Luftföroreningar från bra och dåliga vedkaminer

Relevanta dokument
Bränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner

Småskalig förbränningsteknik på kursen Förbränningsteknik 7.5 hp, Markus Broström ETPC/UmU

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Nordisk studie om SLCP

Hälsoeffekter från vedeldning

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

BRÄNSLEADDITIV OCH SAMELDNING FÖR REDUKTION AV STOFTEMISSIONER I BIOBRÄNSLEELDADE NÄRVÄRMEANLÄGGNINGAR

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

Primära partikelkällor

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

PRODUKTBLAD. A Företagets namn Cylinda SIB 5262 KV RF

Mätning och utvärdering av PM brännaren. Tomas Persson

Lignin i pulverpannor

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

PRODUKTBLAD. A Företagets namn Cylinda S 6364 KVE RF

Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser

Energimyndighetens programkonferens, Oktober Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Regional Carbon Budgets

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många

Olika uppfattningar om torv och

Partikelemissioner från Sjöfart

Bioenergi Sveriges största energislag!

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Country report: Sweden

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Hur påverkas inomhusluftens föroreningsinnehåll av uteluftens kvalitet? Ventilation och filtrering

ELDA RÄTT MINDRE SOT +MER VÄRME BÄTTRE HÄLSA + MINSKAD AVSMÄLTNING AV ARKTIS SKL 13 MAJ 2016 MILJÖCHEFSMÖTE

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

Upplägg. Vad är trajektorier? Kort om trajektorier. Exempel på användning av trajektorier i exponeringsstudier. Peter Molnár och Sandra Johannesson

Brandsäkerhet hos. ny europeisk handbok

Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning

Kemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts. Sarka Langer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer

Översynen av EU:s luftpolicy

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

Vedeldning exponering och hälsoeffekter

Aerosolpartiklar från olika källor. Vetenskaplig utmaning!

Supplier of complete biofuel installations

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden

SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.

Effekter av vedeldning på partikelhalter i luft i ett bostadsområde på Hisingen

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

SEKAB IN SHORT. SEKAB: Founded: Head quarter: Turn over 2010: Employees: Owners: Outsourcing:

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

Ground-level ozone, soot and health

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

Underlag för svenska åtgärder

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

NAODEN S PRESENTATION. Index B 15/06/2018 Editor : D. ALLANIC Approver J. BILHEUR

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Viktigt att minska utsläppen

University of Technology

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Livscykelanalys av textilier. Sandra Roos, Tekn. Dr ,

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Omställning av busstrafiken till eldrift

Information om luftmätningar i Sunne

Verkliga utsläpp från fartyg

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén

OMVÄRLDS BEVAKNING PÅGÅENDE INITIATIV & FORSKNING KRING MIKROPLAST & TEXTIL. Göteborg 15 mars 2018

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

Ecotaxes in MALTA. 12th of October 2005 BERLIN MALTA

VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

MANUAL FÖR KÖKSPANNA braland 21

MANUAL FÖR KÖKSPANNA braland 21

Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

HIGH CAPACITY TRANSPORT GROSS WEIGHT DEVELOPMENT. Status, January 24, 2019

Transkript:

Folkhälsomyndighetens Miljömedicinska möte Umeå 14 september 2016 Luftföroreningar från bra och dåliga vedkaminer Christoffer Boman Thermochemical Energy Conversion Laboratory Umeå universitet

Biomassa står för 10% av världens totala energitillförsel MEN 3 miljarder människor eldar biomassa varje dag för värme och matlagning!

Lokalt dålig luftkvalitet orsakad av småskalig vedeldning men inte bara ett svenskt småstadsfenomen och inte bara en lokal fråga! 15-25% av PM2.5 i omgivningsluften från vedeldning (Sverige, Finland, Tyskland, Österrike, m fl)!

Senaste sammanställningen från forskningen European Respiratory Journal 2015 Dec;46(6):1577-88.

Epidemiological studies in the developed world have documented associations between indoor and outdoor exposure to biomass combustion products and a range of adverse health effects. A conservative estimate of the current contribution of biomass smoke to premature mortality in Europe amounts to at least 40 000 deaths per year. We conclude that emissions from current biomass combustion products negatively affect respiratory and, possibly, cardiovascular health in Europe. Biomass combustion emissions, in contrast to emissions from most other sources of air pollution, are increasing. More needs to be done.. Modern and more efficient biomass technologies are available, and further development and implementation of such systems are clearly motivated from an air pollution mitigation perspective. Compliance with these science-based guideline values (annual mean PM10 and PM2.5 concentrations of 20 and 10 μg m 3, respectively) would inevitably require the development and implementation of clean air strategies and best available technology for biomass combustion, comparable to the EU control policies for vehicle emissions.

?? 7

Småskalig vedeldning får allt större betydelse för primära emissioner av PM2.5 i Europa 1400 Agriculture 1200 1000 Off-road Non-exhaust Diesel exhaust, HDT 800 600 400 Diesel exhaust, cars Domestic, wood stoves Agriculture Off-road Non-exhaust Diesel exhaust, cars Domestic, wood stoves 200 0 Industrial processes Industrial processes Industrial combustion Industrial combustion 2000 2020 Ca 65 miljoner småskaliga kaminer, pannor och eldstäder i Europa! Amann M, et al. CAFE Report. International Institute for Applied Systems Analysis, 2005.

Småskalig biobränsleeldning på villanivå (<50 kw)

Traditionell gjutjärnskamin ( 1980) Övergångskamin (1990-talet) Modern kamin (2000-2010) Dagens modeller Clean burning teknik (2016)

Förbränningsprocessen vedeldning Källa: Elda Rätt, Naturvårdsverket

Varför är det svårt att elda ved effektivt (i små anläggningar)? Fast bränsle i stora stycken, innehåller fukt (10 40 %) flera omvadnlingssteg! Ibland varierande bränslekvalitet! (vedsort, lagring, storlek m m) Batchvis (diskontinuerlig) förbränningsprocess braseldning ojämna förlopp och förhållanden! Begränsat utrymme för rätta förbränningsbetingelser (små och relativt enkla anläggningar)! Förbränningens heliga 3T kan inte alltid uppfyllas: TID TEMPERATUR TURBULENS

Små sotpartiklar i en flamma (<100 nm)

Små partiklar stora problem! 10 µm

3 typer av partiklar (<1 um) från vedeldning: Wood smoke soot Wood smoke organic particles (pyrolys products) from Kocbach et al, Science of the Total Environment, 2005) Efficient biomass combustion PM (ash particles, K/Na-salts) 500 nm from Boman et al, Energy and Fuels 2011;25:(1):307-314

Stor variation i partikelutsläpp från småskalig biobränsleeldning både halter och innehåll! 300 Analyzed PM1 emission (mg/mj) 200 100 1. Organics 2. Soot 3. Inorganics OM (factor 1.8) EC Ash 0 Modern Masonry Heater Sauna Stove Conventional Masonry heaters Pellet burner Modern masonry heater* *Tissari et al., 2007 Sauna stove* Tissari et al., 2007 (Field measurements, Atm. Env. ) Conventional masonry heater* Pellet burner Tissari et al, Atmos Environ 2007:41:8330-8344

Stor spridning av emissioner av partiklar för småskalig biobränsleeldning Old wood log boilers (no acc. tank, large fuel charge) Old wood log boilers (no acc. tank, adjusted fuel charge) Old wood log boilers (with acc. tank) Modern wood log boilers (with acc. tank) inorganic matter non carbonate carbon % Pellet appliances Wood stoves (light and heavy weight) 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Source: Todorović et al, 2007, Swedish report PM emissions (mg/mj) Examples from a traditional wood stove and pellet stove (Boman thesis 2005) 1300 EN 303-5 (present for wood log and pellets) Eco Design directives (under discussion)

Wood stoves A trend with installation of light wood stoves (chimney stoves) in new and older houses are present in Sweden, often as a complement to electricity heating 3-12 kw (trend to lower heat outputs) Clean Burning stoves (i.e. preheated secondary air always present and the stove is tight) Source: Paulrud et al, 2006, Swedish report

Emissioner från en vedkamin varierar kraftigt under eldningscykeln! Eriksson AC et al. Environmental Science and Technology 2014;48(12):7143 7150.

Enkla system som är känsliga för handhavande och förbränningsförhållanden Pettersson E, Boman C, et al Energy and Fuels 2011;25:315-323. Eriksson AC, Nordin EZ, Nyström R, et al. Environmental Science and Technology 2014;48(12):7143 7150.

Stor variation i kemisk sammansättning på fina partiklar i emissioner från småskalig biomassaeldning! 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Organics (pyrolysis products) PAH Soot Trace metals Alkali phosphates Alkali chlorides/sulfates Problem då klimat- och hälsoeffekter ska bedömas från småskalig eldning med ved och annan biomassa generellt!

Dagens utsläppskrav (BBR) Även frivilliga certifieringssystem (där partiklar ingår!)

Nya Eco Design krav (EU gemensamt) (säsongsmedelutsläpp)

Fortsatt utveckling av vedkaminer och andra små förbränningsanläggningar! Reningsteknik även för små anläggningar!? Optimering genom teknisk design och styrning!

Slutsatser Emissioner från småskalig vedeldning är fortfarande en viktig fråga vad gäller urban luftvård ökad betydelse! Fokus idag på partikelemissioner och deras hälso- OCH klimatpåverkan! Förbränningspartiklar är väldigt olika i deras egenskaper speciellt beroende på deras varierande sammansättning! Ökat intresse för att installera vedkaminer och andra eldstäder i tätbebyggda områden gör frågan än med viktig! Det finns idag eldningsteknik som är betydligt bättre än tidigare men enkla eldstäder (utan styrning eller rening) är känsliga för handhavande! Olika trender tycks finnas (komplex fråga) samlade insatser mellan forskare, myndigheter och industri behövs antagligen!