland annat inventeringar, kartläggningar, tema- och kommunberättelser gjorts. Under våren 2013 arbetade Kulturutveckling konst (konstkonsulentverksamheten) med dokumentation, research och förmedling av offentliga konstverk i besökskartan Upptäck konsten i Västmanland som trycktes och spreds i hela länet under sommarmånaderna. Den nya kulturpolitiken och Samverkansmodellen har förändrat arbetet med den offentliga konsten. Kalmar län har genom den regionala konstkonsulentverksam- 1 heten arbetat fram en offentlig konstpolicy och riktlinjer för hela länet ett arbetsmaterial för både landsting och kommuner (remisstid till 15 augusti, 2014). Arbetsmaterialet är ett spännande exempel på en strategisk samverkan som utformats genom konstkonsulentverksamhetens expertkunskap och uppdrag. Vintern 2013 presenterade Konstnärsnämnden rapporten Ingen regel utan undantag om enprocentregeln i Sverige. Enligt rapporten tillämpar 33% av kommunerna och 37% av landstingen/regionerna enprocentregeln. Om man räknar med de kommuner och landsting/regioner som har enprocentregeln som rekommendation eller som målsättning blir procentsatsen 64% respektive 79%. För de kommuner eller landsting som arbetar enligt enprocentregeln kan infrastrukturella satsningar öppna upp för omfattande praktiska utmaningar och möjligheter som i Linköpings kommun där 70 nya skolor ska byggas de kommande åren. I Västmanlands läns regionala kulturplan för 2015-2018 ska Landstinget Västmanland, i samverkan med länets kommuner, fortsatt prioritera arbetet med den offentliga konsten. Ett av tre utvecklingsområden för Konst- och kulturfrämjande verksamhet, konst är: Utveckla arbetet med den offentliga konsten i länet, stödja kommunernas beställarkompetens och öka konstnärernas möjligheter till att arbeta med offentliga gestaltningsuppdrag Avslutningsvis riktas ett varmt tack till kommunerna i Västmanlands län som gett underlag till rapporten och svarat på våra frågor. Grundinventeringar och registrering av den offentliga konsten har genomförts i flertalet kommuner och det är nu viktigt att skapa nya samtida offentliga miljöer. Ett arbete där konstnärens kompetens är en lika självklar del i gestaltningsarbetet som antikvarier, arkitekter, byggprojektledare, formgivare, ingenjörer, planerare, landskapsarkitekter med flera. Förhoppningen är att denna rapport väcker stolthet över allt positivt som skett sedan 2011 och att de kompetenser och erfarenheter som synliggjorts i rapporten gör att vi blir till goda resurser för varandra i det fortsatta arbetet med att skapa en god samhällsmiljö i Västmanland! Linda Wallenberg, kulturutvecklare konst Kultur- och museiverksamheten, Landstinget Västmanland Juni 2014

OFFENTLIG KONST I SIFFROR 2011 KOMMUN ANTAL INVÅNARE BUDGET FÖR INKÖP AV OFFENTLIG KONST VARAV LÖS VARAV FAST ANTAL KONSTVERK VARAV LÖS VARAV FAST VÄSTERÅS 136 000 ja, men inte år 2010 8 300 8 000 300 KÖPING 25 000 ja, för lös konst men inte år 2010 SALA 21 500 nej ingen HALLSTA- HAMMAR ARBOGA 13 300 132 000kr (varav 100 000kr ur donationsfond) 380 380 ingen 15 127 nej 1000 1000 ingen 32 000 FAGERSTA 12 000 nej ingen 420 400 20 KUNGSÖR 8 100 nej 481 481 ingen NORBERG 5 700 nej ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen TOTALT 236 727 132 000 (år 2010) 10 581 2014 KOMMUN ANTAL INVÅNARE BUDGET FÖR INKÖP AV OFFENTLIG KONST VÄSTERÅS KÖPING SALA HALLSTA- HAMMAR ARBOGA FAGERSTA 142 100 25 200 21 800 15 500 13 500 12 800 1 700 000 (även underhåll/löner) 0 0 0 34 000 0 (år 2014) VARAV LÖS VARAV FAST 1 700 000 ANTAL KONSTVERK 8 500 398 ingen 1 113 VARAV LÖS 34 000 720 700** ingen VARAV FAST 8 300 200* 380 18 ingen ingen 1 090 23 ingen 20 ingen KUNGSÖR 8 250 0 700 700 ingen NORBERG 5 600 0 425 400 25 SKINN- SKATTEBERG 4 400 0 350 350 ingen SURA- HAMMAR 9 800 0 271 ingen ingen TOTALT 258 950 1 734 000 12 477 *Färre antal fasta konstverk än 2011 pga pågående inventering och att vissa omdefinitioner gjorts. **Inventering och omdefinitioner av konsten har gjorts, därav ökning med 300 verk sedan 2011 (inköp ca 20). 2

VAD HAR HÄNT? I slutet av 2010 och början av 2011 gjorde Västmanlands läns museum, inom ramen för projektet Modernismen och den offentliga konsten, en kartläggning av den offentliga konsten i länets tio kommuner. Den omfattande bland annat frågor kring inköp av konst, rutiner för underhåll, inventering och registrering, samt utbildningsbehov. Alla kommuner utom Skinnskatteberg och Surahammar besvarade frågorna. 2014 har Kulturutveckling Konst och Västmanlands läns museum gjort en uppföljning med liknande frågeställningar. Den här gången har länets samtliga tio kommuner deltagit. Så vad har hänt sedan 2011? Man kan konstatera att ett par kommuner, Fagersta och Norberg, har formulerat en policy för inköp och vård av den offentliga konsten. Ytterligare sex kommuner har, eller ska utarbeta, någon annan form av styrdokument som berör konsten. Kungsör är på gång med policy. Hallstahammar har tagit fram en plan för vård av konsten. Arboga, Sala och Skinnskatteberg har, eller ska ta fram, lokala kulturplaner där konsten ingår som en del. I Västerås har en ny handlingsplan för den offentliga fasta konsten tagits fram. Den antogs mars 2014 och gäller till och med 2019, då den ska revideras. När det gäller finansiering av inköp är det bara två kommuner, Arboga och Västerås, som har särskilt budgeterade medel för detta. Det var principen i dessa båda kommuner redan 2011, även om det 2010 gjordes ett undantag i Västerås då Västerås konstmuseum flyttade till nya lokaler. Fagersta hade inga budgeterade medel för konstinköp 2011. 2014 har detta införts i teorin (enligt policy), men tillämpas inte i praktiken. I Köping fanns budgeterade medel för konstinköp till 2010. 2011 hade detta alltså redan upphört och har inte återförts till 2014. Enprocentsregeln tillämpas fortfarande inte i någon kommun. Västerås har i stället budgeterade medel avsatta för fast, byggnadsanknuten konst. Fagersta har tagit in en procentregel (0,5 % av byggnadskostnad) i sin konstpolicy. Detta tillämpas dock inte i praktiken. 3 Sammantaget kan man säga att kommunernas finansiella möjligheter till inköp och andra insatser kring konstnärliga gestaltningar i offentliga miljöer inte stärkts sedan 2011. Den positiva utveckling som ändå skett handlar mycket om satsningar på att inventera konstinnehavet, skapa bättre rutiner kring det och formulera policys. Flera kommuner har sedan 2011 jobbat vidare med inventering och registrering av konsten. Sammantaget kan man säga att kommunernas finansiella möjligheter till inköp och andra insatser kring konstnärliga gestaltningar i offentliga miljöer inte stärkts sedan 2011. Den positiva utveckling som ändå skett handlar mycket om satsningar på att inventera konstinnehavet, skapa bättre rutiner kring det och formulera policys. Flera kommuner har sedan 2011 jobbat vidare med inventering och registrering av konsten. Hallstahammar, Kungsör, Norberg och Surahammar har till exempel gjort grundinventeringar av fast och lös konst. Sala avser att ta tag i inventeringsfrågan i och med att en kulturutvecklare anställts i kommunen och Fagersta anger i sin nya konstpolicy att inventering ska ske vartannat år för att hålla registret aktuellt. I samarbete med Västmanlands läns museum har flera kommuner också gjort inventeringar av den fasta konsten inom ramen för projektet Modernismen och den offentliga konsten. Flera kommuner har registrerat, eller håller på att registrera, sin konst i registreringsverktyget Konstdatabasen. Det gäller Fagersta, Hallstahammar, Kungsör och Norberg. Ett samarbete mellan Konstdatabasen och Västmanlands läns museum har skapat en förmånlig kostnad för de kommuner i länet som önskar använda verktyget. I Västerås pågår arbete med att registrera såväl fast som lös konst i systemet Museum Plus. I Arboga har konsten inlemmats i biblioteksregistret och i Köping finns den registrerad i Sofie Konstregister nr 7.

Arbetet med inventeringar och registrering har också inneburit att ny kunskap om konsten kommit fram och blivit mer tillgänglig för invånarna. Arbetet med inventeringar och registrering har också inneburit att ny kunskap om konsten kommit fram och blivit mer tillgänglig för invånarna. I Hallstahammar, Norberg och Kungsör har det lett till att utställningar ordnats. I Arboga har er om konsten blivit mer åtkomliga än tidigare via bibliotekskatalogen, där informationen lades ut digitalt 2012. Projektet Modernismen och den offentliga konsten har bland annat erbjudit möjligheter att få råd kring vård- och bevarandefrågor. Det har Hallstahammar och Skinnskatteberg deltagit i. Flera kommuner har även deltagit i utbildning kring registreringsverktyget Konstdatabasen, som Kulturutveckling konst arrangerat. Lagen om offentlig upphandling berör beställning av större offentliga konstverk. Flera kommuner, Arboga, Kungsör, Köping och Västerås känner behov av utbildning på det området. Uppskattningsvis 12-15 000 offentliga konstverk, varav många äldre, finns redan i Västmanlands kommuners ägo. De utgör en del av vårt kulturarv som har stort, både ekonomiskt och kulturellt, värde som både måste vårdas och tillgängliggöras. Den ses fortfarande på många håll som utsmyckning, snarare än som en självklar del i gestaltningen av våra offentliga miljöer. Det faktum att Västmanlands läns museum 2010 satte igång en kartläggning av kommunernas arbete med den offentliga konsten verkar alltså ha inneburit att det på många håll blivit mer strukturerat. Samtidigt hindras utvecklingen av att den offentliga konsten fortfarande generellt är ett lågprioriterat område i kommunernas ekonomi. Den ses fortfarande på många håll som utsmyckning, snarare än som en självklar del i gestaltningen av våra offentliga miljöer. På följande sidor (5-17) i rapporten redovisas korta sammandrag av enkäten från 2011 och från intervjuer och research från 2014. Sammanfattningarna är uppställda kommunvis, under rubrikerna Finansiering och policy eller riktlinjer, Inventering, registrering och vård, Information om konsten och Önskemål om utbildning och rådgivning. Uppgifter från Surahammar och Skinnskatteberg finns endast från 2014, eftersom de inte hade möjlighet att delta i enkäten 2011. 4

KARTLÄGGNING AV DEN OFFENTLIGA KONSTEN I VÄSTMANLANDS KOMMUNER 2011 OCH 2014 FINANSIERING OCH POLICY ELLER RIKTLINJER ENPROCENTSREGELN: ENPROCENTSREGELN: ENPROCENTSREGELN: ARBOGA 2011: Policy saknades. Fritids- och kulturnämnden tog beslut om inköp av lös offentlig konst. För inköp/ beställning av fast, byggnadsanknuten konst togs beslut i kommunfullmäktige. Kommunen samarbetade med Arboga konstförening. 2010 var budget för inköp av offentlig konst 32 000 kronor, avsedd för lös konst. Dessutom fanns en donationsfond på 100 000 avsedd för fast, byggnadsansluten konst, efter beslut i fullmäktige. ARBOGA 2014: Övergripande policy saknas, men en kommunal kulturplan är under utarbetande. Konstexpertis: Expertgrupp saknas. Fritids- och kulturnämnden har inom sig valt en konstkommitté. Politikerna beslutar om alla konstinköp, lös som fast konst. Tre politiker utgör konstkommittén. Sekreterare är bibliotekschefen. För lös konst finns en budget på ca 34 000 kronor. Fast konst bekostas av fondmedel. Tillämpas inte. FAGERSTA 2011: Kommunen planerade att fastställa en policy och handlingsplan för konst i offentlig miljö. Från 1970-talet hade det funnits en konstkommitté men ansvar för offentlig utsmyckning. Den upplöstes dock 1989. Inga budgeterade medel för konstinköp. Tillämpades inte. FAGERSTA 2014: Kommunen har en omfattande policy för beslutsprocess, inköp och vård av den offentliga konsten som började gälla 2013-07-01. Förslag till fasta utsmyckningar tas, enligt policyn, fram i samråd mellan kulturavdelningen, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK), byggnadens brukare och vid behov konstkonsulent. Beslut om samrådets förslag tas av Utbildnings- och fritidsnämnden, som har det övergripande ansvaret för urval och inköp av konst. Medel till fast konstnärlig utsmyckning i utomhusmiljö ansöker Utbildningsoch fritidsnämnden om hos kommunstyrelsen. För inköp av lös konst anger konstpolicyn att kulturavdelningen årligen ska tilldelas 20 000 kronor från Utbildnings- och fritidsnämnden. Detta har dock i praktiken inte genomförts, eftersom den totala kulturbudgeten inte medger det. Bör enligt konstpolicyn tillämpas med en procentsats på 0,5 av den totala byggnadskostnaden. Det ska gälla vid ny-, om- och tillbyggnad av kommunala byggnader med karaktär av institution eller där allmänheten erbjuds kommunal service. Detta har dock ännu inte tillämpats i praktiken. 5

ENPROCENTSREGELN: HALLSTAHAMMAR 2011: Riktlinjer för inköp och beställning av konst fanns inte, men skulle utarbetas i och med att ansvaret för den offentliga konsten flyttats till Kultur- och fritidsnämnden. Från 2011 togs beslut om inköp och beställning av offentlig konst av Kultur- och fritidsnämnden. Tidigare låg det under Barn- och utbildningsnämnden. Det fanns ingen budget för inköp av offentlig konst, men en fond för utsmyckning av fasader vid ny- och ombyggnation, som låg hos kommunstyrelsen. HALLSTAHAMMAR 2014: Kommunen har inga riktlinjer för inköp, men däremot för hur konsten ska handhas och vårdas. Dessa riktlinjer togs fram 2013. I kommunen finns Hallstahammars konstförening som kan konsulteras för inköp och vård. För ytterligare expertråd vänder man sig till Västerås konstmuseum. Den inventering av kommunens offentliga konst som var färdig sommaren 2013 har gjorts på uppdrag av politikerna. I slutet av 1970-talet tog kommunens budget för konstinköp bort. Nu görs inga konstinköp, eventuellt med undantag för köp som går via biblioteket. Tillämpas inte. ENPROCENTSREGELN: KUNGSÖR 2011: Kommunen planerade att fastställa en policy och handlingsplan för konst i offentlig miljö. Ingen budget fanns, eftersom kommunen inte köpte någon konst och inte gjort så de senaste åren. Kultur- och fritidsnämnden förvaltade kommunens konst. KUNGSÖR 2014: Kungsör har ännu ingen policy eller riktlinjer för den offentliga konsten, men planerar att ta fram en sådan nu, när en inventering av konsten är klar. Kommunen samarbetar i konstfrågor med Kungsörs konstförening, som också gjort inventeringen. Ingen budget för konstinköp finns och ingenting har köpts på länge. Det har inte varit aktuellt med politiska beslut kring inköp. Ingen konst har köpts in på länge. Tillämpas inte. KÖPING 2011: Det fanns en konstkommitté som tog beslut om eventuella inköp och beställning av offentlig konst. Konstkommittén bestod av tre politiker från Kultur- och fritidsnämnden. Beslut om inköp/ beställning kunde eventuellt också fattas av Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden. Sedan 2010 fanns inga pengar avsatta för inköp av offentlig konst. Tidigare hade 45 000 kronor om året avsatts för det. Kommunen hade också en fond för inköp av konst Stiftelsen Köpingsfonden. KÖPING 2014: Köping har inte någon policy eller några riktlinjer för beslutsprocess, inköp och vård av konst. Allt kring den offentliga konsten sköts i Köping av kultursekreteraren. Tidigare sköttes inköp av en konstkommitté. Men den finns inte kvar eftersom inga inköp längre görs. Kultursekreteraren har konstkunskapen i kommunen och bistår ibland Tekniska kontoret om de till exempel har frågor kring skulpturer. 6

ENPROCENTSREGELN: Den tidigare konstkommittén bestod av tre politiker från Kultur- och fritidsnämnden. Sedan 2010 finns ingen budget för konstinköp och inga inköp görs till följd av detta. Tillämpas inte. ENPROCENTSREGELN: NORBERG 2011: Fanns inte. Kommunstyrelsen tog beslut om eventuella inköp/ beställningar av offentlig konst. Finansiering: Det fanns ingen budget avsatt för inköp. NORBERG 2014: Norberg har en policy för offentlig konstnärlig utsmyckning, fast och lös, som antogs av kommunstyrelsen 2012-10-22. Ett estetiskt råd fanns tidigare, men inte nu längre. Enligt policyn beslutar kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen om eventuella inköp/ beställning av offentlig konst och anvisar ekonomiska medel för det. Kultur- idrotts och fritidsförvaltningen ansvarar för inköp, bedömning av kvalitet och placeringar. Tillämpas inte. ENPROCENTSREGELN: SALA 2011: Kultur- och fritidsnämnden och Tekniska nämnden tog beslut om inköp av offentlig konst. Ingen särskild budget fanns avsatt för inköp av offentlig konst. SALA 2014: Sala har ingen policy för den offentliga konsten. Däremot började en lokal kulturplan gälla 2014, som eventuellt kommer att innebära viss vägledning för konstfrågorna. Den berör dock inte frågor om inköp och vård av konsten. Däremot anges i kulturplanen att kommunen ska se över inriktningsbeslut/ policy för tillämpning av enprocentsregeln. Det finns inget konstråd eller någon särskild expertgrupp, men Aguélimuseet i Sala kan vara stöd i frågor kring inköp och vård av konst. Om konst ska köpas in är det Kultur- och fritidsutskottet som fattar beslut om det gäller lös konst. Inköp/beställning av fast konst beslutas av Tekniska utskottet. Det finns ingen speciell budget för inköp av konst i Sala. Eventuella inköp finansieras antingen genom äskanden i strategisk plan, som kommunstyrelsen tar ställning till, eller genom att söka medel i fonder. Tillämpas inte. 7 SKINNSKATTEBERG 2014: Det finns ingen policy eller andra riktlinjer för den offentliga konsten i Skinnskatteberg. Däremot ska kommunen nästa år ta fram en lokal kulturplan, där man räknar med att konsten kommer att beaktas. Något konstråd eller någon expertgrupp som kan konsulteras för inköp och vård finns inte men ett bra bollplank har kommunen i Galleri Astley. Kan ha inflytande över budget och riktlinjer, men bygger på personligt intresse i så fall. Det finns ingen budget för konstinköp. Om inköp blir aktuellt får det lösas från gång till gång. 2013 finansierades exempelvis ett konstinköp med investeringspengar från sektor Kultur och fritid.

ENPROCENTSREGELN: Har varit uppe till diskussion, men inte införts. SURAHAMMAR 2014: Surahammar har ingen policy eller några riktlinjer för beslutsprocess, inköp och vård av konst. Det finns inom kommunen inte något konstråd, eller någon expertgrupp som kan konsulteras för inköp eller vård av konst. ENPROCENTSREGELN: ENPROCENTSREGELN: Västerås 2011: Kommunen planerade att fastställa en policy eller handlingsplan för konst i offentlig miljö. De riktlinjer som antogs i mitten av 1990-talet ansågs föråldrade. Ett par viktiga principer som man höll fast vid var dock att vid inköp eller beställning av konst utgå från kvalitet i första hand och att konsten skulle spridas i alla stadsdelar. 2011 var situationen speciell i Västerås stad, eftersom Västerås konstmuseum flyttade till nya lokaler 2010, vilket bland annat innebar att man just det året inte avsatte medel för inköp av offentlig konst. En kulturfond fanns och har använts för bl a inköp av offentlig konst i 40 år. Västerås konstmuseums personal. Tillämpas inte. Västerås 2014: 2013 började Västerås stad arbeta med en ny handlingsplan för offentlig konst. Den antogs i mars 2014 och omfattar den fasta konsten. Planen innehåller riktlinjer för hur man ska arbeta med offentlig konst i stadsmiljön och med underhåll. En princip är att tillföra konst varje år och att identifiera var det finns behov av konst. Handlingsplanen gäller till och med 2019 då den ska revideras. För den lösa konsten finns ingen motsvarande handlingsplan. Det finns nu på Västerås konstmuseum en anställd intendent för den offentliga konsten. När det gäller den fasta konsten finns också en förvaltningssammansatt arbetsgrupp och inför varje nytt inköp formas en projektgrupp. Den nya intendenttjänsten för den offentliga konsten har bland annat inneburit att helhetsansvaret för offentlig konst kunnat läggas ut på Västerås konstmuseum, som har ansvar för konstlagret för den lösa konsten och för underhåll av såväl lös som fast, byggnadsanknuten konst. Beslut om inköp av fast konst tas slutligen av Kultur- idrotts och fritidsnämnden. Särskilda medel, en summa som är olika år för år, finns avsatta för inköp av lös konst som sköts av konstmuseet. För den fasta konsten finns ca 1, 7 miljoner avsatta för inköp, underhåll och löner, varav 200 000 kommer från Kulturfonden. Kulturfonden kan användas för olika kultursatsningar, bl a till offentlig konst. Tillämpas inte. 8

INVENTERING, REGISTRERING OCH VÅRD ARBOGA 2011: Det fanns rutiner för inventering av såväl lös som fast konst i form av kontinuerlig översyn. Fritids- och kulturförvaltningen, enhet Bibliotek/kultur, svarade för den. Det fanns ett icke-digitalt register som också sköttes av Fritids- och kulturförvaltningen, enhet Bibliotek/ kultur. Under Fritids- och kulturförvaltningen, Bibliotek/ kultur låg, förutom ovannämnda, ansvar för underhåll av den lösa konsten och konstlager. Den lösa konsten presenterades av biblioteket och cirkulerade då förvaltningarna efterfrågade den. Underhåll av den fasta, byggnadsanknutna konsten sköttes av Tekniska förvaltningen. ARBOGA 2014: En grundinventering av den lösa och fasta konsten är gjord och inventering sker löpande. Den fasta och lösa konsten är registrerad. Biblioteket ansvarar för registret över kommunens konst som innefattas i bibliotekskatalogen. Fritids- och kulturförvaltningen arbetar med förvaltning och bevarandefrågor kring den offentliga konsten. Samverkan över förvaltningsgränserna sker vad gäller t ex underhåll. FAGERSTA 2011: Kulturavdelningen inom Utbildnings- och fritidsförvaltningen hade ansvar för inventering av den offentliga konsten. Det fanns ett register, men inga er om antal registrerade verk. FAGERSTA 2014: En grundinventering av den fasta och lösa konsten är delvis gjord. Inventering ska göras vartannat år för att hålla registret aktuellt. Fagersta har också, i samarbete med Västmanlands läns museum, deltagit i projektet Modernismen och den offentliga konsten, som inventerat fast, byggnadsanknuten konst. Konsten är, enligt konstpolicyn, registrerad i Konstdatabasen. Kulturavdelningen sköter registrering av såväl fast som lös konst. Enligt konstpolicyn organiseras arbetet kring konsten på följande sätt: Administration och övrigt arbete kring urval och inköp av konst ansvarar kulturavdelningen för. För skötsel och tillsyn av den byggnadsanknutna konsten ansvarar verksamhetsansvarig för den aktuella fastigheten. Detta sker i samarbete med Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) och kulturavdelningen. När det gäller annan fast utsmyckning i offentlig miljö ansvarar Utbildningsoch fritidsnämnden för skötsel och planerat underhåll. När det gäller lös konst åligger det varje verksamhet att ansvara för sitt innehav. Fagersta arbetar för närvarande med att inrätta ett konstförråd. HALLSTAHAMMAR 2011: Det fanns ett icke-digitalt register, med ca 1000 lösa konstverk. Kultur- och fritid hade ansvar för inventering, registrering och underhåll av den offentliga konsten. När det gäller byggnadsansknuten konst skedde underhållet i samarbete med Tekniska kontoret. Endast det mest akuta underhållet av byggnadsanknuten konst åtgärdades och då av Tekniska kontoret. Lösa konstverk som behöver åtgärdas ställdes åt sidan. 9

HALLSTAHAMMAR 2014: En inventering av fast och lös konst har gjorts i kommunen och var färdig sommaren 2013. Bilddokumentation och beskrivning av verkens skick har sparats i Konstdatabasen. Eventuella nyinköp registreras löpande där. Ansvaret för registret ligger på en person inom Kultur- och fritidsförvaltningen. Endast Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med bevarandefrågor kring offentlig konst. Ett konstförråd har renoverats och rutiner kring det skapats. KUNGSÖR 2011: Under 2011 avsåg kommunen att utarbeta rutiner för inventering av såväl lös som fast, byggnadsanknuten konst. Det fanns ett icke-digitalt register med 481 lösa konstverk. Byggnadsanknutna verk fanns inte med i registret. Kultur- och fritidsnämnden ansvarade för inventering, registrering, värdering och försäkring av konsten. KUNGSÖR 2014: En grundinventering av den lösa konsten är färdig, men någon löpande inventering sker inte nu. Registrering av den fast och lösa konsten pågår. Biblioteket registrerar och förvaltar registret. Konsten registreras i Konstdatabasen. Kommunstyrelsens förvaltning har haft ansvar för inventeringen. KÖPING 2011: Kultur- och fritidsförvaltningen hade rutiner för inventering av den lösa konsten som cirkulerade/ lånades ut till olika förvaltningar. Det fanns ett digitalt register över en del av de offentliga konstverken i programmet Sofie Reflex. Kultur- och fritidsförvaltningen hade ansvar för registrering och underhåll av den offentliga konsten. KÖPING 2014: En grundinventering av lös och fast konst är gjord. Löpande inventering görs när konsten cirkulerar mellan olika arbetsplatser i kommunen. Uppgifterna om konsten finns samlade i Sofie konstregister, nr 7. Kultur- och fritidsförvaltningen samverkar med Tekniska förvaltningen när eventuella åtgärder behövs vid de offentliga verken. NORBERG 2011: Någon samlad inventering och registrering av kommunens offentliga konst var inte gjord. Donationer noterades eventuellt i protokoll vid kommunstyrelse eller nämnd. Uppgiftslämnaren ville verka för en mer systematisk inventering och registrering av den konst som fanns i kommunens ägo. NORBERG 2014: En grundinventering av Norbergs fasta och lösa konst är gjord. Konsten är registrerad i Konstdatabasen. Kultur- idrotts och fritidsförvaltningen är registerförare. Ansvarsfördelningen mellan olika förvaltningar är tydlig i kommunens policy från 2012. Kultur- idrotts och fritidsförvaltningen är ansvarig för den lösa konsten. För den fasta konstnärliga utsmyckningen ansvarar fastighetsägaren eller 10

den avdelning inom Norra Västmanlands Kommunteknikförbund (NVK) som fått i uppdrag att förvalta kommunens fastigheter, parker, vägar mm. Från 2011 finns ett mindre konstförråd på Kultur- idrotts och fritidsförvaltningen. SALA 2011: Kultur- och fritidsförvaltningen hade ansvar för inventeringen av den lösa konsten. Tekniska nämnden hade ansvar för inventering av fast byggnadsanknuten konst. Det fanns ett över offentliga konstverk. SALA 2014: En grundinventering av den lösa konsten gjordes 2007. Det finns också en flera år gammal inventering av den konst som finns i parkmiljö. En ny kulturutvecklare har anställts i kommunen som kommer att jobba med bland annat dessa frågor. Den inventering som är gjord finns dokumenterad i exceldokument men inte i något register. Kultur- och fritidskontoret och Tekniska kontoret arbetar med förvaltning och bevarandefrågor kring den offentliga konsten. Eftersom nästan ingen konst köpts in i Sala de senaste åren har det varken funnits anledning att förtydliga ansvarsfördelning eller att samarbeta kring sådana frågor över förvaltningsgränserna. SKINNSKATTEBERG 2014: Viss inventering är gjord. Fast byggnadsanknuten konst är också inventerad inom projektet Modernismen och den offentliga konsten, i samarbete med Västmanlands läns museum. Inventarielistor och ca 135 bilder finns, men dokumentationen är ofullständig och inte digitaliserad. Det saknas också registreringsverktyg, som Konstdatabasen. Allt arbete kring den offentliga konsten ligger under Sektor kultur och fritid. SURAHAMMAR 2014: Den fasta och lösa konsten är grundinventerad för ett par år sedan. Men det finns troligen mer konst i kommunen som inte är registrerad. Den person som ansvarade för inventeringen arbetar inte längre kvar i komunen. Någon löpande inventering sker inte, eftersom kommunen inte köpt konst på flera år. Den fasta och lösa konsten har registrerats på kort och excelark, men troligtvis inte fullständigt. Det är ingen speciell förvaltning eller tjänsteman som har ansvar för registret, men det förvaras för närvarande hos personalsekreteraren. VÄSTERÅS 2011: Inventering, registrering och underhåll av såväl fast, byggnadsanknuten som lös konst sköttes för Västerås stads räkning av Västerås konstmuseum. Det fanns ett digitalt register över den offentliga lösa konsten i datorprogrammet Art System. Västerås konstmuseum hade ansvar för konstlagret för den lösa konsten och för att underhåll av såväl lös som fast, byggnadsanknuten konst blev utfört. VÄSTERÅS 2014: Den lösa konsten grundinventerades 1997-98. För den fasta konsten pågår en inventering och den görs löpande vid nya inköp. Den lösa konsten är registrerad, men inte den fasta. Arbete pågår nu med att 11

registrera båda i det nya systemet Museum Plus. Konstmuseet registrerar och förvaltar registret. Handlingsplanen för den fasta konsten har inneburit en tydlig ansvarsfördelning där Västerås konstmuseum ansvarar för inköp och underhåll. Det sker efter beslut av, och i dialog med, Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden och t ex Teknik- och idrottsförvaltningen, som bl a utför klottersanering. För den fasta konsten finns en arbetsgrupp med representanter från Kultur-, idrotts och fritidsförvaltningen, Tekniska nämndens stab och Stadsbyggnadskontoret som bereder ärenden. 12

INFORMATION OM KONSTEN TIDSPERIODER: NY KUNSKAP: EXPONERING/ TILLGÄNGLIGHET: ARBOGA 2011: Den offentliga konsten presenterades med information på skyltar vid konstverken och genom tillfälliga utställningar ur samlingarna. ARBOGA 2014: Flertalet lösa och fasta konstverk är inköpta eller beställda under 1990- och 2000-talet. I samband med inventering och registrering av konsten har kommunen fått ny kunskap. Kunskapsnivån kring konsten har också höjts genom besök på kommunens arbetsplatser då placering av konst har föreslagits. Kunskap om konsten bevaras i den digitala katalogen och har därmed blivit tillgänglig för kommuninnevånare och besökare. Kommunens konstinnehav digitaliserades och lades ut på nätet i bibliotekets katalog 2012. TIDSPERIODER: NY KUNSKAP: FAGERSTA 2011: Den lösa konsten cirkulerade i kommunen, men inte i organiserad form. Det fanns planer på eventuella insatser för förmedling av den offentliga konsten. FAGERSTA 2014: Under en tidsperiod skötte en konstförening inköpen. Få verk har köpts in sedan den lades ner. Ja, i samband med inventering och registrering. Konsten finns i en samling som förmodligen behöver gallras. TIDSPERIODER: NY KUNSKAP: HALLSTAHAMMAR 2011: Den lösa konsten cirkulerade inom kommunens verksamheter. Vid vissa konstverk fanns informationsskyltar. Kommunen samarbetade med konstföreningen kring utställningar. HALLSTAHAMMAR 2014: De flesta fasta och lösa konstverk är inköpta/ beställda under perioden 1950-1980. Några verk är äldre. Från 1980-talet och fram till idag är inköpen sporadiska. I och med inventering och registrering har kunskapen ökat kring hur många verk som finns och i vilket skick de är. Framför allt har kunskapen kring de lokala konstnärerna ökat. Det har i sin tur lett till bättre möjligheter att med utställningar offentliggöra delar av samlingen. Utställningar arrangeras i biblioteket, den första hösten 2014. En folder tas fram kring utställningarna och de konstnärer som presenteras där. 13 TIDSPERIODER: NY KUNSKAP: KUNGSÖR 2011: Konstverk ur samlingar hade presenterats vid tillfälliga utställningar. KUNGSÖR 2014: Flertalet konstverk är inköpta under perioden 1970-2000. Inga verk har köpts in efter 2000. Inventeringen har inneburit att man nu vet vilka verk som finns i kommunens ägo och var de finns. Dessutom att det finns ett antal pärlor, som förtjänar en mer framträdande plats. Även de anställda har blivit uppmärksammade på kommunens konstinnehav. Mycket har från början köpts in av landstinget och följt med när kommunen köpte Gersillaområdet och vårdcentralen. Kunskapen bevaras genom registrering och förmedlas genom utställningar och

föredrag som man hoppas kunna arrangera framöver. När inventeringen av konsten var klar, hösten 2013, ordnade kommunen en utställning och höll föredrag. TIDSPERIODER: NY KUNSKAP: KÖPING 2011: Information om konsten gavs på kommunens hemsida. Kommunen hade också tagit fram en trycksak i form av en konstkarta. Olika konstprojekt hade genomförts, t ex på Ullvigymnasiet och inom äldreomsorgen. KÖPING 2014: Köpings konstinnehav är till allra största delen äldre. Ingenting är från 1980-, 90-talet. Två nya verk finns Cat on the Walk 3D, av Anna Svensson (2008), på Karlbergsskolan och minnesmärket över Theodor Dahl; Theodors torn till Emma, av Backa Carin Ivarsdotter (2011), på torget. I samband med inventering och registrering har det blivit tydligt att informationen om konstverken är knapp. Den information som fanns, eller sökts upp, bevaras i registren. En sammanställning av alla fasta offentliga konstverk finns på kommunens hemsida och i pappersform. På konsthallen ordnas en till två utställningar per år med verk ur kommunens konstsamling. På gymnasiet ordnas en gång per år ett pedagogiskt program kring konst och även ibland i grundskolan. Det har även arrangerats föredrag och en folder om offentlig konst i Köping har tagits fram. Kultursekreteraren samarbetar mycket med Konstfrämjandet Västmanland kring olika teman. I samarbete med Äldrenämnden har projektet Kultur för äldre drivits. Ett uppföljande projekt genomförs hösten 2014 och våren 2015. TIDSPERIODER: NY KUNSKAP: NORBERG 2014: I den rapport som skrevs 2011 lämnades inga er om hur Norbergs konstinnehav förmedlades till invånare och besökare. Kommunen saknade lämpliga lokaler för utställningar. NORBERG 2014: På 1970-talet tillkom många konstverk, även under 1980-talet köptes en del in, men från 1990-talet och framåt mycket få. I samband med inventering av konsten kom en del hembygdshistoria och fakta om lokala konstnärer fram. Kunskapen har förts ut på äldreboenden och i föreningar. Utställningar har ordnats vid Nya lapphyttan. TIDSPERIODER: SALA 2011: Den offentliga konsten presenterades med information på skyltar vid konstverken och i trycksaker som nådde ut via biblioteket. SALA 2014: Från 1990-talet och framåt har mycket lite konst köpts in i Sala. Undantaget är tre-fyra år i början av 2000-talet då det fanns en budget för inköp och då vissa inköp också gjordes. Den information som finns om kommunens offentliga konst har förts ut via tryckta broschyrer och vid alla utomhuskonstverk finns informationsskyltar. TIDSPERIODER: SKINNSKATTEBERG 2014: De flesta konstverken är troligen inköpta/beställda under perioden 1980-1995. Därefter har mycket få verks köpts in. 14

NY KUNSKAP: Inventeringar har gett inblickar, men också insikt om att det funnits en låg kunskapsnivå kring konsten. Kommunen har inte gjort några speciella satsningar på att föra ut information om konsten, men barn och unga har varje år utställningen av egna verk på biblioteket. TIDSPERIODER: SURAHAMMAR 2014: De flesta av Surahammars konstverk är troligen inköpta och beställda under 1960-, 70- och 80-talen. Få verk har köpts in under 2000-talet. Ingen särskild satsning på att föra ut kommunens offentliga konst har gjorts sedan 2011. TIDSPERIODER: NY KUNSKAP: VÄSTERÅS 2011: Det offentliga konsten i Västerås stad presenterades och tillgängliggjordes genom information på skyltar vid konstverken, genom tillfälliga utställningar ur samlingarna och via kommunens hemsida. VÄSTERÅS 2014: Flertalet lösa konstverk kom i Västerås stads ägo på 70-talet då kommunen tog över Västerås konstförenings samling. Den fasta konsten har haft ett ganska jämnt tillflöde under 1900-talet, fram till idag, då nya konstverk tillkommit nästan varje år, framför allt från 1950-talet och framåt. Inventeringarna som gjorts, och pågår, tillför hela tiden ny kunskap om verken, som bevaras i registret Museum Plus. Där samlas även praktiska fakta som material, mått och vikt. Information om konstverken, bilder och förslag på konstvandringar finns på Västerås konstmuseums hemsida och på www.konstivasteras.se. I konstmuseet finns alltid en utställning med verk ur samlingen. Det finns också planer på att förse fler offentliga konstverk med skyltar, vilket inte finns på alla idag. Museet gör även visningar av offentlig konst i Västerås och samarbetar med Kulturstiftelsen Arty och näringslivet. En ny papperskarta med konstvandringar bland den fasta konsten i staden har tagits fram. Det pågår kontinuerligt pedagogisk verksamhet för barn- och ungdomar på Konstmuseet. 15

ÖNSKEMÅL OM UTBILDNING OCH RÅDGIVNING ARBOGA 2011: Kommunen önskade föreläsningar, kurser och konferenser om den offentliga konsten, för att få inblick i hur andra jobbar, t ex med enprocentsregeln. Även kontakter för att få råd kring skötsel och vård av den offentliga konsten kunde vara av värde. Även intresse av att delta i program och digitalisering av konstregister. ARBOGA 2014: Kommunen har behov att ytterligare kunskap om offentlig upphandling. FAGERSTA 2011: I 2011 års rapport uttryckte Fagersta inte någon avsikt, eller något behov av att delta i utbildningar kring den offentliga konsten. FAGERSTA 2014: Uppgiftslämnaren ser i nuläget inte möjlighet för representanter för kommunen delta i utbildning kring offentlig konst eller offentlig upphandling, eftersom inga pengar har avsatts för detta. HALLSTAHAMMAR 2011: Kommunen önskade föreläsningar, kurser och konferenser om den offentliga konsten och information om hur enprocentsregeln tillämpades i andra kommuner. Även önskemål om kontakter för konsultation i frågor som rör skötsel och vård av konsten, eftersom det fanns planer på förändringar. Det fanns även intresse av att delta i program kring registrering och digitalisering av konstregister, samt kontakter för konsultation eller utbildning kring förmedling av konst. HALLSTAHAMMAR 2014: Projektet Modernismen och den offentliga konsten har erbjudit möjlighet att få hjälp med rådgivning kring vård- och bevarande frågor. Det har utnyttjats i kommunen på så sätt att man haft kontakt med konservator och fått råd kring restaurering av några specifika konstverk som kommunen äger. Representanter från kommunen har också deltagit i utbildning kring Konstdatabasen. Arbetet kring den offentliga konsten i Hallstahammar är mer strukturerat och långsiktigt än tidigare. KUNGSÖR 2011: Kommunen var intresserad av kontakter för konsultation kring skötsel och vård eftersom det fanns planer på förändringar inom området. Det var också intressant att delta i program kring registrering och digitalisering av konstregister, i utbildning kring ytterligare insatser för förmedling av konsten till invånarna, samt att få kunskap om hur enprocentsregeln tillämpades i andra kommuner. KUNGSÖR 2014: På sikt har kommunen behov av ytterligare kunskaper kring offentlig upphandling. KÖPING 2011: Kommunen hade haft kurser, föreläsningar och utbildningar om den offentliga konsten för politiker och tjänstemän och önskade fler. 16

KÖPING 2014: Kommunen har eventuellt behov av ytterligare kunskap om offentlig upphandling. NORBERG 2011: I 2011 års rapport uttryckte Norberg inte någon avsikt, eller något behov av att delta i utbildningar kring den offentliga konsten. NORBERG 2014: Representant från kommunen har deltagit i utbildning kring Konstdatabasen. Kommunen har också konsulterat Kulturutveckling konst, Landstinget Västmanland, för råd i samband med att man tagit fram en policy för offentlig utsmyckning och hantering av kommunens konst. Kommunen har inte uttryckt ytterligare önskemål om utbildning eller rådgivning kring den offentliga konsten. SALA 2011: Kommunen planerade förändringar när det gäller skötsel och vård av den offentliga konsten. Därför önskades kontakter för konsultation i sådana frågor, samt konsultation eller utbildning kring bevarandefrågor, registrering och digitalisering av konstregister. SALA 2014: Det finns absolut behov av ytterligare utbildning om Konstdatabasen i Sala. Däremot inte av utbildning kring offentlig upphandling, eftersom kommunen har en egen upphandlingsavdelning. SKINNSKATTEBERG 2014: Kommunen har deltagit i rådgivning kring vård- och bevarandefrågor inom ramen för projektet Modernismen och den offentliga konsten. Andra sätt att höja kunskapsnivån kring dessa frågor har varit att nätverka med andra aktörer i kommunen och med Västmanlands läns museum och Västerås konstmuseum. Att delta i utbildning kring den offentliga upphandlingen känns inte så aktuellt i Skinnskatteberg, eftersom det för närvarande inte finns medel att köpa konst för. När/om det blir aktuellt räknar man med att det ändå knappast blir aktuellt med de beloppsgränser som gäller för offentlig upphandling. Det känns mer aktuellt med utbildning kring registrering, underhåll, skötsel och pedagogik. SURAHAMMAR 2014: Kommunens slämnare har inte känt till möjligheten att få rådgivning kring bl a vård- och bevarandefrågor inom projektet Modernismen och känner inte till om det idag finns behov av utbildning eller rådgivning i kommunen. VÄSTERÅS 2011: Västerås stad var inne i en förändringsfas när det gällde skötsel, vård och registrering av den offentliga konsten. Ansvaret låg på Västerås konstmuseum som i det läget inte kunde precisera vilket behov som fanns av att delta i planerade utbildningsprogram kring dessa frågor. 17 VÄSTERÅS 2014: Västerås stad behöver i varje projekt kring inköp av ny offentlig konst förhålla sig till Lagen om offentlig upphandling och har därför behov av ytterligare kunskap kring detta.

OM OFFENTLIG KONST OFFENTLIG KONST Den offentliga konsten kan finnas både utomhus och inomhus i miljöer som till exempel sjukhus och skolor. Offentlig konst kan till exempel vara en skulptur på ett torg, en relief på en byggnadsfasad eller en målning i kommunhusets entré. Den offentliga konsten kan också vara foton, video-, ljus-, och ljudverk eller konstinstallationer där flera tekniker används. Offentlig konst benämns ibland som konstnärlig utsmyckning, men idag talar man snarare om konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. Detta speglar bland annat att man ser på konsten som en del i en helhet - en miljö där konst, arkitektur, platsens funktion, verksamhet och historia samverkar. BYGGNADSANKNUTEN KONST, FAST KONST Byggandsanknuten konst är konst som hör ihop med en viss byggnad. Den byggnadsanknutna konsten är ofta plats-specifik det vill säga den är skapad för en speciell plats. Fast konst kan också vara plats-specifik men inte knuten till just en byggnad, utan kan till exempel vara en skulptur på ett torg. LÖS KONST Lös konst är flyttbar konst, till exempel måleri och grafik som kan uppföras på olika platser ENPROCENTREGEL Idén om en procentregel för konstnärlig gestaltning har sin upprinnelse i ett riksdagsbeslut från 1937. Den kulturideologiska diskussionen och den politiska motiveringen som ledde fram till beslutet om en procentregel i Sverige byggde på den tidens bildningsideal. Procentregeln är bara en ekonomisk princip och säger ingenting om hur beställning och utförande av den konstnärliga gestaltningen ska gå till. MODERNISMEN OCH DEN OFFENTLIGA KONSTEN I VÄSTMANLAND 1930-1979 Konsten var under modernismen integrerad i arkitekturen och en viktig del i gestaltningen av det offentliga rummet. På 1960-talet blev det möjligt att finansiera konstverk i bostadsmiljöer med statliga lån och därför återfinns en stor del av den byggnadsanknutna konsten runt om i våra bebyggelsemiljöer från den tiden. Västmanlands läns museum vill nu lyfta fram både den byggnadsanknutna och platsspecifika konsten från tiden 1930-1979 i syfte att uppmärksamma dess värden och kvaliteter och sätta fokus på bevarandefrågan. BUS - BILDKONST UPPHOVSRÄTT I SVERIGE De verk som en konstnär (upphovsmannen) skapar har ett upphovsrättsligt skydd. Skyddet regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729), kallad upphovsrättslagen. BUS fungerar som en mellanhand mellan bildkonstnärer och kommuner som vill använda konst i sin verksamhet. Detta gäller även t ex fotografier av offentligt konstverk av BUS-ansluten konstnär som publiceras på kommunens hemsida. Det finns två olika avtal för kommuner som vill lägga ut konst på sin webbplats. Avtalen går att ladda ner i sin helhet på BUS hemsida: www.bus.se FÖR MER INFORMATION www.konstivastmanland.se www.modernismen.se 2014 Landstinget Västmanland Redaktör: Linda Wallenberg Text (om inget annat anges): Yvonne Busk Grafisk form: Claudia Sandner 18