VIKINGSTADS KYRKA Vikingstad socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 VIKINGSTADS KYRKA Vikingstad socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 VIKINGSTADS KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport november 2005 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 VIKINGSTADS KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 5 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 6 Exteriör beskrivning... 8 Interiör beskrivning... 9 KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkogården Kyrkobyggnaden ÖVRIGT Aktuella skyddsformer Övriga inventeringar Källor Kartor HÄNDELSELISTA

3 Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 3

4 Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

5 VIKINGSTADS KYRKA Vikingstad 1:1, Vikingstad socken, Linköpings kommun, Valkebo härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Vikingstad är en medeltida sockenbildning som finns omnämnd på 1300-talet. Den nuvarande kyrkan uppfördes efter att beslut tagits om sammanslagning av Rakereds och Vikingstads socknar samt uppförande av en gemensam kyrka. Båda de medeltida sockenkyrkorna revs för att lämna material till den nya kyrkan som byggdes 30 meter nordost om Vikingstads gamla kyrka. Anders Hansson var byggmästare till kyrkan som är murad i gråsten med vita slätputsade fasader och ett högt mansardtak samt spånklädd tornhuv. Långhuset är rektangulärt med rakslutet kor, sakristia i norr och torn i väster. Huvudingången är via tornet i väster och ett vapenhus med ingång finns även centralt placerat på södra sidan. Kyrkan är uppförd i brytningstiden mellan rokoko och nyklassicism och uppvisar drag från båda stilar. Interiören kom inte att färdigställas förrän 1783 och är typisk för den nyklassicistiska salskyrkan präglad av ljus och rymd samt en sparsmakad och ljust hållen inredning. Till kyrkogården hör ett sockenmagasin från 1814, och i kyrkans omgivning finns den fd kyrkskolan och det fd kommunalhuset som vittnar om kyrkplatsens tidigare betydelse som sockencentrum. BESKRIVNING OCH HISTORIK Socknen Vikingstad är en medeltida socken som finns nämnd i skrift 1317 som Wikyngstatha. Den är belägen på den bördiga Linköpingsslätten, 12 km sydväst om Linköping, och är en utpräglad jordbruksbygd. I samband med järnvägens tillkomst 1873 bildades ett stationssamhälle i Bankeberg, ca 3 km norr om kyrkbyn. Här har under 1900-talet ett flertal småindustrier vuxit fram, likaså handelsverksamhet samt skola och bank. I tätorten utgörs bebyggelsen främst av egnahem och fristående villaområden. Närheten till Linköping har gjort Vikingstad till en bekväm pendlingsort med viss befolkningstillväxt. Trakten är fornlämningsrik med bl a stenåldersfynd, järnåldersgravfält, stensträngssystem och bevarade runstenar. 5

6 Kyrkomiljön Vikingstad kyrkby är belägen på en svag höjd utefter en äldre vägsträckning mellan Linköping och Mjölby och ligger omgiven av öppna fält och åkrar. Här finns en fd skola, ett fd kommunalhus samt ett församlingshem. Nordväst om kyrkan ligger den fd kyrkskolan från 1863 i 1½ våning med grå spritputsade fasader och sadeltak belagt med röda cementpannor. Bredvid skolan ligger det fd kommunalhuset/ fattigstugan byggt 1870 i 1½ våning med vita stänkputsade fasader och sadeltak belagt med takpannor av rött cementtegel. Församlingshemmet från 1958 som ligger på andra sidan skolan, har fasader av gult tegel och ett högt, valmat, tegeltäckt sadeltak. Prästgården som är byggd 1824, ligger ca en km väster om kyrkan. Kyrkogården Kyrkogården har en oregelbunden form och omges av en stödmur av kvaderhuggna granitblock och en trädkrans av lind, förutom i söder där det finns en helmur. Huvudingången är förlagd i väster där det finns en järnsmidesgrind från 1800-talets slut och kvadratiska grindstolpar av granit. Nordväst om kyrkan, bakom skolbyggnaden och kommunalhuset, har en friliggande skogskyrkogård anlagts under senare år. I anslutning till kyrkogårdens västra del finns ett sockenmagasin från 1814 där man tidvis har använt bottenvåningen som bisättningsrum och övervåningen som slöjdsal. Det är uppfört av tegel i två våningar med vita spritputsade fasader och sadeltak täckt med enkupigt tegel. Dörren och fönsterluckorna är klädda med spontad panel i fiskbensmönster. Till övre våningen fanns tidigare en utvändig trätrappa, men i dagsläget nås övervåningen endast via stege. I övre våningen inreddes en slöjdsal 1893 som användes fram till 1950-talet. Bottenvåningen har använts som bisättningsrum och är belagt med ett kalkstensgolv, väggarna är vitputsade och taket är ett plant gråmålat trätak. Sockenmagasin Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken. Kyrkobyggnaden Den nuvarande kyrkan i Vikingstad föregicks av en medeltida stenkyrka av osäker utformning. Enligt äldre beskrivningar erinrade den om kyrkorna i Lillkyrka och Björkeberg vilka tillkom under 1200-talet ersattes den gamla klockstapeln med ett torn i väster 6

7 byggt av Gabriel Bragner. Med anledning av den allmänna befolkningstillväxten började kyrkan bli för trång och dessutom hade byggnaden stora brister. På grund av närheten till kyrkan i den tynande annexförsamlingen Rakered, kom församlingsborna i Vikingstad och Rakered överens om att gå samman för att bygga en ny kyrka. Sockensammanslagningen skedde Även Rakered hade en medeltida stenkyrka, dock i gott skick, som revs tillsammans med Vikingstads kyrka för att lämna material till den nya kyrkan. Rakered överlämnade sina inventarier och kassor, i övrigt fick Vikingstad bekosta bygget. En ruinkulle och en ödekyrkogård vittnar om den rivna medeltidskyrkan i Rakered. Den nya kyrkan förlades 30 meter nordost om Vikingstad gamla kyrka och uppfördes 1765 av den byggnadskunnige klockaren Anders Hansson i Kärna på endast 61 dagar. Murarbetet fick emellertid göras om och 1768 stod kyrkan färdig. Byggmästarens död och ekonomiska problem gjorde att färdigställandet av inredningen uppsköts till Kyrkan byggdes av sten med ett rektangulärt långhus med rakslutet kor i öster samt torn med ingång i väster. Ritningen, som saknar underskrift, överenstämmer i flera avseenden inte med den befintliga kyrkobyggnaden som blev mer traditionell i sin utformning, t ex vad gäller korets utformning, tornhuvens utseende, sakristians placering. Vid en fasadomputsning 1963 konstaterades att putsen ursprungligen hade haft en ljust rödrosa ton som det fanns planer på att återställa. Den fick ett för rokokotiden typiskt högt, brutet och valmat takfall, som ursprungligen var spåntäckt. Tornavslutningen/krönet återgår på ett äldre lokalt utförande som tycks påverkat av en lokal byggmästare vid namn Petter Frimodig, främst känd för sina tornspiror. Interiören är ljus och rymlig med trätunnvalv avvalmat i öster. Läktaren tillkom 1766 men fick sänkas 1785 för att inrymma orgeln. Altarringen har stora likheter med läktarbarriären och är troligen tillverkad samma år som denna, Altarringen liksom predikstolen är ritade och skänkta av överstelöjtnant Magnus Gabriel Tengmark som ledde bygget. Predikstolen liknar en av Carl Fredrik Beurling tillverkad predikstol i Vårdsnäs kyrka, och det var inte ovanligt att man använde en modell eller ritning från en annan kyrka, något som gällde all inredning. Predikstolens ornament fanns redan 1772 men själva predikstolen stod 7

8 färdig först Kammarherre Mattias Odencrantz skänkte altartavlan som är målad 1783 av målarmästaren Adam Falk från Askersund som även står för den blå taklisten dekorerad med urnor. Friherre Israel Lagerfelt som var en stor orgelkännare, hjälpte till vid inskaffandet av en orgel. Valet föll på Pehr Schiörlin ( ), som var en av tidens främsta orgelbyggare med verkstad i Linköping. Orgeln stod färdig 1785 och var Schiörlins första större arbete. Det var också den första orgeln han byggde med fristående spelbord, vilket dock gjorde den alltför tungspelad. Fasadprydnaderna tillverkades av den småländske bildhuggaren Jonas Berggren ( ) som var en mycket skicklig skulptör och hade en omfattande produktion av främst predikstolar, men även altaruppsatser. På orgelns framsida finns en inskrift som berättar att orgelverket bekostades av rusthållerskan Chatarina Hansdotter. Bänkinredningen är ursprunglig om än moderniserad. Dopfunten av trä är tillverkad under 1600-talets senare del av den Wernerska verkstaden i Östra Tollstad, och kommer sannolikt från någon av de äldre kyrkorna, likaså gravhällarna i korgolvet. En större renovering skedde då spåntaket ersattes av skiffer på samtliga takfall utom tornet. De kannelerade joniska pilastrarna på var sida om altartavlan tillkom, och dekormåleriet övermålades i samband med interiörens ommålning. På 1870-talet fick fotografen och skarpskytten S L Rydholm i uppdrag att renovera den fuktskadade altartavlan, men passade även på att omdana den utmärglade och lidande Kristusfiguren till en segrande och muskulös Kristus och lade dessutom till en sörjande Maria Magdalena. Dessa tillägg avlägsnades vid års restaurering byggdes ett vapenhus framför sydportalen och sannolikt tillkom även kyrkans gjutjärnsfönster med målat glas i överdelen. Erik Fant ( ) var en av sin tids ledande restaureringsarkitekter och han ansvarade för en omfattande yttre och inre restaurering då sakristian omdanades, korets östfönster murades igen invändigt och fönstrens färgade glasrutorna avlägsnades. Bänkarna moderniserades, interiören ommålades med halvlaserande färger och taklisten med dess dekormålade urnor togs fram samt kompletterades med pilastrar och en bred fris. Troligen fick också läktarunderbyggnaden från 1892 det utseende den har idag med vitputsade väggar. Nästa större restaurering genomfördes under ingenjören Ture Jangviks ledning. Takens skifferplattor ersattes av kopparplåt, fasadputsen avfärgades med KC-färg och inredningen målades om i vitt och grått med återställande av den dekormålade taklisten i ursprungligt skick. Till de senaste årens större förändringar hör inredning av WC och väntrum i läktarunderbyggnaden, avlägsnande av sittbänkarna i södra korbänkskvarteren och tillkomsten av en ny kororgel byggd av Smedmans orgelbyggeri. Exteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan och tornet är uppförda av gråsten med inslag av kalksten från de rivna medeltida kyrkorna. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt och sockeln är gråputsad. Långhus och kor har ett kopparplåtstäckt brutet tak som är valmat i öster. Sakristian har ett valmat sadeltak täckt med kopparplåt. Tornets avslutning som är spånklätt har stora likheter med Petter Frimodigs höga tornhuvar med spiror. Klockvåningen har en vit panelinklädnad och är försedd med dubbla rektangulära ljudluckor. De assymetriskt placerade fönsteröppningarna är stickbågiga och försedda med småspröjsade gjutjärnsbågar. Solbänkarna är klädda med kopparplåt. Korets fönster har behållits trots att de är igenmurade inifrån. Långhuset har runda fönster på västra gaveln som ger ljus åt orgelläktaren. Tornet har ett motsvarande runt fönster åt väster vid första tornkammaren, samt små stickbågiga gjutjärnsfönster åt norr och söder i bottenvåningen. I tornets övre våningar finns smala muröppningar med träluckor. Huvudingången är via tornet i väster, vilken är försedd med en 8

9 stickbågig öppning med konkav indragning och en enkeldörr med tjärad diagonalställd panel vari en mindre dörr har tagits upp. Mitt på södra långsidan finns en sydportal med ett vapenhus tillkommet Det har ett brutet tak klätt med kopparplåt krönt av ett kors. Portöppningen är hög och stickbågig med ett ovanliggande spröjsat fönster och en rektangulär panelklädd, tjärad dubbeldörr. Trappstenar av granit. Sakristian har en ingång från väster som tillkom , med en hög stickbågig öppning och en rektangulär, panelad enkeldörr. Interiör beskrivning Långhuset är rektangulärt med golv av kalkstensplattor som till stor del är ursprungliga. Väggarna är vitputsade. Taket består av ett gråvitt tunnvalv av trä med ospacklade fogar. Valvet avslutas nedåt av en profilerad blågrönmålad trälistprydd med urnor vilka har målats av målarmästare Adam Falk från Askersund som även har målat altartavlan. I väster finns en dörr till utrymmet under läktaren, en grönmålad spegelförsedd dubbeldörr med överljus som tillkom Sydportalen har en stickbågig, avtrappad öppning med en grön dubbeldörr med diagonalställd panel. Innanfönstren har grå träbågar. Bänkinredningen är indelad i tre kvarter med luckor mot mittgången och öppen mot sidorna. Gavlarna är raka, luckorna är försedda med speglar med förgyllda lister och har en målad numrering. Luckor och skärmar är målade i grå toner medan insidan har en brungul lasering. En modernisering skedde Golvet i bänkkvarteren består av lackat trägolv. På norra väggen finns predikstolen placerad med uppgång från sakristian Den är ritad och skänkt av överstelöjtnant Magnus Gabriel Tengmark på Sörstad Korgen och ljudtaket har rundat, framskjutande mittparti och raka sidor och är gråmålad med förgyllda lister och ornament. Ryggstycket i trä är gråmålat och pryds av en förgylld strålsol. I långhusets nedre norra del står en gravvård i trä från 1824 uppställd. Den påträffades 2003 under nedersta trappsteget till trappan upp till orgelläktaren. Läktaren i väster bärs upp av runda, grå pelare. Läktarbarriären har ett utskjutande, rundat mittparti med konkava sidor, en form som upprepas i altarringen. Barriären är gråmålad och har en sparsmakad utformning med speglar med förgyllda lister. Läktarens undersida består av obehandlade brädor. Orgelläktaren nås via första tornkammaren och en stickbågig öppning med en grön enkeldörr med diagonalställd panel. Orgeln är tillverkad av Pehr Schiörlin

10 med fasadprydnader av Jonas Berggren. Den är målad i grågrön kulör med förgyllda ornament och attribut. Spelbordet är fristående och placerat framför orgeln. Golvet är ett obehandlat trägolv. Mot väster finns runda spröjsade fönster. I söder finns ålderdomliga, gråmålade bänkar på gradänger med raka ryggar och smala sitsar. I norr upptas utrymmet bredvid orgeln av blåsbälgen. Läktarunderbyggnadens vägg mot kyrkorummet är vitputsad. Under läktaren inryms WC i norr, elcentral och förråd i söder. Golvet består av kalkstensplattor, väggarna är vitputsade och taket består av obehandlade brädor. Mot vapenhuset finns en stickbågig öppning med en hög, grönmålad dubbeldörr med diagonalställd panel. Koret har samma bredd som långhuset med en rak avslutning, men avskiljs genom att det ligger ett trappsteg högre än långhuset. Det har samma utformning och ytskick med kalkstensgolv, vitputsade väggar och trätunnvalv. I golvet framför altarringen finns även två gravhällar från 1600-talet. Mot norr och söder finns fönster lika långhuset. Av östväggens igenmurade fönster återstår endast grunda nischer. I dessa nischer är de ovala nummertavlorna placerade, med förgyllda ramar dekorerade med lagerblad och lyror. Korbänkar har funnits både på norra och södra sidan, men i söder återstår endast skärmarna då bänkarna 1993 har ersatts av lösa stolar. Östväggen pryds av en altartavla med korsfästelsen som motiv, målad 1783 av målarmästare Adam Falk från Askersund. Tavlan står placerad på en predella med svängda sidor, kröns av en förgylld strålsol och flankeras av joniska pilastrar med förgyllda kannelyrer, troligen tillkomna på 1850-talet. Altaret är av trä, gråmålat med förgyllda listverk och symboler. Altarringen har samma utformning som läktarbarriären, med rundat mittparti och svängda sidor, målad i en grå ton med speglar med förgyllda lister. Dopfunten är snidad i trä och uppbäres av en människofigur. Den tillverkades under 1600-talets senare del i Henrik Werners och Petter Holms verkstad i Östra Tollstad. Liknande funtar från samma verkstad finns i Motala, Orlunda, Normlösa och Nykils kyrkor. På den södra sidan finns en kororgel färgsatt i grått och guld och tillverkad 1989 av Smedmans orgelbyggeri. 10

11 Sakristian nås från långhusets främre norra del. Öppningen är stickbågig med avtrappning och en enkeldörr med grön, diagonalställd panel. Golvet är belagt med ett lackat trägolv, väggarna är vitputsade och taket är ett plant grålaserat trätak med en målad bård. Takets målning är utförd av Henning Stålberg och tillkom vid års renovering, då även en rektangulär spegeldörr togs upp mot väster och den öppna spisen framtogs. Åt norr och öster vetter låga stickbågiga fönsteröppningar med ospröjsade innanfönster. Under det norra fönstret finns ett litet träaltare, i söder är predikstolens trappa av trä placerad och i övrigt utgörs inredningen av en gråmålad skåpsinredning, bord och stolar. Vapenhuset, som är beläget i tornets bottenvåning, har ett golv belagt med kalkstensplattor, vitputsade väggar och ett plant obehandlat trätak med synliga bjälkar. I norr och söder finns låga, stickbågiga fönsteröppningar som saknar innanfönster. Västportalen har en hög stickbågig öppning med en stickbågig enkel, omålad, kraftig bräddörr med en mindre öppningsbar del. Mot öster finns en avtrappad stickbågig öppning med en dubbeldörr med mönsterlagd panel målad i grön umbra. I söder finns en öppen trätrappa till tornet och längs norra väggen står enkla träbänkar. Tornets första våning når man via en öppen trappa från vapenhusets södra sida. Här ligger ett obehandlat trägolv, väggarna är stänkmålade och taket är ett plant, gråmålat trätak med synliga bjälkar. Ett runt, spröjsat fönster vetter mot väster. Arkivskåp står placerade längs väggarna. Den andra och tredje våningen har obehandlade trägolv, grovputsade väggar, plana trätak med synliga bjälkar, samt smala fönstergluggar med träluckor. På tredje våningen finns en plåtdörr till långhusvinden. Därovan finns klockvåningen med Rakereds gamla storklocka från 1400-talets slut med byglarna prydda med människoansikten, och en lillklocka omgjuten av Magnus Hultman KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, sockenmagasinet och kyrkogården utgör tillsammans med f d kyrkskolan och fd kommunalhuset en kulturhistoriskt värdefull kyrkomiljö som fortfarande vittnar om dess tidigare betydelse som sockencentrum. Kyrkogården Det bevarade sockenmagasinet från 1814 representerar en under och 1800-talen betydelsefull samhällsinrättning vars funktion var att lindra nöden under missväxtår och fungera som socknarnas lånekassa. Endast ett fåtal sockenmagasin finns bevarade i länet, och detta magasin är även ovanligt då det är uppfört i tegel. Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Vikingstads kyrka tillkom efter en sammanslagning av Vikingstads och Rakereds socknar och är en god representant för de kyrkor som uppfördes under 1700-talets andra hälft till följd av bl a befolkningstillväxten. Den är uppförd i brytningstiden mellan rokoko och nyklassicism vilket avspeglas i exteriören som präglas av det höga mansardtaket, de ljusa, slätputsade fasaderna med asymmetriskt placerade stickbågiga fönster samt tornhuven som är uppbyggd i flera våningar enligt ett äldre lokalt utförande. Den välbevarade interiören är enligt nyklassicistiskt ideal ljus och luftig med tunnvalv av trä, ursprungligt kalkstensgolv och en sparsmakad inredning med vissa kvardröjande rokokodrag, t ex läktarbarriärens och altarringens utformning. Orgeln från 1785 utgör orgelbyggaren Pehr Schiörlins tidiga arbeten 11

12 och är en av landets största bevarade 1700-talsorglar. Till byggnadsperioden hör även den dekormålade taklisten, bänkinredningen och altartavlan. Den senmedeltida lillklockan, dopfunten från 1600-talet och gravhällarna i korgolvet visar på en historisk kontinuitet och samband med de äldre, rivna kyrkorna. Läktarens södra sida har bevarat sina ursprungliga gradänger och bänkar. Sammanfattning Kyrkan är mycket tidstypisk i sitt rokokoutförande med begynnande nyklassicistiska inslag. Interiören är välbevarad med en till stora delar ursprunglig inredning tillverkad av bl a namnkunniga stiftsanknutna hantverkare som Pehr Schiörlin och Jonas Berggren. Även 1600-talsdopfunten är ett lokalt arbete från den Wernerska verkstaden i Östra Tollstad. Sockenmagasinet från 1814 har som en av länets få bevarade byggnader i denna kategori ett stort kulturhistoriskt värde, ur såväl byggnadshistoriskt som samhällshistoriskt perspektiv. ÖVRIGT Aktuella skyddsformer Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Vikingstads kyrkomiljö, K66 är utvärderad som kulturhistoriskt värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötland. Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Källor Bebyggelseregistret kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet Cnattingius, Bengt, Vikingstads kyrka, Linköpings stifts kyrkor, Manuskript till kyrkobyggnader i Sverige , del 5, Östergötland. Sveriges kyrkor. Riksantikvarieämbetet. Mörkfors, Gunnel, Nyklassicistiska kyrkorum. Utvecklingen i Östergötland Ur Kyrka i bruk Natur Kultur, Kulturminnesprogram för Östergötland, utg. av Länsstyrelsen i Östergötlands län Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del I, Uddevalla Unnerbäck, R Axel, Orgelinventarium, Stockholm

13 Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Kartor Häradsekonomisk karta 1868 Ekonomisk karta, 1947 och 1981, blad 8F 4f Vikingstad Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i november Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras Nybyggnad Kyrka av sten i Vikingstad, okänd utformning. Riven ca (BR) Nybyggnad Kyrka av sten i Rakered, okänd utformning. Riven (BR) Specifika inventarier lillklockan i Rakereds kyrka gjuten. Påminner om klockor gjutna av Ulf Sonasson i Skeninge. (BC) Specifika inventarier dopfunt av trä, tillverkad i den Wernerska verkstaden i Östra Tollstad. (BR) 1698 Nybyggnad klockstapel. (BC) 1733 Specifika inventarier lillklockan gjuten av Magnus Hultman, Norrköping. (BC) 1745 Rivning klockstapeln från (BC) 1745 Nybyggnad Torn i väster, byggmästare Gabriel Bragner. Rivet ca (BR) 1768 Beslut om sockensammanslagning av Vikingstad och Rakereds socknar med en gemensam kyrka. (BC) Nybyggnad Kyrka av sten med rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och torn i väster. Rödrosa fasadputs och spåntäckta takfall. Kalksten återanvändes från de äldre kyrkorna. Byggmästare Anders Hansson, Kärna. (BR) 1766 Fast inredning läktare i väster, sänktes (BR) 13

14 Fast inredning altarring, ritad och skänkt av överstelöjtnant Magnus Gabriel Tengmark på Sörstad. (SvK) Fast inredning sluten bänkinredning. (BR) 1783 Arkitekturbunden utsmyckning dekorerad interiör med bl a målade urnor av målarmästare Adam Falk, Askersund, övermålad (BR) 1783 Specifika invenatrier altartavla, målad av målarmästare Adam Falk, Askersund, skänkt av kammarherren Mattias Odencrantz på Nybble. (SvK, BC) 1785 Fast inredning orgel byggd av orgelbyggare Pehr Schiörlin, Linköping, fasadprydnader tillverkade av Jonas Berggren. Läktaren från 1766 sänktes något för att kunna inrymma orgeln.(br) 1785 Fast inredning predikstol, ritad och skänkt av överstelöjtnant Magnus Gabriel Tengmark på Sörstad. (SvK) 1785 Invigning 28 augusti av biskop Uno von Troil. (SvK) 1788 Ändring, komplettering av orgeln utförd av orgelbyggare Pehr Schiörlin. (AU) 1802 Ändring, omdisposition av orgeln utförd av orgelbyggare Pehr Schiörlin. (AU) 1831 Ändring, renovering av orgeln utförd av orgelbyggare Anders Jonsson, Ringarum. (AU) Ändring ombyggnad, exteriör, spåntaket ersattes av skiffer på samtliga tak utan tornet. (SvK) Ändring ombyggnad, interiör, sannolikt tillkom nu pilastrarna på ömse sidor om altartavlan, ommålning av interiören med limfärg. (SvK) 1866 Renovering. (SvK) Ändring altartavlan lagas och delvis övermålas av S L Rydholm, Linköping. (SvB) 1871 Teknisk installation kamin vid korets sydsida. (SvK) 1880 Ändring, renovering av orgeln utförd av orgelbyggare A P Kullbom, Linköping. (AU) 1885 Nybyggnad Vapenhus i söder. (BR) 1885 Ändring ombyggnad, sannolikt tillkom nu gjutjärnsfönstren med målade glas i överdelen. (SvK) 1892 Ändring ombyggnad, interiör, läktarunderbyggnader med pärlspontpanelade väggar inrymmande förråd. (SvK) 14

15 1894 Ändring, orgelns blåsbälg flyttades från tornrummet till kyrkan. (AU) 1903 Ändring ombyggnad, exteriör, en mindre dörr upptogs i den stora dörren till vapenhuset. Byggmästare Simon Andersson. (SvK) 1907 Ändring ombyggnad, interiör, gravstenar upptagna ur mittgången och uppställda under läktaren, golvet ilagt med kalksten. (SvK) 1909 Ändring fast inredning, orgeln från 1785 försågs med ett nytt spelbord, Bälgarna flyttades troligen åter till tornrummet, orgelbyggare E Gustavsson, Bankeberg. (SvK) 1911 Ändring fast inredning altarringen ombyggdes. (SvK) Ändring ombyggnad, exteriör, putslagning och vitkalkning, målning av snickerier, torntakets takspån utbyttes mot nya kluvna spån, skifferplattorna på övriga tak lagades, sakristian försågs med en ingång på västra sidan Ändring ombyggnad, interiör, fönstren i östväggen igenmurades och nischer bildades, i övriga fönsterbågar borttogs de färgade rutorna, nya dörrar i vindfånget mot vapenhuset, förrådens väggar vitputsades. Omläggning av golven på cementerat underlag med delvis ny sten. Bänkarna moderniserades med omhängning av dörrarna samt nytt trägolv i bänkkvarteren. De främre läktarpelarna omändrades. Dopfuntspodium av kalksten i koret. Ommålning av interiören med halvlaserande färger, äldre dekormåleri framtogs och kompletterades med målade pilastrar på väggarna samt en mörkmarmorerad bröstpanel. Omdaning av sakristian med bl a väggfasta bänkar och framtagning av den ursprungliga öppna spisen. Arkitekt Erik Fant, Stockholm, dekormålare Henning Stålberg, Stockholm. (BR, SvK, BC) Ändring - teknisk installation, ny kamin mitt på nordväggen. (SvK) 1937 Teknisk installation elektrisk värmeanläggning och belysning. (SvK, ÖLM) Ändring ombyggnad, exteriör, omputsning av fasaderna, avfärgning med vit KC-färg, målning av snickerier. Medeltida kvaderstenar från någon av de äldre kyrkorna, liksom spår av rödrosa puts kunde iakttagas. Takens skifferplattor ersattes av kopparplåt. Byggnadsingenjör Ture Jangvik, Linköping. (BR) Ändring ombyggnad, altartavlan från 1783 återfördes till ursprungligt skick, 1870-talets övermålning med bl a Maria Magdalena borttagen. Ny trappa till orgelläktaren. Interiören ommålades med vita väggar, taket i gråvitt och taklistens ursprungliga blå färger med dekormålade urnor återställd. Inredningen målad i grått med förgyllningar, originalmålningen på läktarbarriären togs fram. Byggnadsingenjör Ture Jangvik, Linköping, konservator Bengt Bengtsson. (BR, ÖLM) 1964 Fast inredning kororgel, byggd av orgelbyggare H R Kohlus, Vadstena. (SvK) 15

16 1969 Vård/underhåll, interiör, målningsförbättringar. (SvK) 1970 Ändring - restaurering och tillbyggnad av orgeln, bälgarna flyttades åter in på läktaren, originalfärgen framtagen på orgelfasaden. Orgelbyggare Richard Jacoby, Stockholm. (SvK, ÖLM) 1982 Vård/underhåll, exteriör, putslagningar och målningsförbättringar. (SvK) Ändring ombyggnad, interiör, väntrum och WC inreddes i den befintliga läktarunderbyggnaden. Putslagningar och målningsförbättringar. Ny inredning i sakristian med nytt skåp för textil förvaring. Ingenjör Per Jacobsson. (SvK, ÖLM) 1987 Ändring ombyggnad, interiör, sittbänkarna i södra korbänkskvarteret borttagna och ersatta med lösa stolar. (SvK, ÖLM) 1987 Ändring, anläggande av minneslund på kyrkans norra sida. (ÖLM) 1989 Ändring - fast inredning, ny kororgel, byggd av Smedmans Orgelbyggeri AB, Lidköping. (SvK, ÖLM) 1993 Ändring, exteriör blästring av KC-färg, ny kalkputs och kalkavfärgning. Orsak: avspjälkning av ytskikt pga att KC-färgen är för stark. (ÖLM) 2005 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. KÄLLOR ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet BC Cnattingius, Bengt, Vikingstads kyrka, Linköpings stifts kyrkor, BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i november