KUDDBY KYRKA Kuddby socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 KUDDBY KYRKA Kuddby socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 KUDDBY KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport april Innehåll INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 KUDDBY KYRKA... 5 Socknen... 6 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 7 Kyrkobyggnaden... 7 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkogården Kyrkobyggnaden HÄNDELSELISTA Förkortningar BEFINTLIGA SKYDDSFORMER KÄLLOR Övriga inventeringar Kartor

3 INLEDNING Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko-/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår 3

4 från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet 4

5 KUDDBY KYRKA Norrköping Fiskeberga 1:1, Kuddby socken, Norrköpings kommun, Björkekinds härad, Kuddby kyrkliga samfällighet, Linköpings stift, Östergötlands län och landskap. Kuddby är en medeltida socken som ligger på det fornlämningsrika Vikbolandet öster om Norrköping. Den medeltida stenkyrkan revs 1827 och materialet återanvändes vid byggandet av den nya kyrkan på samma plats. Den stod färdig 1828 och uppfördes av byggmästare Johan Holmberg efter ritningar av arkitekten Samuel Enander vid Överintendentsämbetet. Det är en kyrka i empirstil med brutet vita spritputsade fasader med markerad sydportal, höga rundbågiga gjutjärnsfönster, plåttäckt sadeltak och torn i väster som avslutas med en trälanternin. Kyrkorummet präglas av tidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum med vitputsat tunnvalv och trägolv. Sannolikt har Östra Husby kyrka tjänat som förebild för den kolonnförsedda korabsiden som belyses av ett östfönster. Arkitekten Agi Lindegrens renovering 1901 präglar i övrigt interiörens utformning med pilasterindelade väggar med bibelspråkskartuscher, ny öppen bänkinredning, ny läktarbarriär, altare och altarring. Utsnitt ur ekonomiska kartans blad Furingstad. Kartan är tryckt En allé leder fram till kyrkan från nordväst. 5

6 Utsnitt ur häradsekonomiska kartan , Kuddby. Socknen Kuddby socken omnäms i skrift första gången 1377 som Kutbo. Den är belägen på Vikbolandet sydöst om Norrköping, och består av småkuperad slättbygd där jordbruket har utgjort den dominerande näringen. Socknen hyser ett rikt förgrenat vägnät och är något av en knutpunkt för Vikbolandet. Tidigare fanns även en järnvägsstation i Kuddby för den sk Vikbolandsbanan. Björkekinds härads tingsplats har legat intill kyrkan. Till de större gårdarna hör Bjärsta och Arkebo. Prästgården Fiskeberga ligger ca 2 km öster om Kuddby kyrka och är en reveterad timmerbyggnad från Till socknens många fornlämningar hör en hällristning från bronsåldern, ett båtgravfält från järnåldern vid Skamby samt åtta runstenar varav två finns vid kyrkan. Kyrkomiljön Kyrkan är placerad på en markerad höjd som omges av en flack uppodlad slätt. Flera vägar möts i närheten av kyrkan, bl a vägarna mot Söderköping och Norrköping. Öster om höjden finns socknens centrum med ett fd sockenmagasin, tre generationers skolbyggnader samt lärarbostäder. Sockenmagasinet tillkom 1826 efter att kyrktornet hade fungerat som magasin under ett antal år. Det är byggt i två våningar och har spritputsade fasader avfärgade i gult och tegeltäckt sadeltak. I slutet av 1800-talet ombyggdes det till ålderdomshem och fungerade en tid även som slöjdlokal för skolan innan det blev hembygdsmuseum. Den äldsta skolan tillkom 1853 och är byggd i 1½ våning med frontespis, spritputsade fasader avfärgade i gult och tegeltäckt sadeltak. Ytterligare en skolbyggnad tillkom 1895 då den gamla komministerbostaden från 1825 ombyggdes till skola. Sedan 1996 används den som församlingshem. Den har fasader av faluröd locklistpanel, vita snickerier och tegeltäckt sadeltak. På 1950-talet byggdes en ny skolbyggnad, en tidstypisk länga i gult tegel och tegeltäckt sadeltak. Till denna hör två lärarbostäder från samma tid, låga gulputsade envåningshus med sadeltak. 6

7 Kyrkogården Alléer leder upp till kyrkan såväl från väster som öster. Kyrkogården ligger i en sluttning och pga den kraftiga lutningen sträcker den främst ut sig öster och norr om kyrkan. En runsten står placerad vid den västra grinden. Ett gravkapell är beläget i nordväst intill tornet. Det byggdes 1952 av byggmästaren Gunnar Andersson efter ritningar av Kurt von Schmalensee och var en gåva av Wilhelm Ringkvist. Det har en kvadratisk plan, gulvita spritputsade fasader, profilerad taklist och ett korstak klätt med kopparplåt. Mot öster vetter ett fönsterparti med tre smala fönsteröppningar med antikglas i blyspröjs. Ingången ligger i söder och den kopparplåtsklädda dörren inramas av en slätputsad portal. Invändigt är golvet belagt med kalkstensplattor, väggarna är vitputsade och taket är ett grålaserat tredingstak. I norr finns ett murat och putsat altare och längs väggarna finns väggfasta bänkar. Byggnadstiden är osäker. En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan i Kuddby var en stenkyrka uppförd under medeltiden på samma plats som den nuvarande. Dess byggnadshistoria är oklar men strax innan dess rivning 1827 gjordes en uppmätning som visar ett långsträckt långhus med en rymlig korsarm i söder, två utbyggnader i norr, varav den östligaste fungerade som sakristia, samt torn i väster. Möjligen tillhörde kyrkans västra del äldre medeltid, men den långsträckta planformen tyder på att den ombyggts troligen redan under medeltiden. Tornet hade en invändig murtrappa vilket kan indikera en medeltida datering. Kyrkorummet var försett med kryssvalv, och tegelstenar från valvbågarna finns bevarade i tornet. Vid kyrkans rivning såldes en hel del inventarier på auktion, bland dessa ett altarskåp från vilket delar räddades och förvaras på Östergötlands länsmuseum. Den nya kyrkan uppfördes 1828 av byggmästare Johan Holmberg efter ritningar i empirstil av arkitekten Samuel Enander vid Överintendentsämbetet. Byggnadsmaterial kom huvudsakligen från den gamla kyrkan, och eventuellt ingår delar av det gamla tornet i det nuvarande. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med jämnbrett kor med rak avslutning. Smärre avvikelser från godkänd ritning förekommer, bl a byggdes kyrkorummet c:a 5 meter längre. I likhet med 7

8 Östra Husby och Mogata kyrka bildar altardelen en kolonnförsedd korabsid som belyses bakifrån av ett östfönster. Det är oklart om kolonnerna tillhör byggnadstiden eller om de tillkom vid en renovering 1870 jämte ett draperimålat halvrunt murparti som skulle blända av ljuset från östfönstret. Från 1870 härrör kyrkans gjutjärnsfönster och inredningen målades ljus, troligen i vitt. År 1882 försågs kyrkan med en orgel tillverkad av orgelbyggarna Sven och Erik Nordström. En mycket omfattande restaurering genomfördes 1901 och präglar till stora delar kyrkan än idag. Arbetet leddes av stockholmsarkitekten Agi Lindegren ( ) som var en av sekelskiftets mer framträdande arkitekter. Han var bl a slottsarkitekt vid Drottningholm och har svarat för ombyggnader och restaureringar av ett stort antal kyrkor. Bl a gjorde han stora förändringar i S:t Larskyrkan i Linköping och Hedvigs kyrka i Norrköping. Han arbetade mycket med rikt dekorerade interiörer, men det mesta av hans förändringar har avlägsnats vid senare restaureringar. Vid restaureringen i Kuddby fick interiören en nybarock prägel. Absidvalvet smyckades med girlanger av gips, långhusvalvet med gördelbågar och kassetter, väggarna gulmarmorerades och försågs med pilastrar och bibelspråkskartuscher. Lindegren ritade den nya öppna bänkinredningen och en altarring. Altaret moderniserades och försågs tillsammans med predikstolen med ett mycket skickligt imitationsmålat intarsiaarbete. Läktaren fick en ny form med indragna sidor och utskjutande rundat mittparti. De nybarocka dragen kom att dämpas något 1954 då Kurt von Schmalensee, stadsarkitekt i Norrköping, vitmålade väggar och valv och täckte för korfönstret med en himmelsblå fondvägg indirekt belyst med lysrör samt återinsatte bänkar i koret. Vid den senaste inre restaureringen 1988, under ledning av arkitekt Bo Sundberg, blev åter östfönstret synligt, en läktarunderbyggnad tillkom, absidvalvet blåmålades och likaså bänkgavlarna. Exteriör beskrivning 8

9 Kyrkan är belägen i sydöst-nordvästlig riktning med anledning av dess placering på ett höjdkrön. I texten anges den för enkelhetens skull vara orienterad i öst-västlig riktning. Långhuset är rektangulärt och har ett jämnbrett rakslutet kor som även inrymmer sakristian samt ett torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten och tegel. Sockeln är gråputsad och plåtavtäckt. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i en gulvit ton. Hörn, lister och omfattningar är vita och slätputsade. Den profilerade taklisten löper även runt tornet. Under torntaket finns en konsollist. På norra och södra sidan finns en mittrisalit som är rusticerad i söder. Kyrkans sadeltak är belagt med svart falsad plåt. Torntaket är även det belagt med plåt och kröns av en vit fyrsidig trälanternin med avfasade hörn, svarta rundbågiga plåtklädda luckor och tornur. De rundbågiga fönsteröppningarna är symmetrisk placerade på fasaden. Fönsterbågarna är av gjutjärn och insattes på 1870-talet. Fönstrens antikglas tillkom Över östfönstret finns det ett lunettfönster och därovan ett litet runt fönster. Tornet är försett med runda fönster med svarta träbågar i de första tre våningarna. Tornets klockvåning har svarta plåttäckta rundbågiga ljudluckor. Fönsterblecken är av svart plåt. Huvudingången är via tornet i väster men ingång finns även centralt på sydsidan. Västportalen inramas av ett slätputsat parti med profilerat överstycke och en infälld kalkstensplatta med inskriften KUDDBY KYRKA NYBYGGD UNDER KONUNG CARL XIV JOHANS REGERING ÅR 1828 RESTAURERAD Dörröppningen är stickbågig med en ockragul dubbeldörr försedd med spegelindelning och smala ribbor i nederdelen. Sydportalen är centralt placerad i den rusticerade mittrisaliten och inramas av slätputsade pilastrar och en profilerad överliggare samt ett ovanliggande lunettfönster. Porten har samma utformning som västportalens dörr. Såväl väst- som sydportal har trappor av granit. På tornets norra sida finns en låg dörröppning till ett litet förrådsutrymme. Troligt är att det har använts som benhus. Interiör beskrivning 9

10 Långhuset är rektangulärt med ett golv av obehandlade smala brädor. Även i bänkkvarteren finns ett liknande trägolv dock något högre. Väggarna är vitputsade och indelas av listverk och pilastrar tillkomna Mellan pilastrarna finns inramade förgyllda bibelspråk och över fönstren girlanger av gips. Taket är ett vitputsat tunnvalv som avslutas nedåt med en profilerad list, samt indelas av gördelbågar tillkomna I väster finns en ingång till vapenhuset med en rektangulär dubbel svängdörr med ådringsmålade spegelförsedda dörrblad. Den inramas av en portal med ådringsmålade spegelförsedda sidostycken och profilerad överliggare. En liknande utformning har dörren till sydportalens vindfång men med en hög vitmålad portal. Innanfönstren har brun träspröjsning med färgat antikglas. Bänkinredningen är öppen i fyra kvarter med sidogångar samt med bänkar i koret. Bänkarna är ritade av Agi Lindegren och tillkom År 1988 tillkom färgsättningen i grått med klarblå gavlar och pilastrar med förgyllda kannelyrer. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång från koret, och både korg och ljudtak har en rund form. Tillkomsttiden är osäker, kan tillhöra byggnadstiden. Vid 1901 års renovering försågs predikstolen med ett mycket skickligt imitationsmålat intarsiaarbete. Bakom den textil som utgör ryggstycke syns spår av ådringsmåleri och textfragment även på väggen. Läktaren i väster bärs upp av runda ådringsmålade kolonner. Läktaren ombyggdes 1901 och fick sidorna indragna och ett framskjutet mittparti med rundade sidor. Läktarbarriären är ådringsmålad och har förgyllda ramar och kannelyrer. Läktaren nås från tornet. Läktaren är belagd med ett trägolv som till största delen är täckt av en textilmatta. På var sida om orgeln finns grå läktarbänkar på sluttande gradänger. Orgeln som är gråmålad med förgyllda ornament är byggd 1882 av orgelbyggarna Sven och Erik Nordström. Under läktaren finns en läktarunderbyggnad som tillkom 1988 med vita väggar med rundade hörn. I den södra delen 10

11 inryms ett samlingsrum och i norr kapprum med wc och pentry. Dörrarna är rektangulära vita spegeldörrar. Koret är jämnbrett med långhuset. Golvet består av likadana smala brädor som i långhuset men ligger ett trappsteg högre. Även väggar och tak har samma ytbehandling och dekor som i långhuset. I öster finns en kolonnförsedd absid med ett blått absidvalv dekorerat med kassetter av stuck. Absiden har troligen sin förebild i Östra Husby kyrka som är ritad av Olof Tempelman år Korabsiden flankeras av två sidoutrymmen varav det södra används som förråd och det norra som sakristia. Dörrarna som leder in till dessa utrymmen består av rektangulära ådringsmålade dubbeldörrar med spegelindelning. Över kordörrarna finns medaljonger med alfrescomålningar föreställande en Fenixfågel och en pelikan, målade 1901 av dekorationsmålare Knut Larsson. Bakom kolonnerna finns det även enklare grå bräddörrar till dessa utrymmen. Fönstren i söder och norr är likadana som i långhuset. I öster finns ett fönster med vattrat katedralglas i dekorativ blyspröjsning samt en rund glasmålning med bokstäverna IHS i överdelen. Slutna korbänkar finns längs södra och norra muren och har skärmar med samma utformning som långhusets bänkar. Altaret av trä förändrades av Agi Lindegren 1901 och har liksom predikstolen ett mycket skickligt imitationsmålat intarsiaarbete med förgyllt listverk. Altarprydnaden består av ett mässingskrucifix tillverkat av Gusums bruk 1901, placerat på en svart sockel med förgyllningar. Altarringen, ritad av Lindegren, är rundad med ådringsmålade svarvade balustrar samt ett rött sammetsklätt knäfall. Dopfunten i mässing med frukt- och blomsterornament i punsad och driven teknik är från 1700 och står placerad i korets södra del. Uppgifter om tillverkningsort saknas, men troligt är att den är tillverkad i Gusum eller Norrköping. De två nummertavlorna finns placerade på var sida om korabsiden och har rektangulära förgyllda ramar. Sakristia och förråd. Sakristian är belägen på den norra sidan om korabsiden. Golvet är belagt med lackade brädor, taket är plant och vitputsat och väggarna är vitputsade bortsett från altarets rundbågiga nisch som är avfärgad i blått. I norr finns ett fönster som utgörs av nederdelen av ett rundbågigt fönster som är likadant som i långhuset samt försett med invändiga fönsterluckor av trä. Ett textilklätt träaltare, ett antependieskåp samt bord och stolar utgör inredningen. Förrådet ligger på korabsidens södra sida och har samma utförande av golv, väggar, tak och fönster. Den norra väggen är dock av trä och inrymmer skrubbar samt trappan till korvinden. Inredningen består av ett arkivskåp samt skrivbord och stol. Korvinden nås via en trappa i förrådet i det södra sidoutrymmet i koret. Vinden består av två våningar varav den första används som förråd bl a för äldre arkivalier. Här hänger även två rektangulära nummertavlor med förgyllda ramar, troligen 1800-tal. En stege leder upp till det övre vindsutrymmet som är tomt bortsett från borttagna ornament från predikstolen. Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning och har golv av kalkstensplattor, vitputsade väggar samt ett vitmålat stickvalv av trä. Västportalens insida har grå brädfodrade dörrblad. På både den norra och den södra sidan finns det grå rektangulära dörrar till torntrapporna. Utmed den södra väggen står tre gravstenar från och 1700-talen uppställda. Tornet nås via trappor från vapenhuset, varav endast den norra är i bruk. Den första våningen har ett obehandlat trägolv, vitputsade väggar och ett plant vitt trätak. En hög rektangulär grå dubbeldörr leder till läktaren. Utrymmet nyttjas för förvaring av bänkar och stolar. Våningen användes som gymnastiklokal för skolan så sent som på 1930-talet, och en träställning som förvaras i rummet är delar av en ribbstol. En öppen trätrappa leder till den andra våningen 11

12 som har ett obehandlat trägolv, grovputsade väggar och det överliggande golvbjälklaget som tak. Förutom förvaring av bänkgavlar finns här byggnadsdelar troligen från den äldre kyrkan såsom kolonnbaser av sten, äldre profiltegel samt ett runstensfragment. Den tredje våningen har samma utformning som den underliggande men står tom förutom två äldre träkistor och ett förgyllt plåtklätt kors som troligen har prytt tornet. Här finns en ingång till långhusvinden. Ovanliggande våningar utgörs av klockvåningarna och lanterninen. Här finns bl a ett urverk av samma typ som i Vårfrukyrkan i Skänninge och i Tingstad kyrka. Storklockan är gjuten 1551 samt omgjuten 1742 av Magnus Hultman i Norrköping och lillklockan 1669 av Peter Dant i Stockholm. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, gravkapellet och kyrkogården utgör tillsammans med det fd sockenmagasinet/ålderdomshemmet och äldre skolbyggnader en kulturhistoriskt värdefull kyrkomiljö som vittnar om platsens tidigare betydelse som sockencentrum. Kyrkans karaktäristiska placering i krönläge bidrar till upplevelsen av kyrkomiljön. Kyrkogården En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkan tillhör det stora antal kyrkor som nyuppfördes under första hälften av 1800-talet till följd av bl a befolkningsökningen och nya liturgiska ideal. Exteriört är det en mycket välbevarad empirkyrka med spritputsade fasader med slätputsade detaljer, markerad sydportal, symmetriskt placerade fönsteröppningar, flackt plåtklätt sadeltak och tornets lanternin. Interiören karaktäriseras av byggnadstidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum med trägolv och vitputsat tunnvalv. Kyrkorummet domineras av östpartiets kolonnförsedda korabsid som upplyses av ett bakomliggande fönster. Denna utformning av koret återfinns endast i ett fåtal kyrkor i länet, såsom i Östra Husby och Mogata. Väggarna är rikt dekorerade med pilastrar, bibelspråkskartuscher, listverk och taket med gördelbågar, en utsmyckning som härstammar från arkitekten Agi Lindegrens renovering Vid sidan av Hedvigs kyrka i Norrköping är det ovanligt att så mycket är bevarat av Lindegrens kyrkorestaureringar. Den öppna bänkinredningen, altarringen och läktarbarriären tillkom också vid denna tid, altaret moderniserades och försågs, tillsammans med predikstolen, med ett mycket skickligt imitationsmålat intarsiaarbete. Dopfunten i mässing är från 1700 och utgör en av de få bevarade inventarierna från den äldre kyrkan. Orgeln från 1882 är orgelbyggaren Sven Nordströms sista arbete, utförd i samarbete med brodern Erik. På var sida av orgeln finns bevarade läktarbänkar på sluttande gradänger vilket är värt att uppmärksamma. Sammanfattning Exteriören är mycket välbevarad och utgör ett representativt exempel på empirstilen med sina spritputsade fasader med slätputsade detaljer, markerad sydportal, symmetriskt placerade fönsteröppningar, flackt plåtklätt sadeltak och tornets lanternin. Interiören karaktäriseras av byggnadstidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum med trägolv och vitputsat tunnvalv samt östpartiets speciella kolonnförsedda korabsid som upplyses av ett bakomliggande fönster. 12

13 Kyrkorummet har även bevarat en stark prägel av arkitekten Agi Lindegrens renovering 1901 vilket, vid sidan av Hedvigs kyrka i Norrköping, är ovanligt då Lindegrens kyrkliga inredningar ofta senare har avlägsnats. Väggar och tak är rikt smyckade med pilastrar, bibelspråkskartuscher, listverk, gördelbågar och girlanger i stuck, och stora delar av inredningen tillkom också vid denna tid såsom den öppna bänkinredningen, altarringen och läktarbarriären. Predikstolen jämte altaret försågs med ett skickligt imitationsmålat intarsiaarbete. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. Medeltid Kyrka i sten med rektangulärt långhus, korsarm i söder, två utbyggnader i norr samt torn i väster. Låg troligen något längre österut än den nuvarande. (Br) 1551 Specifika inventarier storklockan gjuten. (KK) 1669 Specifika inventarier - lillklockan gjuten av Petter Dant, Stockholm. (SvB) 1700 Specifika inventarier dopfunt i mässing prydd med blomster- och fruktornament. (KK) 1771 Ändring, ombyggnad, tornet renoverat och tillbyggt. (KK) 1742 Specifika inventarier storklockan omgjuten av Magnus Hultman (SvB) 1762 Fast inredning orgel av orgelbyggarna Jonas Gren och Petter Stråhle, Stockholm. (SvK) 1827 Rivning av den medeltida kyrkan. Många inventarier såldes på auktion. (Br, KK) 13

14 1828 Nybyggnad Kyrkan i sin helhet, rektangulärt långhus med jämnbrett korparti och torn i väster. Byggnadsmaterial togs från den rivna kyrkan. Ev ingick delar av det medeltida tornet i det nya tornet. Byggd av gråsten och tegel. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet, byggmästare Johan Holmberg. (Br, KK, SvK) 1833 Specifika inventarier tornur. (SvK) 1870 Ändring, ombyggnad exteriör restaurering, nya fönster med gjutjärnsspröjsning, glasmålning i östväggens fönster, det allseende ögat målades i absidens valv, ev tillkom korabsidens kolonner, nedtill sammanbundna av en mur. Kolonner, altare och predikstol målades i ljus färg, troligen vitt, bänkinredningen troligen i ekfärg. (Br, SvK) 1882 Fast inredning orgel. Orgelbyggare Sven och Erik Nordström, Linköping. (Br, KK, SvK) Ändring, exteriör och interiör restaurering ny predikstol, altare förändrat av A Lindegren, ny altarring, nytt mässingskrucifix från Gusums bruk, ny öppen bänkinredning i blågrön ton, läktaren indragen på sidorna och försedd med ny barriär med utskjutande mittparti. Tak och väggar indelades i fält genom gördelbågar och pilastrar. Den sammanbindande muren mellan kolonnerna borttogs. Absidvalvet smyckades med romber och girlanger. Väggarna dekorerades med målade bibelspråkskartuscher, läktarbarriär och altarring försågs med ådringsmåleri, altare och predikstol försågs med imitationsmålad intarsia och rutfaner, orgelfasad och bänkinredning målades i grågrön färg, väggarna gulmarmorerades, listverken vitmarmorerades. Predikstolens symboliska reliefer borttogs, likaså draperimåleri bakom predikstol och altare. Ett mässingskrucifix ersatte ett kors med törnekrona, troligen i trä. Glasmålning i korfönstret. Nytt dörrparti till vapenhuset. Troligen avlägsnades korbänkarna. Arkitekt Agi Lindegren, Stockholm, byggmästare fabrikör M Ljungqvist. (Br, KK, SvK) 1901 Fast inredning bänkinredning ritad av arkitekt Agi Lindegren. (SvK) 1901 Fast inredning altarring ritad av arkitekt Agi Lindegren. (SvK) 1901 Arkitekturbunden utsmyckning al frescomåleri Pelikan och Phoenix över kordörrarna målat av dekorationsmålare Knut Larsson. (SvK) 1914 Specifika inventarier nytt tornur. (SvK) 1939 Teknisk installation elektrisk belysning och värme. Kaminen borttagen. (SvK, KK) 1939 Ändring mittgången troligen belagd med kalkstensplattor, koret utvidgat. (SvK) Gravkapellet byggdes, möjligen av byggmästaren Gunnar Andersson. (K) 14

15 1948/54 Runstensfragment påträffades inmurad i kyrkan. (ÖLM) 1952 Gravkapellet byggdes av byggmästaren Gunnar Andersson efter ritningar av Kurt von Schmalensee och var en gåva av Wilhelm Ringkvist. (muntlig uppgift) 1954 Ändring interiör renovering, antikglas i fönstren, väggar och valv målade i enhetlig ljus färg, slutna korbänkar ev de ursprungliga återinställdes, korfönstret förtäckt av en blåmålad fondvägg belyst med lysrör, inredningen målad i vitt och grått. Arkitekt Kurt von Schmalensee. (Br, KK, SvK) 1954 Ändring, restaurering av orgeln från 1882 utförd av bröderna Moberg. (KK) 1970 Ändring, exteriör renovering nytt plåttak, troligen nybyggnad av lanternin med samma utförande som tidigare ev ny panel på den gamla, omputsning och avfärgning. (SvK) 1988 Ändring, ombyggnad. Korets blåmålade fondvägg avlägsnades så att östfönstret blev synligt, en mindre läktarunderbyggnad tillkom, vitkalkning av väggar och valv, blått i absidvalvet, ommålning av bänkinredning i grått med klarblå gavlar med förgyllning. Arkitekt Bo Sundberg, målarmästare Ivan Ek. (Br, SvK) 2005 Vård och underhåll - exteriör renovering, omputsning, plåtarbeten, ommålning av snickerier o dyl. Även gravkapellet har restaurerats. Konsult Owe Axelssons arkitektkontor, totalentreprenad Åby Fasad AB. (ÖLM) Förkortningar BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; KK - Kuddby kyrka , utgiven av Kuddby kyrkoråd. SvK Manuskript till Kyrkobyggnader , del 5 Östergötland. Sveriges kyrkor. Riksantikvarieämbetet. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Kuddby kyrkomiljö, K81, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; Johansson, Britt-Inger, I tidens stil. Arkitekten Agi Lindegrens liv och verk. Västerås Kuddby kyrka , utgiven av Kuddby kyrkoråd. Manuskript till Kyrkobyggnader , del 5 Östergötland. Sveriges kyrkor. Riksantikvarieämbetet. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping

16 Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del VIII, Uddevalla 1951 Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Kartor Häradsekonomisk karta , Kuddby Ekonomisk karta, 1948 och 1971, blad 8G 7h Gnestad 16