Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2016
Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd... 20 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 22 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 23 4:4 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning... 27 4:5 Kostnader för statlig assistansersättning... 30 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.... 33 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.... 47 1:3 Handikappersättningar... 53 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m... 55 1:5 Ersättning för kroppsskador... 57 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.. 59 1:7 Bidrag för sjukskrivningsprocessen... 62 2:1 Försäkringskassan... 64 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag... 68 1:2 Föräldraförsäkring... 70 1:3 Underhållsstöd... 84 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner... 87 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 89 1:8 Bostadsbidrag... 93 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2011 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner
Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 ska Försäkringskassan senast den 28 oktober 2011 redovisa utgiftsprognoser för 2011 2015 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapportens avsnitt om Föräldraförsäkring redovisas även regeringsuppdrag avseende prognos och utfall för jämställdhetsbonusen. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Rapporten omfattar prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde, prognos från och med år 2011 De totala utgifterna beräknas till 180 miljarder kronor år 2011 för att därefter successivt öka till 188 miljarder kronor år 2016. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 93 miljarder år 2010 till 77 miljarder år 2016. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas 3
utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 25 miljarder år 2010 till 34 miljarder år 2016. Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 64 miljarder år 2010 till 77 miljarder år 2016. I tabellen nedan finns en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Belopp i miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,3 3,2 Anslagna medel 180,9 182,5 Summa tilldelade medel 180,6 179,3 Prognos, sakanslag 180,4 183,0 183,5 184,7 186,5 188,2 Avvikelse från anslagna medel +0,5 0,5 Avvikelse från tilldelade medel +0,3 3,7 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2011 är 180,9 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 180,4 miljarder kronor. Detta är 0,5 miljarder kronor, eller 0,3 procent, lägre än anslagna medel. På grund av en tidigare felaktig redovisningsprincip vid återkrav har en korrigering av anslagsbelastningen för 2011 skett under september månad. Korrigeringen har medfört en höjning av anslagsbelastningen med dessa belopp för följande anslag: Anslag Miljoner kronor Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 6,1 Föräldraförsäkring 93,5 Sjukpenning och rehabilitering m m 318,0 Handikappersättningar 8,0 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 12,8 Aktivitets- och sjukersättningar 368,2 Bostadstillägg 43,8 Totalt för Försäkringskassan 850,6 Enligt förslag i budgetpropositionen för 2012 uppgår totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2012 till 182,5 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 183,0 miljarder kronor. Detta är 0,5 miljarder kronor, eller 0,3 procent, högre än anslagna medel. Prognosen för Försäkringskassans förvaltningsanslag har anpassats till den av regeringen i budgetpropositionen 2012 föreslagna nivån på anslaget för åren 2012 2015. Det innebär en sänkning jämfört med prognoserna i augusti. 4
Behov av utökad anslagskredit för 2011 Av prognoserna framgår om tilldelade medel under 2011 beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2011 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag (utom för anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för 2012. För budgetåret 2011 beräknas följande anslagsposter överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från tilldelade medel, tusental kr Överskridande av tillgängliga medel, tusental kr 9-4:4 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 27 634 19 954 10-1:1.21 Sjukpenning 2 242 897 1 408 797 10-1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitetsoch sjukersättning 295 094 76 097 12-1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 305 884 75 281 Försäkringskassan avser att, i samband med denna anslagsuppföljning, hemställa om utökad anslagskredit för anslagen/anslagsposterna Bilstöd till personer med funktionsnedsättning, Sjukpenning, Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning samt Tillfällig föräldrapenning. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 5
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet fasas ut helt under 2011. Sammantaget beräknas utgifterna uppgå till 5,1 miljarder kronor under 2011 och öka till 6,7 miljarder år 2016. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgiften bli högre från år 2013. Då införs ett särskilt tandvårdsstöd till patienter med sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Regeringen anslår för detta 500 miljoner kronor per år, Försäkringskassan gör i dagsläget ingen annan bedömning av utgiftsnivån. Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer som beviljas assistansersättning beräknas fortsätta öka, men i något lägre takt än tidigare år. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och vecka beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 2 timmar per år. Antal brukare beräknas öka med i genomsnitt 75 per år. 6
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitetsoch sjukersättning. Med nu rådande förutsättningar är prognosen för sjukpenning att volymerna nu närmar sig en långsiktigt stabil nivå. Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 79 miljarder år 2010 till 75 miljarder år 2011 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 63 miljarder år 2016. Jämfört med prognosen i augusti har prognoserna justerats upp. Utgifterna för anslaget sjuk- och rehabiliteringspenning beräknas bli omkring 23 miljarder kronor per år under hela prognosperioden. Antalet pågående sjukfall beräknas ligga relativt stabilt mellan 105 000 och 130 000 sjukfall sett över hela prognosperioden. Av dem som lämnar sjukförsäkringen på grund av tidsgränserna i regelverket bedömer Försäkringskassan nu att 46 procent av männen och 47 procent av kvinnorna kommer att återvända som nya sjukfall. Jämfört med prognosen i augusti antas nu utgifterna bli högre under hela perioden. En orsak till detta är att sjukfallen nu antas bli något längre. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var över 550 000 personer i beståndet. I december 2010 var det drygt 440 000 personer i beståndet. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2016 beräknas 289 000 personer ha aktivitets- eller sjukersättning. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att försvinna och även antalet personer med sjukersättning tills vidare beräknas minska dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya 7
regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet tillkommande ärenden är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. För det nya anslaget Bidrag för sjukskrivningsprognosen har regeringen föreslagit 2 442 miljoner kronor för 2012. Medel har delvis förts över från anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Anslaget ska användas för bidrag till aktörer i sjukskrivningsprocessen, för rehabiliteringsgarantin och utvecklingen av företagshälsovården, för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet samt för utgifter för kunskapsutveckling för sjukskrivningsprocessen. Prognosen för vart och ett av åren 2013 2016 är 2 446 miljoner kronor. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror dels på att antalet barn beräknas bli fler, dels på höjningen av flerbarnstilläggen. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 24 miljarder år 2010 till drygt 31 miljarder för 2016. Ökningen beror dels på att barnafödandet antas öka, dels på ökande timlöner. Prognosen har denna gång skrivits ner något dels som följd av att antalet födda barn hittills i år indikerar att SCB:s prognos kommer att underskridas, dels på grund av sänkt prognos för timlöneökningen. 8
Även utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen beräknas öka under hela prognosperioden på grund av ökande antal barn och höjda timlöner. Utgiften beräknas öka från 4,5 miljarder år 2010 till 5,9 miljarder år 2016. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgifterna för tillfällig föräldrapenning bli marginellt lägre. För den nya anslagsposten jämställdhetsbonus beräknas utgifterna bli knappt 245 miljoner kronor under 2012 för att sedan öka till drygt 355 miljoner kronor under 2016. Antalet vårdbidrag antas öka under hela prognosperioden. En orsak är bedömningen att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19 år samtidigt som antalet barn i befolkningen beräknas bli fler. Utgiften för hela anslaget antas bli 2,8 miljarder kronor år 2011 och öka till 3,3 miljarder 2016. Utgiften för bostadsbidrag förväntas år 2011 bli 3,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare föreslagit att det särskilda bidraget för antal barn i hushållet ska höjas från 2012. I budgetpropositionen 2012 lämnas ytterligare två förslag; ett riktat till hushåll med barn och ett riktat till ungdomshushåll utan barn. Med hänsyn tagen till dessa förslag beräknas utgifterna öka till 4,6 miljarder kronor år 2012. År 2016 beräknas utgifterna bli 4,2 miljarder kronor. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i augusti 2011 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor 2011 2012 2013 2014 2015 Föregående prognos 180 309 180 720 180 374 181 743 183 653 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande +72 +134 35,0 785 1 129 Volym- och strukturförändringar 23,0 +197 +243 +404 +298 Nya regeländringar +1 189 +1 796 +1 787 +1 780 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift +75 +482 Övrigt +2,0 +559 +1 165 +1 431 +1 429 Ny prognos 180 360 182 966 183 543 184 656 186 514 Differens i miljoner kronor +52 +2 246 +3 169 +2 912 +2 860 Differens i procent 0,0 +1,2 +1,8 +1,6 +1,6 Jämfört med anslagsuppföljningen i augusti har prognoserna höjts för samtliga år i prognosperioden. 9
Sammantaget har förändringar av makroekonomiska antaganden höjt prognoserna för åren 2011 och 2012 men sänkt dem för övriga år. Prisbasbeloppet beräknas nu av Konjunkturinstitutet (augusti 2011) bli lägre än i den föregående prognosen för åren 2013 2015. Detta har haft en sänkande inverkan på prognoserna för år 2013 2015 för bland annat aktivitets- och sjukersättning. Även prognosen för timlöneökningen är nu något lägre än tidigare. Det har haft en sänkande inverkan på prognoserna inom föräldraförsäkringen för hela prognosperioden. Antalet sysselsatta antas nu bli färre under hela prognosperioden, vilket har haft en höjande inverkan på prognoserna för bostadsbidrag. Förändringarna i volym och struktur har sammantaget höjt prognoserna för alla år i prognosperioden. Störst är höjningarna inom anslagen Sjukpenning och rehabilitering m.m. samt aktivitets- och sjukersättningar. För föräldrapenning och barnbidrag antas däremot volymerna minska något. Nya regeländringar har höjt prognoserna från och med år 2012. I tandvårdsförsäkringen införs ett särskilt tandvårdsbidrag för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Bostadsbidragen kompletteras med ett förslag som riktar sig till hushåll med barn och ett förslag som riktar sig till ungdomshushåll. Jämställdhetsbonusen förändras och belastar nu föräldraförsäkringen. Inom sjukpenninganslaget införs två nya förmåner; sjukpenning i särskilda fall och boendetillägg redovisas under rubriken. På grund av felaktig redovisningsprincip vid återkrav har en korrigering av anslagsbelastningen skett under september månad. Differensen jämfört med de preliminära korrigeringsbelopp som användes i den föregående prognosen redovisas under rubriken Övrigt. Under denna rubrik redovisas också de medel som enligt förslag i budgetpropositionen 2012 tillförs det nya anslaget bidrag för sjukskrivningsprocessen. 10
Prognosdifferenser i tusental kronor för de olika anslagen, prognosen i oktober 2011 jämfört med prognosen i augusti 2011 Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2011 2015. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognoser för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 3 Samverkansmedel uppdelat på de olika samverkansformerna Förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden Prognostiserat utfall för 2011 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren 2011 2016 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I 11
respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2011 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus, rapporteras. Vid varje prognostillfälle ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2011 redovisas. Uppdraget redovisas under anslagsposten Jämställdhetsbonus i avsnittet Föräldraförsäkring. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för september 2011 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst september 2011 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2011 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos i augusti 2011 har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i augusti 2011 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli något lägre för åren 2013 2015 jämfört med beräkningarna till prognosen i augusti 2011. Det har sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning samt 12
vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Antalet sysselsatta antas bli något färre under prognosperioden jämfört med den föregående prognosen från Konjunkturinstitutet. Detta har haft en höjande effekt på prognoserna för bostadsbidrag. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir något lägre i slutet av prognosperioden. Detta har haft effekt på prognoserna för sjukpenning och föräldraförsäkringen. Den ekonomiska utvecklingen 1 I början av augusti månad 2011 skedde en negativ omsvängning i det internationella ekonomiska stämningsläget. I sin omedelbara styrka kan vändningen liknas vid utbrottet av 2008 års finanskris, som inleddes med fallissemanget i banken Lehman Brothers i USA. De bakomliggande nordamerikanska problemen är ännu inte undanröjda, men den nya finanskrisen har utlösts av de alltmer uppenbara skuld- och betalningsbekymmer som finns i flera främst sydeuropeiska länder. Även om de utlösande faktorerna är olika, kan 2008 och 2011 års finanskriser ses i ett och samma grundläggande sammanhang: som uttryck för en real överkonsumtion i västvärlden, som inte har åtgärdats. Den förra finanskrisens effekter slogs tillbaka med hjälp av förstärkta finanspolitiska stimulanser, dvs. ökade budgetunderskott, och med hjälp av räntesänkningar från centralbankerna ned till styrräntenivåer på i praktiken noll procent. Federal Reserve Bank i USA har tillkännagivit att räntan inte kommer att höjas under lång tid framöver, en närmast unik utfästelse i penningpolitiska sammanhang. I Europa har ett system med nödlån till de värst utsatta länderna satts igång, samtidigt som försöken från de berörda ländernas regeringar att reda upp situationen med budgetbesparingar möts av omfattande organiserade protester i befolkningarna. Försvagad framtidstro internationellt och i Sverige De världsekonomiska framtidsutsikterna för de närmaste åren är ovanligt osäkra. Detta återverkar även på Sverige. Konjunkturinstitutet karakteriserade läget i sin augustiprognos således ganska tidigt efter den senaste krisens utbrott med att återhämtningen tar en paus. Sedan dess har dystrare rapporter kommit. Finansdepartementet har exempelvis presenterat en mer pessimistisk bild. Det är Konjunkturinstitutets augustibedömning som utgör förutsättning för Försäkringskassans nu föreliggande beräkningar. Konjunkturinstitutet framhåller dock riskerna på den negativa sidan. I ett alternativt scenario med fördjupad och förlängd skuldkris i euroområdet visas på möjligheten att Sveriges BNP-tillväxt stannar vid en halv procent år 2012 i stället för drygt 2 procent som i huvudalternativet. Utvecklingen sedan augusti, då prognosmaterialet presenterades, har snarast ökat risken för att det sämre scenariot förverkligas. 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 13
Redan före den förnyade krisen i augusti bedömdes en försvagning av den ekonomiska tillväxten vara ofrånkomlig. I juni 2011 räknade Konjunkturinstitutet med en BNP-tillväxt på 2,9 procent för 2012. Kontrasten till augustiprognosens i värsta fall 0,5 procent är stor, och utgör i sig en indikation på framtidsutsikternas stora osäkerhet. Den svaga reala återhämtningen från krisen 2008 2009 får en ny knäck av den förnyade krisen 2011. Konjunkturinstitutet bedömer att BNP-tillväxten i euroländerna blir knappt 1,5 procent per år i genomsnitt 2011 och 2012. För USA räknas under dessa båda år med en något högre genomsnittlig tillväxt, nämligen 1,8 procent per år. BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet Styrkan i omsvängningen av stämningsläget har fått tydligt uttryck i den s.k. Barometerindikatorn. Denna sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget. Den har varit på nedgång flera månader i rad, och bröt i september genom den gräns under vilken läget är sämre än normalt. Barometerindikatorn är liksom flera andra konjunkturindikatorer en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Variationerna i indikatorn sammanfaller tidsmässigt mycket nära med utvecklingen på aktiebörsen. Kurserna på Stockholmsbörsen har hittills i år sjunkit med ca 20 procent, varav hälften skett under de senaste tre månaderna. Det är inte bara Stockholmsbörsen som sjunkit kraftigt under senare tid. Kursutvecklingen på världens börser är på grund av de globaliserade kapitalmarknaderna väl synkroniserade, även om vissa tidsförskjutningar i utvecklingarna finns, och det dessutom finns en tendens att mindre börser fluktuerar kraftigare än de stora i t.ex. New York och London. 14
Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av befolkningen 16 64 år. Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är september 2011. För åren 2013 2016 räknar Konjunkturinstitutet i huvudalternativet med en relativt god BNP-tillväxt, 2,8 per år. Detta tal ansluter sig väl till den mer långsiktiga tillväxtprognos som lämnades i juni, före den nya kris som inleddes i augusti. Innebörden är att återhämtningen efter 2008 års finanskris bara tar en paus, som man uttrycker saken. Talet är högt i ett längre historiskt perspektiv. Under de två decennierna 1980 2010 växte BNP med i genomsnitt 2,1 procent om året. Arbetsmarknaden Efterfrågan på arbetskraft påverkas med eftersläpning i förhållande till de vanligaste indikatorerna på det allmänna konjunkturläget, t.ex. Konjunkturinstitutets Barometerindikator. Även i relation till BNP-tillväxten finns en tidsförskjutning. Den rekordartade BNP-ökningen på 5,7 procent år 2010 motsvarades av en tillväxt i antalet sysselsatta på relativt blygsamma 1,1 procent. Denna ökning var otillräcklig för att ge en minskning i arbetslösheten, som fortsatte att stiga marginellt. Den kraftiga produktionsökningen kunde inledningsvis mötas med förbättrat resursutnyttjande i företagen och med ökad medelarbetstid för de anställda. Under 2011 stiger antalet sysselsatta, trots lägre tillväxt i BNP, betydligt mer än 2010, eller med 2,1 procent enligt Konjunkturinstitutet i augusti 2011. Detta medför också en minskning i arbetslösheten från 8,4 procent av den tillgängliga arbetskraften ned till 7,5 procent. Därefter bedöms emellertid återhämtningen på arbetsmarknaden ta en paus, till följd av den förnyade internationella konjunkturförsvagningen. Detta innebär i huvudalternativet att arbetslösheten stannar på 7,5 procent under 2012 och under större delen av 2013. Först 2014 återvänder tendensen 15
till förbättring av arbetsmarknadsläget, så att arbetslösheten vänder nedåt och fram till 2016 når ned till ca 6 procent. Arbetslösheten i huvudalternativet och i alternativet med fördjupad skuldkris i euroområdet Procent av arbetskraften I konjunkturinstitutets alternativ med en fördjupad och mer utdragen skuldkris i euroområdet försämras läget även på den svenska arbetsmarknaden. I scenariot växer arbetslösheten och överstiger 9 procent år 2013. Detta är mer än vad som registrerades under de närmaste åren efter 2008 års finanskris. Från och med 2014 sker dock en förbättring i arbetsmarknadsläget även i detta alternativ, men ännu 2015 är arbetslösheten betydligt högre än i huvudalternativet. En hög allmän arbetslöshet tenderar att slå särskilt hårt på ungdomsgrupperna. Ett resultat av detta brukar vara att ungdomar i ökad utsträckning väljer eller tvingas välja att studera som andrahandsalternativ när det är svårt att komma in på arbetsmarknaden. Heltidsstuderande som skulle ha velat arbeta ingår sedan några år tillbaka i SCB:s arbetslöshetsstatistik, och den gruppen utgjorde år 2010 hela 2,5 procentenheter av den totala arbetslösheten, som var 8,4 procent. Det betyder att nästan en tredjedel av de arbetslösa bestod av heltidsstuderande. Genom att heltidsstuderande arbetslösa inkluderas i arbetslöshetsmåttet blir ungdomsarbetslösheten naturligtvis hög. I åldersgruppen 15 24 år är arbetslösheten ungefär 25 procent av arbetskraften, vilket är ett närmare dubbelt så högt tal som med den äldre arbetslöshetsdefinitionen. Studier bedrivs alltså ibland, särskilt i dåliga tider, som ett andrahandsalternativ till arbete. Detta slags studier är kanske inte alltid så produktiva 16
samhällsekonomiskt sett. Å andra sidan är även sådant studerande rimligen bättre än total overksamhet. Ungdomsstyrelsen och Temagruppen Unga i arbetslivet har vid flera tillfällen rapporterat om unga som varken arbetar eller studerar. 2 Mellan 2007 och 2009 steg antalet sådana personer i åldern 16 25 år med 48 procent till 126 300. I åldern 20 25 år är det 15 procent som varken arbetar eller studerar. En del av dem har stöd i olika former från samhället, däribland arbetsmarknadsåtgärder, aktivitetsersättning och kommunalt stöd. För så många som var tredje saknas dock uppgift om någon försörjning eller aktivitet. Utanförskapet tycks kunna vara långvarigt. Av de som år 2008 varken arbetade eller studerade stod år 2009 fortfarande 65 procent utanför arbete eller studier. Det är troligt att läget förvärrades ytterligare under 2010 (det saknas ännu uppgifter för detta år). Skulle Konjunkturinstitutets alternativ med fördjupad europeisk skuldkris och växande svensk arbetslöshet förverkligas kommer gruppen som varken arbetar eller studerar säkert att växa ännu mer. En fördjupad och förlängd kris blir bekymmersam från socialförsäkringens synpunkt. Med ökad arbetslöshet följer sämre disponibla inkomster, även om arbetslöshetsersättning m.m. kan täcka upp en del av inkomstbortfallen. Utgifterna för bl.a. bostadsbidrag och underhållsstöd blir större. Även kommunernas utgifter för ekonomiskt bistånd blir större, och i ett mycket långt perspektiv tillkommer att de berörda personerna riskerar att få låga pensioner med behov av inkomstmässiga kompletteringar. Inflation och prisbasbelopp Konsumentprisindex (KPI) steg år 2010 med 1,3 procent, räknat som årsgenomsnitt. Inflationstakten är i tilltagande, den beräknas under 2011 bli 3 procent och därmed överstiga det penningpolitiska målet som är 2 procent. Den tilltagande inflationen beror huvudsakligen på högre räntor, vilka ökar hushållens bostadsutgifter. Höjd ränta har två effekter på inflationen, dels effekten uppåt via bostadsutgifterna, men också en motsatt effekt som beror på att höjd ränta dämpar efterfrågan i ekonomin och på så sätt begränsar inflationen. Den senare effekten antas vanligen vara den mest betydelsefulla, och utgör själva fundamentet för Riksbankens penningpolitik. Under intryck av den förväntade pausen i konjunkturåterhämtningen bedöms inflationen under 2012 bli lägre, nämligen 1,9 procent. Räknat exklusive räntornas uppdrivande effekt på bostadsutgifterna blir inflationen relativt låg under de närmaste åren. Bakom detta antagande ligger delvis fortsatta genomslag nedåt på importpriserna av kronans hittillsvarande förstärkning. Under loppet av 2012 kan inflationstrycket dock 2 Den senaste rapporten är I spåren av den ekonomiska krisen, 2011:4. I Temagruppen medverkar bl.a. Försäkringskassan. 17
väntas stiga, när den dämpande effekten av kronförstärkningen förutsätts avta. Konsumentprisindex (KPI) exkl. effekter av förändrade räntor Procentuella förändringar mellan årsgenomsnitt Härtill kommer att förhandlingar om nya avtal på större delen av arbetsmarknaden inleds. I Konjunkturinstitutets huvudalternativ kommer förhandlingarna antagligen att föras i ett bättre arbetsmarknadsläge än vad som gällde 2010 års avtalsförhandlingar även om den återkomna finanskrisen kan utgöra en dämpande faktor. Lönehöjningarna 2011 och 2012 och deras återverkningar på arbetskraftskostnader och inflation kan komma att förstärkas. I alternativet med en fördjupad skuldkris räknar Konjunkturinstitutet med betydligt lägre inflation än i huvudalternativet. Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 3 sänktes från 42 800 kronor 2009 till 42 400 kronor 2010. Prisbasbeloppet 2010 bestämdes av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före. På motsvarande vis har 2011 års prisbasbelopp fastställts till 42 800. Med samma beräkningssätt blir 2012 års prisbasbelopp 44 000 kronor. Därefter prognostiseras basbeloppet stiga enligt nedan (kronor): 3 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, vårdbidrag, garantipensioner, äldreförsörjningsstöd och efterlevandestöd till barn; vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över de respektive taken. 18
Huvudalt. Fördjupad Konjunkturinstitutets kris * ) prognos i juni 2011 2009 42 800 42 800 42 800 2010 42 400 42 400 42 400 2011 42 800 42 800 42 800 2012 44 000 44 000 44 000 2013 44 800 44 600 44 900 2014 45 700 45 200 46 300 2015 46 900 46 000 47 700 2016 48 100 46 800 *) egen uppskattning med ledning av Konjunkturinstitutets scenario med fördjupad skuldkris. Observera att det är totala KPI:s förändringar, inklusive effekter av ändrade räntor, som ligger till grund för prisbasbeloppet. 19
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 5 076 350 5 294 600 6 014 280 6 257 860 6 487 410 6 698 310 Analys Utgifterna för det nuvarande tandvårdsstödet under perioden januari september 2011 blev drygt 3 496 miljoner kronor, vilket var 2 procent högre än motsvarande period föregående år. Utgifterna för det sammanlagda tandvårdsstödet under perioden januari september blev emellertid marginellt lägre jämfört med samma period året innan; detta som en följd av att de kvarvarande utgifterna från det tidigare tandvårdsstödet fortsätter att minska och beräknas fasas ut helt redan i slutet av året. Sedan införandet av det nuvarande tandvårdsstödet, som trädde i kraft den 1 juli 2008, har drygt 5,8 miljoner personer i åldersgruppen 20 år eller äldre besökt tandvården åtminstone en gång och gjort drygt 31 miljoner besök. Det motsvarar cirka 79 procent av befolkningen i åldersgruppen 20 år eller äldre. I figuren nedan visas antalet besök per månad under perioden juli 2008 till och med september 2011. Antalet tandvårdsbesök per månad under perioden juli 2008 t.o.m. september 2011 20
Antalet tandvårdsbesök har sedan införandet av det nuvarande tandvårdsstödet ökat sakta samtidigt som utvecklingen visat en tydlig säsongsvariation under sommartiden då lite tandvård utförs. I prognosen förutses utgifterna öka gradvis under hela prognosperioden. Detta förklaras främst av ett antagande om en långsam ökning av antalet patienter i olika åldersgrupper och därtill även antalet besök. Nytt stöd i form av ett särskilt tandvårdsbidrag införs fr.o.m. 2013 Regeringen lade fram den 29 september 2011 propositionen 2011/12:7 Tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. I propositionen föreslås ändringar i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd som innebär att det bl.a. införs ett nytt stöd i form av ett särskilt tandvårdsbidrag. Bidraget ska kunna lämnas för tandvård till patienter med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som medför risk för försämrad tandhälsa och får användas för betalning av ersättningsberättigande förebyggande tandvårdsåtgärder och abonnemangstandvård. För detta ändamål anslår regeringen 500 miljoner kronor per år fr.o.m. 2013. I avvaktan på ytterligare underlag gör Försäkringskassan i dagsläget ingen annan bedömning än regeringen. Tabellen nedan visar de prognostiserade utgifterna uppdelade på olika åldersgrupper och stöd. Prognos för tandvårdsstödets olika delar uppdelat på åldersgrupp. Belopp i 1000-tal kronor Ålder Kategori 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Allmänt tandvårdsbidrag 20 29 150 010 153 470 156 280 158 120 158 290 157 030 30 49 218 170 218 580 218 470 217 770 217 330 217 050 50 64 193 360 192 350 192 150 193 440 195 250 197 540 65 74 115 000 119 480 123 360 126 370 128 880 130 400 75+ 145 670 146 740 148 430 150 630 152 740 155 470 Totalt ATB 822 210 830 610 838 690 846 320 852 490 857 480 Högkostnadsskydd 20 29 114 840 123 050 122 380 130 150 137 240 142 490 30 49 700 730 731 950 762 740 792 350 825 520 857 660 50 64 1 513 490 1 563 870 1 620 190 1 691 320 1 759 460 1 829 130 65 74 1 079 840 1 164 360 1 247 390 1 326 400 1 391 570 1 441 780 75+ 845 240 880 770 922 880 971 310 1 021 140 1 069 760 Totalt HCP 4 254 150 4 463 990 4 675 590 4 911 540 5 134 920 5 340 820 Totalt/åldersgrupp 20 29 264 850 276 520 278 670 288 270 295 520 299 520 30 49 918 900 950 520 981 210 1 010 120 1 042 850 1 074 710 50 64 1 706 840 1 756 220 1 812 330 1 884 760 1 954 700 2 026 670 65 74 1 194 840 1 283 840 1 370 760 1 452 770 1 520 450 1 572 180 75+ 990 920 1 027 510 1 071 310 1 121 940 1 173 880 1 225 220 Total utgift tandvårdsstödet 5 076 350 5 294 600 5 514 280 5 757 860 5 987 410 6 198 310 Särskilt tandvårdsbidrag 500 000 500 000 500 000 500 000 Anslagsbelastning 5 076 350 5 294 600 6 014 280 6 257 860 6 487 410 6 698 310 Anm. P.g.a. avrundningar summeras inte alltid delarna till slutsumman. 21
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2011. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2011 2012 2013 2014 2015 Föregående prognosbelopp 5 096 170 5 345 800 5 589 930 5 848 540 6 090 390 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 19 820 51 200 75 650 90 680 102 980 Ny regel 0,0 0,0 +500 000 +500 000 +500 000 Övrigt Ny prognos 5 076 350 5 294 600 6 014 280 6 257 860 6 487 410 Differens i 1000-tal kronor 19 820 51 200 +424 350 +409 320 +397 020 Differens i procent 0,4 1,0 +7,6 +7,0 +6,5 Volym- och strukturförändringar Uppdaterad statistik avseende bl.a. antalet patienter och tandvårdskonsumtionen samt utbetalningen av utgifterna hittills i år, innebär en marginell sänkning av prognosen för antalet patienter samt en justering av framskrivningen när det gäller fördelningen av tandvårdskonsumtionen (mätt i det ersättningsgrundande beloppet). Det medför i sin tur att de beräknade utgifterna blir något lägre jämfört med den prognos som lämnades till regeringen i augusti 2011. Ny regel Förslaget om ändringar i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd innebär att det bl.a. införs ett nytt stöd i form av ett särskilt tandvårdsbidrag. Det beräknas medföra kostnader för staten om totalt 500 miljoner kronor per år fr.o.m. 2013. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Anslag (= tillgängliga medel = anslagsbelastning) 483 ¹ 364 ² 355 639 769 575 1 2 Preliminär avgift 514 ¹ 545 Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 31 ¹ 181 220 64 194 0 Prognostiserad avgift för respektive år 575 575 575 575 575 575 Fastställd av riksdag eller regering. Enligt förslag i budgetpropositionenen. 22
Analys Utgiftsprognosen för smittbärarpenning görs av Socialstyrelsen. Prognosen höjs från 5,5 miljoner kronor i förra prognosen till 5,8 miljoner kronor årligen i denna prognos. Högre utfall de senaste månaderna är förklaringen till höjningen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2011. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2012 2013 2014 2015 Föregående prognosbelopp 364 325 578 545 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar +30 +61 +224 Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny prognos 364 355 639 769 Differens i 1000-tal kronor 0,0 +30 +61 +224 Differens i procent 0,0 +9,2 +10,6 +41,1 Volym- och strukturförändringar Höjningen av underliggande prognos ger höjd prognos för pensionsavgiften. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 543 428 559 142 596 976 623 769 650 439 678 344 Analys Utgiften för sjukvård i internationella förhållanden påverkas bland annat av i vilken utsträckning personer som är försäkrade i Sverige kommer att vistas i andra EU/EES-länder eller Schweiz, samt antalet personer försäkrade inom norden och andra konventionsländer som vid tillfällig vistelse i Sverige får ett vårdbehov. Det ökande antalet äldre människor kommer på sikt att få effekt på prognoserna för sjukvård i internationella förhållanden. Främst till följd av att fler pensionärer bosätter sig utomlands, men även i form av ökade utgifter för turistvård eftersom fler människor reser i större utsträckning än tidigare. Även mindre direkta faktorer påverkar utgifterna för förmånen, såsom t.ex. förändringar i människors benägenhet att resa på grund av exempelvis resetrender och ekonomiska förutsättningar. 23
Flera faktorer påverkar säkerheten i prognosen. De mest påtagliga av dessa är administrativa. Exempelvis fastställs de genomsnittliga kostnaderna för pensionärer med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det finns även en fortsatt osäkerhet i debiteringstakten av såväl pensionärs- som turistvård. Utgifterna för anslaget följer således inte kostnaderna. En förändring av utgiftsprognosen betyder därför inte nödvändigtvis att bedömningarna i de bakomliggande kostnadsprognoserna är förändrade. För att förenkla reglerna och deras tillämpning i de europeiska länderna har en ny förordning tagits fram. Den nya förordningen 883/2004 ersätter tidigare förordning 1408/71. En ny tillämpningsförordning, förordning 987/2009 ersätter tidigare tillämpningsförordning 574/72. Förordningarna 1408/71 och 574/72 tillämpas fortfarande gentemot EES-länderna och Schweiz. Det innebär att förordningarna 883/2004 och 1408/71 samt deras tillämpningsförordningar tillämpas parallellt tills EES-länderna och Schweiz har anslutit sig till de nya förordningarna. Införandet av dessa förordningar, som tillämpas från 1 maj 2010, förväntas påverka prognosen på en rad olika sätt. Det medför förändringar i metodiken för beräkningen av de fasta beloppen för vårdkostnader, dels att de gällande återbetalningsreglerna förändras, t.ex. genom införandet av ränta på sena betalningar. Utgifterna för både pensionärsvård och turistvård kommer att påverkas av de nya återbetalningsreglerna. Valutakursen påverkar utgiften, dels genom att den påverkar storleken på de kostnader som ersätts från Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. I prognosen har en eurokurs på 9,13 SEK använts, enligt Konjunkturinstitutets europrognos för 2011. En sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika delförmånerna inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden presenteras i tabellen nedan. Utfall för 2005 2010 och utgiftsprognoser för 2011 2016 i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Konventionsvård 101 111 118 141 145 172 178 186 195 203 213 222 Turistvård 46 65 111 56 136 197 132 144 150 157 163 170 Pensionärsvård 155 172 209 112 243 160 208 202 225 236 246 256 Sjuk- och tandvårdstjänster 15 37 34 52 84 51 25 26 27 28 29 30 Summa 317 385 472 361 608 579 543 559 597 624 650 678 Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård blev cirka 172 miljoner kronor under 2010. För konventionsvård förväntas kostnaden och utgifterna öka under prognosperioden, med cirka 3,5 procent 2011 och med mellan 4,1 och 4,9 procent 24
för resten av prognosperioden. Prognosen har anpassats till de senaste årens konsumentprisökningar för hälso- och sjukvård i Sverige. Turistvård Försäkringskassan har ändrat tillämpningen av EUF-fördraget med avseende på ersättning i efterhand för nödvändig vård. Mer information finns under rubriken Sjuk- och tandvårdstjänster. Ändringen förväntas medföra en utgiftsförskjutning från ersättningsområde sjuk- och tandvårdstjänster till ersättningsområde turistvård. Det har under perioden från januari till augusti 2011 utbetalats 58 miljoner kronor för turistvård, vilket är 40 miljoner mindre jämfört med motsvarande period år 2010. Med anledning av denna sänkning antas en mindre utgiftsförskjutning än vid föregående prognostillfälle. Detta medför en sänkning av utgiftsprognosen för turistvård under hela prognosperioden. Utgifterna för turistvård beräknas öka med 9,1 procent mellan åren 2011 och 2012. Därefter förväntas ökningstakten avta och ligga på mellan 3,8 och 4,7 procent. Pensionärsvård Kostnadsprognosen för ett år bygger på kunskap om hur många skuldmånader som senast blivit debiterat för ett helår i det vårdgivande landet multiplicerat med det senast fastställda fasta beloppet. Utgifterna för pensionärsvård blev cirka 160 miljoner kronor under 2010. Utfallet hittills under 2011 indikerar en höjning av utgifterna, det beräknas öka med 30 procent jämfört med föregående år. Utgiftsprognosen följer inte de prognostiserade kostnaderna, främst på grund av eftersläpningar i debiteringen för vården. Ibland dröjer det flera år innan en faktura avseende skuldmånader inkommer till Försäkringskassan, trots att ett fast belopp finns fastställt. En utbetalning kan också försenas om ett fast belopp inte blir godkänt av Revisionskommittén som planerat. Det händer även att fakturor avseende skuldmånader för flera år bakåt i tiden inkommer samtidigt till Försäkringskassan, vilket (givet att det finns fastställda fasta belopp) tillfälligt ökar utgiften för pensionärsvård. Sjuk- och tandvårdtjänster Utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster minskade från 84 miljoner år 2009 till 51 miljoner kronor år 2010 och förväntas minska med 51 procent år 2011. Minskningen kan förklaras av två ändringar av Försäkringskassans tillämpning avseende ersättning i efterhand för nödvändig vård som har getts i ett annat EU/EES-land. Från våren 2010 ersätts nödvändig vård som har getts hos allmänna vårdgivare endast med stöd av förordning 987/2009. Den ändrade tillämpningen antas medföra en utgiftsförskjutning från ersättningsområde sjuk- och tandvårdstjänster till ersättningsområde turistvård. År 2011 beräknas denna utgiftsförskjutning till knappt 15 miljoner 25
kronor. För de efterföljande åren har utgiftsförskjutningen skrivits upp med en volymfaktor samt ECB:s inflationsprognos. Från och med mitten av september 2010 ersätts inga ärenden avseende nödvändig vård med stöd av EUF-fördraget. Bakgrunden till ändringen är dom C-211/08 från EU-domstolen. I domen fastslår EU-domstolen att det inte finns någon skyldighet för ett land att betala ersättning för nödvändig vård som getts i ett annat EU/EESland med stöd av artikel 56 i EUF-fördraget. Den nya tillämpningen innebär att Försäkringskassan inte längre ersätter nödvändig vård som har getts hos privata vårdgivare i ett annat EU/EES-land. Ersättning för nödvändig vård hos allmänna vårdgivare kan dock även fortsättningsvis utbetalats med stöd av förordning 987/2009. Ändringarna av Försäkringskassans tillämpning innebär att ersättningsområdet Sjuk- och tandvårdstjänster fr.o.m. mitten av september 2010 endast avser ersättning i efterhand för planerad vård med stöd av artikel 56 och 57 i EUF-fördraget. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2011. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2011 2012 2013 2014 2015 Föregående prognosbelopp 624 626 583 692 604 451 628 018 650 902 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden +22 975 +19 594 +22 588 +26 727 +31 695 Volym- och strukturförändringar 104 173 44 144 30 063 30 976 32 158 Ny regel Övrigt Ny prognos 543 428 559 142 596 976 623 769 650 439 Differens i 1000-tal kronor 81 198 24 550 7 475 4 249 463 Differens i procent 13,0 4,2 1,2 0,7 0,1 Ändrade makroekonomiska antaganden De makroekonomiska faktorer som påverkat prognosen är dels en höjning av eurokursen som ökar utgifterna för hela prognosperioden, men också ECB:s inflationsprognos som höjt utgiftsprognosen en aning. De ökade fasta beloppen för pensionärsvården har den största påverkan av makrofaktorerna, men även KPI-ökningen för konventionsvård höjer prognosen. Volym- och strukturförändringar Debiteringstakten för turistvård sänker utgifterna under hela prognosperioden medan debiteringstakten för pensionärsvård sänker prognosen enbart för åren 2011 2012. Antalet inkomna skuldmånader för pensionärsvård har dock ökat, vilket står för den enskilt största ökningen av prognosen. Denna effekt är som störst 2011 för att sedan minska under prognosperioden. 26
Sjuk- och tandvårdtjänster bidrog till en sänkning av prognosen på grund av en nedskrivning av volymökningsfaktorn. Dessa volymförändringar beskrivs under rubriken Sjuk- och tandvårdstjänster. 4:4 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 280 451 273 382 273 071 271 605 271 396 258 918 Medelsbehovet för bilstöd under 2011 beräknas till 280 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor mer än tilldelade medel. Det innebär att medelsbehovet beräknas överskrida anslagskrediten med 20 miljoner kronor. Anslagna medel beräknas vara förbrukade i slutet av november och utbetalningarna stoppas därefter. Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden, antal anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Stor inverkan har även storleken på medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag. Antalet personer som fick grundbidrag var 1 174 under år 2010. Nu bedöms antalet variera mellan 1 100 och 1 200 till och med år 2015. År 2016 antas antalet bli knappt 1 000. Grundbidrag betalas ut dels för helt nybeviljade bilstöd, dels till personer som efter minst 9 år kan beviljas nytt bilstöd. Antalet återbeviljade bilstöd minskade från omkring 1 400 åren 2003 2006, som en följd av ändrade regler för återbeviljande, till omkring 600 åren 2007 2008. En viss ökning har skett de senaste åren, till omkring 800 per år. Antalet personer som fick anpassningsbidrag var 1 549 under 2010. Utbetalningarna av anpassningsbidrag blev drygt 120 000 kronor per person, vilket innebar en ökning av medelbeloppet med 20 procent jämfört med 2009. I prognosen bedöms nu antalet personer som får anpassningsbidrag minska till 1 300 i slutet av prognosperioden. Medelbeloppet för anpassningsbidrag antas nu öka med 10 procent till drygt 135 000 kronor för 2011. I modellen skrivs medelbeloppet för övriga år upp med ökningen av KPI och bedöms nu öka till knappt 153 000 kronor år 2016. Utgiften för grundbidraget beräknas minska något från 66 miljoner kronor år 2010 till 58 miljoner kronor år 2016. Utgiften för anpassningsbidrag beräknas däremot öka från 187 miljoner år 2010 till knappt 200 miljoner år 2016. Utgiften för anskaffningsbidrag bedöms minska från 6 miljoner år 2010 till knappt 5 miljoner år 2016. 27
I prognosen för 2011 ingår ett belopp om 6,1 miljoner för korrigering av tidigare felaktig redovisningsprincip. Hur medelbeloppen för anpassningsbidrag har ökat sedan reformens införande framgår av diagrammet nedan. Särskilt stora har ökningarna varit mellan åren 2007 och 2008 (+16 600 kronor) samt mellan 2009 och 2010 (+22 700 kronor). Medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag åren 1988 2010 Av nedanstående diagram framgår att de senaste åren är det fler personer som fått utbetalning av anpassningsbidrag än som fått utbetalning av grundbidrag. 28