BYGGHANDLING BRANDSKYDD

FSD projekt nr 2112-020 GOIN AB Perstorp 21:1 Nybyggnation av förskola BYGGHANDLING BRANDSKYDD Brandskyddsdokumentation Upprättad: 2012-03-22 Reviderad: --- FSD Malmö AB Brandingenjör Anton Dahlgren FSD Malmö AB Box 3061, 200 22 Malmö Tel: 040-680 07 70 Stortorget 9, 252 20 Helsingborg Tel: 042-400 02 21 Östra Vittusgatan 36, 371 33 Karlskrona Tel: 0455-30 70 24 FSD Göteborg AB Elof Lindälvs gata 1, 414 55 Göteborg Tel: 031-756 86 00 FSD Stockholm AB Box 8187, 104 20 Stockholm Tel: 08-660 05 54 www.fsd.se fornamn.efternamn@fsd.se

Dokumentinformation FSD Projekt nr: 2112-020 Dokumenttitel: Bygghandling brandskydd (Brandskyddsdokumentation) Objekt: Perstorp 21:1 Dokumentnummer: Uppdragsgivare: 2112-020-BSD-BH-0 GOIN AB Rävhallahus 1836 26876 Kågeröd Telefon 0708 163940 Uppdragsgivarens referens: Gert Olsson Handläggare: Kontrollerad av: Anton Dahlgren Brandingenjör Telefon direkt: 070 680 63 66 Tommy Wågsäter Civilingenjör Rapportstatus: Konfidentiell Intern Öppen 0 2012-03-22 Bygghandling AD TW Utkast 2012-03-16 Bygghandling Version Datum Anmärkning Handläggare Kontrollerad av Sidan 1 av 15

Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Allmän information om projektet...4 1.2 Brandtekniska krav...4 1.3 Utformning av brandskyddet...4 1.4 Förhöjd brandskyddsnivå...4 1.5 Ansvar...4 2 Beskrivning av byggnad... 4 2.1 Ritningsunderlag...4 2.2 Byggnaden...5 2.3 Verksamhet...5 2.4 Personantal...5 2.5 Brandteknisk byggnadsklass...5 2.6 Brandbelastning...5 3 Skydd mot brandspridning inom byggnad - Brandceller... 5 3.1 Principer för brandcellsindelning...5 3.2 Brandklass på avskiljande konstruktioner...6 3.3 Genomföringar och anslutningar...6 3.4 Installationer i brandcellsbegränsande byggnadsdelar...6 3.5 Invändiga glaspartier...6 3.6 Fönster i fasad...6 3.7 Yttervägg och taktäckning vid lägre beläget tak...7 4 Bärförmåga vid brand... 7 4.1 Undertak...7 5 Skydd mot brandspridning inom brandcell... 8 5.1 Ytskikt, underlag och beläggningar på omslutningsytor...8 5.2 Rörisolering...8 5.3 Lös inredning...8 6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader... 8 6.1 Avstånd till närliggande byggnader...8 6.2 Fasad...8 6.3 Taktäckning...8 6.4 Miljöhus...9 7 Utrymning... 9 7.1 Utrymningsstrategi...9 7.2 Gångavstånd...9 7.3 Passagemått mot och i utrymningsväg...10 7.4 Dörr mot och i utrymningsväg...10 7.5 Utrymningsplaner...10 8 Skydd mot brand- och brandgasspridning genom ventilation... 10 8.1 Skyddsmetod mot brandgasspridning...10 8.2 Montering av luftbehandlingsinstallationer...11 8.3 Material i luftbehandlingsinstallationer...11 8.4 Imkanal från storkök...11 8.5 Fläktaggregat...11 Sidan 2 av 15

9 Brandtekniska installationer... 11 9.1 Vägledande markering...11 9.2 Allmänbelysning...12 9.3 Utrymningslarm...12 9.4 Automatiskt brandlarm...12 9.5 Punktskydd...13 9.6 Släckredskap för personer på platsen...13 10 Skydd mot uppkomst av brand... 13 10.1 Elektriska installationer...13 10.2 Uppvärmning...13 11 Brandskydd under byggtiden... 14 12 Systematiskt brandskyddsarbete... 14 13 Räddningstjänstens insatsmöjligheter... 14 13.1 Tillgänglighet...14 13.2 Insatstid...14 13.3 Brandposter...14 14 Information till räddningstjänsten... 14 14.1 Räddningsmanskapets säkerhet...14 15 Referenser... 15 Bilaga 1 Underhållsplan... 1 Bilaga 2 Ritningar... 1 Bilaga 3 Kontrollplan... 1 Sidan 3 av 15

1 Inledning 1.1 Allmän information om projektet ALLA Bygghandling brandskydd är upprättad av FSD Malmö AB. Brandskyddsdokumentation omfattar en nybyggnad av Solparkens förskola inom Perstorp 21:1. Då slutbesiktning är gjord skall brandskyddsdokumentationen revideras till en relationshandling som beskriver hur brandskyddet inom byggnaden är utfört. I högermarginalen är en vägledning skriven vilken projektör respektive stycke gäller. Observera att det endast är en vägledning och att hela handlingen ska läsas för helheten. De olika uppdelningarna är: A, K, E, V, VS, N (nyttjare), BH (byggherre), RTJ och ALLA. 1.2 Brandtekniska krav ALLA Byggnaden ska minst uppfylla de krav som ställs i kapitel 5 i BFS 2011:6 (BBR) [1] samt i PBL [1] och PBF [1]. 1.3 Utformning av brandskyddet 1.3.1 Förenklad dimensionering A, K Aktuell nybyggnad projekteras helt med förenklad dimensionering. Vidare verifiering krävs ej. 1.4 Förhöjd brandskyddsnivå Brandskyddet för den aktuella nybyggnaden ligger på en högre nivå än vad som krävs i bygglagstiftningen då byggnaden har försetts med brandkabel i takfot och brand- och utrymningslarm enligt beställarens egna kravnivå. Krav enligt BBR är brandvarnare. 1.5 Ansvar Ansvaret för detaljprojektering enligt av FSD lämnade ramförutsättningar åvilar beställaren eller av beställaren anlitad projektör. FSD påtar sig ansvar endast för av FSD angivna detaljförutsättningar/detaljföreskrifter eller för de fall då avvikelser från rådande föreskrifter föreslagits. 2 Beskrivning av byggnad 2.1 Ritningsunderlag ALLA Underlag för brandskyddsdokumentationen är A-ritningar nr: 1200702, daterad 120309 och fasadritningar gjorda av GOIN AB. Sidan 4 av 15

2.2 Byggnaden ALLA Byggnaden är i ett plan och belägen inom bostadsområde utanför koncentrerad centrumbebyggelse och uppbyggd med en trästomme. Inom byggnaden finns förråd, personalutrymmen, allaktivitetsrum, lekrum, samlingssal, kök och städförråd. Köket klassificeras som ett storkök. 2.3 Verksamhet A, N Verksamheten i byggnaden utgörs av förskola i fem avdelningar med tillhörande mattillredning. Köket är ett tillagningskök med stekbord och klassificeras som storkök. Samlingssalen inom byggnaden är ej dimensionerad som samlingslokal enligt BBR:s definition, vilket medför att persontantalet ej får överstiga 150 personer inom berörd brandcell. Förskola är ur vissa brandtekniska avseenden att betrakta som en vårdanläggning, detta har arbetats in i handlingen. 2.4 Personantal A, N Totalt beräknas cirka 100 personer befinna sig i hela byggnaden samtidigt. Hela byggnaden är dimensionerad för högst 150 personer. Högsta tillåtna personantal är baserat på utrymningsvägarnas utformning och kapacitet samt anordningar för utrymning. Skylt som anger högsta tillåtna personantal (150) ska finnas uppsatt väl synlig i samlingssalen. 2.5 Brandteknisk byggnadsklass ALLA Byggnaden ska vara utförd i brandteknisk klass Br3. 2.6 Brandbelastning A, K Brandbelastningen i lokalerna förutsätts understiga 800 MJ/m 2 golvarea. 3 Skydd mot brandspridning inom byggnad - Brandceller 3.1 Principer för brandcellsindelning ALLA Byggnaden är uppdelad i tre brandceller. Kök, personalutrymme, samlingssal och avdelning 4 och 5 utgör en brandcell. Storköket behöver inte vara i egen brandcell då ett punktskydd installeras ovan stekbord och eventuella fritöser. Avdelning 1-3 utgör en gemensam brandcell. Teknikrum är en egen brandcell byggnadstekniskt ej ventilationstekniskt då det mot övriga brandceller är försett med brand-brandgasspjäll. Sidan 5 av 15

Vid fläktrummet och samlingssalen finns lägre beläget tak. Brandcellgräns skall finnas antingen vid vägg mot lägre beläget tak eller i tak ovan avdelning 1, 2 och 5 se avsnitt 3.7. 3.2 Brandklass på avskiljande konstruktioner 3.2.1 Brandcellsavskiljande konstruktioner A, K Brandcellsavskiljande konstruktioner ska vara utförda i lägst brandteknisk klass E 30 mellan avdelning 1-3 och samlingslokal/kök. Brandcellsavskiljande byggnadsdel till teknikrum skall vara utförd i EI 30. Se bifogad brandskiss i bilaga 2. 3.2.2 Dörrar A, E Dörrar i brandcellsgräns ska normalt hållas stängda och generellt vara utförda i lägst brandteknisk klass E 30-C. Dörrar till tekniska utrymmen behöver ej förses med dörrstängare. Dörrar i brandcellsgräns som ska kunna ställas upp ska förses med magnethållare som stänger dörren när rök detekteras. Rökdetektorer ska finnas på bägge sidor om dörren. Magnetuppställda dörrar ska även kunna stängas manuellt med tryckknapp. Dörr i brandcellsgräns skall vara försedd med instickslås med fallkolv som inte kan uppreglas och som skjuter ut så långt att minst 7 mm av kolven griper in i slutblecket. Alternativt ska dörren vara försedd med godkänd dörröppnarautomatik som är dimensionerad för att motstå brandgastryck. 3.3 Genomföringar och anslutningar ALLA Genomföringar för VS, ventilation och el m.m. som passerar brandcellsskiljande konstruktioner ska vara tätade med typgodkända brandtätningssystem i lägst samma klass som konstruktionen i övrigt. 3.4 Installationer i brandcellsbegränsande byggnadsdelar ALLA Installationer i brandcellsskiljande byggnadsdel som innebär att den brandcellsskiljande förmågan försämras ska kompletteras så att erforderlig brandklass upprätthålls. För att upprätthålla den brandavgränsande förmågan vid eldosor kan t.ex. botten av eldosorna förses med brandtätningsskiva som sväller. Alternativt kan isolering mellan reglar utföras med stenull som hålls fast med kortlingar. 3.5 Invändiga glaspartier A Invändiga glaspartier i brandcellsgräns ska vara utförda i lägst brandteknisk klass E 30. 3.6 Fönster i fasad A Innerhörn Fönster i innerhörn i skilda brandceller med ett inbördes avstånd mindre än 2 meter ska vara utförda med ett fönster i lägst brandteknisk klass E 15. Med fönster i innerhörn menas att vinkeln mellan fönstren är mindre än eller lika med 135 grader. Sidan 6 av 15

Mindre avstånd än 2 meter finns mellan: - Passage 309 och samlingssal 616 - Lekrum 107 och mot förråd 605 (fönster i 107 utförs i E15 om inte dörr i 606 utförs utan fönster) Brandklassade fönster ska vara utförda fasta eller öppningsbara endast med nyckel eller verktyg. 3.7 Yttervägg och taktäckning vid lägre beläget tak 3.7.1 Brandcellsgräns i taket A, K Taktäckning i lägre belägen byggnadsdel ska vara utförd med vindsbjälklag i lägst brandteknisk klass EI 30 med obrännbar isolering samt med ett utrymme som inte utnyttjas för förvaring. Inga krav ställs på ytterväggen. Alternativt utförs brandavskiljning vid lägre beläget tak med brandcellsgräns i vägg. 3.7.2 Brandcellsgräns i vägg A, K Ytterväggar och taktäckning vid lägre belägna tak ska utformas så att brand inte snabbt sprids från vindsutrymme till annan brandcell ovanför taket (i samma eller närbelägna byggnader). Taktäckning i lägre belägen byggnadsdel ska vara utförd i lägst klass BROOF(t2) (klass T). Ytterväggen ska vara utförd i lägst brandteknisk klass EI 30. Alternativt utförs brandavskiljning vid lägre beläget tak med brandcellsgräns i tak. 4 Bärförmåga vid brand Om det för en byggnadsdel finns krav på utförande i en högre brandteknisk klass i avskiljande avseende, ska byggnadsdelen utföras i den högre klassen även i bärande avseende. I övrigt kan bärverket utföras utan brandteknisk klass avseende brand. K 4.1 Undertak K Bärverk för undertak inklusive infästningar som inte har brandcellsskiljande funktion, ska vara typgodkända eller utformas på ett sådant sätt att de klarar en påverkan av 300 C under 10 minuter utan att förlora sin funktion. Sidan 7 av 15

5 Skydd mot brandspridning inom brandcell 5.1 Ytskikt, underlag och beläggningar på omslutningsytor A Följande krav ställs på ytskikt: Yta Lokaltyp Ytskiktsklass Underlag Tak Alla B-s1,d0 A2-s1,d0 eller K 2 10/B-s1,d0 Vägg Alla C-s2,d0 A2-s1,d0 eller K 2 10/B-s1,d0 5.2 Rörisolering Ytskikt på friliggande rörledningar i mindre omfattning ska vara utfört i lägst rörisoleringsklass: B L -s1,d0 (P I) där ytskiktskravet för omgivande ytor är B-s1,d0 (klass I). C L -s3,d0 (P II) där ytskiktskravet för omgivande ytor är C-s2,d0 (klass II). Om rörisoleringen täcker en större yta än 20% bör den uppfylla klass A2 L -s1,d0 eller ytskiktskravet för angränsade ytor på väggar, tak och dylikt. 5.3 Lös inredning A, N För stoppade möbler rekommenderas att de ska klara testkrav enligt EN 1021-1, och EN 1021-2 dvs prov med cigarettt respektive liten tändlåga. Detta motsvara konsumentverkets tidigare krav för möbler för enskilt bruk. A, N 6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader 6.1 Avstånd till närliggande byggnader A Avstånd till byggnad på granntomt överstiger 8 meter vilket uppfyller kravet på begränsad risk för spridning av brand till annan byggnad. 6.2 Fasad A, K Fasader ska vara utförda av material med ytskikt i lägst D-s2,d0 (klass III). 6.3 Taktäckning A, K Yttertak ska vara av obrännbart material (A2-s1,d0) eller av klass B ROOF (t2) (klass T) på obrännbart underlag (A2-s1,d0). Taktäckning av klass B ROOF (t2) ska vara godkänd för aktuellt underlag (stenull, cellplast eller trä) Sidan 8 av 15

6.4 Miljöhus A, N Avstånd mellan miljöhus och byggnad ska vara minst 6 meter. Samma avstånd gäller mot utskjutande tak (exempelvis tak över lastbryggor). 7 Utrymning Utrymningsdimensioneringen är utförd med förenklad dimensionering. 7.1 Utrymningsstrategi A, N Teknikrum Utrymning ifrån teknikrummet görs via interntrappa ner till personalutrymme och sen vidare ut till det fria. Utrymning skall också kunna göras ut till tak. Ifrån taket skall man kunna ta sig ner till markplan via stege som skall hänga till vänster om dörren på fasaden. Personalutrymme Utrymning ifrån personalutrymmet skall kunna ske via dörr direkt till det fria. Utrymning skall också kunna ske via samlingssalen och sen vidare till det fria. Samlingssalen Utrymning ifrån samlingssalen skall kunna ske via dörr i fasad direkt ut till det fria. Utrymning skall också kunna ske via avdelning 1 och sen vidare till det fria. Avdelning 1-2 Utrymning ifrån avdelning 1 skall kunna ske direkt ut till det fria via dörr i fasad. Utrymning skall också kunna ske via annan brandcell in till samlingssal och sen vidare till det fria. Avdelning 3 Utrymning ifrån avdelning 3 skall kunna ske via två dörrar i fasaden. Avdelning 4 Utrymning ifrån avdelning 4 skall kunna ske direkt till det fria via två dörrar i fasaden. Avdelning 5 Utrymning ifrån avdelning 5 skall kunna ske via dörr i fasad och sen vidare till det fria. Utrymning skall också kunna ske via avdelning 4 och sen vidare till det fria. Utrymningsvägar förses med skyltning enligt avsnitt 9.1 Vägledande markering. 7.2 Gångavstånd 7.2.1 Gångavstånd till utrymningsväg Gångavstånden till utrymningsväg överstiger inte tillåtet gångavstånd. Tillåtet gångavstånd är 45 meter ifrån personaldelar. Detta motiveras av att persontätheten bedöms som liten och berörda personer kan förväntas ha tillräcklig lokalkännedom. Tillåtet gångavstånd är 30 meter inom utrymmen där barn kan förväntas vara. Detta motiveras av att persontätheten inte bedöms som liten och av att berörda personer bedöms behöva hjälp med utrymning. Sidan 9 av 15

Avståndet är räknat enligt metod i Boverkets rapport om Utrymningsdimensionering [9]. Sammanfallande utrymningsvägar har multiplicerats med 1,5 för personaldelar och 2 för övriga delar. 7.3 Passagemått mot och i utrymningsväg A, N Utrymningsvägarna ska vara utförda med minst 0,9 m fritt passagemått. Fri höjd i utrymningsväg ska vara minst 2,0 m. 7.4 Dörr mot och i utrymningsväg A, E Dörrar mot och i utrymningsvägar skall vara utförda med minst 0,8 m fritt passagemått, öppnas i utrymningsriktningen och vara lätt öppningsbara med nedåtgående trycke. Vred accepteras från lokaler där personantalet är lägre än 30 personer. Vred får ej förses med kåpa. Inåtgående dörr i utrymningsväg accepteras från utrymmen där personantalet understiger 30 personer. A Dörrar i utrymningsväg ifrån förskolor ska vara utformade så att återinrymning skall kunna ske då personal kan behövas gå in i byggnaden och hjälpa till med utrymningen. Öppningsbeslag bör placeras ca 1 m över golv. Förregling av lås till tex det automatiska brandlarmet accepteras ej. Om nattlåsning sker ska utrymningsvägarnas tillgänglighet säkerställas på väsentlig funktion, tex belysning eller inbrottslarm. E 7.5 Utrymningsplaner BH, N Utrymningsplaner ska finnas på lämpliga platser, vilket innebär i varje avdelning. På utrymningsplanen finns information sammanställd om utrymningsvägar, information om åtgärder vid brand och återsamlingsplats etc. Planer ska vara utförda med text på svenska. Planer ska vara utförda enligt SS 2875. 8 Skydd mot brand- och brandgasspridning genom ventilation Ventilationssystemet är utformat som ett till- och frånluftssystem med värmeåtervinning. Fläktaggregat finns placerat i teknikrummet. V 8.1 Skyddsmetod mot brandgasspridning V Ventilationssystem ska vara utformade så att ett tillfredsställande skydd mot spridning av brandgaser mellan brandceller erhålls. Skyddsmål Brandgasspridning ska avsevärt försvåras mellan brandceller. Sidan 10 av 15

Metod Brandgasspridning mellan brandceller förhindras med brand/brandgasspjäll (utförda enligt AMA 09), brandklassade i E 30 enligt EN 13501-3. Spjäll skall motioneras minst var 48:e timme, aktiveras vid spänningsbortfall och vara försedda med automatisk kontroll av funktion. Vid brandindikering stoppar fläktar och samtliga spjäll stänger. 8.2 Montering av luftbehandlingsinstallationer V Luftbehandlingsinstallation skall vara monterad så att den inte kommer att kollapsa om den utsätts för brand om den då kan komma att bryta skyddet för brand- eller brandgasspridning mellan brandceller. Upphängningsanordningar för ventilationssystem skall generellt vara utförda i motsvarande brandteknisk klass R 30. 8.3 Material i luftbehandlingsinstallationer V Material i luftbehandlingsinstallationer får inte bidra till brandspridning. 8.4 Imkanal från storkök V Imkanaler ska vara utförda av sådana material och vara utformade så att risken för spridning av brand inuti kanalerna till intilliggande byggnadsdelar eller fast inredning begränsas. Imkanal från storkök ska vara utformad med skydd mot brandspridning. Imkanaler får vara utförda oisolerade inom det betjänade utrymmet om det finns en minst 50 mm bred luftspalt mellan kanaler och brännbara byggnadsdelar. Imkanal från storkök som passerar brandcellsgräns ska vara utförd så att kanalens skydd mot spridning av brand motsvarar minst brandteknisk klass EI 60. 8.5 Fläktaggregat V, A Ventilationstekniskt och byggnadstekniskt kan fläktaggregatet ingå i en brandcell om det mot övriga brandceller är försett med brand-/brandgasspjäll. 9 Brandtekniska installationer 9.1 Vägledande markering A, E Utrymningsvägar ska förses med efterlysande- och genomlysta vägledande markeringar enligt ritning i bilaga 2. Vägledande markeringar ska vara placerade enligt bifogad ritning ovanför dörrar som leder till utrymningsvägar. Vid fläktrummet skall dörr ut på tak vara försedd med skylt som visar att stege finns placerad till vänster om dörren ute på husfasaden. Markeringarna ska vara utformade enligt AFS 2008:13 [12]. Sidan 11 av 15

9.2 Allmänbelysning E Samtliga utrymningsvägar ska vara försedda med allmänbelysning. Även där utrymningsvägen mynnar i det fria ska det finnas allmänbelysning. 9.3 Utrymningslarm E Byggnaden ska vara försedd med utrymningslarm enligt beställarens egen kravnivå. Krav enligt BBR är brandvarnare. Utrymningslarm ska vara utfört enligt SBF:s rekommendationer för utrymningslarm [13]. Utrymningslarmet ska aktiveras vid signal från brandlarmet. Larmdon för utvändig larmsignal ska installeras. Vid strömavbrott ska utrymningslarmet kunna upprätthålla sin funktion i minst 30 minuter efter ett strömavbrott på 24 timmar. Strömförsörjning ska säkras med individuell batteribackup. Alternativt kan funktionen säkras med central UPS-enhet eller annan reservkraft med matning i funktionsklassad brandkabel enligt standard IEC 60 331. Utrymningslarmet ska ge signal som är minst 10 dba högre än normal ljudnivå i samtliga lokaler det ska betjäna, dock minst 65 db. Signal bör väljas som är lätt igenkännbar som utrymningslarm (vid brand). Signal av typ ringklocka är att föredra. Utrymningslarmet ska vara kompletterat med blixtljus i lokaler med ljudnivå överstigande 85 dba. 9.4 Automatiskt brandlarm E Enligt beställarens egna kravnivå skall ett automatiskt brandlarm enligt SBF 110:6 [14], Bilaga A, med rökdetektorer (optiska detektorer) vara installerat i byggnaden. Krav enligt BBR är brandvarnare. Det skall även finnas en detektorkabel vid takfoten på förskolan enligt beställarens egen ambitionsnivå. Larmtryckknappar ska vara placerade vid strategiska platser som vid entréer och utrymningsvägar. Larmet vidarekopplas till räddningstjänsten. System med larmlagring får användas. Inom förskolan kan larmlagring tillämpas med nedanstående utformning avseende larmlagring på såväl aktivering av utrymningslarm som överföring till räddningstjänsten under de tider på dygnet när personal finns tillgänglig. Under övrig tid tillämpas ej larmlagring. Samråd bör ske med nyttjare och räddningstjänst. Vid larmlagring ska berörd personal ha kunskap och utbildning om larmets funktion, se avsnitt 13 (SBA). Det skall finnas skriftliga rutiner hur larmlagringen skall hanteras. När en rökdetektor aktiverats går utrymningslarmet igång och personalen har 60 sekunder på sig att kvittera larmet. Kvittering av larm sker vid larmlagringstablåer vid brandlarmstablå. Efter kvittens har personalen 2,5 minuter till godo i undersökningstid. Om kvittering av larmet ej sker efter någon av tiderna aktiveras utrymningslarm samtidigt som larmet överförs till räddningstjänsten. Aktivering av två detektorer alternativt manuell aktivering genom larmtryckknapp ger direkt aktivering av utrymningslarm samt överföring till räddningstjänst. Sidan 12 av 15

Nyckelskåp för räddningstjänsten med nyckel till fastigheten placeras utanför entré 601 på ca 2,5 m höjd över marken. Nyckelskåpet skall ska vara utfört och placerat enligt nedan (räddningstjänsten Perstorp): Rostfritt skåp (typ Kalmar skåp) Larm skall finnas i ytterluckan med larmöverföring till SOS Skåpet bör vara infällt i fasaden och skall vara väl förankrat Nyckelskåp får ej stå olåst då det är försett med låscylinder Låst skåp skall alltid vara försett med nyckel inuti Avsteg från ovan får endast göras i samråd med Perstorps räddningstjänst. Följande funktioner ska utföras vid brandlarm: Magnetuppställda dörrar ska stängas Ventilationsaggregat ska stoppas Utrymningslarmet ska startas Brandförsvarstablå placeras vid entré 601. Lucka/dörr till brandförsvarstablå ska kunna öppnas med s.k. brandkårsnyckel. Alternativt placeras nyckel till brandförsvarstablå i nyckelskåp tillgängligt för räddningstjänsten. 9.5 Punktskydd E, VS Över stekbord och eventuella fritöser ska ett fast släckningssystem vara installerat som kan nyttja vattendimma, CO 2 eller kombinationssläckmedel typ Ansulex. Släcksystemet skall ha automatisk och manuell aktivering. Med punktskydd över stekbord och fritöser behöver köket inte utföras i egen brandcell. 9.6 Släckredskap för personer på platsen Släckredskap ska vara väl synliga och finnas på lättillgängliga platser och där risken för brand är stor. Avståndet till närmaste släckredskap ska ej överstiga 25 meter. Handbrandsläckare utförs enligt SS-EN 3 och effektivitetsklassen bör inte vara lägre 43A233BC. Släckredskap ska skyltas enligt AFS 2008:13. 10 Skydd mot uppkomst av brand 10.1 Elektriska installationer Uttag för kaffekokare mm förses med timer. Spis bör förses med spisvakt av typen överhettningsskydd. E 10.2 Uppvärmning Uppvärmning förutsätts ske med fjärrvärme. Inga särskilda åtgärder krävs då för att skydda mot uppkomst av brand från värmesystemet. Sidan 13 av 15

11 Brandskydd under byggtiden Åtgärder ska vidtas till skydd mot uppkomst och spridning mot brand vid bygg-, rivningseller markarbetsplatser. Åtgärder kan även behöva vidtas i delar av byggnaden som inte ändras för att upprätthålla en tillfredställande brand- och utrymningssäkerhet. Det är byggherren som har det fulla ansvaret för brandskyddet och utrymningssäkerheten under byggtiden. Vanligtvis avtalas detta mellan huvudansvarig entreprenör och byggherren till att entreprenören ansvarar för entreprenadområdets brand- och utrymningssäkerhet. BH 12 Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) ska finnas för byggnaden enligt Lag om skydd mot olyckor [17]. N 13 Räddningstjänstens insatsmöjligheter 13.1 Tillgänglighet De hårdgjorda ytorna i det vanliga gatunätet runt byggnaden ger god åtkomlighet för räddningstjänsten i samband med släckinsats. Räddningsväg behöver ej anordnas. 13.2 Insatstid Räddningstjänsten förväntas vara på plats inom 10 minuter. 13.3 Brandposter Vattenbrandposter ska finnas i gata utanför byggnaden för att underlätta räddningstjänstens släckningsarbete. 14 Information till räddningstjänsten RTJ 14.1 Räddningsmanskapets säkerhet Byggnadens stomme är utförd utan brandteknisk klass med avseende på bärförmåga. Detta innebär att det finns risk för tidig kollaps av byggnaden. Sidan 14 av 15

15 Referenser [1] BBR Boverkets byggregler BFS 2011:6 (BBR 18). [2] Plan- och bygglag (SFS 2010:900), PBL [3] Plan- och byggförordning (SFS 2011:338), PBF [4] Boverket: Allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR (Allmänna råd 1996:4 ändrad 2006:1) [5] BBR Boverkets byggregler BFS 2011:26 (BBR 19) [6] Brandbelastning, Boverket rapport 2008 [7] Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), BFS 2011:10 (EKS 8) [8] Brandskyddshandboken. Rapport 3134, Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Lund, 2005 [9] Utrymningsdimensionering, Boverket rapport, 2006 [10] Installationsbrandskydd. Ventilation Rör El, Bo Backvik m fl, 2008 [11] Praktiska lösningar Brandskydd Ventilation, Svensk Ventilation och VVS tekniska föreningen, 2004 [12] AFS 2008:13, Skyltar och signaler [13] SBF rekommendationer om utrymningslarm, 2003 [14] Regler för automatisk brandlarmanläggning, SBF 110:6, januari 2001 [15] Regler för koldioxidsläckanläggning, SBF 115:2, januari 2001 [16] Regler för gassläcksystem, SBF 500:3, juni 2008 [17] Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor Sidan 15 av 15

Bilaga 1 Underhållsplan Av underhållsplanen framgår vad som ska funktionsprovas/kontrolleras. Frekvensen på kontrollen är angiven inom parentes. Underhållsplan Avser år Ansvarig för kontroll Framkomlighet Tillgänglighet (4 ggr/år) Kontrollera så att släckfordon kan köra fram till byggnaden. Utrymning vid brand Inget lagrat material i utrymningsväg (12 ggr/år) Kontrollera att inget material finns lagrat i utrymningsvägar och utrymningsvägarna inte är blockerade. Vägledande markering Utrymningsskyltar (2 ggr/år) Kontrollera att skyltar är hela, belysta samt att nödljus fungerar under 60 minuter vid strömbortfall. Brandcellsindelning Nya genombrott i brandcellsgräns som föranleder ny brandteknisk utvärdering (1 gg/år) Kontrollera att inga nya genombrott i brandcellsgräns har skett. Ändring i brandcellsindelningen som föranleder ny brandteknisk utvärdering (1 gg/år) Kontrollera att indelningen i brandceller inte har ändrats. Brandtekniska installationer Brandlarmsanläggning (frekvens enligt SBF 110:6) Kontroll av brandlarmsanläggningen ska utföras av godkänd anläggarfirma/servicefirma. SBF 110:6 förespråkar kontroll minst 1 gång per år. Markera i denna tabell när kontroll av brandlarmsanläggningen är utförd. Förvara en kopia av besiktningsutlåtande tillsammans med detta dokument. Kontroll ska utföras månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Kontroll utförd (datum och signatur) Notering nr. Sidan 1 av 2

Underhållsplan Avser år Ansvarig för kontroll Brandtekniska installationer (forts.) Utrymningslarm (4 ggr/år ) Kontrollera att utrymningslarmet ljuder då detektor testas. Kontrollera att utrymningslarmet aktiveras genom att trycka på larmtryckknapp. Kontrollera att samtliga larmdon ljuder. Luftbehandlingsinstallation Funktion vid brand (1 gg/år) Kontrollera att samtliga brand-/brandgasspjäll stänger genom att aktivera rökdetektor i ventilationssystemet. Kontrollera att fläktaggregatet stannar då rökdetektorer i systemet aktiveras. Anordningar för brandsläckning Släckredskap (1 gg/år) Kontrollera att släckredskap har blivit servade av godkänd kontrollant enligt av tillverkaren angiven frekvens. Kontroll ska utföras månad Kontroll utförd (datum och signatur) Notering nr. Sidan 2 av 2

Bilaga 2 Ritningar Brandcellsgränser och vägledande markeringar Ritningar som redovisar brandskyddsåtgärder återfinns på efterföljande sidor. Ritningar Daterad B01 2012-03-15 B02 2012-03-15 B03 2012-03-15 Exempel på skyltars utformning: Pil nedåt: Pil åt sidan Sidan 1 av 4

Bilaga 3 Kontrollplan Förslag till kontrollpunkter i kontrollplan enligt PBL, utförandeskedet. Nedanstående tabell utgör ett förslag till kontrollpunkter i kontrollplan PBL för att säkerställa att brandskyddet utförs enligt gällande brandskyddsdokumentation. Det är inte ett krav att frivilligt brandskydd, utöver kraven i BBR, ingår i kontrollplan enligt PBL även om detta kan vara praktiskt för byggherren. Kontrollant kan vara brandskyddsprojektören eller någon annan med likvärdig kompetens för aktuell utformning, t.ex. besiktningsman. Kontrollpunkterna i tabellen nedan bör kompletteras med en utförlig gränsdragningslista mellan kontrollanter (besiktningsmän) samt en kompletterad instruktion om vad respektive egenkontrollpunkt ska innefatta. Avseende funktionsprovning är det väsentligt att systemen inte bara provas var för sig utan tillsammans. Ek = dokumenterad egenkontroll X = kontroll utförs av kontrollant/besiktningsman Stickprov = stickprovskontroll utförs av kontrollant/besiktningsman Intyg = särskilt intyg utfärdas för kontrollpunkten. Entreprenör Kontrollant Provning Brandcellsgränser Brandcellsindelning Ek X Väggar och bjälklag Ek Stickprov Dörrar Ek- intyg om montage Stickprov Glaspartier Ek - intyg om montage X Dolda utrymmen Ek - fotodokumentation Avsyning innan undertak monteras Genomföringar Ek - fotodokumentation Stickprov Installationer i Ek Stickprov brandcellsskiljande byggnadsdel Ytskikt Övriga invändiga ytskikt Ek Stickprov Rörisolering Ek Stickprov Yttertak Ek Ytterväggar Ek Brandskyddsmålning Ek - Intyg Stickprov Mätning av färgtjocklek Sidan 1 av 2

Entreprenör Kontrollant Provning Utrymning Framkomlighet / Ek X passagemått Dörrar Ek X Beslag / lås Ek X Ev. nattlåsfunktioner Luftbehandling Kanalisolering Ek X Upphängning / stagning Ek Stickprov brand-/brandgasspjäll Ek X Provning med rök i kanal Styrfunktioner vid brand Ek X Dokumenterad funktionsprovning Elkablage för Ek X brandfunktioner Material Ek Stickprov Övriga brandtekniska installationer Brandlarm Ek X* Provning av styrfunktioner vid brandlarm Utrymningslarm Ek X Ljudmätning Vägledande markeringar Ek X * Godkänd besiktningsman rekommenderas Sidan 2 av 2