BANKEKIND KYRKA Bankekind socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 BANKEKIND KYRKA Bankekind socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 BANKEKIND KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport juni 2004 Innehåll BANKEKIND KYRKA... 1 Innehåll... 2 INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 BANKEKIND KYRKA... 5 Socknen...6 Kyrkomiljön... 7 Kyrkogården... 7 Kyrkobyggnaden... 7 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkogården Kyrkobyggnaden HÄNDELSELISTA BEFINTLIGA SKYDDSFORMER KÄLLOR Övriga inventeringar Kartor

3 INLEDNING Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. 3

4 Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisktopografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

5 BANKEKINDS KYRKA Linköping Bankekinds kyrkojord 1:1, Bankekinds socken och härad, Linköpings stift, Östergötlands län och landskap. Bankekind, eller Svinstad som socknen hette fram till 1902, är en medeltida socken. Kyrkan uppfördes av sten under 1100-talets slut, sannolikt på kungligt initiativ, med ett rektangulärt långhus, smalare absidkor och ett påkostat torn i väster. År 1758 byggdes ett nytt långhus intill det medeltida tornet. Långhuset, som uppfördes av byggmästaren Anders Hansson i Kärna, har rakslutet kor och sakristia i norr. Fasaderna är putsade under ett brant koppartäckt sadeltak, som är avvalmat i öster. Kyrkans huvudingång är förlagd till södra långsidan, där även en kordörr återfinns. Kyrkobyggnaden har ett högt och dominerande läge i det fornlämningsrika sprickdalslandskapet. Vid kyrkan finns en äldre f d sockenstuga och skola samt modern villabebyggelse. Utsnitt ur ekonomiska kartan, Bankekinds kyrka 5

6 Socknen Svinstad socken bytte officiellt namn till Bankekind Det är en medeltida socken och det äldsta kända skriftliga belägget härstammar från Från omkring 1360 fram till reformationen lydde socknen under Askeby klosters patronatsrätt. Enligt ett beslut från 1760 fram till 1866 hade ägaren till Grävsten patronatsrätt över församlingen. Det innebar bl a att patronus själv utsåg t ex kyrkoherde. Grävstens egendom donerades till socknen Socknens övriga större egendomar har hört till Sturefors i Vist socken och Adelsnäs i Åtvids socken. Landskapet präglas av en småbruten, omväxlande bergig och uppodlad terräng med inslag av sjöar. Större delen tillhör dock den bördiga östgötaslätten och jordbruket har varit den viktigaste näringen. Socknen är rik på fornlämningar. Inom socknen fanns i mitten på 1700-talet tre tegelbruk. I 1872 års kalender över Östergötland omnämns fyra kvarnar och tre sågverk samt ett ångbränneri. Bankekinds härads tingsplats har sedan medeltiden legat i socknen. Ett äldre tingshus fanns i kyrkans närhet, men brann på 1770-talet. Ett nytt tingshus, Fillinge tingshus, som fortfarande finns bevarat, uppfördes 1790 vid gästgivargården, ca 4 km söder om kyrkan utmed den äldre landsvägen mellan Linköping och Åtvidaberg. Bankekind kyrka 1915, ÖLM:s arkiv. 6

7 Kyrkomiljön Kyrkan har ett högt och dominerande läge i det fornlämningsrika sprickdalslandskapet. Mot öster och väster stupar det brant ner mot den dalsänka där Bjärstaån, Svinstadsjöns utflöde i Roxen, är belägen. Kyrkan har sannolikt ursprungligen varit omgiven av vatten eller sump- och våtmarker. Sydöst om kyrkan ligger en byggnad, som inrymt såväl sockenstuga, skola som fattigstuga, numera församlingshem. Den uppfördes i en våning i början av 1800-talet och påbyggdes med ytterligare en våning Söder om kyrkogårdsmuren låg, de numer rivna, kyrkstallarna. Den f d prästgården är belägen ca 400 meter norr om kyrkan. Mellan kyrkan och prästgården har ett modernt villasamhälle vuxit upp. Kyrkogården Kyrkogården sträcker sig framför allt söder om kyrkan och omgärdas av en mur av gråsten i kallmur. Ingången är förlagd i sydöst med murade grindstolpar och grindar av smidesjärn från Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken. Kyrkobyggnaden Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men sannolikt uppfördes kyrkan i sin helhet i slutet av 1100-talet eller omkring år 1200 med ett rektangulärt långhus med smalare absidkor och torn i väster. Det medeltida långhuset revs i mitten av 1700-talet och ersattes av ett nytt år När putsen knackades ner vid renoveringsarbeten 1962 upptäcktes att en hel del material från den gamla kyrkan använts vid uppförandet av det nya långhuset. Flera kalkstenar med en enkel skråkant påträffades. Dessa har likheter med tornets sockel och har sannolikt haft en motsvarande placering på det medeltida långhuset. Även bjälkar i den nuvarande sakristians takkonstruktion har sannolikt ingått i det medeltida långhusets takkonstruktion. 7

8 Kyrkan har ett s k västverk, vilket är en benämning på speciellt utformade torn, som ofta uppförts på initiativ av en kung eller storman. Tornet är uppfört av gråsten och kalksten med hörnkedjor och muröppningarnas omfattningar av kalksten. Det har även axmurning, s k opus spicatum, som åstadkommits genom att kalkstenskivor murats på snedden. Tornet har varit putsat med en tunn slevdragen puts, vilken försetts med kvaderritsningar på samma sätt som skett invändigt. Tornets bottenvåning används idag som gravkapell. Det består av ett kvadratiskt, tunnvälvt mittrum med en rundbågig öppning mot kyrkorummet samt smala sidorum mot söder och norr. Bottenvåningen har inte haft någon direkt kommunikation med tornets övre våningar. Trappor till andra våningen löper i södra och norra muren och mynnar i långhuset, den norra har dock murats igen. Rummet på andra våningen har en absidformad nisch mot öster flankerad av rundbågiga nischer, som ursprungligen varit öppna mot långhuset. Det finns olika tolkningar på rummets användning, men sannolikt har det använts som ett enskilt kapell. Den södra nischen har varit utgången till en nu försvunnen läktare inne i kyrkan. I den norra nischen löper en trappa i muren upp till nästa våning. Även den närbelägna Askeby kyrka har ett västverk av likartad utformning, som tyder på kungligt inflytande i någon form. Genom dendrokronologi, d v s årsringsdatering, har man kunnat fastställa att träbjälkarna i klockvåningen i tornet i Bankekind har fällts :e antikvarie Jan Eriksson vid länsstyrelsen i Östergötland har tolkat det som att Bankekinds kyrka uppfördes på kungligt initiativ efter att Askeby kyrka överlåtits till cistercienserorden på 1180-talet. 8

9 Det medeltida långhuset revs i samband med att ett nytt långhus uppfördes 1758 i anslutning till det medeltida tornet. Långhuset uppfördes efter tidens byggnadsideal med rektangulärt långhus med rakslutet kor och sakristia i norr. Fasaderna är putsade under ett brant sadeltak, som är avvalmat mot öster. Taket är nu täckt med kopparplåt, men var ursprungligen spåntäckt. Huvudingången är förlagd till södra långhusmuren, där det även finns en koringång. Byggmästare var den i Östergötland mycket produktive klockaren och byggmästaren Anders Hansson i Kärna. Kammarherren Johan Steuch på Grävstens säteri stod för ritningarna och bekostade även nybyggnationen. Tornhuven fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad , vilken även bekostades av Steuch. Han belönades därefter med jus patronatus, d v s patronatsrätt. Koret präglas fortfarande, trots ett flertal förändringar, av byggnadstidens stilideal. Altaruppsatsen är ursprunglig och tillverkad av Johan Ljung i Stockholm. Altartavlan, som målades av Johan David Schwartz 1723 och övertogs från den gamla kyrkan, fogades in i den nya altaruppsatsen. Även altaret är sannolikt samtida med kyrkorummet. Den ursprungliga orgeln ersattes 1857 av en ny, som är tillverkad av orgelbyggaren Sven Nordström i Flisby. Predikstolen, som är tillverkad av en okänd mästare 1667, överflyttades från det gamla långhuset. Den är placerad på norra sidan och har uppgång från den bakomliggande sakristian. Från den gamla kyrkan kommer också den medeltida dopfuntscuppan av gotländsk kalksten och dopfunten av kalksten från 1661, troligen från Michaels Hackes verkstad i Skänninge, samt sakristians medeltida smidesornerade dörr. 9

10 Mellan åren genomgick kyrkan en större renovering. Kyrkorummet försågs, enligt de nya idealen, med öppna bänkar i stället för de äldre slutna bänkkvarteren. Altaranordningen försågs med en ny altarring. Sannolikt tillkom läktarunderbyggnaderna vid detta tillfälle. De inrymde på södra sidan ett vapenhus med ovala fönster mot kyrkorummet. Huruvida det tidigare fanns något vindfång eller vapenhus vid södra ingången är oklart. Tornets bottenvåning iordningställdes till gravkapell och en ny portal togs upp i väster. År 1928 lade arkitekten Erik Fant fram ett förslag till renovering av kyrkan. Församlingen accepterade inte allt i Fants förslag, så det dröjde till 1937 innan en renovering kom till stånd. Arbetena utfördes under ledning av arkitekt Johannes Dahl i Tranås, men i stort sett efter Fants förslag. Korets fönster mot öster sattes igen och de sena 1800-talsbänkarna i koret ersattes av nya med återanvändning av bevarade bänkskärmar och dörrar från De ursprungliga draperimålningarna runt fönstren, som överkalkades vid den förra renoveringen 1896 framtogs. På 1940-talet försågs orgeln med ett nytt verk, byggt av A Mårtensson i Lund och på 1960-talet ersattes yttertakets spånbeläggning av kopparplåt. År 1972 byggdes bl a de befintliga utrymmena under läktaren om och en ny trappa till orgelläktaren uppfördes efter ritningar av ingenjör Ture Jangvik i Linköping. Värt att notera är även att det finns två gravstenar i vapenhusets golv samt att det tidigare funnits ett gravkor under koret. 10

11 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan har tillsammans med den f d sockenstugan och skolan ett mycket framträdande läge i landskapet och samhället. Kyrkogården Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras den kulturhistoriska bedömningen. Kyrkobyggnaden Det medeltida tornet med sitt ovanligt påkostade västverk tyder på kunglig påverkan. Det är trots det rivna medeltida långhuset en viktig källa till empiriska, d v s jämförande studier med andra bevarade kungskyrkor. Kyrkans exteriör präglas i hög grad av den omfattande nybyggnationen på 1750-talet. Kyrkan är ett tidstypiskt exempel för de små medeltida kyrkorna som byggdes om och till under den här perioden för att kunna rymma en växande församling. Långhuset har bevarat sin ursprungliga karaktär med valmat tak, putsade släta fasader samt småspröjsade fönster. Interiören har, trots sentida förändringar, behållit sin huvudsakliga prägel från byggnadstiden. Värt att notera är även att läktarens norra sida har bevarade läktarbänkar från 1890 års renovering. Tornet är ett ovanligt väl bevarat byggnadsverk från medeltiden. Att bevara tornet med sina medeltida spår och den information det bär är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena. Tornets medeltida murverk, mönstermurningen, putsens ritsningar samt de återanvända medeltida byggnadsdelarna, som t ex skråkantade kalkstenshällar och dörren med sin järnsmidesdekor till sakristian utgör värdefulla historiska dokument. Kyrkorummet med sitt kalkstensgolv, gravhällar, den bevarade ursprungliga inredningen, som t ex det mycket välkomponerade och sammanhållna altaruppsatsen och altaret ger tillsammans med draperimålningarna en tidstypisk prägel. Från det tidigare kyrkorummet kvarstår en del inventarier, däribland dopfuntscuppan, dopfunten av kalksten, predikstolen samt delar av talsbänkarna. Dessa föremål påvisar en lång historisk kontinuitet. 11

12 HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras Nybyggnad Kyrka med rektangulärt långhus med smalare kor. Torn i väster. Långhuset revs i samband med att nuvarande långhus uppfördes Sockenk 1194 Dendrokronologisk datering av virke i klockvåningen i tornet. Sockenkl Medelt slut Specifika inventarier Storklocka. AL Specifika inventarier dopfuntscuppa av gotländsk kalksten. Sockenk Ändring ombyggnad, ombyggnad av koret. BC 1594 Arkitekturbunden utsmyckning kalkmålningar. BC 1661 Specifika inventarier dopfunt av kalksten, troligen från Michaels Hackes verkstad. MÖ 1661 Fast inredning ny bänkinredning, skärmarna återanvändes 1758, ersattes av nya bänkar AL 1667 Fast inredning predikstol, renoveras Sockenk. AL 1723 Specifika inventarier Altartavla Ecco Homo målad av Johan David Schwartz. AL 1734 Specifika inventarier Lillklockan, gjuten av Magnus Hultman, Norrköping. AL 1742 Ändring ombyggnad, klockorna flyttades in till tornet från en klockstapel som revs. AR 1758 Nybyggnad rektangulärt långhus med rakslutet kor och sakristia i norr. Byggmästare Anders Hansson, Kärna, ritning av kammarherren Johan Steuch, Grävsten. Det medeltida tornet ansluter i väster. Sockenk. AL 1758 Fast inredning, orgel bekostad av J Steuch på Grävsten, ersattes av ny AL 1758 Fast inredning altaruppsats med sniderier av Johan Ljung, Stockholm. Originalfärgsättning; Marmorering i olja i blågrön ton med svarta inslag. Schwartz altartavla från 1723 förlängdes. ÖLM 1758 Invigning den 5 november Fast inredning altare av trä. AL Nybyggnad Tornhuv och lanternin, utförda av byggmästare Magnus Lindbom och Måns Månsson och bekostades av J Steuch på Grävsten. Ändring av trätrappa till tredje våningen i tornets norra vägg. AL, BC, SvB 12

13 1813 Ändring ombyggnad, interiör, kalkstensplattor inlagda i långhus. AL 1857 Ändring fast inredning predikstolens korg försågs med en pelare. AL 1857 Ändring fast inredning, orgeln från 1758 ersattes av en ny, byggd av Sven Nordström, Flisby, försågs med nytt orgelverk AL Teknisk installation kamin på södra långhusväggen, borttogs AL Ändring ombyggnad, interiör, nya öppna bänkar ersatte de ursprungliga slutna, ommålning av innerväggar med dekorerad bård och text på östra väggen. Ny altarring. Läktarbarriären omgjordes. Ny spåntad panel i taket. Nytt golv med tillhörande bjälklag. Sannolikt gjordes läktarunderbyggnaderna nu med vapenhus och trappskrubb med ovala fönster mot kyrkorummet. Draperimålningar överkalkades runt predikstol och fönster, vilka framtogs 1937 Gravkapell inrättades i tornrummets bottenvåning, nytt cementgolv samt omputsning, ny portal togs upp i väster. Sockenk. AL. ÖC ca Vård/underhåll, exteriör, takets spånbeläggning lades om. ATA 1902 Kyrkan och socknen bytte namn från Svinstad till Bankekind. AL 1928 Förslag till restaurering, ritning av arkitekt Erik Fant. ATA 1937 Ändring ombyggnad, exteriör, nya trappor av kalksten vid sydöstra ingångsporten och vid sakristian. ÖC Ändring restaurering, interiör, korets fönster mot öster sattes igen. Bänkarna omgjordes. Bänkskärmar och bänkdörrar från 1661 som förvarades i tornet användes till korbänkar. Läktarunderbyggnaderna med avgränsning mot kyrkorummet med ny beklädnad av träfiberskivor, svängdörrar. Nytt golv på läktaren och läktarbarriären fick ny beklädnad. Sakristian försågs med nytt trägolv i ram av tegel. Innanfönster. Ommålning av kyrkorummet. Johannes Dahls arkitektkontor, Tranås. Sockenk, ATA. ÖC Arkitekturbunden utsmyckning - de ursprungliga draperimålningarna runt fönster och predikstol som överkalkades 1896 framtogs, nya draperimålningar utfördes runt altaruppsatsen, dekorationsmålningarna från 1890-talet togs bort, predikstolen restaurerades. Konservator Sven Sundbaum, Linköping. ATA 1937 Teknisk installation elektrisk värmeledningsanläggning, bänkvärmare. Transformator i utrymme under läktaren. ATA 1942 Teknisk installation elektrisk klockringning. SvB 1944 Ändring fast inredning, orgeln från 1857 fick nytt orgelverk byggt av A Mårtensson, Lund. BC 1955 Ändring ombyggnad, exteriör, tornets järnplåt ersattes av kopparplåt. ATA 13

14 1962 Vård/underhåll, exteriör, takets spånbeklädnad och sakristians svartplåt byttes mot kopparplåt. Långhusets takstolar förstärktes. ATA Nedknackning av putsen. Ny puts med marmorkross och vitcement. Väggarnas rörelser observerades och förslag till utredning om eventuella fortsatta rörelser. Plananders Byggkonsult AB, Linköping. ATA, BC 1972 Ändring ombyggnad, interiör, befintliga utrymmen under läktaren ombyggdes och bl a WC installerades, befintlig vägg mot kyrkorummet gjordes om med ny panel, ny trappa till orgelläktaren, igenmurad trappa till tornet upptogs. Draperimålningarna runt altaruppsatsen togs bort. De igensatta fönstren i koret markerades med nischer. Bänkarna vid predikstolen kortades. Läktarbröstningen försågs med lister. Sakristians enkla fönster ersattes av kopplade. Ingenjör Ture Jangvik, K-konsult, Linköping. ATA, Sockenk Teknisk installation förslag till automatisk lucköppning och renovering av tornluckor. ÖLM 1993 Specifika inventarier kororgel. ATA, K 1996 Specifika inventarier förslag att förse dopfuntscuppan från 1300-talet med en ny fot av skrädhuggen gotlandskalksten. ATA 1997 Specifika inventarier nytt textilskåp. ATA, K 2000 Ändring ombyggnad, interiör, de bakre bänkarna i kyrkorummet borttogs. K 2004 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnaden och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar ATA Antikvariskt-topografiskt arkiv AL Lindblom, Andreas, Kyrkor i Bankekinds härad, norra delen I, Sveriges Kyrkor, Sthlm AR - Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping BC Cnattingius, Bengt, Bankekinds kyrka, Linköpings stifts kyrkor, K - Kyrkan MÖ Meddelande från Östergötlands och Linköpings stads museum, Sockenk.- Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2000; rev SvB Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, landsbygden del III, Uddevalla ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv 14

15 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Bankekind kyrkomiljö m fl, K38, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. KÄLLOR Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet Cnattingius, Bengt, Bankekinds kyrka. 2:a upplagan (bearb av G Klang) Linköpings stifts kyrkor, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2000; rev Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, Riksantikvarieämbetet; Lindblom, Andreas, Kyrkor i Bankekinds härad, Norra delen I, Sveriges Kyrkor, Sthlm Redelius, Gunnar, Kyrkobygge och kungamakt i Östergötland, Antikvariskt arkiv 45, Sthlm Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del III, Uddevalla 1950 Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Östergötlands läns kalender Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Östergötlands byggnadsminnen, vägvisare till 65 byggnadsmiljöer. (Red. A Moderatho) Länsstyrelsen i Östergötlands län m fl, Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Kartor Häradskartan 1878 Ekonomisk karta, 1949 och 1981, blad 8G 4a Bankekind 15