KLOCKRIKE KYRKA Klockrike socken Motala kommun Linköpings stift Östergötlands län

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 KLOCKRIKE KYRKA Klockrike socken Motala kommun Linköpings stift Östergötlands län

EKEBYBORNA KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport november 2005 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 KLOCKRIKE KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 SOCKNEN... 6 KYRKOMILJÖN... 6 KYRKOGÅRDEN... 6 KYRKOBYGGNADEN... 6 Exteriör beskrivning... 8 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 11 Kyrkogården... 11 Kyrkobyggnaden... 11 HÄNDELSELISTA... 12 ÖVRIGT... 15 Befintliga skyddsformer... 15 Övriga inventeringar... 16 Källor... 16 Kartor... 16 2

Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 3

Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

KLOCKRIKE KYRKA Motala Klockrike 10:1, Klockrike socken, Motala kommun, Bobergs härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Klockrike och Brunneby församlingar uppförde 1826 en gemensam kyrka på en ny kyrkplats ca en kilometer norr om Klockrike medeltida kyrka. Den nya kyrkan uppfördes 1826-1830 efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Den tillhör en av länets största landsbygdskyrkor. Den uppfördes av sten med rektangulärt långhus med raksluten östvägg, ursprungligen inrymmande två sakristior samt herrskapsläktare samt torn i väster. Exteriören präglas av en stram nyklassicism. Fasaderna är putsade och avfärgade i vitt och sadeltaket är belagt med kopparplåt. Huvudingången är via tornet i väster, men ingångar finns även centralt placerade på sydfasaden samt i öster. Interiören har bevarat sin ursprungliga prägel med kyrkorummet som genomströmmas av ljus genom de stora fönsteröppningarna och det höga tunnvalvet. Korväggen med sina rika och ovanliga väggmålningar tillsammans med Bengt Frökenbergs målade rullgardiner utgör ett ovanligt inslag i länets kyrkobyggnader. BESKRIVNING OCH HISTORIK Utsnitt ur ekonomiska kartans blad 085 74 Klockrike, 1982. 5

SOCKNEN Klockrike är en medeltida sockenbildning och omtalas på 1300-talet som Klokkarike. Socknen är belägen i ett av Östergötlands bördigare områden och huvudnäringen är och har varit jordbruk. Socknen är fornlämningsrik med bl a en domarring i Berga. Socknen har även i äldre tider hyst tingsplats. Ett flertal större gårdar finns i socknen, däribland Berga, Hassla, Karstorp och Walstad. I slutet av 1800-talet öppnades järnvägssträckningen mellan Linköping och Vadstena för trafik med station i Klockrike. Järnvägen är numer nedlagd. Klockrike och Brunneby församlingar uppförde 1826 en gemensam kyrka på en ny kyrkplats ca en kilometer norr om Klockrike medeltida kyrka. Klockrikes kyrka revs 1825. Brunnebys kyrka såldes 1828 och blev gårdsmagasin. Den togs åter i bruk på 1960-talet. KYRKOMILJÖN Kyrkomiljön är belägen vid ett vägskäl på en uppodlad ås i det öppna odlingslandskapet. Den omgivande bebyggelsen är uppförd under 1900-talet med bl a två generationers skolbyggnader. Dessa är fortfarande i bruk. Omedelbart väster om kyrkan uppfördes 1942 en ny prästgård, vilken numer är i privat ägo. Den f d prästgården med en mangårdsbyggnad uppförd 1813 är belägen i Täcktö by, som är belägen ca en kilometer sydöst om kyrkan, KYRKOGÅRDEN Kyrkan omgärdas av en stenmur med äldre ingångar i söder och väster. På kyrkogårdens norra del uppfördes 1939 ett gravkapell. Det kan eventuellt vara ritat av arkitekt Karl Martin Westerberg som vid den tidpunkten var ansvarig för en renovering av kyrkan. Gravkapellet renoverades 1965 under ledning av ingenjör Allan Jakobsson vid Byggnadstekniska byrån i Motala. Kapellet försågs då bl a invändigt med nytt golv av kalkstensplattor. Gravkapellet har en kvadratisk grundplan med en utbyggnad mot öster med nedgång till källaren. De vita fasaderna är spritputsade och topptaket belagt med kopparplåt. Ingången är förlagd åt väster med en kopparklädd dubbeldörr. I norr och söder finns rektangulära fönsteröppningar med överhängda vita bågar med gröntonat antikglas i blyspröjs. I gravkapellet finns en dopfunt av trä, sannolikt tillverkad i slutet av 1800-talet av den dövstumme hantverkaren Carl Gustaf Westell i Lönsås. Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan i Klockrike socken var uppförd av sten under medeltiden. Dess byggnadshistoria är inte närmare känd. Man vet dock att den hade blivit tillbyggd i norr och söder och hade på 1820-talet formen av en korskyrka. Kyrkan var tornlös och klockorna 6

hängde i en klockstapel. Klockstapeln, som allmänt kallades Helge Björns torn, förstördes vid ett blixtnedslag 1818. Detta bidrog till att sätta fart på beslutet att bygga en ny gemensam kyrka för Klockrike och Brunneby församlingar. Den nya kyrkan uppfördes på Gislorps ägor en knapp kilometer norr om den medeltida kyrkplatsen. Kyrkan uppfördes mellan åren 1821-1830 efter ritningar utförda av arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet. Enander (1788-1843) ritade ett stort antal kyrkor i en enkel och saklig stil som genom Överintendentsämbetet spreds över hela landet. Kyrkan, som fick namnet Josephina efter landets kronprinsessa, fick ett stramt nyklassicistiskt formspråk med rena vitputsade fasader, stora symmetriskt placerade fönsteröppningar och ett relativt flackt sadeltak. Planformen är rektangulär och i den östra delen avdelades utrymmen för bl a sakristior och herrskapsläktare. Kyrkan hade ursprungligen två sakristior för både komminister och kyrkoherde. På den ursprungliga ritningen från 1821 har Enander ritat in en altarpredikstol. Altarpredikstolen var ett uttryck för en strävan att koncentrera prästens hela insats till koret och hade sin storhetsperiod runt skelskiftet 1800. Redan på 1830-talet avråddes dock församlingarna från att uppföra altarpredikstolar. Korabsiden försågs istället med en stor muralmålning föreställande Jesus uppståndelse ur graven. Altaret var försett med ett förgyllt kors med svepning. Kyrkan hade även herrskapsläktare, vilka ovanligt nog placerades i öster med öppningar över sakristiedörrarna. Öppningarna försågs med rullgardiner, som var målade av Bengt Frökenberg. Målaren Bengt Frökenberg (1776-1845) var bosatt i Vadstena och Linköping och var inspirerad av Pehr Hörbergs måleri och efterbildade ofta dennes målningar. Sannolikt har han även utfört korabsidens målning samt övrig dekormålning. Kyrkan försågs med en ny orgel byggd 1842 av orgelbyggaren Per Zacharias Strand i Stockholm. Strand (1797-1844) var en ofta anlitad orgelbyggare som har byggt ett 70-tal orglar till kyrkor runt om i landet. Klockrike kyrka 1931. I mitten av 1800-talet bekostade en privatperson en ny altartavla. Den är målad av Fredrik Westin (1772-1862), som bl a var professor vid Konstakademien i Stockholm. Altaruppsatsen ritades av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet. Under 1800-talet övermålades en del av korväggens målningar och fönsteröppningarna försågs med gjutjärnsfönster. En större renovering utfördes 1939-1940 under ledning av arkitekt Karl Martin Westerberg. En del av korväggens övermålade dekorationer togs åter fram, bänkarna moderniserades och interiören försågs med en ny färgsättning. Före renoveringen hade kyrkan 660 sittplatser samt 84 på läktaren. K M Westerberg (1892-1963) beskrivs som en konservativ klassicist som under 1920-1950-talen ritade ett antal kyrkor och kapell runt om i Sverige. Under såväl 1960-, 1970- och 1980-talen var byggnadsingenjör Ture Jangvik i Linköping ansvarig för en del förändring både exteriört och interiört, varav det mest genomgripande var att ersätta 7

långhusets spåntak med kopparplåt 1967. Kyrkans nuvarande utformning och färgsättning härrör från den senaste renoveringen, som utfördes 1998 under ledning av arkitekt Magnus Ahrén. Kyrkorummet försågs då med läktarunderbyggnader och bl a bänkinredningen återfick en äldre färgsättning i en rödbrun marmorering. Exteriör beskrivning Klockrike kyrka är orienterad i öst-västlig riktning och består av ett rektangulärt långhus som i öster inrymmer kor, sakristia och väntrum, samt ett torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten och tegel och de vita fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och dekorativa detaljer, som t ex en profilerad list i fönsteröppningarnas nederkant. Sockeln är spritputsad och avfärgad i grått. Tornets väggliv avslutas uppåt med en konsollist och kröns av en huv med en öppen trälanternin målad i gult. Det relativt flacka sadeltaket, som ursprungligen var spåntäckt, är sedan 1967 belagt med kopparplåt. Även tornhuven, ståndrännor, stuprör och fönsterbleck är av kopparplåt. De symmetriskt placerade fönsteröppningarna är rundbågiga med brunmålade gjutjärnsbågar med dekorativ spröjsning. Bågarna är inmurade direkt i väggen. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra sidan av långhuset. Västportalen har en rakavslutad rusticerad omfattning med en låg stickbågig dörröppning. Den grönmålade dubbeldörren är sannolikt originaldörren med spegelindelning med en nedre räfflad fyllning. Över porten finns en minnestavla av kalksten med följande inskription: KYRKAN JOSEPHINA SAMMANBYGGD AF KLOCKRIKE OCH BRUNNBY FÖRSAMLINGAR UNDER KONUNG CARL XIV JOHANS 8DE REGERINGSÅR 1826. Sydingången är placerad i en rusticerad mittrisalit. Den södra porten har i stort sett samma utformning som den västra, men är eventuellt en kopia från 1985 av den ursprungliga dörren. En äldre kalkstenhäll ligger som trappsten. Även mitt på långhusets norra sida finns en mittrisalit, men med ett fönster. På östra sidan finns en liknande port till sakristians förstuga och på tornets nordsida en ingång till en f d likbod med en rundbågig enkel plankdörr med äldre smide. Den f d likboden är inrymd under torntrappan och används som förråd. Interiör beskrivning Långhuset är rektangulärt. Mittgångens golv består av äldre räfflade kalkstenshällar, medan sidogångarnas släta kalkstensplattor tillkom vid renoveringen 1939-1940. Bänkkvarterens golv består sedan 1939-1940 av smala, obehandlade brädor. Väggarna och det relativt höga tunnvalvet är vitputsade och avdelas genom en profilerad taklist. Fönsteröppningarna försågs vid renoveringen 1939-1940 med innanfönster med gråmålade träbågar försedda med 8

antikglas i blyspröjs. Sydportalens port har en gråmålad insida och i väster finns en dörröppning till vapenhuset med gråmålade dubbeldörrar med spegelindelning, som tillkom vid renoveringen 1939-1940. Bänkinredningen, som är indelad i fyra kvarter, är sluten mot mittgången och öppen mot sidogångarna. Färgställningen härstammar från 1998 med utgångspunkt från en äldre framskrapad färgsättning med bänkarnas insidor målade i ljusbrunt och de marmoreringsmålade luckorna i rödbrunt. I väster bärs orgelläktaren upp av släta, gråmålade pelare. Läktarbarriären är rak med spegelindelning som avdelas med kannelerade pilastrar av samma typ som på altarringen. Barriären är gråmålad med förgyllning. Vid renoveringen 1998 tillkom läktarunderbyggnader av slät gråmålad panel innehållande toalett, pentry och kapprum. Läktaren nås via vapenhuset. Trägolvet är obehandlat. På norra sidan finns de ursprungliga gradängerna och läktarbänkarna bevarade, medan endast gradängerna kvarstår på södra sidan. Orgeln är byggd 1842 av orgelbyggaren Per Zacharias Strand. Fasaden är målad i grågrönt med rikliga förgyllningar. Korets golv ligger ett steg högre än långhusets golv. Golvet består av äldre kalkstenhällar med ett flertal ilagda gravhällar. Koret utvidgades vid renoveringen 1998 och det nya golvet består av slätpolerade kalkstenplattor. Väggar och tak är en fortsättning av långhuset. I öster finns en halvrund korabsid som flankeras av illusionsmålade lisener. På ömse sidor finns dörrar till den bakomliggande sakristian och väntrummet. Dörrarna är originaldörrar, enkla med spegelindelning och arkitektoniskt uppbyggd omfattning. Över dörrarna finns målningar på duk föreställande Hedarnas tillbedjan och Bebådelsen för Herdarna. Målningarna är utförda av Bengt Frökenberg och den ena är, enligt uppgift, signerad B Frökenberg 1829. Målningarna ingår i en komposition med draperier, burspråk och lisener målade i en teknik som kallas trompe l œil, d v s som bedrar ögat. I korabsiden finns en muralmålning från 9

kyrkans byggnadstid föreställande den Tomma graven. Framför muralmålningen finns en altaruppställning med kolonner som bär upp en strålsol, troligen ritad av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson 1856. Altartavlan föreställer Kristus i Getsemane och är målad av Fredrik Westin och är signerad WESTIN pinxt 1857. Altaret är av trä, gråmålat och med rundade hörn. Altarringen, som är från byggnadstiden, är halvrund och indelad i stora ljusa fält med räfflade lisener av samma typ som läktarbarriären. Predikstolen, som också är från kyrkans byggnadstid, är placerad på norra sidan med rund korg, draperimålat ryggtycke och ljudtak. Korgen är försedd med skulpterade och förgyllda ornament i relief som bl a visar lagens tavlor i Guds hand. Dopfunten är medeltida och av kalksten. Den härstammar sannolikt från Harstads rivna medeltidskyrka. Nummertavlorna är ovala med rikt skulpterade och förgyllda ramar krönta av en lyra samt med tillhörande nummerlådor. Sakristian är belägen i nordöst bakom koret. Golvet är relativt sent inlagt och består av smala obehandlade brädor. Väggar och tak är putsade i bruten vit. Fönsteröppningen i norr är försedd med brunmålade luckor med äldre smide. Utmed den rundande väggen i väster finns en äldre gråmålad skåpsinredning. Mot den östra väggen tillkom nya textilskåp vid renoveringen 1998. Från sakristian finns en dörr i sydöst till en förstuga eller vindfång. Från förstugan leder en dörr till ett litet trapphus med ytterligare en dörr till rummet på andra sidan korabsiden, som sedan 1998 är inrett till väntrum. Från trapphuset leder en trappa av obehandlat trä till sakristians övervåning. Övervåningen är indelad i två rum med en smal passage emellan. I den västra väggen finns smala nischer efter de igensatta öppningarna till herrskapsläktarna. I det norra rummet förvaras även det ursprungliga förgyllda korset. 10

Vapenhuset har ett äldre kalkstensgolv. I söder och norr finns inbyggda trappor till tornet och orgelläktaren. Taket består av ett flackt trätunnvalv av vitmålade, breda brädor. Väggarna är klädda med slät panel som är stänkmålad i grått och försedda med väggfasta bänkar. Under trappan i söder finns ett toalettutrymme. Tornet nås via trappor från vapenhuset. Första våningen har ett golv av breda, obehandlade brädor, vitputsade väggar och ett gråmålat brädtak. I öster finns en gråmålad dubbeldörr till orgelläktaren. I söder och norr finns runda fönsteröppningar. Mot väster finns en enkel inhägnad med ett spjälstaket. Därinnanför finns en trampmaskin för klockringningen samt en enkel trätrappa till tornets övre våningar. Andra våningen har i stort sett samma ytskikt. I väster finns ett lunettfönster. I kammaren förvaras träformar till gjutjärnfönstren. Även våning tre och fyra har en liknande utformning. På fjärde våningen finns i öster en plåtdörr till långhusvinden samt runda fönsteröppningar i söder och norr. Däröver finns klockvåningen. Kyrkan har två klockor, storklockan gjuten 1818 av klockgjutaren Lars Öhman i Norrköping och lillklockan, även den omgjuten 1818. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, kyrkogården och gravkapellet utgör tillsammans med de olika generationernas skolbyggnader och den f d prästgården en kulturhistorisk intressant kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsen som socknens centrum. Skolbyggnaderna, som fortfarande är i bruk, bidrar starkt till en historisk kontinuitet. Kyrkogården Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Klockrike kyrka tillhör en av länets största landsbygdskyrkor. Den representerar på ett tydligt sätt de nya kyrkobyggnader som uppfördes på en ny kyrkplats på grund av bl a sammanslagning av församlingar och befolkningsökningen. Kyrkan präglas såväl exteriört som interiört av byggnadstidens ideal i en stram nyklassicism. Exteriören har tidstypiska ljusa spritputsade fasader med slätputsade omfattningar, stora symmetriskt placerade fönsteröppningar och centralt placerad sydportal samt flack tornhuv med öppen lanternin. Interiören har bevarat sin ursprungliga prägel med kyrkorummet som genomströmmas av ljus genom de stora fönsteröppningarna och det höga tunnvalvet. Det äldre kalkstensgolvet och gravhällarna samt bevarad originalinredning, som bl a innerdörrar bidrar starkt till intrycket. Korväggen med sina rika och ovanliga väggmålningar tillsammans med Bengt Frökenbergs målade rullgardiner utgör ett ovanligt inslag och har stora regionala och konsthistoriska värden. Altarring, predikstol, nummertavlor, orgel och orgelläktare tillhör den ursprungliga inredningen och har mycket stora konst- och kyrkohistoriska värden. Även den senare tillkomna altaruppsatsen och altartavlan har stora konsthistoriska värden. Sakristians övervåning har bevarat sin ålderdomliga utformning med spår av de ovanliga herrskapsläktarna. Även tornet har behållit en ålderdomlig prägel med bl a trampmaskinen. Dessa utrymmen bär spår av ålder och patina, vilket i övrigt numer är ovanliga inslag i kyrkobyggnaderna. Värt att notera är även att läktarens norra sida har bevarat sina gradänger och originalbänkar. Sammanfattning Kyrkans exteriör och interiör utgör ett välbevarat exempel på de stora kyrkobyggnaderna som uppfördes under 1800-talets första hälft i en stram nyklassicism. 11

Interiören präglas av byggnadstidens ideal med sitt stora och ljusa kyrkorum. Korväggens illusoriska väggmålningar tillsammans med Bengt Frökenbergs målade rullgardiner utgör ett ovanligt inslag i länets kyrkorum och har stora regionala och konsthistoriska värden. Trampmaskinen visar på den mekaniska utvecklingen under 1800-talet. Från den medeltida kyrkan, eventuellt från båda kyrkorna, kvarstår en del inventarier, däribland gravhällar och en altarskiva. Kyrkans äldre föremål visar på en lång historisk kontinuitet och samband med den nu riva medeltidskyrkan. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1100-1529 Nybyggnad Kyrka av sten, planform okänd, riven 1825. (BR) 1757 Arkitekturbunden utsmyckning inre målningsarbeten av målarmästare Sven Gustavsson Stoltz, Vadstena. (BTC) 1810-1819 Beslut om sockensammanslagning av Klockrike och Brunneby socknar. (GÅ) 1818 Klockstapeln, Helge Björns torn, vid Kockrike medeltidskyrka förstördes vid ett blixtnedslag. (Kl) 1818 Specifika inventarier storklockan göts hos klockgjutaren Lars Öhman, Norrköping. (Kl) 1818 Specifika inventarier lillklockan omgöts, tidigare storklockan i Brunneby kyrka, sprack 1818. (Kl) 12

1825 Riven Klockrike medeltidskyrka revs, utgör idag en ruin. (BR) 1825-1826 Nybyggnad Kyrkan i sin helhet. Ny kyrka av sten uppfördes på ny plats med rektangulärt långhus, som invändigt avdelas i öster i ett segmentsformat korutsprång, innehållande bl a sakristia, torn i väster. Arkitekt Samuel Enander, byggmästare Johan Holmberg. (BR) 1825-1826 Fast inredning bänkinredning, predikstol. (SvK) 1826 Arkitekturbunden utsmyckning muralmålning Den tomma graven på korets östvägg, utförd av fabrikör Vulcan, Vadstena eller Bengt Frökenberg. (SvK) 1827 Brunneby medeltida kyrka såldes av församlingen till Kapten J A Tigerclou för att användas som sädesmagasin. (Östgöta-Tidningen 1940-12-16) 1829 Specifika inventarier målningar på väv, rullgardiner, framför östväggens herrskapsläktare, målade av Bengt Frökenberg. (SvK) 1830 Invigning av Josephina kyrka. (SvK) 1842 Fast inredning orgel, byggd av Per Zacharias Strand, Stockholm, renoverad 1926, 1940, 1972 och 1987. (RAU) 1850-1899 Specifika inventarier dopfunt av trä, sannolikt tillverkad av hantverkaren Carl Gustaf Westell, Lönsås. (K) 1856 Ändring ombyggnad, interiör, eventuellt igenmurades nischerna till herrskapsläktarna på östväggen nu eller på 1880-talet. Interiören ommålades i vitt.(svk) 1856 Specifika inventarier Altaruppställning, troligen ritad av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson, Överintedentsämbetet. (SvK) 1857 Specifika inventarier altartavla Kristus i Getsemane, målad av Fredrik Westin, skänkt av fröken A E Stjernberg på Hassla. (BR, Östgöta-Tidningen 1940-12-16) 1857 Ändring fast inredning, altaret flyttades fram ett par meter. (Östgöta- Tidningen 1940-12-16) 1880-1899 Ändring ombyggnad, exteriör, nya gjutjärnsfönster med kulörta glas i de övre rutorna. (SvK) 1880-1899 Ändring ombyggnad, interiör, hörnlisenerna övermålades, ommålning med bl a bröstning och absidens hjälmvalv i blått med stjärnor. (SvK) 1880-1899 Teknisk installation kaminer i hörnen söder och norr om sakristiedörrarna. (SvK, ÖLM) 1880-1929 Ändring ombyggnad, exteriör, putslagning och avfärgning av fasaderna, ommålning av snickerierna med grå västportal och röd sydportal. Tornets spån ersattes av kopparplåt. Lanterninen målades i vitt och gult. (SvK) 1926 Renovering fast inredning, orgeln från 1842 renoverades av C A Lund, Linköping, även 1940, 1972 och 1987. (RAU) 13

1939 Grundförstärkning. (ÖLM) 1939-1940 Ändring ombyggnad, exteriör, putslagning och avfärgning, ommålning av snickerierna. Lanterninen målades i rosa och vitt. De färgade glasrutorna borttogs, nya fönster i tornet. Arkitekt Karl Martin Westerberg. (BR) 1939-1940 Ändring ombyggnad, interiör, delvis nytt kalkstensgolv och nytt trägolv i bänkkvarteren, innanfönster, nischerna till korväggens herrskapsläktare försågs åter med Frökenbergs målningar, hörnlisenerna återställdes, bänkinredningen moderniserades och målades i mossgrönt, bänkarna under läktaren borttogs, predikstolen renoverades. Ny dörr och portal mot vapenhuset. Golvet isolerades. Ommålning av interiören. Altaruppsatsen målades i bruna toner, predikstolen i vitt med blåa fält. Arkitekt Karl Martin Westerberg, Konservator Sven Sundbaum, Linköping. (SvK, Östgöta-Tidningen 1940-12-16) 1939-1940 Arkitekturbunden utsmyckning korväggens målningar framtogs. Konservator Sven Sundbaum, Linköping. (SvK) 1939-1940 Konservering -specifika inventarier, medeltida inventarier konserverades och återuppsattes i kyrkan. Konservator Sven Sundbaum, Linköping. (SvK) 1939-1940 Teknisk installation Elektriskt ljus och värmeinstallation. (SvK) 1940 Renovering fast inredning orgeln från 1842 renoverades av orgelfirman Hammarberg, Göteborg, även 1926, 1972 och 1987. (RAU) 1958 Ändring ombyggnad, exteriör, takrännor och stuprör monterades. Fasaderna kalkades. (SvK) 1965 Specifika inventarier en medeltida dopfunt med osäker proveniens, eventuellt från den rivna kyrka i Harstad, skänktes till kyrkan av ägarna till Valstad gård, där dopfunten stått ute i parken. (GÅ, Ölk) 1967 Ändring ombyggnad, exteriör, långhusets spåntäckning ersattes med kopparplåt. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (SvK) 1968 Vård/underhåll, exteriör, omputsning samt ommålning av snickerierna. (SvK) 1969 Teknisk installation WC under trappan i vapenhuset. Ingenjör Ture Jangvik, K-Konsult, Linköping. (ÖLM) 1970 Teknisk installation automatisk klockringning och lucköppning. (K) 1972 Ändring fast inredning orgeln från 1842 reparerades av Reinhard Kohlus, Vadstena, även 1926, 1940 och 1987. (RAU) 1975-1976 Vård/underhåll, interiör, putslagning av tak och väggar, sannolikt uppsattes nu mikrolitväv i tunnvalvet, ommålning av interiör och inredning. Altaruppsats, predikstol och orgelfasad endast rengjorda. På korväggen framtogs den ursprungliga altartavlan, som flankerats av målade kolonner och draperimålningar. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (SvK) 1985 Vård/underhåll, exteriör, tornets puts knackades ner, omputsning och avfärgning, ommålning av snickerier. Dörrarna på södra sidan utbyttes mot 14

nygjorda kopior eller endast lagades. Ingenjör Ture Jangvik, K-konsult, Linköping. (SvK, ÖLM) 1987 Ändring fast inredning orgeln från 1842 reparerades av Bröderna Moberg, Sandviken, även 1926, 1940 och 1972. (RAU) 1998 Vård/underhåll, exteriör, lagning av putsskador på tornet, avfärgning av samtliga fasader, rötskadat virke på ex lanternin utbyttes mot nytt, lanternin, fönster och dörrar målades med linoljefärg. Arkitekt Magnus Ahrén, Ahréns Arkitektkontor AB, Linköping. Byggentreprenör AB Lars Samuelssons Byggnadsfirma, Torpa. (ÖLM) 1998 Ändring ombyggnad, interiör, läktarunderbyggnader innehållande handikapps- WC, pentry och förråd, koret utökades och den främre bänkraden togs bort, tak och väggar ommålades, golvet i bänkkvarteren slipades och oljades, bänkluckor, altarring och läktarbröstning ommålades enligt äldre färgsättning, ommålning av vapenhuset med en stänkmålning som skrapades fram, konserveringsåtgärder på altartavlan, korets väggmålning samt predikstol, den s k komministerns sakristia på södra sidan omgjordes till väntrum, långhusvinden isolerades med mineralull. Arkitekt Magnus Ahrén, Ahréns Arkitektkontor AB, Linköping. Olle Gustavsson Måleri AB, Askeby, Konservator Sten Peterson. (ÖLM) 1998 Specifika inventarier nytt skrudskåp placerades i sakristian. (ÖLM) 1998 Teknisk installation ny el-central i väntrummet. (ÖLM) 2005 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se BTC Carlsson-Tisell, Birgitta, Hjärtats ikonografi och målaremästare S G Stoltz verksamhet. Ingår i Kyrka i bruk, Meddelande från Östergötlands länsmuseum 1996. GÅ Åström, Gunnar, Klockrike kyrka, 1966. K - Kyrkan Kl Klockrike, glimtar från förr och nu. Sammanställt av elever och lärare vid Klockrike skola, läsåret 1986/87.. RAU Unnerbäck, Axel. R. Orgelinventarium, Einar Ericis inventarium över bevarade klassiska kyrkorglar. Sthlm 1988 Ölk - Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv ÖVRIGT Befintliga skyddsformer Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Klockrike kyrkomiljö, K19, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. 15

Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Källor Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Mörkfors, Gunnel, Nyklassicistiska kyrkorum. Utvecklingen i Östergötland 1760-1860. Ingår i Kyrka i bruk, Meddelande från Östergötlands länsmuseum 1996. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-N, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1948 Åström, Gunnar, Klockrike kyrka, 1966. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums arkiv. Kartor Häradsekonomisk karta 1868-1877, Flista Ekonomisk karta, 1948 och 1982, blad 8F 7e Klockrike Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i november 2005. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. 16