UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLAND

Transkript

1 UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLAND 1 Norberg Möklinta Fagersta Ängelsberg 3 Västerfärnebo 70 Sala Virsbo 4 2 Salbohed Sätra Brunn 6 5 Kumla kyrkby 68 Riddarhyttan 7 Skinnskatteberg Ransta 233 Ramnäs 8 Uttersberg Surahammar 9 Skultuna Tillberga Kolsva 252 Hallstahammar 10 Kolbäck 66 Västerås 11 Irsta 252 Köping 12 Strömsholm 13 E20 14 Kungsör E20 Här finns mer att läsa om vart och ett av konstkartans konstverk och besöksmål!

2 13 Ingalill, 1938 Carl Eldh Hon står på gräsmattan framför Medborgarhuset på Gråmunkegränd i. Liten, naken, skyddslös. Som så många skulpturer av flickor och kvinnor tycks hon helt anonym. Men hon har faktiskt ett namn Ingalill hämtat från dikter av Gustav Fröding som var bekant med konstnären Carl Eldh. Ingalill finns som marmorstaty i Stockholm. Den lilla statyn i är en av tre repliker i landet. Den köptes in av konstförening I Stadshusträdgården i Stockholm presenterar Carl Eldh försiktigt Ingalill redan Där är hon en mycket diskret liten figur en detalj i en stor marmorstaty av Gustaf Fröding. Tre skulpturer i Stadshusträdgården kom till samtidigt Författaren, Målaren och Poeten. De föreställer August Strindberg, Ernst Josephson och Gustaf Fröding. Bakom Strindbergs ben står en liten pelikan, förmodligen en association till Strindbergs pjäs Pelikanen och bakom Frödings ben står Ingalill. Namnet förekommer på ett par ställen i Frödings dikter; i dikten Ingalill ur diktsamlingen Gitarr och Dragharmonika från 1891 och i Säv, säv, susa ur diktsamlingen Nya dikter från Förmodligen var Ingalill ingen verklig person, utan mer en arketyp i Frödings poesi. Det är oklart hur väl Carl Eldh och Gustaf Fröding kände varandra, men troligen var Carl Eldh en av dem som besökte poeten under hans sista år, när Carl Eldh/BUS 2013 han bodde på Gröndal, på Djurgården i Stockholm. Carl Eldh var en av Sveriges mest anlitade konstnärer under 1900-talets första decennier. Han kom från norra Uppland och var son till en smed. Som mycket ung arbetade han som ornamentbildhuggare, men sparade pengar för att kunna gå en skulptörutbildning i Paris blev resan till Paris verklighet. I Paris utvecklades han till en mångsidig konstnär och deltog bland annat med en skulptur på världsutställningen Fyra år senare återvände han till Sverige. Hans skulpturer finns på många orter i Sverige. En av de mest populära Ungdom kom till Den finns bland annat i Sala stadspark. Uppenbarligen inspirerades Carl Eldh av Frödings Ingalill blev hon en egen marmorskulptur (förlagan till den som finns i ), som numera är placerad utanför Cancercentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

3 13 Galleri Konstrundan I ett hörnhus nära torget i finns Galleri Konstrundan, en utställningslokal för ortens konstnärer och konsthantverkare. Galleriet drivs av en ideell förening Föreningen Konstrundan som består av lokala av konstnärer. Medlemmarna har med jämna mellanrum separatutställningar i lokalen och då och då visas verk av inbjudna gästkonstnärer. Galleri Konstrundan håller öppet året runt. Bredden i det som visas är stor. Här finns bildkonst, keramik, glas, trä, textil, foto, digital konst, grafik och möbler. Det hela började 1994 med att ett antal konstnärer i ville arrangera en konstrunda. Förebilden var konstrundan på Österlen då konstnärer öppnar sina ateljéer och hem för besökare. Den hade då pågått i närmare 30 år och ordnades alltid i samband med Påsk. I utsågs pingsthelgen till lämplig tidpunkt. Också här var tanken att intresserade skulle kunna besöka konstnärernas ateljéer. Men det behövdes också en fast punkt för arrangemanget. Lösningen blev att hyra den tomma lokal nära torget där Föreningssparbankens tidigare varit inrymd. De konstnärer som tog initiativet till denna första konstrunda i bildade efter det Föreningen Konstrundan och den tillfälliga lokalen blev Galleri Konstrundan. Sedan dess är konstrundorna en årlig tradition i i samband med pingsthelgen. Konstnärerna öppnar sina ateljéer och Galleri Konstrundan fungerar som arrangemangets knutpunkt. Idag består Föreningen Konstrundan av mellan tio och femton yrkesverksamma, lokala konstnärer och konsthantverkare. De har tillsammans ett brett kontaktnät och ibland deltar konstnärer från övriga Sverige i utställningar. Ofta, men inte alltid, har de som bjuds in någon sorts koppling till. Mer om konsten i! Offentlig konst: Utställningar: konstförening, konsthallen bibliotek, (se distrikt Västmanland)

4 Rondellhundar, kungar och lekande barn vad är offentlig konst idag? Som en löpeld gick rondellhundrörelsen genom Sverige hösten Den offentliga konsten blev i ett slag allas angelägenhet som ett demokratiskt sätt att visa engagemang. Konstnären Lars Vilks skapade stor debatt om yttrandefrihet med sin rondellhund, som anspelade på profeten Muhammed. Förväntningarna på att konsten i offentlig miljö i Sverige ska vara folklig, opolitisk och nå alla människor har inte alltid varit ett självklart mål. Offentligt betyder öppet, på allmän plats. Konst betyder kunnande. Den offentliga konsten har i alla tider haft en beställare, exempelvis kungen, kyrkan, adelspersoner eller politiker, som styrt innehåll och utformning och därmed påverkat konstens egenart: att just få vara konst utan tydligt formulerade budskap. Konsten har sedan grottmåleriets tid varit det kitt som skapat länkar mellan människans föreställningar om livet och platsen där hon lever. Vi vill se konst på gator och torg, vid bostadsområden och sjukhus, i parker och längs vägar för att känna oss hemma och uppleva trygghet. I Västmanlands län ger konstverken på allmän plats inblick i länets historia: en kung och en smed i brons här, modernistiska ljusrör vid bubblande bad och vittnesmål om flykt och invandring där. När det offentliga bygger i Sverige tillämpas ofta en procentregel som föreskriver att en procent av byggkostnaderna används för konstnärlig gestaltning. Det är sedan 1937 en rekommendation som många kommuner och landsting följer. Mycket av den konst vi ser i dag är tillkommen under decennierna kring 1900-talets mitt. Det var en tid som präglades av framtidsoptimism, demokratiska värden och socialt ansvarstagande. Välfärdspolitiken öppnade för konst med dittills ovanliga motiv och på nya platser. Konst knöts till bostadsområden och fick specifika platser i samband med stadsplanering. I början av folkhemmet skapas många realistiska skulpturer. De hyllar politiker och arbetare vars insatser ses som värdefulla ur den nationella och även lokala samhällsutvecklingens perspektiv. De är byster och porträtt på piedestal och i helfigur, gärna vid viktiga knutpunkter i städerna. Kvinnor, barn och djur får under modernismen en traditionell borgerlig skildring. Kvinnoframställningarna befrias allt mer från äldre mytologiska berättelser. Brons- och stenskulpturer med vackra nakna unga kvinnor placeras i parker där de kan associeras till naturen eller vid daghem och sjukhus där de anses ha sin hemmahörighet. Barn leker i idealiserade poser, kategoriserade enligt kön: pojkar är aktiva när de busar, brottas, springer, flickorna står eller sitter passiva, rara och gulliga. Detta patriarkala förhållningssätt har ifrågasatts av kommande generationer. I dag vill man visa upp kvinnors insatser. Sett ur detta perspektiv kompletterar Ingalill av Carl Eldh och Theodors torn till Emma av Backa Karin Ivarsdotter varandra. Efter andra världskriget engageras konstnärer med sin tids allt mer abstrakta formspråk. De gör avtryck i den offentliga konsten överallt i landet. De internationella konsttrenderna hittar så till många orter med verk som föga anknyter till lokala traditioner. Man förutsätter att det dekorativa uttrycket med nonfigurativa, ickeföreställande former och klara, tydliga färger och nyanser uppfattas som estetiskt tilltalande av alla. Teddy Sempinskys mosaiker är ett bra exempel. Han kom till Sverige från Polen och fann ett abstrakt ljusfyllt uttryck för sina mosaiker på flera platser i länet. Och det är vackert så. I dag är frågan berättigad vad offentlig konst är. Det är många som har anspråk på allmänna platser: kommersiell reklam, graffitikonstnärer och aktivister, vid sidan av de verk som beställs av myndigheter och byggföretag. De sistnämnda tenderar att ofta illustrera demokratiska självklarheter i en populistisk konservativ mening. Alternativet kan vara att låta konstnären problematisera de värden vi håller för självklara. Just konst kan synliggöra sprickor i vardagen, på platser där många rör sig: i rondeller, kommersiella centra eller vid maktens torg. Kristina Maria Mezei fil.dr. konstvetare, verksamhetsutvecklare i konstfrågor, Landstinget Västmanland

5 OFFENTLIG KONST Den offentliga konsten kan finnas både utomhus och inomhus i miljöer som till exempel sjukhus och skolor. Offentlig konst kan till exempel vara en skulptur på ett torg, en relief på en byggnadsfasad eller en målning i kommunhusets entré. Den offentliga konsten kan också vara foton, video-, ljus-, och ljudverk eller konstinstallationer där flera tekniker används. Offentlig konst benämns ibland som konstnärlig utsmyckning, men idag talar man snarare om konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. Detta speglar bland annat att man ser på konsten som en del i en helhet - en miljö där konst, arkitektur, platsens funktion, verksamhet och historia samverkar. Inom forskning kring vårdmiljöer undersöks alltmer offentliga gestaltningars hälsoaspekter. Byggnadsanknuten konst, fast konst Byggandsanknuten konst är konst som hör ihop med en viss byggnad. Den byggnadsanknuna konsten är ofta plats-specifik det vill säga den är skapad för en speciell plats. Fast konst kan också vara plats-specifik men inte knuten till just en byggnad, utan kan till exempel vara en skulptur på ett torg. Lös konst Lös konst är flyttbar konst, till exempel måleri och grafik som kan uppföras på olika platser. 1%-REGEL Idén om en procentregel för konstnärlig gestaltning har sin upprinnelse i ett riksdagsbeslut från Den kulturideologiska diskussionen och den politiska motiveringen som ledde fram till beslutet om en procentregel i Sverige byggde på den tidens bildningsideal. Procentregeln är bara en ekonomisk princip och säger ingenting om hur beställning och utförande av den konstnärliga gestaltningen ska gå till. Mer om konsten i Västmanland! Konst i Västmanland Konsten i vården, Landstinget Västmanlands interna konstverksamhet, Text: Yvonne Busk Redaktör: Yvonne Busk och Linda Wallenberg Grafisk form: Claudia Sandner Foto: Lasse Fredriksson 2013 Västmanlands läns museum och konstnärerna