Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(8)

Transkript

1 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(8) Handläggare: Mlchael Erman Tillväxt- och regionplanenämnden Regional klimatfärdplan 2050 för Stocldiolms län - inriktningsbeslut för fortsatt arbete Arendebeskrivnmg Efter aktualitetsprövningen av RUFS 2010 gav landstingsfullmäktige i uppdrag till Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (TRF) att ta fram en Regional Mimatfärdplan 2050 för Stockholms län eftersom regionens aktörer hade efterfrågat förstärkta insatser när det gäller Idimatarbetet i länet. Klimatfärdplanen är nära kopplad till den kommande regionala utvecklingsplan, RUFS 2050, och fårdplanen planeras att antas av landstingsfullmäktige i samband med fullmäktiges beslut om RUFS 2050 våren De huvudsakliga delarna av Idimatfårdplanenskall integreras i RUFS För att skapa en ram för Idimatfärdplanens innehåll och mål behövs ett inriktningsbeslut i Tillväxt- och regionplanenämnden. Inriktningsbeslutet sätter ramen för projektarbetet, med målet att arbeta fram en fårdplan med bred legitimitet i länet och som bärs av många aktörers vilja att delta i omställningsarbetet mot en region utan nettoutsläpp år Bakgrund och ärendets hanteruig Förvaltningens tjänsteutlåtande bygger på det arbete och de regionala avstämningar som hittills har ägt rum inom ramen för Idimatfärdplansarbetet mellan Nämnden har tidigare informerats om arbetet. Beslutsunderlaget utgörs av detta tjänsteutlåtande. Förslag till beslut Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta att godkänna förslag till upplägg och inriktning av en regional Idimatfärdplan 2050.

2 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2(8) Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Arbetet med den regionala Mimatfärdplanen, som leds av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (TRF), är ett uppdrag från landstingsfullmäktige. Framtagande och genomförande är i hög grad beroende av att regionens aktörer är involverade och engagerade. Färdplanen stakar ut vägen för hur länets direkta växthusgasutsläpp ska komma ned till en "netto noll nivå" år Centrala delar i den kommande färdplanen är bland annat sektorsmål och utsläppsbanor, samt förslag till en Mimatsmart markanvändning.. Länets indirekta växthusgasutsläpp tas upp och problematiseras, men kommer inte att omfattas av mål och åtgärder i färdplanen. I arbetet ingår inte Mimatanpassning. Arbetet med att ta fram färdplanen stäms löpande av med TRF:s ledningsgrupp och länets Miljö- och samhällsbyggnadsråd, som samordnas av länsstyrelsen. Bakgrund Tillväxt- och regionplaneförvaltningen har på uppdrag av landstingsfullmäktige år 2014 initierat arbetet med att ta fram en Regional klimatfärdplan 2050 för Stockholms län. Planen ska omfatta hela länets territorium och avser direkta utsläpp, men tar även upp resonemang om regionens globala energi- och klimatfotavtryck. Klimatfärdplanen ska bidra med väl avvägda inspel till det pågående arbetet med en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS Klimatfårdplanen ska bygga på befintliga styrdokument som RUFS 2010, länets energi- och klimatstrategi från 2013, kommunernas energi- och Idimatstyrdokument (t.ex. Stocldiolms stads Idimatstrategi 2040) samt EU:s och Sveriges Mimatmål och -politik. Sveriges, inklusive Stocldiolmsregionens, andel av de globala växthusgasutsläppen är liten (Sverige = 0,16 %). Men båda är globala föredömen när det gäller att sänka sina utsläpp och ändå ha befolknings- och ekonomisk tillväxt. Ett nytt globalt Idimatavtal har ratificerats (november 2016) med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 2, helst 1,5 grader. Detta kräver snabba och genomgripande beslut och insatser av alla. Även för Stockholms län medför det ett behov av att på ett resurseffektivt och genomförandeinriktat sätt satsa pä en snabb omställning bort från sitt fossilberoende de närmaste 15 åren, och samtidigt ta hänsyn till andra samhällsmål.

3 xtillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 3 (8) Målsättningen medfärdplanen Klimatfärdplansarbetet ska hög relevans för Stockholms läns aktörer då som en viktig process som koordinerar energi- och Mimatinsatser med bebyggelse-, infrastruktur- och den samlade samhällsutvecldingen. Klimatfärdplanen ska visa hur regionens Himatmål enligt RUFS 2050 ska nås och hur Stockholmsregionen kan vara utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 (alternativt 2045 om det statliga målåret kommer att ligga där). Innehåll och inriktning För att få till stånd en snabb, men även koordinerad omställning, där synergier tas tillvara och målkonflikter hanteras transparent, behövs ett samlande vägledande dokument. Den regionala Idimatfårdplanen ska fylla detta behov. För att nå dit är den regionala förankringen och den regionala legitimitet central. Därför ska Himatfärdplanen arbetas fram och förankras i nära samspel med länets olika aktörer. Den ska dessutom bygga vidare på befintliga statliga, regionala och kommunala beslut, dokument och policies. För att fylla en lotsande funktion bör färdplanen vara: Det vägledande dokumentet för länets samlade energi- och Idimatomställning. Ett väl förankrat beslutsunderlag för de kommunala, statliga och privata aktörernas arbete med energi- och Idimatåtgärder. En långsiktig handlingsplan, kopplad till genomförandet av RUFS 2050 för länets olika sektorer (energi, bebyggelse, industri, transport, jord- och skogsbruk) och olika regiondelar. Som en handlingsplan för länets samlade energi- och klimatarbete bör färdplanen innefatta följande: En beskrivning av en kostnadseffektiv total utsläppsbana för de direkta växthusgasutsläppen i Stockholms län fram till En redovisning av de olika sektorernas (energi, bebyggelse, industri, transport, jord- och skogsbruk) egna utsläppsmål för 2020, 2030 och 2050, dvs. sektoriella utsläppsbanor. Förslag till lämpliga styrmedels- och åtgärdsförslag, fördelat på redovisade sektorer, inklusive tydlighet kring rådighet och ansvar för genomförandet, men även institutionella och finansiella möjligheter och hinder. Förslag till resurseffektiva och Idimatsmarta rumsliga strukturer och viktiga förhållningssätt i länet när det gäller åtgärder i bebyggelse, tekniska försörjningssystem och infrastruktur.

4 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 4(8) Förslag till andra, kompletterande insatser av mjuk karaktär såsom kapacitets- och kunskapsuppbyggnad hos länets aktörer, kommunikationsinsatser och samverkansformer. Särredovisning av och resonemang kring länets globala energi- och klimatavtryck (dvs. länets indirekta utsläpp). Förslag till ett system för regelbundna kontrollstationer, inklusive utvärdering av arbetet, t.ex. i form av ett "regionalt Idimatbokslut", samt uppföljning av länets energi- och utsläppsdata, både för regionalt och internationellt bruk (förslag: FN:s Greenhouse Gas Protocol). Arbetet föreslås hålla sig till en aggregerad nivå med styrmedelspaket som innefattar de stora nödvändiga vägvalen och insatserna. Samordning av åtgärder, möjliga synergier samt större målkonflikter ska tas upp. Styrning av arbetet Klimatfärdplanen ska antas av fullmäktige när färdplanen är Idar år Landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen ska informeras om arbetet med färdplanen vid lämpliga tillfällen. TRN ska ge vägledning under färdplanens framtagande utifrån landstingets förutsättningar och behov, men främst utifrån ett regionalt samverkansoch genomförandeperspektiv. TRN kommer även att fatta beslut om att skicka ut förslag till färdplan på remiss under 2017 och även ta beslut om färdplanen 2018, innan den går vidare för beslut i landstingsfullmäktige. Styrning och förankring av färdplanens framtagande sker genom: TRF:s ledningsgrupp som operativ styrgrupp avseende projektledning, bemanning och resurser på förvaltningen samt återkoppling och samordning inom Stockholms läns landsting (via RUFS 2050 interna beredningsgrupp) Miljö- och samhällsbyggnadsrådet (direktörer från länsstyrelsen, KSL, SLL-TRF, Trafikverket Region Stockholm, Stockholms stad och fyra andra kommuner i länet) som en extern regional styrgrupp. Rådet gör avvägningar längs vägen, säkerställer att arbetet är i linje med regionala/kommunala mål, behov och förutsättningar, bidrar även med medskick för ett senare genomförande av planen.

5 JIL STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 5 (8) Definition och avgränsningar Klimatfärdplanen behöver avgränsningar. Den ska följa ett antal systemgränser när mål, utsläppsbanor och åtgärdsförslag tas fram: Administrativ avgränsning är Stocldiolms läns territorium. Direkta växthusgasutsläpp från energi- och markanvändning, inuusive tillförd elenergi (slutanvändarperspektiv används). Tidsavgränsningen är år 2050 (sannolikt ändras målåret i linje med statliga förslag att Sverige ska vara klimatneutral 2045). Avgränsningen i sak handlar om sektorerna energiproduktion (inld. avfall), byggd miljö och service (bebyggelsesektorn), industri, transparter inkl. arbetsmaskiner samtjord- och skogsbruk och ett resonemang kring Uimatsmart markanvändning. De indirekta växthusgasutsläppen utanför länet behöver också beaktas. Utvecklingen av dessa indirekta utsläpp bör dock särredovisas. En diskussion hur länets globala energi- och Idimatfotavtryck (t.ex. förbrukning av byggmaterial, långväga resor, matförsörjning, konsumtion av tjänster och produkter som har tillverkats utanför länet, m.m.) kan minskas, är en viktig del av Idimatfärdplansarbetet utan att mål, vägval eller åtgärdsval kommer att föreslås för dessa delar. Frågor som rör kunskapshöjande insatser, aktivt medverkande i metodutveckling etc. kommer också att spela en viktig roll. En viktig definition i sammanhanget är "en region utan nettoutsläpp av växthusgaser" i enlighet med fullmäktiges uppdrag från Definitionen syftar till summan av utsläppen av växthusgaser inom Stockholms län, utifrån att det handlar om länets direkta energianvändning och direkta utsläpp (inklusive importerad el). Upptag från naturen liksom kompensationsåtgärder inom och utanför regionen räknas som minusposter i beräkningarna. Det betyder att det kan finnas en viss mängd direkta utsläpp kvar år Parallella processer och styrdokument I arbetet med att ta fram färdplanen bör en rad andra viktiga parallella processer beaktas: Den statliga politiken där Energikommissionens och Mlljömålsberedningen arbete samt olika propositioner (energi, klimat, infrastruktur) är viktiga grundpelare. Energi- och klimatperspektiv kombinerat med andra utvecldingsoch planeringspersp&ktiv i RUFS 2050-arbetet inldusive landsbygds- och skärgårdsstratregin. Länsstyrelsens uppdrag att genomföra den statliga klimatpolitiken med bl.a. genomförande av länets energi- och Idimatstrategi från 2013, landsbygdsprogram, länstransportplanen.

6 xtillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 6 (8) TJÄNSTEUTLÄTANDE Kommunernas energi- och klimatarbete som ofta baseras på översiktsplaner, energi- och Idimatstrategier, energiplaner Investeringsplaner inom energibranschen (fjärrvärmnäten, elnätets förnyelse, terminaler och distribution av bränslen, vindkraft). Transportsektorns olika omställningsinitiativ, men även processer kring kollektivtrafikutvecldingen (Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län) och trafikinfrastruktur (nationella och regionala transportrelaterade planer och program). Arlandakommunernas planerade "Idimatfärdplan" med Arlanda flygplats utveclding som central fråga. Landstingets eget miljö- och Idimatarbete inom ramen för gällande miljöprogram. Olika andra initiativ som syftar till en omställning av samhället, t.ex. olika nationella myndigheters arbete (i synnerhet Boverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket). Arbetet måste samtidigt förhålla sig till många osäkerheter som t.ex. teknikutvedding, olje- och gaspriset, skatternas utveclding, finansmarknadens påverkan, besluten på EU-nivå, m.m. Stockholms län är en perifert belägen region som är beroende av flyget och sjötransporter. Båda sektorers utsläppsminskningar regleras genom de internationella luft- och sjöfartsorganisationerna framtida överenskommelser (International Civil Aviation Organization och International Maritime Organisation). Viktigt i Idimatfärdplansarbetet blir att värna länets internationella tillgänglighet och samtidigt minska Uimatpåverkan. Projektarbetets upplägg Klimatfärdplansarbetet är i allra högsta grad beroende av de offentliga regionala aktörernas medverkan. TRF:s egna resurser och medel bör anpassas utifrån de behov som uppstår. Extra externa medel kan underlätta och förstärka projektets utförande, men projektet kan inte göras beroende av sådana. Kopplingen till RUFS 2050 ska säkerställas. Förvaltningen kommer samverka med näringslivet och specifikt med energi- och byggsektorn under framtagandet av Mimatfärdplanen. Samarbetet bygger på frivilliga insatser från de nämnda grupperna. Resultaten ska tas fram genom resultatinriktade workshopar där de olika grupperna diskuterar och slår fast bästa möjliga utsläppsminskning för just deras sektor. Akademin är redan involverad i arbetet. Även civilsamhällets intresseorganisationer ska involveras, ocl<så det i workshopform. I figuren nedan redovisas en grov tidplan med viktiga arbetsområden och de viktigaste politiska besluten åren

7 xtillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING (8) Ett utkast till regional klimatfärdplan 2050 planeras att skickas ut på remiss tillsammans med utställningsförslaget för RUFS 2050 efter sommaren Besluten om en slutgiltig färdplan tas i TRN och landstingsfullmäktige år beslutet ska en plan för uppföljning och genomförande ingå och efter Idimatfärdplanens godkännande vidtar nästa fas av processen, själva genomförandet. Tic Vad ska göras? Projektplan godkänd (styrgruppen) kv. 3 kv. 4 x kv.l kv.2 kv.3 kv.4 kv. l kv. 2 TJUT Inriktningsförslag TRN beslut Inriktningsförslag > Ana lysa rbete Involvering regionala aktörer RUFSutställningsförslag RUFS ny plan slutversion Klimatfärdplan 2050 tas fram Remiss (begränsad) Förslag till utvärdering&uppföljning Förberedelse av politiska beslut RemissbeslutTRN x TRN beslut Klimatfärdplan (dok) x LF beslut Klimatfärdplan (dok) x Arbetet med Landsbygds- och skärgårdsstrategi följer samma tidplan kopplåd till framtagandet av RUFS som Idimatfärdplanen. Avstämning mellan dessa två uppdrag ska ske löpande. Kommunikation omfärdplanen Arbetets målgrupp omfattar både privata och offentliga aktörer inom Stocldiolmsregionen. Kommunikationen gentemot olika målgrupper under framtagandet av färdplanen innebär främst att skapa vetskap om, acceptans och förståelse för klimatfärdplanen och dess funktion.. Externa målgrupper: Länets 26 kommuner (både politik och tjänstepersoner), länsstyrelsen, KSL, Trafikverket Beslutsfattare inom följande samhällssektorer: energi, transport, bebyggelse, jordbruk, industri samt konsumentrelaterat. Näringslivet och civilsamhälle

8 JIL STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 8 (8) Interna målgrupper: Landstingets politiker Chefer och medarbetare inom berörda delar av landstinget, i synnerhet TRF, trafikförvaltningen och SLL Styrning och ekonomi samt SLL Hållbarhet inom landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomiska konsekvenser av beslutet Framtagandet av Idimatfärdplanen medför inte i sig några beslut om landstingsfinansierade investeringar eller åtgärder; sådana beslut bereds och beslutas inom ramen för landstingets investeringsprocess respektive budgetprocess. Klimatfärdsplanens förslag till vägval och åtgärder kan dock medföra konsekvenser för landstingets framtida arbete med kollektivtrafikens utveckling (Investeringar, drift, tjänster), fastighetsbeståndets utveclding (upprustning och nybygge, drift och förvaltning) och färdtjänster (fordonsval och drift). Detta dels genom påverkan på landstingsfullmäktiges beslut avseende färdplanens genomförande, dels indirekt genom beslut som fattas av andra regionala aktörer och som påverkar landstingets verksamhet. En landstingsekonomisk, likväl som regionalekonomisk, konsekvensbedömning kommer tas fram inom ramen för fårdplansarbetet. Miljökonsekvenser av beslutet Beslutet att godkänna inriktningen för klimatfårdplansarbetet har inte några direkta miljökonsekvenser. Hanna Wiik Förvaltningschef Michael Erman regionplanerare