GÄRDSERUMS KYRKA Gärdserums socken Åtvidabergs kommun Linköpings stift Östergötlands län

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2003 GÄRDSERUMS KYRKA Gärdserums socken Åtvidabergs kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 GÄRDSERUMS KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport mån 2003, kompletterad 2007 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 GÄRDSERUMS KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 6 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 6 Exteriör beskrivning... 8 Interiör beskrivning... 9 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkogården Kyrkobyggnaden HÄNDELSELISTA BEFINTLIGA SKYDDSFORMER KÄLLOR Övriga inventeringar Kartor

3 Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall 3

4 till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

5 GÄRDSERUMS KYRKA Gärdserums kyrka 1:1, Gärdserums socken, Åtvidabergs kommun, Tjust härad, Östergötlands län, landskapet Småland, Linköpings stift En medeltida stavkyrka revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes Kyrkan uppfördes efter ritningar av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander. Den är en av de tidigaste nygotiska kyrkorna i landet och fortfarande mycket välbevarad. Den är treskeppig med tresidigt kor och fyrkantigt torn i väster Exteriören är rikt artikulerad med fialkrönta strävpelare och fantasifullt utformade gjutjärnsdetaljer samt med vitputsade fasader och skiffertäckt tak. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt placerad på långhusets södra sida. BESKRIVNING OCH HISTORIK Utsnitt ur Ekonomisk karta blad 7G 9e Gärdserum 5

6 Socknen Gärdserum är en medeltida socken belägen i Uknadalen, som utgör ett stort sammanhängande dalstråk med spridda fornlämningar från förhistorisk tid, då dalen var en viktig vattenled. Baroniet Adelswärd har varit socknens största jord- och skogsägare och gården Kvistrum var bostad för en av fideikommissarierna. Forsaströms bruk erhöll privilegium 1725 och utgör fortfarande en kulturhistorisk intressant bruksmiljö med bruksherrgård och arbetarbostäder. Järnvägen mellan Norsholm och Västervik passerar socknen med station i Falerum, vilken har utvecklats till områdets tätort. Kyrkomiljön Vid kyrkan har det vuxit fram ett flertal byggnader med administrativ funktion. I kyrkans omedelbara närhet finns ett f d kommunalhus uppfört 1860, som även har inrymt skola, fattighus och lärarbostad. En äldre fattigstuga, enligt uppgift uppförd 1780, är belägen strax intill. Ett nytt ålderdomshem uppfördes 1932 sydöst om kyrkan. Den f d prästgården, som är belägen söder om kyrkan, utgörs av en byggnad från 1949 i en och halv våning med rödfärgad locklistpanel. I kyrkomiljön ingår även ett f d missionshus och väster om kyrkan ligger några av kyrkbyns gårdar kvar. Kyrkogården Kyrkogården omgärdas av en stenmur med gjutjärnsgrindar i söder och väster i nygotisk stil från kyrkans byggnadsperiod. En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Gärdserums kyrka har en mycket monumental placering på en höjd vid Båtsjön i Uknadalen. Den är förlagd med koret något förskjutet mot söder och i linje med Båtsjön. Vid platsen för den nuvarande kyrkan fanns en på 1200-talet uppförd träkyrka, vilken omsorgsfullt avbildats 1847 av kulturhistorikern Nils Månsson Mandelgren. Den utgjordes av en stavkyrka, som genom bevarat trämaterial dendrokronologiskt daterats till Kyrkan tillbyggdes sannolikt under 1300-talet med nytt stenkor och sakristia av sten. Två gravstenar i koret, lagda över ett högättat syskonpar, tyder på att det dels uppförts för att utgöra en värdig gravplats. Gravar under en av syllarna tyder även på att en äldre kyrka kan ha funnits på platsen. Den medeltida kyrkan ansågs på 1840-talet vara för liten och församlingen beslöt att bygga en ny. Friherren och kabinettskammarherren Erik Seth Adelswärd, son till innehavaren av baroniet Adelsnäs i 6

7 den närbelägna Åtvids socken, ville att församlingen skulle få en arkitektritad kyrka. Baroniet var socknens största jordägare och friherren bodde själv på herrgården Kvistrum i närheten av kyrkbyn. Han tog kontakt med arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander, som utarbetade ritningar till en ny kyrka. Scholander ( ) var anställd vid Överintendentsämbetet och ritade ett stort antal kyrkor i tjänsten. En del uppdrag fick han dock direkt från församlingen eller som i detta fall från en privat uppdragsgivare. Dessa kyrkor blev ofta mer självständiga arkitektoniska verk. Inom tjänsten medverkade Scholander i närmare 60-talet kyrkoärenden. Dessa ny- och ombyggnader hör till största delen stilmässigt till nyklassicismens kyrkobyggnader. Kyrkan i Gärdserum fick dock helt nygotiska former. Kyrkan uppfördes mellan åren , men invigdes först Det berodde på att Adelswärd ville att orgeln kom på plats till invigningen och att kyrkogårdens utvidgning med nya murar skulle bli klar. Grindarna till kyrkogården är av gjutjärn i nygotisk stil. Adelswärd bekostade själv stora delar av kyrkobygge, som allt tegel och trävirke, gjutjärn, färgat glas i korfönstren, svängtrapporna till läktarna, orgel, kyrkogårdsgrindarna m. m. Åtvidabergs kopparverk, som sedan 1781 tillhörde det Adelswärdska baroniet, hade sin storhetsperiod vid 1800-talets mitt och de ekonomiska resurserna var mycket goda. Kyrkan byggdes av tegel som putsades och avfärgades i ljusa toner. Byggmästare var den i Östergötland mycket verksamme Jonas Jonsson, som ofta anlitades av Adelswärd. Jonsson biträddes av Scholanders medhjälpare arkitekten Per Ulrik Stenhammar. Det treskeppiga kyrkorummet är också utfört i nygotik. Typiskt för Scholanders kyrkoarkitektur är det brutna tredelade taket. Kyrkorummet har framför allt förändrats vid två tillfällen, och Interiören var helt intakt fram till då en renovering utfördes under ledning av arkitekt Folke Zettervall. Predikstolen, som ursprungligen var placerad vid altarskrankets norra sida, med uppgång direkt från den bakomliggande sakristian, flyttades västerut i långhuset. Koret minskades i norr och söder genom underbyggnader i sidoläktarnas förlängning. Dessa inrymmer arkiv och sakristia. Dessutom ommålades hela interiören i en ljus färgton och kyrkorummet fick eventuellt nytt golv. År 1956 utfördes ytterligare en större renovering, denna gång efter ritningar av arkitekt Arre Essén, som var stadsarkitekt i Västervik mellan Den största förändringen var att orgelläktaren 7

8 utvidgades och fick nya trappor direkt från kyrkorummet. Dessutom gjordes en hel del förändringar i utrymmet för den ursprungliga sakristian. De nuvarande glasmålningarna i korfönstren tillkom 1972 av konstnären Eric Elfwén. Från den medeltida kyrkan kvarstår en del föremål, bl a ett triumfkrucifix från 1300-talets andra hälft och en järnbeslagen dörr. Den senare har sannolikt ursprungligen suttit i ingången till sakristian från koret. Gärdserums kyrka ca år 1900 och 2007 Exteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med koret något förskjutet mot sydöst. Den är treskeppig med tresidigt kor och fyrkantigt torn i väster. Den är uppförd av sten och tegel med vita spritputsade fasader med slätputsade omfattningar och dekorativa inslag. Tornet avslutas uppåt av en åttkantig huv och spira. Exteriören är rikt artikulerad med fialkrönta strävpelare och där emellan genombrutna bröstvärn av vitmålat gjutjärn med trepassformer. Exteriören har även andra dekorativa gjutjärnsdetaljer. Sockeln är av huggen granit. Sadeltaket är täckt av skifferplattor och den spetsiga tornspiran klädd med kopparplåt. Även toureller, solbänkar, 8

9 listverk m m är inklädda med kopparplåt. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra långhusväggen. De ursprungliga portarna har dörrblad av gulmålade stående panel med synliga inmålade nitar och dekorativa smidesbeslag. I de spetsbågiga portalerna finns det förgyllda årtalet 1857 samt runda dekorativa gjutjärnsfönster. Den södra ingången är försedd med handikappsramp av trä. En ingång till sakristian finns på östra sidan med ett dörrblad med samma utformning som övriga dörrar. De spetsbågiga fönsteröppningarna har vitmålat masverk av gjutjärn med vitmålade blyspröjsade träbågar är originalfönstren. Interiör beskrivning 9

10 Långhusets golv utgörs av breda obehandlade brädor. Väggarna är vitputsade. Över det treskeppiga kyrkorummet välver sig ett tredelat vitmålat kassettindelat tak, som bärs av pelare, medan sidoskeppens tak är plana. I väster finns rakavslutade gråmålade pardörrar till vapenhuset med samma utformning som ytterdörrarna. Vid sydingången finns sedan 1915 ett vindfång med svängdörrar med glasad diagonalspröjsad överdel. Fönsteröppningarna är försedda med gråmålade innanfönster, som sannolikt tillkom vid renoveringen Bänkinredningen är sluten och indelad i fyra kvarter. Den är målad i grått med luckor med blåa lister. Predikstolen är placerad vid den främre pelaren på norra sidan. Den var fram till 1915 placerad i koret med uppgång direkt från den underliggande sakristian. Vid ombyggnaden försågs den med ny trappa och sannolikt ljudtak tillverkat efter äldre ritningar. Läktare återfinns såväl i väster som i norr och söder. Sidoläktarna löper utmed hela norra och södra långhusväggarna. Den främre delen av sidoläktarna tillbyggdes 1915 och bildade tak över nya underliggande utrymmen. Sidoläktarna har golv av breda lackade brädor och bevarade icke moderniserade läktarbänkar. Över sidoläktarna, mot kyrkorummet, finns målade bibelspråk. Läktarna nås via spiraltrappor i kyrkorummets västra del samt från smala trappor från vapenhuset. Orgelläktaren är utvidgad 1956 och försågs samtidigt med nya trappor från kyrkorummet. Golvet omlades samtidigt med smala lackade brädor. I väster finns två dörrar till tornet och vidare ner till vapenhuset. Orgeln på läktaren i väster är byggd 1856 av Marcussen & Sohn. Fasaden i nygotik tillhör originalinredningen och är målad i vitt med förgyllningar. Korets golv är beläget två steg högre än långhusets golv och av samma utförande som detta. Väggar och tak har även samma utformning och ytskikt. Altaret är av trä i nygotik med ramverket målat i en ekimitation med övriga dekorativa inslag i blått och guld, vilket sannolikt är den ursprungliga målningen. Altaret pryds av ett enkelt stort kors. Altarringen är 10

11 genombruten och tillhör originalinredningen, men omgjord i samband med senare renoveringar. Bakom altaret finns ett träskrank och utrymmet i absiden ligger betydligt högre än korgolvet och är gjutet med en fönsteröppning, som ger indirekt ljus till sakristian. Korabsidens fönster är försedda med glasmålningar utförda av Eric Elfwén och det mittersta är signerat Elfwén. På norra och södra sidan finns dörrar till sakristian respektive arkivrum. Dopfunten är tillverkad 1964 av skulptören Walter Enelius i Linköping av förgyllt skulpterat trä. Kyrkans nummertavlor är i nygotik och tillhör originalinredningen. Sakristian är belägen i den norra läktarunderbyggnaden med golv som består av det äldre korgolvet. Väggarna är vitputsade och taket består av vitmålade skivor. En trappa finns mot öster till den ursprungliga sakristian som låg under korabsiden. I detta utrymme finns bl a textilförvaring, wc samt utgång mot öster. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet består av äldre breda lackade brädor. Väggarna är vitputsade och det plana trätaket är gråmålat. Porten in till långhuset tillhör originalinredningen och är av ek med dekorativt smide. I söder och norr finns två öppningar till torn- och läktartrapporna. Tornet nås via trappor från långhuset eller från läktarens västra sida. Trapporna har originalträräcke i nygotik och dörrarna är målade i en enkel ekimitation, som sannolikt är originalmålning. I tornet finns en mekanisk trampmaskin till klockorna. Kyrkan har två klockor, storklockan och lillklockan, varav den senare är omgjuten 1743 av Magnus Hultman. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med de omkringliggande byggnaderna med tidigare administrativ funktion en mycket innehållsrik kulturmiljö som fortfarande vittnar om kyrkplatsens historiska dimension och dess betydelse som socknens centrum. Den monumentala kyrkan med sin tydliga och höga placering utgör även ett riktmärke i landskapet. Kyrkogården Kyrkobyggnadens nygotiska stildrag återkommer i kyrkogårdsgrindarna och bidrar till en samstämd och tidstypisk helhet. En kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Gärdserums kyrka framstår som en ovanligt välbevarad och tidig representant för de nygotiska kyrkobyggnaderna som började uppföras vid 1800-talets mitt. Kyrkan är exteriört i det närmaste intakt sedan uppförandet. Interiören är, trots en hel del förändringar, präglad av arkitekt F W Scholanders ursprungliga inredning. Kyrkan representerar en av Scholanders mer självständiga och genomtänkta kyrkobyggnadsverk. Även interiören är välbevarad och det treskeppiga kyrkorummet karakteriseras av den nygotiska katedralens takhöjd med öppen, rikt utformad takstol. De långa sidoläktarna med enhetliga barriärer och överstycken med målade bibeltexter har bevarade gradänger och bänkar. Till den välbevarade originalinredningen hör även bl a orgelläktare, orgelfasad, bänkinredning, innerdörrar, predikstol, altarring, altare, altarskrank och nummertavlor. 11

12 Altarets bemålning är sannolikt originalmålningen från Scholanders tid. Denna färgställning återfinns troligen under den nu enfärgade grå målningen i interiören. Även biutrymmena, som t ex tornet, är försedda med välbevarade detaljer av stort arkitektoniskt och teknikhistoriskt värde, bl a trappräcken och trampmaskin till klockorna. Sammanfattning Kyrkan är en för landsorten ovanligt påkostad kyrkobyggnad. Den är en av de tidigaste nygotiska kyrkorna i landet och dessutom ritad av en av Sveriges mer framträdande arkitekter. Kyrkan representerar en av arkitekt F W Scholanders mer självständiga och genomtänkta kyrkobyggnadsverk och är exteriört i det närmaste intakt sedan uppförandet. Det nygotiska stildraget återkommer i kyrkogårdsgrindarna och bidrar till en samstämd och tidstypisk helhet. Samtliga byggnadsdelar, inredning och färgsättning som utgör original från Scholanders tid har mycket stora arkitektur- och konsthistoriska värden. Kyrkans historia är intimt förknippad med släkten Adelswärd, vilka både medverkat till kyrkans tillkomst och bekostat stora delar av byggnaden. Från den medeltida kyrkan finns en del inventarier kvar, däribland ett triumfkrucifix och en järnbeslagen dörr. Dessa föremål är i sig viktiga dokument, men visar också på en lång historisk kontinuitet och samband med den nu rivna sockenkyrkan. Gärdserums kyrka och kyrkogården utgör tillsammans med de omkringliggande administrativa byggnaderna en kyrkomiljö med mycket stora kulturhistoriska värden som vittnar om kyrkplatsen som socknens centrum. Den monumentala kyrkan med sin tydliga och höga placering utgör även ett riktmärke i landskapet. 12

13 HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras Nybyggnad eventuellt en äldre träkyrka. (Slk) Nybyggnad stavkyrka av trä. Daterad till 1266 enligt dendrokronologisk undersökning 1999 av en stock från stavkyrkan, som återanvänts i ett uthus till prästgården. Kyrkan revs (ÖC 23/7 1999, JE) Nybyggnad - kor och sakristia av sten. (BC) Specifika inventarier triumfkrucifix. (BC) 1743 Ändring specifika inventarier, lillklockan omgjuten av Magnus Hultman. (BC) 1847 Kulturhistorikern Nils Månsson Mandelgren besöker och beskriver kyrkan. (BC) Nybyggnad Kyrkan i sin helhet, ritningar av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander med biträde av arkitekt Per Ulrik Stenhammar, uppförd av byggmästare Jonas Jonsson. (SvK) 1852 Ritning till kyrka utförd av Per Ulrik Stenhammar förvaras i Baroniet Adelswärds arkiv. (ÖC 15/ ) 1854 Rivning av den medeltida kyrkan. (BC) 1856 Fast inredning Orgelverket byggt av Marcussen & Sohn, bekostat av E S Adelswärd, ombyggt (ÖLM) 1857 Invigning den 16 augusti förrättad av domprost J M P Laurenius istället för biskop Johan Jacob Hedrén som insjuknat. (SvK) Vård / underhåll, exteriör, putsrenovering, målning av tak m.m. Arkitekt Folke Zettervall. (SvK) 13

14 Ändring ombyggnad, interiör, förminskat korutrymme pga att sakristia och arkivrum blev inlagda under sidoläktarna. Sidoläktarna förlängdes mot öster och de främre trapporna togs bort. Utrymmena för den ursprungliga sakristian användes bl a till eldningsrum. Predikstolen flyttad med ny trappa m.m. Nytt vindfång vid sydportalen. Nytt golv. Ommålning av interiören. Arkitekt Folke Zettervall. (SvK) 1924 Teknisk installation elektrisk belysning. (SvK) 1936 Vård/underhåll, exteriör, putsrenovering samt ommålning. (SvK) 1945 Specifika inventarier dopfunt m.m av förgyllt skulpterat trä av skulptören Walter Enelius, Linköping. (BC) 1956 Ändring ombyggnad, interiör, korfönstrens ursprungliga färgade glas ersattes med antikglas. Sannolikt nya innanfönster. Predikstolen sänktes. Sänkt korgolv, ombyggnad av utrymmena för den ursprungliga sakristian, bl a installation av WC. Utvidgad västläktare med nya trappor. Bänkarna breddades samt förslag att gångar ordnas mellan bänkar och vägg. Delvis ny armatur. Arkitekt Arre Essén. (SvK, ÖC 2/ ) 1956 Teknisk installation elektrisk uppvärmning. (K P 1956) 1957 Ändring - fast inredning, orgelverket från 1856 ombyggdes av A Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund. (SvK) Ändring ombyggnad, exteriör, putslagning och ommålning, omputsning av hela övre delen av tornet, ny puts sprutas på, sandblästring av skiffertaket, svartmålade plåtpartier ersattes med kopparplåt. (SvK, ÖLM, ÖC 23/8 1961) 1962 Specifika inventarier järndörr till den medeltida kyrkan, sannolikt till sakristian, återköptes till kyrkan. Den hade använts till en potatiskällare i Börsebo. (ÖC 24/ ) Arkitekturbunden utsmyckning - korfönstrenas glasmålningar utförda efter förlaga av konstnären Eric Elfwén, Västervik bekostades av bröderna Karl och Knut Larsson i Åsebo. (SvK, BC) 1981 Vård/underhåll, exteriör, putsrenovering, avfärgning i vitt, översyn av takets skifferplattor. Bo Sundbergs arkitektkontor AB, Linköping. (SvK, ÖLM) 1981 Ändring ombyggnad, interiör, målnings- och reparationsarbeten i sakristian. Bo Sundbergs arkitektkontor AB, Linköping. (ÖLM) 1981 Specifika inventarier Nytt skrudskåp i sakristian. (ÖLM) 1990 Ändring ombyggnad, interiör, förhöjning av läktarbarriären. (SvK) 2000 Teknisk installation automatisk lucköppning och klockringning. (K) Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. 14

15 Förkortningar BC Cnattingius, Bengt, Gärdserums kyrka, Linköpings Stifts kyrkor, BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; JE Eriksson, Jan, Dendrokronologiska undersökningar av medeltida kyrkor inom Linköpings stift, Länsstyrelsen Östergötland 2006 K - Kyrkan Slk - Småland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet SvK - Kyrkobyggnader , del 2, Småland och Öland, Sveriges Kyrkor, Riksantikvarieämbetet, Uppsala ÖC Östgöta Correspondenten ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Uknadalen, K3, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län KÄLLOR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; Cnattingius, Bengt, Gärdserums kyrka, Linköpings Stifts kyrkor, Grandien, Bo, Drömmen om renässansen. Fredrik Wilhelm Scholander som arkitekt och mångfrestare, Sthlm Kyrkobyggnader , del 2, Småland och Öland, Sveriges Kyrkor, Riksantikvarieämbetet, Uppsala Småland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Sveriges Bebyggelse, Kalmar län, del I, Uddevalla 1957 Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Kartor Ekonomisk karta, 1948 och 1981, blad 7G 9e Gärdserum Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i december 2003, kompletterat i oktober Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Linköpings stift i december