Rapport Nr: 1999:1 Program för kommunal städning. T Alsmo, Stockholm 1999 INNEHÅLL KAPITEL SIDA FÖRORD 2 1 INLEDNING 3 2 ALLMÄNT OM LUFTFÖRORENINGAR 5 3 NYCKELTAL FÖR STÄDINSATS 9 4 5 PÅVERKANDE FAKTORER FÖR KOMMUNAL STÄDNING KRAVSPECIFICERAD STÄDINSATS 12 14 REFERENSER 16 1
FÖRORD Detta projekt har genomförts på grund av det behov gällande en kravspecifikation för städinsatsen som idag föreligger inom fastighetsunderhållet hos Alingsås kommun. Städinsatsen är en aktivitet inom fastighetsunderhållet som har stor betydelse för byggnaders standard. Detta såväl gällande 1. materialets livslängd som har en direkt påverkan över framtida ekonomiska behov som 2. innemiljöns standard och inte minst luftkvaliteten vilket starkt påverkar tillvaron för människor med hälsoproblem, allergiska och astmatiska personer etc. Städinsatsen har under de senaste decennierna genomgått en förhållandevis kraftig teknisk utveckling. Detta gäller själva städinsatsen, maskinell utrustning och byggnadsmaterialets individuella behov. Risk finns att det föreligger brister i denna kedja som medför ökad belastning på innemiljön, inklusive inneluften. För byggnadsmaterial innebär detta både ökat slitage och kortare livslängd samt ett allmänt ökat behov av resurser. Arbetet har genomförts av Myc-Tech AB med hjälp av tekniska kontoret, Alingsås kommun. Ett viktigt underlag för projektets genomförande är ett starkt engagemang hos driftspersonalen såväl inom städavdelningen som fastighetsavdelningen. Arbetet bygger på ett långvarigt samarbete mellan Alingsås kommun och Myc-Tech AB och ansvarig projektledare är Tekn L Thomas Alsmo som haft en styrgrupp till sin hjälp bestående av följande personer. Danderyd den 29 juni 1999 Thomas Alsmo 2
1 INLEDNING Städning är en viktig faktor för att skapa en sund inomhusmiljö. Effektiv städning är en förutsättning för att hålla smittsamma ämnen och föroreningar, inklusive allergiframkallande ämnen, på en så låg nivå som möjligt. Allergiska sjukdomar och symtom har kraftigt ökat under de senaste decennierna. Särskilt stor har ökningen varit hos barn och många barn är allergiska mot pollen och pälsdjur. Allergi mot pälsdjur förekommer hos cirka 15-20 % av skolbarnen i mellan- och högstadiet. Av barn med astma är 70 % mätbart allergiska mot katt eller hund. Pälsdjur såsom katt, hund, gnagare samt burfågel finns hos cirka 50 % av alla barnfamiljer. Pälsdjur är nu så vanligt förekommande, inte minst i städer, att nära nog alla är exponerade. I exempelvis bostäder där innehavare eller tidigare innehavare aldrig haft katt eller hund har ändå allergen från dessa djur uppmätts i nästan samtliga hus. I vissa fall var nivåerna så höga, att de låg på samma nivå som hus där det fanns katt eller hund. Inomhusmiljön i förskolor och skolor innebär att allergiska besvär såväl underhålls som förvärras. Viktig orsak till detta är att höga halter av allergiframkallande ämnen, allergen, från katt och hund finns i dammet i förskolor och skolor, trots att djur inte får vistas där. Allergenet förs till förskolor och skolor via hår och kläder från dem som varit i direktkontakt med djuren såsom djurägare, stallbesökare etc. Många barn har svårt att följa med i skolarbetet på grund av sin allergi och måste regelbundet ta medicin för att kunna vara i skolan. Undersökningar tyder på att situationen är så pass allvarlig så enbart städinsatser fullt ut ej kan kompensera situationen. Men städning är ändock en viktig insats för att hålla nere dammnivån i inomhusmiljö. Skolplikt råder i grundskola och det är viktigt att kunna se till så barn kan vistas i byggnader på så lika villkor som möjligt. Därmed skall miljön i förskola och skola inte medföra hälsorisker. Inte minst dessa aspekter har gjort att dessa byggnader omfattas av arbetsmiljöoch hälsoskyddslagarna. Vid planering och projektering av byggnader och lokaler och vid val av inredning är det viktigt att både åtkomlighet och städbarhet beaktas. För effektiva städinsatser kräver också samordning med övriga verksamheter i byggnader och lokaler. Effektiva städmetoder är nödvändigt ur alla perspektiv, såväl för inomhusmiljön som av ekonomiska krav. Städning skall utföras på rätt sätt och bidra till: effektiv dammreduktion, effektiv allergenreduktion samt god varaktighet av städresultatet. Dessutom bör även följande faktorer beaktas. A. Städmaterialets kemiska innehåll, inte minst på grund av materialkrav och att eventuella doftbildningar i luften undviks. B. Städinsatsen i sig bör inte ger upphov till störande dammvirvling. Beträffande städfrekvensen styrs dess omfattning av bl.a. följande faktor beaktas: byggnadens miljöval, verksamheten och dess omfattning inklusive personbelastning. Det mesta av dammet alstras av just verksamheten och de människor som vistas i byggnaden. Gällande förskolor och skolor med daglig verksamhetsutövning är det många gånger nödvändigt att städningen utförs dagligen. Inte heller inredningen får glömmas bort. Vad gäller tvätt av textilier måste detta inplaneras i den övergripande städplaneringen. Städresultat och dess varaktighet beror på 3
- golvmaterial, - städmetod, - städningens utförande, - verksamhet och - personbelastning i de lokaler som städas. Verksamhet och personbelastning är avgörande för vilken städmetod och städfrekvens som behövs. En utökning av barn- och elevgrupper i skola och barnomsorg innebär ökat städbehov. Städning ska bidra till effektiv dammreduktion, låg dammuppvirvling vid städtillfället samt god varaktighet av städresultatet. Hälsorisker med damm är att i luftburet eller respirabelt tillstånd (i princip små partiklar < 10 mikrometer) kan hålla sig svävande i luften under längre tid och kan, beroende på dess innehåll och känslighet hos individen, förorsaka hälsobesvär i och med att det deponeras i luftvägarna. Damm kan även irritera ögon och hud. Irriterande ämnen kan orsaka irritation och inflammation i till exempel slemhinnor. I den danska studien Rådhusundersökningen (Skov m.fl. 1987) fann man samband mellan halten luftburet damm och halten luftburna bakterier i inomhusluften. Dammtillskott i luft vid olika aktiviteter i % 140 120 1,5-5,0 5,0-19,5 100 80 60 40 20 0 Gå i rum Sätta sig i soffa Bädda central med filter utan filter (Källa: Stockholms läns landsting och Folkhälsoinstitutet) Figur 1. Visar dammuppvirvling vid olika aktiviteter, partikelstorlek i mikrometer. Varje städmetod kan om det utförs fel eller under ogynnsamma omständigheter medföra risker att material slits ner i förtid samt att kvaliteten på inomhusmiljön försämras. 4
2 ALLMÄNT OM LUFTFÖRORENINGAR Den luft som människor inandas innehåller regelmässigt föroreningar av olika slag. Dessa kan vara gasformiga föroreningar och partikulära föroreningar. Innehåll och fördelning av föroreningar är faktorer som starkt påverkar luftens kvalitet. Orsaker till att föroreningar uppkommer i vår luftmiljö är bland annat att dessa avges från djur, människor, växter samt olika typer av material. Gällande de gasformiga föroreningarna påtalas i Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 1989:13 (Socialstyrelsens allmänna råd om åtgärder mot formaldehyd i byggnader), att partikelmängd förstärker påverkan gällande hälsoeffekten från formaldehyd i luft. Vid oförändrad formaldehydnivå innebär högre partikelhalt ökad risk för hälsoproblem än vid lägre partikelhalt. Partiklar är till stor del beståndsdelar som ingår i naturens kretslopp såsom damm, pollen, mikrosvampar och bakterier. Problem kan uppstå om partiklar förekommer i för stora mängder och / eller utgörs av ohälsosamma arter. Människan själv är en stor partikelspridare. Helt naturligt avges hundratusentals partiklar varje minut, allt från mikroskopiska små partiklar till millimeterstora flagor och långa hårstrån. Alstringsfenomenet förklaras av att hudens yttersta cellager ständigt omsätts. Ett cellager hos människan består av cirka 100 miljoner celler. På fyra dagar har detta omsatts, vilket innebär att man avger varje minut cirka 15.000 hudceller. Med hudcellerna följer också mikroorganismer som i mikroklimatet kring människan har utmärkta betingelser för förökning, se t.ex. Månsson (1992). Den viktigaste källan till partiklar inomhus är tobaksrökning. I bostäder utan rökning är ofta partikelkoncentrationen lägre inomhus än utomhus. Aktivitetsnivån är mycket viktig och inte minst lekande barn kan göra att dammkoncentrationerna stiger kraftigt. Partikelns storlek och tyngd avgör hur länge den förblir luftburen. För partiklar av storleken - 100 mikrometer tar det cirka 2 sekunder att falla 1 meter, - 10 mikrometer tar det cirka 3 minuter, - 1 mikrometer tar det cirka 4 timmar och - 0,1 mikrometer tar det cirka 6 dagar, förutsatt att samma täthet hos partiklarna råder. I rum med ventilation, människor som rör sig etc, förblir partiklar av storleken några mikrometer och mindre luftburna. Tyngre partiklar faller och deponeras på ytor och elimineras genom städning. Storleksordningen för Pollenkorn är oftast 10-100 mikrometer, Partiklar med kvalsterallergen 10-40 mikrometer, Mögelsporer oftast 2-8 mikrometer, Kattallergen 10-40 mikrometer, Bakterier 0,5-5,0 mikrometer, Virus < 0,5 mikrometer samt Tobaksrök 0.01-0,1 mikrometer. Partikelmängden varierar väsentligt i människans omgivning. Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 mikrometer 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften och med en massa som utgör 30 % av den totala massan. Partiklars rörelse i luften påverkas också av deras laddning och förekomst av elektriska fält. 5
Luftburna mikroorganismer (t.ex. virus, svampsporer och bakterieceller) förekommer i alla inomhusmiljöer. De luftburna organismerna förekommer dels fria som små partiklar, dels i större och mindre aggregat samt även som mikrobiell kontamination (sammanblandning) av partiklar, se Sundell m.fl. (1995). Mikroorganismer och dess beståndsdelar i vår omgivning kan ges följande indelning med utgångspunkt från var de bildas. 1) Människans tarmkanaler. 2) Människans hud / munhåla. 3) Vatten (dricksvatten). 4) Luft. Gällande bakterier förekommer dessa normalt inte fritt svävande i luften utan sitter på andra partiklar, se Ljungqvist m.fl (1989). En människa andas in cirka 10.000 liter luft per dygn och detta innebär stora mängder av sin egen hudflora, andra människors hudflora samt hudflora från djur vid såväl direkta som indirekta kontakter. Dessutom inandas vi uthostade och utnysta inneboende bakterier från munhåla, hals och näsa från människor och djur i vår närhet. Viktiga faktorer för inomhusluftens kvalitet är belastningar från husdjur och rökning, beträffande passiva- / indirekta kontakterna får dess ej glömmas. Mikroorganismer som helt naturligt finns i vår omgivning andas vi in. Vid större folksamlingar såsom i skolor, dag- / fritidshem, bussar, tåg etc ökar givetvis exponeringen för ovanstående påtalade bakterieflora. Bakterierna i varierande mängd sitter på människors avgivna hudflagor och kan fastna på slemhinnor i övre luftvägarna när dessa inandas. En del förekommer också i fri form och då kan de tränga längre ner i människans luftvägar. Efter att bakterierna fastnat på slemhinnorna transporteras de upp från luftvägarna och sväljs ner i mag- / tarmkanalerna. Partikelmängden i luften påverkas av miljövalet i rummet samt aktivitet och förekommande luftrörelser. I figur 2 påvisas att städning är en viktig faktor för inneluftens kvalitet då denna insats starkt påverkar antalet partiklar som virvlar upp från golv, väggar och inredning. Dessutom förstärks situationen av partikelalstrande inredningar och djur som tillförs rummet. Med utgångspunkt från de resultat som rapporten Luftmiljö inomhus: Partikelmätningar från renrum till stall (Ahlsmo mfl, 1997) påvisar, kan en zonindelning upprättas med avseende på luftkvalitetens variationer, som orsakats av verksamhet och miljövalet i byggnader. 6
Luftkvalitet Miljögraf 1 2 3 4 Miljözon Miljözon 1: Rum med förhöjda hygieniska krav. Miljözon 2: Obebodd- / normalbelastad lägenhet, skolsal utan verksamhet. Miljözon 3: Belastad lägenhet, skolsal med verksamhet. Miljözon 4: Stall. Figur 2: Uppdelning av innemiljön i olika zoner. Detta med avseende på partikelmängd som verksamhet / brukare ger upphov till i byggnader. I figur 2 har fyra olika miljözoner upprättats. Miljözon 1 representerar den mest högvärdiga luftkvaliteten och miljözon 4 representerar den mest belastade zonen. Belysande skillnader i de olika miljöer som mätningarna genomfördes i, med avseende på belastningsgraden, har påvisats. Följande förtydliganden kan också göras. Stallmiljö, med dess förekomst av djur innebär en stark belastning på luftmiljön inomhus. Detta bör beaktas även i samband med djurinnehav i lägenheter och vid olika typer av såväl direkta som indirekta kontakter. Städeffektiviteten har en direkt påverkan på partikelinnehållet i inomhusluften. Här kan förtydligandet understrykas som Folkhälsoinstitutet påtalat via skriften Luften vi andas inomhus, Sundell / Kjellman (1995). I hem med hund eller katt finns 1.000-1.000.000 nanogram allergener per gram fint damm. I allmänna lokaler som skolor och kontor är halten katt- och hundallergen i fint damm ofta i nivå med vad som finns i hem med djur. 7
Som framgår av diagrammet i figur 3 så påverkar / samverkar partikelmängden, temperatur och luftfuktighet luftkvaliteten. Problem som många gånger föreligger i vår inneluft är att under vinterperioden, då låg temperatur och luftfuktighet i uteluft råder innebär att förhållandevis låg luftfuktighet i inneluften uppstår, < 20 % relativ luftfuktighet. Partikelmängden har även i detta sammanhang betydelse. Figur 3: Figuren visar luftfuktighetens betydelse för bakterier, virus, svamp och damm. Optimala zonen visar intervallet där påverkan från redovisade miljöstörande faktorer sammantaget är minst i luften. Arundel (1986) Optimal zon Bakterie Virus Svamp Damm 0 20 40 60 80 100 Relativ luftfuktighet % 8
3 NYCKELTAL FÖR STÄDINSATS A) Tydlighet och gränsdragning. Det är viktigt att klara förhållanden råder beträffande ansvarsfördelning och standard i berörda byggnader och lokaler, inkl. inredningsval, 1) inför städinsatsens genomförande och 2) den standard som skall uppnås för att en kvalitetsprodukt inom städområdet skall kunna upprätthållas. Standardnivå efter insats Avtalasram Avtalad standardhöjande nivå. före insats Ev. extrainsats A rbetstid Starttid Sluttid Figur 4: Viktigt är med tydlighet och gränsdragningar och beträffande förbättrande åtgärder under standardnivå före insats måste man beakta att arbetsmoment ges rätt förutsättningar. Om för omfattande förinsatser fordras, exempelvis otymplig inredning i form av skärmväggar, bänkar och stolar skall ställas undan, plocka undan lösa föremål såsom kläder, skor etc och som ej ingår i avtal minskar förutsättningarna att nå upp till avtalad standard. Dessutom riskerar arbetssituationen för personal bli ohållbar och om denna situation blir för omfattande uppstår konfliktytor med bland annat stessymtom och ergonomiska problem som följd. B) Materialets livslängd. Krav från fastighetsansvarig över städinsatsen standard bör råda inom den kommunala fastighetssektorn. Detta inkluderar såväl själva städinsatsen som när städinsatsen genomförs, för att uppnå bästa möjliga resultat. En viktig bas för att materialets verkliga livslängd skall kunna uppnås är att rätt nivå på underhållet upprätthålls såväl gällande - genomförandet som - omfattningen på resurser som tillsätts. 9
Underhållsstandard Sanneringsmoget Förkortad livslängd (p.g.a. bristfälligt underhåll.) Byggnad / materialets planerade livslängd. Tid Teckenförklaring Bristfällig underhållsinsats som innebär att materialets livslängd ej uppnås Underhållsinsats som fordras för materialets planerade livslängd skall uppnås. Byggnad / material saneringsmoget. Figur 5. Om underhållsstandarden beträffande städningen blir för låg förkortas livslängden på såväl byggnader som byggnadsmaterialet. C) Allergikers situation och krav som i detta sammanhang bör / kan ställas. Som tidigare redogjorts för, se kapitel 1 och 2, har städinsatsen i lokaler en direkt påverkan på luftkvaliteten i dessa lokaler. D) Individuella behov. Städbehovet för respektive objekt är många gånger individuellt och fordrar i de flesta fall, från städleverantör, närhet till städobjekt / kund. Dock bör man generellt betänka att om för glest intervall mellan städinsatsen uppstår är risken överhängande att materialet slits ner i förtid och innemiljön generellt sätt blir sämre. Situationen förvärras ytterligare om man dessutom inte ökar omfattningen på städinsatsen vilket diagram C i figur 6 åskådliggör. 10
Underhållsstandard Nödvändig standard Insatsbehov A) Nödvändigt städintervall. Tid B) Nerdragning av städintervallet, men med ökad resursinsats, i förhållande till A) vid städtillfället. Nödvändig standard Insatsbehov Tid Nödvändig standard C) Nerdragning av städintervallet, med bibehållen resursinsats, i förhållande till A) vid städtillfället ger regelbunden standardsänkning med ytterligare ökat materialslitage. Tid Teckenförklaring Ytterligare nerslitningsgrad Städinsats genomförs Figur 6. Om ett för glest intervall mellan städinsatsen i en lokal föreligger slits materialet ytterligare än om en anpassad frekvens skulle råda. Detta gäller både den ökade omfattningen på städbehovet som föreligger vid respektive insats som beträffande materialets förkortade livslängd. 11
4 PÅVERKANDE FAKTORER FÖR KOMMUNAL STÄDNING Situationen inom underhållet på skolor och förskolor är idag så pass komplext att det ej går att särskilja själva städmomentet med för innemiljön övriga påverkande faktorer. Detta gör att vi gör följande uppdelning för innemiljön påverkande faktorer, vilket redovisas i för byggnaden tidsmässig ordning. A: Byggtekniska faktorer, inklusive byggnaders planlösning samt inredningsval. B: Administrativa former, avtal mellan leverantör och kund. C: Städinsatsen, inkl. personalens kompetens. D: Brukarens ansvar. Dessa faktorer har en direkt påverkan på städinsatsens standard och effektivitet. För att en så effektiv och kvalitetshöjande insats skall kunna genomföras och uppnås fordras att alla dessa faktorer beaktas. A: Byggtekniska faktorer, inklusive byggnaders planlösning samt inredningsval. Lämpligt anpassad inrednings- och materialval som bland annat undviker dammbildning och ej försvårar underhållsinsatsen är viktigt att beakta i ett tidigt stadium. Lämpligt är att ansvariga för städinsatsen deltager vid planering av byggnaders planlösning och inredningsval. Genom en sådan hantering beaktas städaktiviteten i dessa skeden och därmed kan onödiga, för städinsatsen, försvårande förhållanden undvikas. B: Administrativa former, avtal mellan leverantör och kund. Förutsättningarna för en insats skall kunna uppnå bästa möjliga resultat är att man ger aktiviteten tydlig ram över - vad som ingår i aktiviteten, - vilken situation som skall råda inför aktivitetens genomförande, - när aktiviteten skall genomföras samt - förhållande under själva aktiviteten. För den kommunala städverksamheten torde det inom detta område råda vissa frågetecken. Det går ej att kompensera administrativa brister i den praktiska aktivitetsgenomförandet då ständig risk för miljöproblem råder såväl i berörda byggnader och lokaler som hos berörd personal. Situationen beskrivs också i figur 4. Viktigt är att tydliga avtal upprättas som åskådliggör resursbehovet för städinsatsen exempelvis följande. - omfattning inklusive ytors utformning och inredning, - materialets konstruktion och kvalitet som därmed anger städmetod, - verksamhet / -er i lokaler och när under dygnet verksamhet pågår som underlag för när det är lämpligast att genomföra städningen, - hur eventuella extrainsatser skall hanteras och ersättas, C: Städinsatsen. Själva städinsatsen kan indelas i följande två områden. - Praktiska städinsatsen omfattande hur städning genomförs, inkl. bästa möjliga resultat för material och innemiljön, städmetoder etc. - Personalens kompetens som har stor betydelse då städinsatsen idag många gånger är en tekniskt komplicerad hantering. Detta gäller såväl maskiners användning som att hantera inredningsmaterial och städmaterial rätt. 12
D: Brukarens ansvar. Hur material används och därmed hur detta slits har stor inverkan över underhållsinsatsens omfattning. Beträffande skolor och förskolor kan troligtvis en uppdelning göras mellan 1) nödvändigt slitage som verksamheten rent konkret medför och 2) mer onödigt slitage kopplat till hur brukaren uppträder, medvetet eller omedvetet, av mer onödigt förstörande karaktär. Punkt 2 är ett område som troligen är svårt att komma tillrätta med. Närhet och information bör kunna motverka denna, många gånger, destruktiva hantering. Städavdelningen är hos många kommunala verksamheter den naturliga källan som står för den dagliga miljöförbättrande insatsen. Lämpligt kan vara att städavdelningen till brukare regelbundet informerar och redogör för hur vi värnar om vår miljö. För att uppnå en erforderlig standardnivå på städinsatsen ingår ett program som regelbundet ger brukare information hur vi värnar om miljön. Om detta är samma person som också utför själva städinsatsen på skolan / förskolan, således en person som står för att höja miljön i byggnaden, uppnås sannolikt en förhöjd effekt. 13
5 KRAVSPECIFICERAD STÄDINSATS Förutsättningar för att en kravspecificerad städinsats skall kunna föreligga är att en tydlig inramning av den uppgift som skall genomföras finns. Denna inramning = avtal mellan kund och leverantör, måste finnas så att berörda parter vet vad som förväntas av dem. Det övergripande kommunala behovet är att uppnå bästa möjliga resultat för en bra innemiljö. Brister det i något led skall detta kunna härledas och rättas till. I avtal mellan leverantör och kund skall följande punkter ingå för att en kravspecificerad kommunal städnivå skall föreligga. 1) Okulärbesiktning av ytor som skall städas. Besiktning protokollförs och detta utgör ett underlag för resursbehovet och upprättandet av en kalkyl. Viktigt är att parterna förbinder sig gällande de förhållanden som skall råda över hur ytor disponeras, inredning etc som har direkt påverkan över städinsatsens resursbehov. Denna resurs gäller såväl tekniska och maskinella behov som personella behov, inklusive utbildning och tidsinsats. 2) När man har tillgång att städa i lokalen måste tydligt framgå. Nödvändigt är också att beakta när det är lämpligast att genomföra städinsatsen så bästa möjliga varaktighet av städinsatsen uppnås. 3) Nivåstandard för berörd yta inför städinsatsens genomförande, se kapitel 3, Nyckeltal för städinsatsen, A) tydlighet och gränsdragningar, sida 10. 4) Nivåstandard för berörd yta efter städinsatsens genomförande, se kapitel 3, Nyckeltal för städinsatsen, A) tydlighet och gränsdragningar, sida 10. 5) Materialets livslängd beaktas så att detta erhåller rätt behandling och insats och att detta görs i rätt omfattning. Som underlag för detta upprättas arbetsspecifikationer över ytors livslängd som påvisar att planerad livslängd uppnås. Se kapitel 3, Nyckeltal för städinsatsen, B) Materialets livslängd, sida 11. Idag föreligger ett stort utbud av såväl material- som inredningsval. Under de senaste decennierna har dessutom specialytor utvecklats med anpassat material- och inredningsval. Detta har gjort att differentiering av ytors städbehov i ökad utsträkning har blivit nödvändigt med många gånger anpassat behov av städinsatser. Viktigt är att respektive yta erhåller den insats som fordras och i rätt omfattning, se vidare kapitel 3, Nyckeltal för städinsatsen, D) individuella behov, sida 12 och 13. 6) Då partikelhalten i luften har en stark koppling till städinsatsen, materialval och inredning måste man i alla situationer beakta detta så att partikelhalten hålls på lägsta möjliga nivå. Se kapitel 1 och 2. 14
Viktigt för att en kravspecificerad städinsats skall uppnås är att system upprättas för de påverkande faktorer som beskrivs i kapitel 4. Påverkande faktorer för kommunal städning beaktas. A: Byggtekniska faktorer, inklusive byggnaders planlösning samt inredningsval. B: Administrativa former, avtal mellan leverantör och kund. C: Städinsatsen, inkl. personalens kompetens. D: Brukarens ansvar. Tydliga program som anpassas efter respektive organisation måste upprättas, förslagsvis med rapport av denna typ som grund. Vidare skall á-prislista bifogas samtliga avtal som specificerar hur extrainsatser skall hanteras och detta inkluderandes planerade som oplanerade extrainsatser. 15
REFERENSER Alsmo T, Grinbergs L, Johansson N.O. (1997), Luftmiljö inomhus: Partikelmätningar, från renrum till stall, Kungl Tekniska Högskolan. Arundel AV, Sterling EM, Biggin JH, Sterling TD (1986), Indirect health effects of relative humidity in indoor environments. Environmental Health Perspectives; 65: 351-361, Toronto. Ljungqvist B, Nydahl R, Reinmuller B (1989), Mätteknik i rum med förhöjda renhetskrav, Kungl Tekniska Högskolan och KABI Stockholm Månsson L (1992), Högteknologins osynliga fiende, Corona Malmö Renström m.fl., (1996), Städning - en viktig faktor för en sund inomhusmiljö. Stockholms läns landsting och Folkhälsoinstitutet. Stockholms läns landsting och Folkhälsoinstitutet (1997), Städning - för en bra inomhusmiljö i förskola och skola. Socialstyrelsen allmänna råd, Stockholm: 1989 : 13 SOSFS, om åtgärder mot formaldehyd i byggnader. Sundell J, Kjellman M (1995), Luften vi andas inomhus, Folkhälsoinstitutet, Reimers Grafiska, Norrtälje. 16