BJÄLBO KYRKA Bjälbo socken Mjölby kommun Linköpings stift Östergötlands län

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 BJÄLBO KYRKA Bjälbo socken Mjölby kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 BJÄLBO KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport juli 2005 Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 BJÄLBO KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 6 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 7 Kyrkobyggnaden... 7 Interiör beskrivning... 9 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkobyggnaden HÄNDELSELISTA BEFINTLIGA SKYDDSFORMER KÄLLOR Övriga inventeringar Kartor

3 Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall 3

4 till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

5 BJÄLBO KYRKA Bjälbo 31:1, Bjälbo socken, Mjölby kommun, Göstrings härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Bjälbo är en medeltida socken och där fanns under och 1200-talen folkungaättens huvudgård. 100 meter norr om den nuvarande kyrkan har man vid arkeologiska utgrävningar påträffat grunderna till en stavkyrka. Den nuvarande stenkyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talets första hälft med ett rektangulärt långhus och smalare absidkor. Det imponerande tornet, som är daterat till 1220 enligt dendrokronologiska undersökningar, är ovanligt brett och kraftigt. Under 1780-talet revs det medeltida koret och absiden. Kyrkan fick då sin nuvarande utformning med ett rundat korparti, stora rundbågiga fönsteröppningar och ett högt spåntäckt sadeltak som är valmat i öster. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra sidan. Kyrkomiljön utgör område av riksintresse för kulturmiljövården. BESKRIVNING OCH HISTORIK Utdrag ur ekonomiska kartans blad Bjälbo. 5

6 Socknen Bjälbo är en medeltida socken. Den är en utpräglad jordbrukssocken och tillhör naturgeografiskt det område som hör till Vadstenaslätten. Huvudnäringen har varit jordbruk. I 1872 års kalender för Östergötland uppges även flera brännerier och kvarnar och ett tegelbruk vid Sjuntorp. Socknens större gårdar är belägna i Bjälbo by, som är belägen i kyrkans omedelbara närhet. Järnvägen mellan Skänninge och Väderstad öppnades för trafik 1913 med stationer i Bjälbo by och vid Marstad. Den är sedan 1954 nedlagd. Kyrkomiljön Bjälbo kyrka är belägen vid vägen mellan Skänninge och Väderstad ca 5 km sydväst om Skänninge. Bjälbo var under och 1200-talen folkungaättens huvudgård. Gården omtalas i flera medeltida diplom och en rad viktiga historiska händelser kan knytas till Bjälbo. Enligt tradition har Bjälbo hus eller Jarlaborgen varit belägen på åsens högsta punkt. Den ska ha varit Birger Jarls huvudgård. Redan i mitten av 1800-talet påträffades en kalkstensomfattning av hög kvalitet på Bjälbo Trädgårds ägor. I början av 1900-talet utfördes en mindre arkeologisk undersökning i området. Då påträffades ytterligare arkitekturfragment av kalksten och medeltida tegel. Antikvarie Jan Eriksson har gjort den tolkningen att arkitekturfragmenten hört till den medeltida kyrkan och kanske försvunnit i samband med ombyggnaden på talet. Under och 1990-talen utfördes arkeologiska undersökningar i samband med nybyggnation. Då påträffades även boplatslämningar och gravfält från järnåldern. Jan Eriksson har genom äldre kartstudier visat att Bjälbo Trädgårds byggnadstomt nått ända fram till kyrkogårdens västra del. Han har tolkat att det är just Trädgården som är den medeltida sätesgården. Kyrkbyn har tillhört en av de större byarna på slätten och bestod av 16 gårdar vid tiden för laga skifte Idag ligger det fyra gårdar kvar i kyrkbyn med mangårdsbyggnader karakteristiska för 1800-talets andra hälft. Byns administrativa centrum bestod bl a av två skolor, som är belägna strax söder om kyrkan. Den äldre är uppförd på 1880-talet och den yngre Sydväst om kyrkan förlades stationshuset, vilket utgörs av en mindre träbyggnad med faluröda fasader. I byn finns även ett f d mejeri och en f d handelsbod med tillhörande magasin. Norr om kyrkan finns en allé. Bjälbo kyrka

7 Kyrkogården Bjälbo gamla kyrkogård, som är belägen norr om den nuvarande var ända fram till 1780-talet en del av den nuvarande kyrkogården. Den utgjorde då en av länets största kyrkogårdar. Den nuvarande kyrkogården omgärdas av en halvmur, d v s en yttermantel av sten med motfyllning på kyrkogårdssidan. Kyrkogården har två ingångar, en i söder och en i väster. Ingångarna är försedda med grindstolpar av släthuggna kalkstensskivor och svartmålade smidesgrindar, varav den södra med årtalet 1818 och den västra daterad Vid kyrkans västra ingång står två runstenar uppställda. Den ena runstenens text är intressant då den nämner gillesbroder. Gillen var sammanslutningar för skydd och bistånd av medlemmarna. En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Vid grundläggning för ett kyrkstall i utkanten av den igenlagda norra delen av kyrkogården påträffades 1914 två gravar med kalkstenshällar, s k eskilstunakistor. Vid en undersökning i juli 1982 påträffades även grundresterna till en stavkyrka. Kyrkan, som har tolkats som Bjälboättens gårdskyrka, hade förstörts vid en brand. En ny kyrka, den nuvarande, uppfördes av sten ca 50 m söder om träkyrkan sannolikt under 1100-talets första hälft. Kyrkan fick en traditionell planform med rektangulärt långhus med ett smalare kor och absid. Det nuvarande kraftiga västtornet har tillbyggts senare och dess östra mur vilar på långhusgaveln. Virke i tornet har daterats till ca 1220 genom dendrokronologiska provtagningar. Kyrkan har ursprungligen haft en västportal, vilket är ovanligt. Västtornet tillhör de märkligare tornbyggena i Östergötland. Den breda och kraftiga tornkroppen rymmer flera tunnvälvda kammare över varandra. Det har få motsvarigheter i stiftet. Däremot förkommer samma typ av kraftiga torn på kyrkorna på Öland, som t ex Föra 7

8 kyrka. Dessa har dock tolkats som rena försvarsanläggningar. I samband med en renovering av Bjälbotornet 1981 utförde Östergötlands länsmuseum en murverksdokumentation och en arkeologisk undersökning. I kammaren på andra våningen påträffades resterna av en rökugn. Matavfall och andra fynd visade på att tornet tjänat som bostad. Vid undersökningen framkom även att kyrktornet brunnit kraftigt under 1200-talet, vilket daterades genom bl a myntfynd. Bostadsvåningen förstördes vid branden och återuppbyggdes aldrig. Enligt sägnen ska Birger Jarls mor Ingrid Ylva i krigstider bebott det norra rummet på andra våningen, varvid det har kallats för Ingrid Ylvas kammare, Det visade sig också att tornet ursprungligen haft klockor. På södra tornmuren upptäcktes en sekundärt upptagen torningång ca 1,2 m över marken. Den har mynnat direkt in i trappan till första våningen. Trappan till de fyra våningsplanen löper i den södra tornmuren. Antikvarie Jan Eriksson, som ledde undersökningarna drar slutsatsen att Det märkliga byggnadsverket är en manifestation av makt och rikedom och dess främsta funktioner före den förödande branden under 1200-talet har varit bostad och magasin. Under senare delen av medeltiden tillbyggdes en sakristia i norr och ett vapenhus i söder. Från den medeltida perioden härrör även en dopfunt av kalksten, en s k gotländsk paradisfunt. I slutet av 1700-talet besiktigades kyrkan och valvkonstruktionen, som sannolikt tillkommit under senare delen av medeltiden, underkändes. Mellan åren 1786 och 1788 revs det medeltida koret och ett nytt rundat korparti uppfördes under ledning av stiftsbyggmästare Casper Seurling. Det nya koret uppmurades av sten, som sannolikt hade hämtats från den norra ringmuren eller kyrkogårdsmuren, som revs vid samma tidpunkt. Såväl den kvarvarande delen av det medeltida långhuset som det nya korpartiet försågs med stora rundbågiga fönsteröppningar och en ingång togs upp centralt på södra sidan. Tornet försågs vid samma tillfälle med en västportal och tornets bottenvåning fick funktion som vapenhus. Det sannolikt medeltida vapenhuset på kyrkans södra sida revs och troligen flyttades den medeltida dörren till västportalen. Interiören fick en tidstypisk utformning med ett ljust och luftigt kyrkorum med ett plant trätak med antydan till spegelvalv. Läktaren i väster, som tillkommit 20 år tidigare i samband med att en orgel införskaffades fick vara kvar. Den hade dekorerats av Sven Gustavsson Stoltz i Vadstena med bilder av apostlarna. I början av 1800-talet försågs kyrkan med en ny altartavla Christi uppståndelse, målad av Pehr Hörberg. Den placerades i en förgylld nyklassicistisk omramning krönt av en strålsol. Dessförinnan hade ett medeltida altarskåp varit placerat på altaret. Det flyttades till sakristian, men finns nu i delvis bevarat skick uppsatt på södra väggen. Vid sekelskiftet 1900 påbörjades diskussioner om att restaurera kyrkan. Det dröjde dock till 1935 innan en renovering utfördes under ledning av arkitekt Erik Fant. Den största förändringen var att korfönstren sattes igen. Byggnadsstyrelsen var tveksam beträffande lämpligheten av korfönstrens igensättande. Men här som i många andra kyrkor uppfattades motljuset från korfönstren som mycket störande. Bänkarna moderniserades och en läktartrappa togs bort. Den tidigare enhetliga och för 1800-talet typiska färgsättningen i vitt och guld fick ge vika för en färgskala i grågrönt. Predikstolen målades i vad man uppfattade som ursprungliga färger i svart och guld. Fasaderna omputsades och en runsten som var inmurad i sakristians norra vägg togs loss och sattes upp vid kyrkans västra ingång. Den södra ingången försågs med en ny ytterdörr, som tillverkades efter förebild av den äldre, som fick sitta kvar som innerdörr. Kyrkan har invändigt inte nämnvärt förändrats sedan Erik Fants restaurering 1935, de bakre bänkarna på södra sidan har dock tagits bort och hela interiören ommålades 1962 med 8

9 bibehållande av Fants färgsättning. Under 1980-talet renoverades tornet och fasadernas puts och i samband med det arbetet gjordes en byggnadsarkeologisk undersökning av tornet. År 1994 utfördes en dendrokronologisk undersökning av bevarat timmer, som var inmurat i tornet. Detta gav en datering på ca Exteriör beskrivning Bjälbo kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med rundat korparti, sakristia i norr samt västtorn. Kyrkan är uppförd av kalksten, sakristian även av gråsten. Långhuset och sakristian saknar sockel, medan tornet har en skråkantad kalkstenssockel. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i en bruten gulvit nyans med undantag av sakristian som är oputsad. Tornet har frilagda hörnkedjor av kalksten och långhuset avslutas upptill med profilerad taklist av tegel. Långhus och sakristia täcks av sadeltak. Samtliga tak och tornhuv är spånklädda. Fönsteröppningarna är rundbågiga med inmurade träbågar med tunna järnspröjsar. Korets fönsteröppningar är igenmurade på insidan och fönsterbågarna sitter kvar som blindfönster. Fönsterblecken är av gråmålad galvaniserad plåt. Tornet har dubbla ljudöppningar av kalksten samt ett antal mindre oregelbundet placerade medeltida öppningar. Huvudingången är via tornet i väster och är försedd med en medeltida järnbeslagen dörr. Dörrbladet är breddat, vilket sannolikt härrör från ombyggnaden En ingång finns även centralt på södra långsidan. Den är försedd med ytterdörrar, som tillkom som extradörrar Portalen omges av pilastrar med ett överliggande fönster. Trappstenen utgörs av en kalkstenshäll med mönster. Mellan långhus och torn finns tydliga skarvar. På tornets södra sida finns en igensatt dörröppning markerad i putsen. Sakristian har en dekorativt utformad vindskiva, spår efter en igenmurad vindsöppning i norr samt en källarlucka till pannrummet i väster. Interiör beskrivning Långhuset har ett kalkstensgolv i mittgången och bänkkvarteren har trägolv. Väggarna är vitputsade. På norra och södra väggen vid läktaren finns spår efter valv. Det höga kyrkorummet täcks av ett vitmålat plant trätak med antydan till spegelvalv, som avslutas nedåt av en kraftigt profilerad list. På den södra väggen är det medeltida altarskåpet placerat. 9

10 Mot vapenhuset i väster finns en äldre enkeldörr, eventuellt tillkommen före läktaren då den är sågad i överkant, mot vapenhuset klädd med omålad profilerad diagonalställd panel. Omfattningen har en bomränna på insidan. På södra långsidan fungerar sedan 1935 den äldre dubbeldörren som innerdörr. Den är invändigt omålad och har utvändigt en grönmålad diagonalställd profilerad panel och äldre beslag. Fönsteröppningarna är försedda med öppningsbara innanfönster, som tillkom Bänkinredningen är sluten i tre kvarter och ansluter mot ytterväggarna i söder och norr samt mot läktartrappan i väster. Luckorna är marmorerade i gulgrönt. Predikstolen är placerad på norra väggen och har uppgång från sakristian. Den femsidiga korgen med tillhörande baldakin är målad i tunn svart oljefärg med förgyllningar. I väster finns en läktare som bärs upp av kvadratiska grönmålade pelare av olika ålder. Läktarbarriären är försedd med speglar med bilder av apostlarna, som är signerade pinxit S G Stoltz. De är målade 1762 av målarmästaren Sven Gustavsson Stoltz i Vadstena. Ramverket är grönmarmorerat. Undertaket består av vitmålade breda brädor. Läktaren når man via en trappa på södra sidan. Trappan och läktargolvet är täckt av en textilmatta. Bänkarna på den södra sidan finns bevarade. Orgeln är byggd 1882 av Carl Elfström, men vid flera tillfällen ombyggd. Koret ligger två trappsteg högre än långhusgolvet och är lagt med kalkstensplattor och gravhällar. Korväggarna är något indragna mot långhuset och har samma ytbehandlig som långhuset. Detsamma gäller tak och fönster. På altarväggen finns markering efter två igenmurade fönsteröppningar. Altaret är murat. Altartavlan är målad av Pehr Högberg och omramas av kannelerade pilastrar i grått och förgyllning med marmorerade baser. Altarringen har avfasade hörn och liggande speglar och är målad i en grå marmorering. Vid renoveringen 1935 doldes östväggens element bakom ett ramverk av samma typ som altarringen. Kyrkan har två dopfuntar, dels en medeltida dopfunt med cuppa av gotländsk kalksten, en s k 10

11 paradisfunt och dels en 1600-talsdopfunt av kalksten. Den senare är sannolikt tillverkad i Mikael Hackes verkstad i Skänninge. Nummertavlorna är rektangulära och förgyllda med årtalet I norr finns en stickbågig dörröppning till sakristian. Dörrbladet har samma utformning som dörrarna till sydportalen. I söder finns korbänkar med sekundärt placerade målningar ur Hjärtats historia av Sven Gustavsson Stoltz i Vadstena med följande text; År 1760 är detta orgelwärk Gud tilära och kyrkan til prydnad inköpt, förbättrat och upsat med des Lektare sammt år 1762 målat och utzirat på kyrkans bekostnad. Målningarna tillhörde sannolikt den äldre orgeln eller orgelläktaren, som förändrades i samband med att en ny läktare inköptes Sakristian är belägen norr om koret. Golvet är täckt av en beige textilmatta. De grova väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Taket består av breda gråmålade brädor. I norr finns ett fönster med innanfönster. I sydvästra hörnet finns trappan till predikstolen. Under sakristian finns en källare från 1935, som då utgrävdes för att inrymma pannrum. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och ligger fyra trappsteg lägre än marknivån. Golvet består av äldre kalkstensskivor och väggarna och takets tunnvalv är vitputsade. I öster finns en enkeldörr mot långhuset, som tillkom På den norra sidan finns en kammare som disponeras tillsammans med vapenhuset som en liten utställningslokal om Bjälbo kyrkas historia. Kammaren har kalkstensväggar och tunnvalv. I södra muren löper trappan till tornets övre våningar. På södra yttermuren finns en igenmurad öppning. I tornets första våning finns två tunnvälvda kammare. Mellan dessa finns en rundbågig öppning av kalksten. Spår av en eldstad finns i det nordöstra hörnet. Båda kamrarna har medeltida fönsteröppningar mot väster. Trappan till nästa våning fortsätter i den södra muren. 11

12 Våningsplanet är som de nedre indelad i två kammare, men är öppna med dubbel takhöjd och har spår av ett äldre träbjälklag. I väster finns fönsteröppningar. Till klockvåningen kommer man dels via trappan i den södra muren och dels via en öppen trätrappa. Kyrkan har två klockor, omgjutna 1727 respektive Långhusvinden når man via en lucka från orgelläktaren. Takkonstruktionen härrör från den omfattande ombyggnaden I väster finns dock några äldre takstolar bevarade. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med den omkringliggande gårdsbebyggelsen, de f d skolorna m m en ovanligt innehållsrik kyrkby, som vittnar om platsens betydelse som sockencentrum. De arkeologiska fynden av skelettgravar, eskilstunakistor, grundläggningen av en stavkyrka samt de välarbetade medeltida arkitekturfragmenten visar på platsens tidiga centrala betydelse. Kyrkomiljön utgör även område av riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkogården Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Bjälbo kyrkas västtorn är ett av de märkligaste byggnadsverken från medeltiden i Sverige och utgör en av landets kulturhistoriskt sett mest intressanta tornbyggnader. Sägnen om Ingrid Ylvas kammare som beboddes i krigstider tillsammans med de arkeologiska fynden bidrar starkt till den historiska upplevelsen. Det medeltida murverket finns bevarat i tornet, i långhusets västra, södra och norra delar samt i delar av sakristian och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Kyrkans exteriör präglas av två tidsperioder, dels det medeltida tornet och dels långhusets tydliga 1700-talskaraktär med sitt branta spåntäckta takfall och putsade släta fasader med stora fönsteröppningar med ålderdomliga fönsterbågar med tunna järnspröjsar. Interiören har, trots sentida förändringar, behållit sin huvudsakliga prägel från 1700-talet med ett ljust och luftigt kyrkorum med ett äldre kalkstensgolv med gravhällar. Sven Gustavsson Stoltz målningar och Pehr Hörbergs altartavla har stora konsthistoriska värden. De är även intressanta ur ett regionalt perspektiv då de är uppförda av länsanknutna konstnärer. Det gäller även dopfunten från 1600-talet. Sammanfattning Tornet är ett ovanligt väl bevarat byggnadsverk från medeltiden och utgör ett nationellt kulturarv. Detta förstärks med kopplingen till folungaätten och Birger Jarl. Att bevara tornet med sina medeltida spår och den information det bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena. Det medeltida murverket, murtrappan, de små fönsteröppningarna, de bevarade medeltida takstolarna, västportalens dörr med sin järnsmidesdekor och dopfunten utgör värdefulla historiska dokument. 12

13 Kyrkorummet med sitt kalkstensgolv, gravhällar, den bevarade äldre inredningen, som t ex dörrar, läktarbarriär och altartavla ger tillsammans med trätaket en tidstypisk prägel från 1700-talets mitt. Bjälbo kyrka vid återinvigningen HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras Nybyggnad Kyrka av trä, brunnen. (BR) Nybyggnad Kyrka av sten med rektangulärt långhus och absidkor. (ÖLM) Nybyggnad Vapenhus av sten. (BR) Nybyggnad Sakristia av sten. (BR) 1220 Nybyggnad Västtorn med rik rumsindelning i flera våningar, daterad genom dendrokronologisk provtagning (ÖLM) Brand urtagen för träbjälkarna i andra tornsalen har brandspår. (ÖLM, JE) 1240 Specifika inventarier storklocka, enligt tradition skänkt av Ingrid Ylva, mor till Birger Jarl, omgjuten 1687, 1688 och (SvB) 13

14 Specifika inventarier dopfunt av gotländsk kalksten. (MU) Ändring ombyggnad, interiör, valvslagning, revs (BR) Specifika inventarier altarskåp av ek, tillverkat i nordtyskland. (BC, ÖLM) 1645 Ändring ombyggnad, fönstren på norra sidan förstorades. (ÖLM) 1648 Fast inredning nya bänkar av Måns Snickare, Skänninge. (ÖLM) 1658 Specifika inventarier dopfunt av kalksten, sannolikt tillverkad i Michaels Hackes verkstad i Skänninge. (ÖLM) 1665 Fast inredning läktare av Måns Snickare, Skänninge. (ÖLM) 1727 Specifika inventarier storklockan omgjuten av Magnus Hultman, Norrköping. (ATA) 1735 Vård/underhåll, kyrkan vitmenades ut- och invändigt. (ÖLM) 1737 Vård/underhåll, interiör, valvet i koret reparerades. (ÖLM) 1760 Fast inredning en orgel inköptes från Horns kyrka, ersattes av en ny (GR) Arkitekturbunden utsmyckning läktarbarriären målad av Sven Gustavsson Stoltz, Vadstena. (BR) 1769 Ändring ombyggnad, två stora och två mindre pelare i koret borttogs, fönstren förstorades, nytt golv. (ÖLM) 1778 Specifika inventarier lillklockan omgjuten av Johan Åhman, Linköping. (ATA) 1783 Besiktning av valven som underkändes. Murmästare Lindqvist fick befallning att inkomma med ritning och förslag till nybyggnad. (ÖLM) Ändring ombyggnad, det medeltida koret och absiden revs, koret ombyggdes och de medeltida valven revs. Vapenhuset på södra sidan revs. Nya större fönsteröppningar, ny ingång på södra långsidan. En ny ingång upptogs i tornets västmur. Stiftsbyggmästare Casper Seurling. (BR) 1810 Specifika inventarier altartavla Christi uppståndelse, målad av Pehr Hörberg. (BR) Teknisk installation kamin vid korets norra vägg. (ATA) 1882 Fast inredning 1700-talsorgeln ersattes av en ny orgel byggd av Carl Elfström, omdisponerades 1942 och (BR) Ändring ombyggnad, interiör, nytt kalkstensgolv i koret. (ATA) 14

15 1907 Vård/underhåll, exteriör, tornhuven omtäcktes med spån. (ÖLM) Uppmätningsritningar samt ritning till diverse förändringar samt uppvärmningsanordning. Arkitekt Theodor Wåhlin. Sannolikt aldrig utfört. (ATA) 1913 Uppsättande av Birger Jarlsstenen invid kyrkogårdsmuren (ÖLM) 1933 Teknisk installation elektrisk klockringning. (ATA) Uppmätning av tornet. Rudolf S Enblom. (ATA) 1929 Ritning till restaurering. Arkitekt Erik Fant. (ATA) 1935 Byggnadsarkeologisk undersökning i samband med omläggning av golvet, murarna mellan kor och långhus framgrävda. Landsantikvarie Bengt Cnattingius, ÖLM. (ÖLM) 1935 Ändring - ombyggnad, exteriör, putslagningar och avfärgning, ev nytillverkades nya mittpelare av kalksten till tornets medeltida fönsteröppningar. Ny ytterdörr i södra porten. Den medeltida dörren i västra ingången tjärströks. En runsten som var inmurad i sakristians norra vägg frilades och restes vid sidan om kyrkans västra ingång. Ytterligare en runsten som var rest på kyrkogården flyttades till kyrkans huvudingång. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (ATA) 1935 Ändring ombyggnad, interiör, den södra läktartrappan borttogs och taket kompletterades, den norra läktartrappan inbyggdes med stående panel mot kyrkorummet, bänkarna moderniserades genom ökning av avståndet, gavlar och sitsar breddades och ryggarna lutades, nytt golv i bänkkvarteren, ev ombyggdes korbänkarna något och äldre målning framtogs samt panel uppsattes mot altarväggen. Fönstren på korväggen sattes igen. Nya trappsteg av kalksten till koret. Ny dörr från vapenhuset mot långhuset. De helt vitmålade bänkarna ommålades i gråbrunt och altarringen ommålades i sin ursprungliga grågröna färg. Den vitmålade predikstolen ommålades i ursprungliga kulören svart och guld. Innanfönster. Inredning av sakristian. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. Målarmästare Mauritz Ekholm, Malmslätt. (ATA, ÖC ) 1935 Teknisk installation ny värmeanläggning, vid grävning i sakristan för ny värmekammare/pannrum påträffades en vinkällare. (ATA) 1942 Ändring fast inredning orgelverket från 1882 omdisponerades av firma Marcussen & Son, Åbenrå, ersattes av ett nytt verk (ATA) 1955 Arkeologisk undersökning - av en förmodad begravningsplats cirka 100 m norr om kyrkan, där hällar till s k eskilstunakistor tidigare påträffats i samband med grävning för kablar. Professor Sven B F Jansson och Iwar Anderson. (ATA) 1956 Konservering - av den medeltida dörren i västra ingången. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping. (ATA) 15

16 1962 Vård/underhåll, interiör, invändig ommålning med bibehållande av befintlig färgsättning. Nyqvists målerifirma, Norrköping. (ATA, Motala Tidning ) Ändring fast inredning orgelverket omfattande restaurerat eller helt nybyggt av orgelbyggare Reinhard Kohlus, Vadstena. (SLC) 1981 Vård/underhåll omputsning av fasaderna, markering av den igenmurade och framkomna torndörren på sydfasaden i putsen, tornets avfasningar täcktes med blyplåt, nytillverkning av kolonetter av ek till ljudgluggarna, ny sockel av borghamnskalksten vid västingången, tjärning och delvis omtäckning av takspånen, Rolf Planander byggkonsult, Linköping, Västerviks Fasadrep AB. (ATA, ÖLM) 1981 Byggnadsarkeologisk undersökning i samband med restaurering av tornet. Golvfyllningen i tornrummen sållades. En rökugn påträffades, antikvarie Jan Eriksson, ÖLM. (JE, ÖC ) 1982 Arkeologiska utgrävningar grunder efter en stavkyrka påträffades, antikvarie Jan Eriksson, ÖLM. (JE, ÖC ) 1988 Vård/underhåll, fasadrenoveringen från 1981 var dåligt utförd och behövde delvis göras om, tjärning av takspånen. (ÖC ) 1994 Dendrokronologisk provtagning av timmer i tornet, som daterades till 1220, antikvarie Jan Eriksson, ÖLM och Thomas Bartholin, Lunds Universitet. (ÖLM) 2001 Vård/underhåll, exteriör, omputsning samt omläggning av takspånen. (ÖC ) 2005 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet BC - Cnattingius, Bengt, Lundberg, Erik, Östgötska landskyrkor, Bjälbo kyrka. Linköping BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; GR Rörby, Gunnar, Strövtåg i Skänningebygden, Skänninge JE Eriksson, Jan, Två arkeologiska kyrkoundersökningar i Bjälbo. I Meta nr MU Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar, Riksantikvarieämbetet SLC Carlsson, Sten L., Sveriges kyrkorglar, Lund ÖC Östgöta Correspondenten ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv 16

17 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Bjälbo by m fl, K68, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; Cnattingius, Bengt, Lundberg, Erik, Östgötska landskyrkor, Bjälbo kyrka. Linköping Eriksson, Jan, Två arkeologiska kyrkoundersökningar i Bjälbo. I Meta nr Kennerstedt, Lars, Östgötaslättens romanska kyrkor. Ingår i I Heliga Birgittas trakter, red. Göran Dahlbäck, Uppsala Lovén, Christian, Förhallar och västtorn av trä vid stenkyrkor. Ingår i hikuin 24, Lundberg, Erik, Östergötlands romanska landskyrkor. Ingår i Meddelande från Östergötlands fornminnes- och museiförening Redelius, Gunnar, Kyrkobygge och kungamakt i Östergötland, Antikvariskt arkiv 45, Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-N, Norrköping Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1947 Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Östergötlands läns kalender Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Kartor Häradsekonomisk karta , Hogstad Ekonomisk karta, 1948 och 1982, blad 8F 4a Bjälbo Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i juli Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. 17