Stockholms läns landsting i (G) Handläggare: David Schubert Tillvät- och regionplanenämnden Landsbygd- och skärgårdsstrategi - inriktningsbeslut för fortsatt arbete Ärendebeskrivning Tillvät- och regionplanenämnden har fått i uppdrag av landstingsfullmäktige att ta fram en landsbygds- och skärgårdsstrategi där valda delar ska integreras i den kommande regionala utvecldingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050. För att skapa en ram för landsbygds- och skärgårdsstrategins innehåll och mål ska ett inriktningsbeslut tas i Tillvätoch regionplanenämnden. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Landsbygd- och skärgårdsstrategi - inriktningsbeslut för fortsatt arbete, TRN 2016-0127, 2016-11-14. Förslag tul beslut Tillvät- och regionplanenämnden föreslås besluta att godkänna förslag till upplägg och inriktning av landsbygd- och skärgårdsstrategin Förvaltnmgens förslag och motivering Sammanfattning Stocldiolmsregionen är både Sveriges huvudstadsregion, med Sveriges största stad i en tät urban struktur, och landets tredje största landsbygdslän. Länets långsiktiga utmaningar är gemensamma, men genomförandet av den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2050) kan och bör variera för att möta olika regiondelars och frågors specifika förutsättningar. Stärkta livschanser, småföretagarvillkor, digitalisering,
JIL Stockholms läns landsting 2 (G) bostadsbyggande, infrastrukturutveckling med mera kan inte adresseras på samma vis i länets centrala delar som på landsbygden. Därför behövs en utvecklad förståelse för landsbygens och skärgårdens förutsättningar. Inriktningsbeslutet sätter ramen för arbetet med att ta fram strategin. Målet är att arbeta fram en landsbygds- och skärgårdsstrategi med bred förankring i länet, som i relevanta delar är integrerad i RUFS 2050 och som ska antas i samband med att nästa regionala utvecklingsplan antas. Strategin ska bäras av flera regionala och lokala aktörer inom offentlig, privat och ideell sektor genom deras vilja att delta i arbetet för en levande landsbygd- och skärgård med goda förutsättningar att leva, bo och verka. Det betyder att bred regional samverkan och dialog i framtagandet av strategin är avgörande för att förankra strategin och ett framgångsrikt genomförande av strategin. Bakgrund Ungefär 100 ooo av länets invånare bor i dag utanför länets tätorter. Det gör Stockholms län till landets tredje största landsbygdslän sett till befolkningen. Stockholmsregionens skärgård utgör en del av landsbygden, med både glesbygd och mindre tätorter med särskilda förutsättningar. Samtidigt har skärgården många mycket speciella förutsättningar, vilket motiverar att skärgården behandlas separat i den kommande strategin. Skärgården består av cirka 30 o o o öar, varav 200 är bebodda. Invånarantalet i hela skärgårdsområdet, inklusive kusten och öar med fast förbindelse, är cirka 13 ooo personer. Ungefär 3000 personer bor på öar utan fast förbindelse. Förutsättningarna för regional utveckling ser olika ut i olika delar av länets landsbygd och skärgård. JVIedan befolkningen ökar på vissa håll står andra delar inför avfolkning och därmed problem med att upprätthålla lokal service. I skärgården skiljer sig eempelvis tillgängligheten till arbete, skola och service markant mellan olika öar. Sedan tidigare finns det inom Landstinget ett skärgårdspolitiskt program från 2010 och en Delregional plan för Stockholms kust och skärgård (2008) som ligger till grund för landstingets arbete med skärgård- och landsbygdsfrågor. De viktigaste, fortfarande relevanta, inslagen och riktlinjerna i de dokumenten kommer att arbetas in i strategin. Detta innebär att den kommande landsbygds- och skärgårdsstrategin kommer att ersätta det skärgårdspolitiska programmet och den delregionala planen för Stockholms kust och skärgård.
Stockholms läns landsting 3 (G) Förutsättningar För att förstå landsbygdens och skärgårdens utmaningar och möjligheter bör dessa betraktas som en integrerad del av Stocldiolmsregionen. Närheten till landets största marknad ger unika möjligheter till lokalt företagande, besöksnäring och arbetspendling. Samtidigt innebär befolkningstillväten i länet och bostadsbyggandet att intressekonflikter kan uppstå, eempelvis om värdefull jordbruks- och skogsmark. Landstingets skärgårdspolitiska program 2010 och Delregional plan för Stockholms kust och skärgård (2008) upphör och valda delar kommer att införlivas i strategin. Den delregionala planen för Stockholms kust och skärgård, som är en plan inom ramen för Plan och Bygglagen (PBL), ses över och integreras till stor del i RUFS 2050. Enligt PEL kan vid behov ett fördjupat planeringsunderlag tas fram. Strategin kommer att kopplas till den föreslagna fysiska strukturen för landsbygd och skärgård i RUFS 2050. Landstinget har inom ramen för sitt regionplaneuppdrag länge arbetat med riktlinjer, stöd och planeringsunderlag för den fysiska planeringen framför allt i länets skärgårdsområden. I arbetet med RUFS 2050 utvecldas också rumsliga förhållningssätt och riktlinjer för fysiska planeringsfrågor för länets landsbygdsdelar, bland annat genom att peka på större och mindre orter som har betydelse för den omgivande landsbygden och som landstinget och kommunerna bedömer har potential för utveckling. Syfte Syftet med strategin är att förstärka landstingets förhållningssätt och arbete med social hållbarhet, ekonomisk tillvät och lokal utveckling på landsbygden och i skärgården. För det krävs ökade kunskaper om trender, möjligheter och utmaningar för både landsbygd och skärgård. De särskilda förutsättningarna av att befinna sig i den absoluta närheten till landets största befolkning och marknad är en bärande fråga i analysen om landsbygdens och skärgårdens utvecldingskraft. Strategins förankring och genomförande bygger på samverkan med regionala och lokala aktörer och den kommer därför att tas fram i en regional dialog med landsbygds- och skärgärdsaktörer; bland annat Länsstyrelsen i Stocldiolm, skärgårds- och landsbygdskommuner, LRF, Företagarna, "Hela Sverige ska leva", SIKO, Skärgårdarnas Riksförbund, Skärgårdsstiftelsen och andra relevanta intresseorganisationer.
Stockholms läns landsting 4 (G) Övergripande projektmål M.ed RUFS 2050, andra relevanta regionala styrdokument och en nulägesanalys som grund, ska strategin byggas på gemensamt framtagna: Utmaningar och möjligheter Mål och delmål Prioriterade åtgärder Beskrivning av aktörer och deras ansvar Styrning av arbetet Styrning och förankring av landsbygd- och skärgårdsstrategin sker genom strategisk samverkan inom redan etablerade samverkans- och styrgrupper i syfte att effektivt utnyttja befintliga processer i länet: Styrgruppen för framtagandet av en livsmedelsstrategi (länsstyrelsen) tillika styrgruppen för framtagandet av Landsbygdsoch skärgårdsstrategin. Landstingets interna beredningsgrupp för RUFS 2050. Andra relevanta samverkansprocesser så som det regionala skärgårdsrådet och Eekutivkommittén. Strategin ska kunna fungera som länets styrdokument för de regionala och lokala aktörernas utvecklingsarbete med landsbygd och skärgård. I arbetet med landsbygds- och skärgårdsstrategin kommer följande parallella processer att beaktas för att säkerställa ett integrerat utvecldingsplaneringsperspektiv: Framtagandet av RUFS 2050 Framtagandet av klimatfärdplanen Länsstyrelsens arbete med livsmedelsstrategin. Länsstyrelsens arbete med landsbygdsprogrammet Länsstyrelsens arbete med O för O Projektet Stockholm Archipelago KSL:s arbete med den regionala digitala agendan Leader projekt (Jordbruksprogrammet) Andra för landsbygden och skärgårdens relevanta utvecklingsprocesser Beredningen av landsbygds- och skärgårdsstrategin Tillvät- och regionplanenämnden kommer att informeras vid lämpliga tillfällen om det pågående arbetet med framtagandet av strategin. Nämnden kommer sedan att ta beslut om ett första strategiförslag som under 2017 ska släckas ut på remiss.
Stockholms läns landsting 2016-11-14 5(6) TRN 2016-0127 Arbetet med Landsbygd- och skärgårdsstrategin är i allra högsta grad beroende av de regionala aktörernas medverkan. Nämndens egna resurser och medel bör anpassas utifrån de behov som uppstår. Eterna medel kan underlätta och förstärka projektets utförande, men arbetet med framtagandet av strategin ska inte göras beroende av sådana. Beslutsordning Landsbygd- och skärgårdsstrategin godkänns av TRN för att beslutas i Landstingsfullmäktige. Nämnden och landstingsfullmäktige ska informeras om arbetet med strategin vid lämpliga tillfällen. Tidplan I figuren nedan redovisas den övergripande tidplanen för beredningen av framtagandet av landsbygds- och skärgårdsstrategin (2016-2018). Tid Vad ska göras? Dialog/workshop med intressenter kring samrådsförslaget Omhänderta remissvar kring landsbygd- och skärgård i samrådsförslaget RUF5 2050 Projektplan godkänd (styrgruppen) 2016 2017 kv. 3 kv. 4 ku.l kv. 2 kv. 3 ku. 4 i^ 2018 kv. l kv. 2 TJUTInriktingsförslag TRN beslut inriktningsbeslut Nulägesanalys Involvering regionala aktörer RUFS utställningsforslag RUFS 2050 - ny plan slutversion Landsbygd - skärgårdsstrategi tas fram Workshop/Dialog om särskilda teman i strategin Remiss (begränsad] RemissbeslutTRH TRN beslut landsbygd- och skargårdsstrategi LF beslut landsbygd- och skärgårdsstrategi Ekonomiska konsekvenser av beslutet Inriktningsbeslutet för arbetet med landsbygd- och skärgårdstrategin medför inte några ekonomiska konsekvenser utöver de av förvaltningen prioriterade resurser för att genomföra uppdraget med landsbygds- och skärgårdsstrategin. Miljökonsekvenser av beslutet Inriktningsbeslutet för arbetet med landsbygd- och skärgårdsstrategin har inte några direkta miljökonsekvenser.
Stockholms läns landsting s (G) Hanna Wiik Förvaltningschef Davtä Schubert