Trygghetsbilder i Uppsala läns åtta kommuner Kjell Elefalk, Trygghet och Management AB, 2011-09-27 Sammanfattning: Denna trygghetsundersökning är den grundläggande evidensbaserade källan rörande trygghetssituationen i Uppsala län under 2011. Analysen genomfördes i augusti 2011 och baseras på innevånarnas egna bedömningar. Senaste undersökningen genomfördes år 2005 i Uppsala län. Jämförelser är gjorda i denna rapport. Under augusti år 2011 genomfördes en trygghetsundersökning i Uppsala län. I undersökningen ingick alla länets åtta kommuner, samt inom kommunerna 12 delområden. Enköpings kommun, Heby kommun, Knivsta kommun och Tierps kommun har delats in i tätort och landsbygd. Uppsala kommun indelades i centrum/innerstad och landsbygd. Älvkarleby kommun delades in i två tätorter Skutskär och Älvkarleby. Till samtliga hushåll i utlottade områden delades enkätformuläret ut med ett fyrtiotal frågor rörande utemiljön, missbruksproblematik, ordningsstörningar, trafikproblem, utsatthet för brott, allmän oro för brott, konkret otrygghet samt om polisens agerande i bostadsområdet. Frågorna har tidigare besvarats av mer än 700 000 respondenter runtom i Sverige och metoden är därmed den mest använda i vårt land. Detta möjliggör omfattande jämförelser med andra områden och analysmodellen är uppbyggd med hjälp av detta unika referensmaterial. Detta garanterar hög kvalitet i analysen. Totalt skickades 3600 frågeformulär ut. Påminnelse med nya enkätformulär har också skickats ut efter 14 dagar till samtliga. Svarsfrekvensen är ca 45 procent vilket bedöms fullt tillräckligt för att ge en rättvisande problem och trygghetsbild för Uppsala län. Av de svarande var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Den helt övervägande gruppen av svarande var över 45 år, ofta pensionärer, flertalet bosatta i villor, radhus, bostadsrätter och arbetade som offentliganställda. Detta motsvarar relativt väl bakgrunden för de svarande i tidigare undersökningar både i Uppsala län och i andra undersökningar. I de flesta kommundelar utgjorde kvinnor och pensionärer en ovanligt stor procentandel av de svarande och detta bör vägas in vid bedömningen av resultaten. Trygghetsundersökningar med denna metodik och exakt samma frågeformulär har använts av polismyndigheter, kommuner andra aktörer i Sverige mellan åren 1997 2011. Över 200 kommuner i landet har åtminstone en gång deltagit i undersökningen under perioden och många över ett stort antal år. Undersökningen är Sveriges största trygghetsundersökning med en total omfattning idag på över 700 000 respondenter. Det generella resultatet är att trygghetsindex för Uppsala län har förbättrats sedan mitten av 2000-talet och att utsattheten för mängdbrott (våld, stölder och skadegörelse) har sjunkit, förmodligen rätt avsevärt. Dessa resultat kan bedömas som säkerställda. Östhammars värde på 0,82 för generellt trygghetsindex är det lägsta värde någonsin uppmätt i Sverige sedan mätningarna startade år 1997och indikerar en mycket stor trygghet i denna kommun.
Flertalet kommuner i länet har minskat sina generella trygghetsindex sedan mitten av 2000- talet vilket är mycket positivt. Endast Enköpings och Älvkarleby kommuner ligger kvar ungefär på samma nivå som år 2005. Det beror på tydliga problem i tätorterna Enköping och Skutskär rapporterade av de boende. Så här mäts trygghetsindex Resultat från 33 indikatorer för problem/ordningsstörningar (14 mått), utsatthet för mängdbrott (4 mått), abstrakt oro (5 mått), konkret otrygghet (7 mått) samt för polisens agerande i bostadsområdena (3 mått) vägs samman till ett trygghetsindex. Sammanvägningen går till så att medelvärdet för problemnivåerna för de 33 indikatorerna utgör modellens sammanvägda Trygghetsindex. Samtliga indikatorer tillskrivs samma värde i modellens nuvarande utformning. Modellen innehåller 7 nivåer, där de extrema negativa och positiva nivåerna 6 och 0 är mycket sällan förekommande. Begreppet påtagligt problem används i modellen för att synliggöra tänkbara prioriteringar och uppfatta effekter av tidigare arbete. Påtagligt problem definieras som; tydligt märkbart, dominerande, synligt, upptar allmänt medvetande i hög grad, manifest, vanligt samtalsämne i lokalsamhället. Nivå 0 = Närmast obefintligt problem Nivå 1 = Inte alls påtagligt problem Nivå 2 = Inte särskilt påtagligt problem Nivå 3 = Ganska påtagligt problem Nivå 4 = Påtagligt problem Nivå 5 = Mycket påtagligt problem Nivå 6 = Alarmerande påtagligt problem Analys av enkätsvar Uppsala län Augusti 2011 Bakgrund Tabell 1: Trygghetsindex för Uppsala län år 2011 med jämförelser för år 2003 2005 År 2011 2005 2004 2003 Uppsala län sammanfattande trygghetsindex 1,40 1,64 1,61 1,67 Kommentar: Ett generellt sänkt trygghetsindex för genomsnittet Uppsala län.
Tabell 2: Trygghetsindex olika kommuner/kommundelar år 2011 med jämförelser Kommun 2011 2005 2004 2003 Enköpings kommun 1,58 1,45 1,55 1,64 - staden/tätorten 2,36 - övriga delar 1,03 Heby kommun 1,33 - Tätort/omnejd (Heby) 1,64 - övriga delar 1,33 Håbo kommun (Bålsta) 1,64 1,85 2,24 2,06 Knivsta kommun 1,24 1,67 - tätort 1,42 - landsbygd 1,06 Tierps kommun 1,30 1,48 1,45 1,36 - samhälle/tätort (Tierp) 0,91 - landsbygd (Månkarbo) 1,33 Uppsala kommun 1,42 1,64 1,67 1,76 - Centrum/innerstaden 1,82 - Övriga delar av 1,36 Uppsala/landsbygd Älvkarleby kommun 1,45 1,85 1,67 - Skutskär 1,73 - Älvkarleby tätort 0,94 Östhammars kommun 0,82 1,48 1,36 1,33 Kommentar: Östhammars värde 0,82 är det lägsta värde någonsin uppmätt i Sverige sedan mätningarna började år 1997 och indikerar en mycket stor trygghet i denna kommun. Flertalet kommuner har minskat sina generella trygghetsindex sedan mitten av 2000-talet. Endast Enköpings och Älvkarleby kommuner ligger kvar ungefär på samma nivå som år 2005. Det beror på tydliga problem i tätorterna Enköping och Skutskär.
Tabell 3: Procenttal för utsatthet för mängdbrott, individer/hushåll år 2003-2011 Uppsala län 2011 2005 2004 2003 Utsatthet för brott på individ- och hushållsnivå. Mängdbrott (våld, stölder och skadegörelse) i procenttal per 12-månadersperiod. Uppsala län i genomsnitt. 13 22 21 27 Kommentar: En markant sänkning av utsatthet för mängdbrott. Uppsala län följer en rikstrend för åren 2010-2011 som f.n. har positiva resultat i Skåne, Blekinge, Kronoberg, Kalmar, Västernorrland och f.d. Älvsborgs län (samtliga län som använt denna metod). Tabell 4: Utsatthet för mängdbrottslighet inom kommuner/kommundelar under åren 1999 2011 ( i procenttal). Kommun 2011 2005 2004 2003 2000 1999 Enköpings kommun 14 16 22 21 - staden/tätorten 19 - övriga delar 8 Heby kommun 10 22 23 - tätort/omnejd (Heby) 10 - övriga delar 10 Håbo kommun (Bålsta) 15 23 19 26 Knivsta kommun 7 21 - tätort 5 - landsbygd 8 Tierps kommun 10 17 16 18 - samhälle/tätort (Tierp) 8 - landsbygd (Månkarbo) 11 Uppsala kommun 15 25 22 31 - Centrum 22 - landsbygd 11 Älvkarleby kommun 10 15 24 20 - Skutskärs centralort 11 - Älvkarleby tätort 6 Östhammars kommun 7 15 22 16 Kommentar: Mängdbrottsligheten tycks minska i samtliga kommuner. Detta är mycket anmärkningsvärt. Utslaget är dock entydigt och säkerställt, utsatthet för brott minskar. Dock
med reservation för hur stor minskningen är. Den kan vara mindre än siffrorna visar och är förmodligen det i de flesta kommuner, främst pga att antalet yngre svarande är så få. Yngre personer är normalt mer utsatta för brott än äldre. Sammanfattningsvis kan konstateras att trygghetsindex för Uppsala län har förbättrats sedan mitten av 2000-talet och att utsattheten för mängdbrott (våld, stölder och skadegörelse) har sjunkit, förmodligen rätt avsevärt. Dessa resultat kan bedömas som säkerställda. Östhammars värde på 0,82 för generellt trygghetsindex är det lägsta värde någonsin uppmätt i Sverige sedan mätningarna startade år 1997och indikerar en mycket stor trygghet i denna kommun.