TÖRNEVALLA KYRKA Törnevalla socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 TÖRNEVALLA KYRKA Törnevalla socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 TÖRNEVALLA KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport januari Innehåll TÖRNEVALLA KYRKA... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll... 2 INLEDNING... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bakgrund...Fel! Bokmärket är inte definierat. Syfte...Fel! Bokmärket är inte definierat. Kulturminneslagen...Fel! Bokmärket är inte definierat. Kulturhistorisk bedömning...fel! Bokmärket är inte definierat. Inventeringens uppläggning och rapport...fel! Bokmärket är inte definierat. TÖRNEVALLA KYRKA... Fel! Bokmärket är inte definierat. Socknen...Fel! Bokmärket är inte definierat. Kyrkomiljön...Fel! Bokmärket är inte definierat. Kyrkogården...Fel! Bokmärket är inte definierat. Kyrkobyggnaden...Fel! Bokmärket är inte definierat. KULTURHISTORISK BEDÖMNING... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kyrkogården...Fel! Bokmärket är inte definierat. Kyrkobyggnaden...Fel! Bokmärket är inte definierat. HÄNDELSELISTA...Fel! Bokmärket är inte definierat. BEFINTLIGA SKYDDSFORMER... Fel! Bokmärket är inte definierat. KÄLLOR... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övriga inventeringar...fel! Bokmärket är inte definierat. Kartor...Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

3 INLEDNING Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och 3

4 Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisktopografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

5 TÖRNEVALLA KYRKA Törnevalla 5:1, Törnevalla socken, Linköpings kommun, Åkerbo härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Törnevalla är en medeltida socken och den äldsta kända kyrkan uppfördes av sten under 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Av den medeltida kyrkan kvarstår endast tornet och delar av det medeltida långhusets västra mur. Ett helt nytt långhus uppfördes i anslutning till det kvarstående medeltida tornet efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Kyrkan uppfördes med ett rektangulärt långhus med något smalare absidformat kor i öster med underliggande sakristia. Tornspirans nuvarande utformning samt gjutjärnsfönstren tillkom vid en ombyggnad på 1860-talet. Kyrkan har ett nyklassicistiskt formspråk med vita putsade fasader med symmetriskt placerade rundbågiga fönsteröppningar. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra sidan. En ingång finns även på sakristians norra sida. Långhuset är täckt med ett flackt sadeltak som är belagt med rött tegel och koret har ett flackt hjälmtak, som är klätt med skivtäckt galvaniserad plåt. Interiören är, trots omfattande förändringar under 1900-talet, präglad av byggnadstidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum. Utdrag ur ekonomiska kartan. 5

6 Socknen Törnevalla är en medeltida socken och omnämns 1312 som Thyrnevalla. Den hör naturgeografiskt till det område som räknas till Östra Östergötlands odlingsbygd. Bebyggelsestrukturen domineras av utskiftade byar. Huvudnäringen har varit jordbruk och bl a mjölkproduktion. Socknen är mycket fornlämningsrik och bl a tre runstenar finns bevarade. Gamla Stockholmsvägen passerar söder om kyrkan. Vid framdragningen av Östra stambanan på 1870-talet förlades stationen vid Linghems gård och bebyggelsekoncentrationen försköts mot området runt stationen som expanderade kraftigt. Kyrkomiljön Kyrkan är belägen utmed den gamla riksvägen mellan Norrköping och Linköping. Den ligger på en höjd i det fornlämningstäta spricklandskapet med vid utsikt över odlingslandskapet. I hagmarken väster om kyrkan finns ett gravfält och på ett flertal höjder kring kyrkomiljön ligger gravfält, enstaka gravar och stensträngssystem. En runsten står uppställd söder om tornet. Den påträffades 1960 i trappan till torningången. Texten lyder reste denna sten efter dräng Ögers son sin gilles broder. Inskriptionen är intressant då den nämner gillesbroder. Gillen var sammanslutningar för skydd och bistånd av medlemmarna. Området som helhet utgörs av en ovanligt innehållsrik kyrkomiljö. Direkt öster om kyrkobyggnaden ligger den f d klockaregården, senare använd som komministerbostad, men med sitt nuvarande utseende från en omfattande ombyggnad 1975 till församlingshem. Till socknens administrativa byggnader hörde även de äldre skolbyggnaderna från 1854 och 1924 samt sockenstugan och ålderdomshemmet. Väster om kyrkan ligger prästgården. Den nuvarande huvudbyggnaden härstammar från Av den äldre anläggningen finns en liten röd parstuga samt rester av en större trädgårdsanläggning. Kyrkomiljön ingår som en väsentlig del av riksintresseområdet i Törnevalla. 6

7 Kyrkogården Kyrkogården omges av en stödmur med ingångar i söder och öster samt en äldre trappa mot prästgården i väster. Söder om kyrkogårdsmuren uppfördes ett gravkapell på 1950-talet efter ritningar av arkitekt Bertil Thavelin. Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan i Törnevalla var uppförd av sten under 1100-talet eller 1200-talets första hälft, men dess ursprungliga planform är inte klarlagd. Det är även oklart om tornet uppfördes samtidigt med långhuset eller om det uppfördes något senare. Tornet och delar av långhusets västgavel är idag det enda som återstår av den medeltida kyrkan. Tornet är uppfört av kalksten med träbjälklag. De övre våningarna når man via en öppen trappa från vapenhuset. I tornets andra våning finns en ursprunglig öppning i östmuren som lett in i det medeltida långhuset. Redan 1797 påbörjades diskussionerna om att ersätta den bristfälliga gamla kyrkan med en ny kyrkobyggnad. Stiftsbyggmästaren Casper Seurling fick i uppdrag att upprätta ritningar till en ny kyrka där delar av den gamla kyrkan ingick. Ritningen godkändes dock inte vid en granskning av Överintendentsämbetet och nybyggnadsplanerna sköts på framtiden. Först 1817 stod den nya kyrkan klar efter ritningar av arkitekt Samuel Enander ( ). Enander har utfört ritningar till en mängd kyrkor i den enkla och sakliga stil som genom Överintendentsämbetet spreds över hela landet. Kyrkobyggnaden uppfördes i anslutning till det medeltida tornet och fick ett rektangulärt långhus med något smalare absidformat kor i öster. Sakristian förlades under koret med nedgång bakom altaret. Interiören fick en för tiden typisk utformning med ett ljust och luftigt kyrkorum med ett putsat tunnvalv. Den äldre predikstolen, tillverkad 1733 av Niclas Österbom i Norrköping omändrades till en altarpredikstol. Pehr Hörberg målade 1815 en altartavla Kristi bön i Getsemanse som placerades över predikstolen. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg ( ) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Han förde noggrann dagbok över sina arbeten och altartavlan till Törnevalla kyrka är enligt dagboken hans sista uppdrag. Målningen är sedan 1930 deponerad på Östergötlands länsmuseum. År 1836 fick kyrkan ytterligare en målning av Pehr Hörberg. Jesu Bergspredikan var ursprungligen målad 1804 för Gistad kyrka. Altarbordet är tillverkat av polerad marmor. Det är signerat av stenhuggaren Erik Hulström och det finns även noterat att det är tillverkat vid marmorbrotten i Ljungs socken. Orgeln tillkom 1833 och är byggd av Gustaf Andersson. I början av talet var det en kraftig nedgång i orgelproduktionen. Men en ny generation orgelbyggare framträdde på 1820-talet och däribland Gustaf Andersson ( ), som etablerade sig i Stockholm. Redan 1865 var kyrkans tak och valv bristfälliga. Det var sannolikt, enligt byggmästare August Nyström som tillkallats, en följd af takresningens svaghet och takets allt för stora tyngd. Han förslog förstärkning av takstolarna och att det tunga teglet skulle ersättas av ett nytt lättare tak av plåt eller spån. Samtidigt utförde arkitekt Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet ritningar till en ny spira, d v s 7

8 lanterninens låga valmade tak förhöjdes med en tornspira. Kyrkan försågs även med rundbågiga gjutjärnsfönster med färgat glas i de övre spröjsarna. Nästa stora renovering som framför allt omfattade interiören utfördes 1909 efter ritningar av arkitekt Gustaf Hermansson. Hermansson ( ) har ritat ett stort antal kyrkor, däribland Sofia kyrka och Oscarskyrkan i Stockholm. Han var dessutom den arkitekt som bidrog till att skapa Sundsvalls nya stenstad efter den ödesdigra stadsbranden Kyrkorummet försågs, enligt de nya idealen, med öppna bänkar i stället för de äldre slutna bänkkvarteren. Altarpredikstolen förändrades och placerades på den norra väggen. Altarringen och läktarbarriären försågs med ny dekor och hela interiören målades om. Koret försågs bl a med kvadermålning och en jugenddekor. Mellan åren tillkom läktarunderbyggnaderna, som bl a innehåller brudkammare och förråd. Interiörens nuvarande färgsättning tillkom vid en renovering som utfördes Den äldre målade dekoren från 1800-talet fanns bevarad under taklisten på den västra väggen och fick stå som förebild för en rekonstruktion. De öppna bänkarna från 1909 års renovering målades i en ursprunglig röd mahognyimitation. Exteriör beskrivning Törnevalla kyrka består av ett rektangulärt långhus med något smalare rundat korparti med underliggande sakristia samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av gråsten, tegel och kalksten. De vita fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och lister. Sockeln är oputsad och består av gråsten och kalksten. Tornet samt en del av västgaveln har en äldre kalkstenssockel. I sockeln för övrigt ingår även äldre kalkstenar. Sockeln är upptill täckt med en blyplåt. Långhuset täcks av ett sadeltak belagt med rött tegel och koret av ett hjälmtak med svartmålad galvaniserad plåt. Tornets tak och spira är klädda med kopparplåt. Tornets murliv avslutas upptill med en konsollist. Lanterninen är kvadratisk med fyra rundbågiga öppningar. Tornluckorna är rundbågiga och svartmålade. Kyrkans fönsteröppningar är rundbågiga med grönmålade gjutjärnsbågar med färgat glas i den övre delen. Solbänkar av grönmålad galvaniserad plåt. Huvudingången är via tornet i väster. Portalen är enkel med en grönmålad dubbeldörr med räfflad nederdel. Över porten finns en kalkstensplatta med inskriptionen: Under Carl XIIIs Regering Nybygdes CARL JOHANS Kyrka år En ingång finns även centralt placerad på den södra fasaden. Sydportalen har en arkitektonisk omramning med pilastrar och överliggande lunettfönster och en dubbeldörr av samma typ som i västingången. Interiör beskrivning Långhuset är rektangulärt med trägolv. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt, liksom det välvda taket. Tunnvalvet avslutas nedåt med en illusionsmålad list, som är rekonstruerad efter originalmålningen, som finns bevarad på västra gavelväggen. Fönsteröppningarna är försedda med öppningsbara gråmålade innanfönster. Den södra ingången är endast försedd med ytterdörrar, vilka är gråmålade på insidan. Dörrnischens golv är försett med kalkstensplattor. Dörren med överljus i väster leder till ett vindfång, som bildats i och med att läktarunderbyggnaderna tillkom. Läktarunderbyggnadernas väggar är klädda med 8

9 vitmålad stående panel. I utrymmet på den norra sidan finns kapprum, WC, förråd m. m och den södra sidan är inredd till väntrum med ekparkett och gulmålade panelade väggar. Under läktaren finns på södra och norra väggarna uppsatta gravhällar. Bänkinredningen är öppen i fyra kvarter och tillkommen vid 1909 års renovering. Den är målad i en röd mahognyimitation. Predikstolen är placerad på norra sidan och är målad i grått med förgyllda detaljer. Den utfördes ursprungligen 1733 av bildhuggaren Niclas Österbom i Norrköping. Den omändrades vid nybyggnationen till en altarpredikstol. Vid renoveringen 1909 förändrades den åter igen. Trappans räcke nytillverkades med förebilder från altarringen. Altartavlan, som föreställer Jesu Bergspredikan, är målad av Pehr Hörberg 1804 ursprungligen för Gistad kyrka och kom till Törnevalla kyrka Läktaren i väster bärs upp av kvadratiska marmorerade pelare. Läktarbarriären är gråmålad med förgyllda ornament. Orgelläktaren når man via en trappa på norra sidan från vindfånget mellan vapenhus och långhus. Den södra trappan är igensatt och ersatt med ett förrådsutrymme. Orgelläktarens golv är täckt av en textilmatta. På den södra sidan finns gradänger och 1909 års bänkar är bevarade medan norra sidan har lösa stolar. Koret ligger två trappsteg högre än långhusets golv och vägglivet är något indraget. Golv, väggar och tak har samma behandling som kyrkorummet för övrigt. På södra sidan finns en fristående korbänk. Bakom altaret finns en trappa med enkelt gråmålat spjälräcke ner till sakristian. Altarbordet är tillverkat av polerade marmorskivor, varav den södra är signerad; FÖRFÄRDIGAT AF ERIK HULTSTEN WID LIUNGS MARMOR/./ Sockeln är stenimitationsmålad. Bakom altaret finns ett ryggstycke eller postament tillkommet 1909 av altarets bredd med speglar och konsolhylla, målat i trä- och stenimitation. Altarringen är rund och avslutas mot öster med kolonner som bär upp förgyllda urnor. Dopfunten av grön polerad marmor är tillverkad Det finns även en äldre trädopfunt med allmogemåleri. Det finns två par nummertavlor. 9

10 Altaret flankeras av ovala nummertavlor med förgyllda empireramar på grönmarmorerade stativ och mörkare socklar. På långhusväggarna hänger enkla rektangulära nummertavlor. Sakristian är belägen under koret med nedgång bakom altaret mot den östra väggen. Trappan är av ek och nedanför trappan finns ett dekorativt utformat galler, tillkommet Golvet består av breda lackade bräder. Väggarna är inbyggda med vitmålade och glasade textilskåp. Taket består av ett vitmålat brädtak. Fönsteröppningarna är försedda med gråmålade innanfönster som är skruvade på ytterbågen. Invändiga galler. Mot norr finns en gråmålad spegeldörr, som leder till ett vindfång och ytterdörren. Vapenhuset har ett golv av kalksten. Väggarna är vitputsade. På den södra sidan finns två uppställda gravhällar och på den norra sidan leder trappan upp till tornet. Trappräcket är ett enkelt, gråmålat spjälräcke av samma typ som räcket till sakristian. Taket består av gråmålade smala brädor, sannolikt tillkommet samtidigt som trappan. Dörren till vindfånget mellan vapenhus och långhus består av en slät gråmålad dubbeldörr med delar av en gravhäll till tröskelsten. Tornets första våning når man via en invändig trappa vid vapenhusets norra sida. Tornets första våning har golv av breda obehandlade bräder och kalkstensväggar med utdragna fogar med ritsningar. Väggarna har hål efter tidigare bjälklag. Andra våningen har liknande utformning samt spår efter en spetsbågig öppning mot öster med snedställda kalkstensskivor. På den tredje våningen finns en lucka till långhusvinden. Här förvaras även träformarna till kyrkans gjutjärnsfönster. Däröver är klockvåningen. 10

11 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med den omgivande bebyggelsen, som f d komministerbostad, sockenstuga, skolor m fl en ovanligt innehållsrik kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsens forna betydelse som sockencentrum. Kyrkomiljön ingår även som en väsentlig del av den riksintressanta kulturmiljön. Kyrkogården Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkan representerar de små medeltida sockenkyrkorna som byggdes om till salkyrkor på och 1800-talen till följd av bl a befolkningsökningen. Som på många andra platser i Östergötland valde man att spara det medeltida tornet och endast nyuppföra långhuset. Tornets nedre delar och vissa delar av långhusets västra mur kvarstår från medeltidens byggnadsperiod och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. En del av den medeltida kyrkans byggnadsmaterial återanvändes i den nya kyrkans sockel och eventuellt även i murarna. I de medeltida murarna kan det dessutom finnas kvar ytterligare delar av runstenar. Exteriören präglas av det tidiga 1800-talets nyklassicistiska arkitekturuppfattning från den omfattande nybyggnationen av långhus och sakristia 1817, men även av ombyggnaden 1868 då bl a tornavslutningen och gjutjärnsfönstren tillkom. Interiören är, trots omfattande förändringar under 1900-talet, präglad av byggnadstidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum. Resterna av den äldre målade listen på västra väggen har stora konst- och arkitekturhistoriska värden. Bland kyrkans inredning bör framför allt altaret uppmärksammas. Dess signering är mycket ovanlig och bidrar därigenom till kunskap om länets stenhuggare. Sammanfattning Kyrkan och kyrkogården med näraliggande bebyggelse utgör en samlad ålderdomlig kyrkomiljö med höga kulturhistoriska värden. Kyrkomiljön ingår även som en väsentlig del av den riksintressanta kulturmiljön. Tornet och det medeltida murverket utgör värdefulla historiska dokument. De bevarade inventarierna från den medeltida kyrkan, såsom bl a gravhällarna har ett kulturhistoriskt värde i sig men visar även på en lång historisk kontinuitet. Kyrkans 1800-talsexteriör är välbevarad med bl a portaler, portar och gjutjärnsfönster. Kyrkorummet bär, trots omfattande förändringar, fortfarande prägeln av byggnadstidens ideal. Såväl den sparade originaldekoren som altarbordet har stora konst- och kulturhistoriska värden. 11

12 HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras Nybyggnad Kyrka av sten, okänd utformning. Delar av tornet och långhusets västgavel kvarstår. (BR) Ändring ombyggnad, nytt korparti av långhusets bredd. (BR) Ändring ombyggnad, valvslagning. (BR) Fast inredning predikstol, såldes 1744 till Börrums kyrka. (ÅN) 1647 Fast inredning orgel byggd av Caspar Frager. (SvK) Ändring ombyggnad, tornet förstärktes och klockorna överflyttades från en oduglig klockstapel. Byggmästare och arkitekten Lars Hulling, Nygård, Lofta. (SvB) 1733 Ändring - fast inredning predikstol, tillverkad av Niclas Österbom, omändrad till altarpredikstol på 1810-talet, åter omändrad på 1890-talet. (BR) 1734 Specifika inventarier storklockan omgjuten av Magnus Hultman, Norrköping. (ÖLM) 1744 Ändring fast inredning talspredikstolen såldes till Börrums kyrka. (ÅN) 1759 Ändring ombyggnad, exteriör, nya fönster upptogs på norra sidan och vid läktaren, fasaderna vitmenades. Slottsmurmästare Anders Grönvall. (SvB) 1780 Specifika inventarier lillklocka omgjuten av J Åhrman, Linköping. (ÅN, ÖLM) 1799 Ritning till nybyggnad, stiftbyggmästare Casper Seurling, ej utfört. (SvK) Nybyggnad Långhus av sten invid det medeltida tornet. Ritningar av arkitekt Samuel Enander, Överintendentsämbetet, byggmästare Johan Holmberg och Anders Sundström. (BR) Fast inredning altarbord av polerad marmor från marmorbrotten i Ljungs socken, signerat av stenhuggaren Erik Hulström. (ÅN) Ändring - fast inredning predikstolen från 1733 omgjordes till altarpredikstol, omändrades åter (BR) 12

13 1815 Specifika inventarier Kristi bön i Getsemane, målning av Pehr Hörberg, deponerades 1930 i Östergötlands länsmuseum. (BR, SvK) 1833 Ändring - fast inredning orgel byggd av Gustaf Andersson, verket ombyggdes (BR) 1836 Specifika inventarier Jesu Bergspredikan, målning av Pehr Hörberg 1804 ursprungligen för Gistad kyrka. (BR, SvK) Ändring ombyggnad, exteriör, fasaderna omputsades och avfärgades. (SvK) Ändring ombyggnad, interiör, sannolikt ommålning av inredningen i vitt, bänkinredning ekådrades samt dekorativ målad list under taklisten, ändring av altarkorset med en törnekrona i stället för svep. (SvK) Tekniskt installation kaminer. (SvK) Ändring ombyggnad, exteriör, förstärkning av kyrkans murar, nytt spåntak ersatte tegeltaket. Byggmästare August Nyström. (BR, SvK, ÖLM) 1868 Ändring ombyggnad, exteriör, ny tornspira, nya gjutjärnsfönster med en del kulört glas, ny trappa av gråsten vid södra kyrkoporten. Arkitekt Albert Törnqvist, byggmästare August Nyström. (ÖLM) 1885 Ändring - specifika inventarier rund- eller lunettfönster i predikstolens fond ersattes av en målning med änglamotiv målad av Fröken Marie Louise af Segerström, fonden mörkmålad med bibelband. (SvK) 1909 Ändring ombyggnad, exteriör, fasaderna putslagades och avfärgades i gult. Ev. ersattes spåntaket åter med tegelpannor. (SvK) 1909 Ändring ombyggnad, interiör, korpartiet fick sin nuvarande gestaltning, nischen bakom predikstolen murades igen, korbänkarna borttogs och altarringen omändrades, altarpredikstolen omändrades och placerades på norra väggen, nytt golv av furubräder, ny öppen bänkinredning, ny dekor på läktarbarriären i likhet med altarringen. Ommålning av kyrkorummet med kvaderindelat murliv, bröstning och taklist mm. Predikstol, altarring och läktarbarriär målad i chokladbrunt med ljusblå fyllningar. Bänkarna ådrade i rödbrunt. Nytt golv av kalkstensplattor i vapenhuset. Arkitekt Gustaf Hermansson. (BR, SvK, ÖLM) 1909 Teknisk installation, kaminerna ersattes av centralvärme med lågtrycksånga och panna i sakristian. (SvK) 1926 Specifika inventarier storklocka gjuten, kopia av klocka gjuten 1734 av Magnus Hultman i Norrköping. (ÅN) 1931 Teknisk installation elektriskt ljus. (SvK) 1949 Ändring fast inredning, orgelverket från 1833 ersattes av ett nytt byggt av Olof Hammarberg. (SvK) 13

14 1949 Ändring teknisk installation ny värmeanläggning. (ÖLM) 1952 Ändring ombyggnad, sakristian omgjordes med ny inredning, nya fönster togs upp i öster och ingången flyttades sannolikt nu från östra sidan till norra. Sannolikt omgjordes även trappan till tornet från vapenhuset nu. (BR, K, ÖLM) 1953 Specifika inventarier dopfunt av kolmårdsmarmor. (BR) 1960 Vård/underhåll, exteriör, nytt enkupigt tegel mm. Sannolikt ny trappa vid västportalen. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (SvK, ÖLM) 1960 Runsten påträffades i torngrunden, placerades söder om tornet. (ÅN) Vård/underhåll, exteriör, putslagning och avfärgning med Keim, ommålning av snickerier, sockeln frilagd från cementputs och fogstruken. Arkitekt Kurt von Schmalensee, arkitekt Bertil Thavelin, Mjölby, ingenjör Ture Jangvik. (SvK) Ändring ombyggnad, interiör, omputsning av innertaket och delvis på väggarna, ommålning. Isolering av valvet. Innanfönster. De bakre bänkarna borttogs. Läktarunderbyggnader innehållande brudkammare och förråd. Ny trappa till läktaren. Flyttning av gravstenarna till framför läktarunderbyggnaderna. Troligen nya dörrar till vapenhuset. Ommålning av inredningen i vad som uppfattades som originalfärger. Arkitekt Kurt von Schmalensee, arkitekt Bertil Thavelin, Mjölby, ingenjör Ture Jangvik. (SvK) Specifika inventarier dekorativt utförda gallergrindar av smide i sakristian. Arkitekt Zeyd Ahsen-Böre, Linköping. (SvK) Vård/underhåll, exteriör, nytt taktegel från Wittinge Tegelbruk. (ÖLM) Renovering, exteriör, putslagning och avfärgning av tornet och västgaveln, översyn av sockeln, ommålning av lanterninen, fotrännor och stuprör. Petersons Restaureringskonsult, Olof Gustavssons Måleri AB. (ÖLM) Renovering, interiör, ommålning av interiören, bänkar m.m., rekonstruktion av en äldre taklist. Petersons Restaureringskonsult. Olof Gustavssons Måleri AB. (ÖLM) 2005 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; 14

15 K - Kyrkan SvB Sveriges Bebyggelse, del III, Uddevalla 1950 SvK Manuskript till Sveriges Kyrkor, Kyrkobyggnader Del 5 Östergötland, Riksantikvarieämbetet ÅN Nisbeth, Åke, Törnevalla kyrka, Linköpings stifts kyrkor, ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Törnevalla kyrkomiljö ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården, Törnevalla [KE91] Törnevalla kyrkomiljö m fl, K24, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län KÄLLOR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; Manuskript till Sveriges Kyrkor, Kyrkobyggnader Del 5 Östergötland, Riksantikvarieämbetet Nisbeth, Åke, Törnevalla kyrka, Linköpings stifts kyrkor, Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del III, Uddevalla Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Östergötlands läns kalender Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Kyrkbyinventering i Linköpings kommun, utförd av Östergötlands länsmuseum Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Kartor Häradsekonomisk karta , Skruckeby Ekonomisk karta, 1947 och 1981, blad 8G 6a Törnevalla 15