PTS-ER-2005:21 Omvärldsanalys Utförd av HiQ Data AB April 2005
PTS-ER-2005:21 Sammanfattning PTS har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en omvärldsanalys för att belysa faktorer som kan påverka PTS möjligheter att uppnå de handikappolitiska målen till 2010, enligt regleringsbrev för 2005, punkt 14. Dessutom skall PTS ta fram en strategi för tillhandahållandet av tjänster för funktionshindrade inom myndighetens område, gällande fram till 2010. Denna rapport syftar till att vara ett underlag för, dels PTS redovisning för regleringsbrevet pkt 14 och dels det fortsatta strategiarbetet. Målet är att identifiera ett antal kritiska faktorer som påverkar PTS möjlighet att uppnå de handikappolitiska målen. Omvärldsanalysen består av två delar. En del omfattar en beskrivning av ett antal kritiska faktorer som kan påverka PTS möjligheter att uppnå de handikappolitiska målen, och en del berör strategier i andra länder; USA, Japan, Australien, Storbritannien och Nederländerna. Till grund för rapporten ligger ett antal intervjuer med personer inom olika verksamheter; brukarorganisationer, myndigheter, företag, riksdagen, landsting m.fl. För att identifiera kritiska faktorer genomfördes två workshopar med personer från PTS med olika kompetenser. Dessutom stödjer sig rapporten på information som sökts på Internet. PTS har formulerat följande mål för att uppfylla sin del av de handikappolitiska målen till 2010: (Observera dock att dessa mål är under bearbetning och att de inte är slutgiltigt fastställda). 1. Personer med funktionshinder ska ha tillgång till ett brett utbud av kommunikationstjänster. 2. Ge personer med funktionshinder möjlighet att på lika villkor ta del av den utveckling som sker inom kommunikationsområdet. 3. Nationellt och internationellt samverka för att uppnå effektivt resursutnyttjande och enhetliga och kompatibla lösningar. 4. Verka för att information sprids till och från slutanvändare och marknadens aktörer om kommunikationsbehov och möjligheter som finns. (med marknadens aktörer menas t.ex. operatörer, myndigheter, organisationer, forskare.) PTS möjligheter att uppnå dessa mål beror på olika faktorer i omvärlden. Följande kritiska faktorer har identifierats: Marknadens intresse av att erbjuda produkter/tjänster som tillgodoser funktionshindrades behov Slutanvändarens intresse för produkter/tjänster Nya tekniska möjligheter Tillgänglighet till bredband Tillgång till forum för dialog med brukare Nationell samverkan och styrning Politiskt tryck att nå fram till målen Faktorn Politiskt tryck att nå fram till målen är viktig. Då en förutsättning för att de handikappolitiska målen skall uppfyllas är att regeringen följer upp målen och fortsätter att avsätta anslag för området. Faktorn är dock svår för PTS att påverka.
PTS-ER-2005:21 Faktorn Marknadens intresse av att erbjuda produkter/tjänster som tillgodoser funktionshindrades behov rankades vid workshoparna som den faktor som har störst påverkan på möjligheten för PTS att uppnå målen och den nämndes också vid intervjuerna som en mycket viktig faktor. PTS kan själva vidta ett antal aktiviteter för att påverka de kritiska faktorerna i en positiv riktning: PTS kan öka informationen om produkter/tjänster inom området elektronisk kommunikation, både de tjänster som PTS tillhandahåller via upphandling, men också produkter/tjänster som finns på den öppna marknaden och som utifrån ett funktionshinderperspektiv fungerar tillfredställande. PTS kan fortsätta att driva försöksprojekt för att utvärdera användbarhet och teknik. PTS kan också bjuda in markandens aktörer (leverantörer/operatörer) för att öka kunskapsutbytet mellan brukare, leverantörer/operatörer och PTS. PTS kan driva ett forum för dialog med brukare som fungerar som en mötesplats, fysisk och/eller via Internet för att öka sin kunskap om funktionshindrades situation och behov samt sprida denna information inom sektorsområdet. PTS kan vara en förebild när det gäller att upphandla produkter/tjänster inom området elektronisk kommunikation. PTS kan tydliggöra sina mål så att de blir mätbara och därmed lättare att följa upp och styra efter. PTS kan dessutom verka för att andra parter agerar inom olika områden: PTS kan verka för att frågan om att säkerställa information till funktionshindrade om produkter/tjänster som finns på öppna marknaden inom området elektronisk kommunikation lyfts. Frågan blir mer och mer aktuell i och med den snabba tekniska utvecklingen och då design för alla får större genomslag. PTS kan verka för att utbildning och support, på produkter/tjänster inom elektronisk kommunikation som tillgodoser funktionshindrades behov, säkerställs. Det handlar både om att öka kompetensen inom förskrivarledet, dvs. förskrivare och konsulenter, samt att utbilda funktionshindrade i ny teknik och de möjligheter som de ger. PTS kan verka för att funktionshindrades behov lyfts fram i arbeten med kompatibilitet och standardisering. PTS kan också inom EU verka för att få fram policybeslut t.ex. gällande krav på terminaler. PTS kan verka för att nya regler för hempc/lånedator införs, så att funktionshindrade kan ta del av skatterabatten och fler personer med funktionshinder får tillgång till dator. PTS kan stimulera forskning inom elektronisk kommunikation som tillgodoser funktionshindrades behov genom att i samarbete med t.ex. Vinnova eller annan part stödja lämpliga projekt. PTS kan verka för att statistik om funktionshindrades tillgång till elektronisk kommunikation, t.ex. tillgång till bredband och Internet säkerställs. Ett förslag är att lägga till denna del i den årliga undersökningen Svensk Telemarknad, alternativt lägga ut uppdraget på annan part.
PTS-ER-2005:21 När det gäller strategier i andra länder för att tillhandahålla tjänster för funktionshindrade skiljer det sig något åt i de länder som undersökts. Synen på funktionshinder varierar från en grundsyn om lika värde och jämlikhet som i USA, Storbritannien och Australien, till att funktionshindrade är relativt osynliga som i Japan, där man p.g.a. av tradition ser sjukdomar/skador som en privat angelägenhet. Denna syn håller dock så sakteliga på att förändras. När det gäller tillhandahållandet av produkter och tjänster så åläggs operatörerna i USA att säkra tillhandahållandet av förmedlingstjänster och finansieringen sker bl.a. genom avgifter på alla kunders telefonräkningar. I Australien och Storbritannien är operatörer utsedda till s.k. Universal Service Providers (tillhandahållare av samhällsomfattande tjänster) och har därför en skyldighet att tillhandahålla vissa tjänster. I Nederländerna finns inget uttalat om tjänster för funktionshindrade i deras telekommunikationslag (även om lagen baseras på samma direktiv som i Sverige och Storbritannien). Inom ramen för sitt samhällsåtagande tillhandahåller KPN ett fåtal tjänster. I flera av länderna; Storbritannien, USA och Australien (fr.o.m. 1 juli 2005) har reglerande myndighet (PTS motsvarighet) ansvar för Telekommunikation och TV- och radiosändning.
PTS-ER-2005:21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 SYFTE... 1 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 1 1.4 GENOMFÖRANDE... 2 1.4.1 Uppdraget... 2 1.4.2 Framtagande av faktorer... 2 1.5 DISPOSITION... 4 2 NULÄGESBESKRIVNING SVERIGE... 5 2.1 INLEDNING... 5 2.2 LAGAR OCH INITIATIV... 6 2.3 MYNDIGHETENS UPPDRAG... 7 2.4 TILLHANDAHÅLLANDE AV PRODUKTER/TJÄNSTER... 8 2.4.1 Styrinstrument... 8 2.4.2 Finansiering... 8 2.4.3 Produkter/Tjänster... 9 2.5 BESKRIVNING AV AKTÖRER... 9 2.5.1 Brukare... 9 2.5.2 Handikapporganisationer/föreningar... 10 2.5.3 Handikappombudsmannen, HO... 11 2.5.4 Hjälpmedelsinstitutet, HI... 12 2.5.5 Leverantörer... 12 2.5.6 Forskningsinstitut... 12 2.5.7 Regering... 13 2.5.8 Myndigheter... 13 2.5.9 Kommuner och landsting... 14 2.5.10 EU... 15 2.5.11 FN... 15 3 FAKTORER SOM PÅVERKAR PTS MÖJLIGHETER ATT UPPNÅ DE HANDIKAPPOLITISKA MÅLEN... 16 3.1 INLEDNING... 16 3.2 FAKTOR MARKNADENS INTRESSE AV ATT ERBJUDA PRODUKTER/TJÄNSTER SOM TILLGODOSER FUNKTIONSHINDRADES BEHOV... 17 3.2.1 Inledning... 17 3.2.2 Vidgad syn på marknaden... 17 3.2.3 Goodwill... 18 3.2.4 Kunskap om funktionshindrades situation och behov... 18 3.2.5 Design för alla får genomslag... 19 3.2.6 PTS möjligheter att påverka faktorn... 20 3.3 FAKTOR SLUTANVÄNDARENS INTRESSE FÖR PRODUKTER/TJÄNSTER... 21 3.3.1 Inledning... 21 3.3.2 Kunskap om produkter/tjänster... 22 3.3.3 Slutanvändarens köpkraft... 23 3.3.4 PTS möjligheter att påverka faktorn... 24 3.4 FAKTOR - NYA TEKNISKA MÖJLIGHETER... 24 3.4.1 Inledning... 24 3.4.2 Ny teknik ställer nya krav på kunskap hos brukaren... 25 3.4.3 Snabb utveckling ställer nya krav på kompetens inom hjälpmedelsförsörjningen... 26 3.4.4 Kompatibilitet mellan produkter/tjänster... 26 3.4.5 PTS möjligheter att påverka faktorn... 27 3.5 FAKTOR - TILLGÄNGLIGHET TILL BREDBAND... 28 3.5.1 Inledning... 28 3.5.2 Internet... 28 3.5.3 Bredband... 29 3.5.4 PTS möjligheter att påverka faktorn... 29 3.6 FAKTOR TILLGÅNG TILL FORUM FÖR DIALOG MED BRUKARE... 30 3.6.1 Inledning... 30
PTS-ER-2005:21 3.6.2 Befintliga brukarforum... 30 3.6.3 Struktur och förutsättningar för att skapa ett fungerande forum... 30 3.6.4 PTS möjligheter att påverka faktorn... 31 3.7 FAKTOR NATIONELL SAMVERKAN OCH STYRNING... 31 3.7.1 Inledning... 31 3.7.2 Större enhetlighet gällande förskrivning av hjälpmedel... 32 3.7.3 Sektorsmyndigheternas roll och ansvar... 33 3.7.4 Ny organisation för samordnad handikappolitik... 34 3.7.5 Teknikutvecklingen medför en otydlig ansvarsfördelning... 34 3.7.6 PTS möjligheter att påverka faktorn... 35 3.8 FAKTOR - POLITISKT TRYCK ATT NÅ FRAM TILL MÅLEN... 35 3.8.1 Inledning... 35 3.8.2 Uppföljning av mål... 35 3.8.3 Finansiella möjligheter... 36 3.8.4 Opinionens påverkan... 36 3.8.5 PTS möjligheter att påverka faktorn... 36 4 STRATEGIER I ANDRA LÄNDER... 37 4.1 INLEDNING... 37 4.2 USA... 37 4.2.1 Inledning... 37 4.2.2 Lagar och initiativ... 37 4.2.3 Myndighetens uppdrag...39 4.2.4 Tillhandahållande av produkter/tjänster... 39 4.3 JAPAN... 43 4.3.1 Inledning... 43 4.3.2 Lagar och initiativ... 44 4.3.3 Myndighetens uppdrag...46 4.3.4 Tillhandahållande av produkter/tjänster... 47 4.4 AUSTRALIEN... 48 4.4.1 Inledning... 48 4.4.2 Lagar och initiativ... 49 4.4.3 Myndighetens uppdrag...49 4.4.4 Tillhandahållande av produkter/tjänster... 49 4.5 STORBRITANNIEN... 51 4.5.1 Inledning... 51 4.5.2 Lagar och initiativ... 51 4.5.3 Myndighetens uppdrag...52 4.5.4 Tillhandahållande av produkter/tjänster... 52 4.6 NEDERLÄNDERNA... 53 4.6.1 Inledning... 53 4.6.2 Lagar och initiativ... 53 4.6.3 Myndighetens uppdrag...54 4.6.4 Tillhandahållande av produkter/tjänster... 54 5 SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER... 55 5.1 INLEDNING... 55 5.2 OMVÄRLDSFAKTORER... 55 5.2.1 Inledning... 55 5.2.2 Viktigaste faktorerna... 55 5.2.3 Fokus från att fylla glapp till att påverka marknaden... 55 5.2.4 Samverkan av faktorer... 56 5.3 REKOMMENDATIONER FÖR PTS ATT PÅVERKA OMVÄRLDSFAKTORERNA I POSITIV RIKTNING... 56 5.3.1 Inledning... 56 5.3.2 Aktiviteter som PTS kan genomföra... 56 5.3.3 Aktiviteter som PTS kan verka för att andra parter genomför... 58 5.4 STRATEGIER I ANDRA LÄNDER... 60 5.4.1 Inledning... 60 5.4.2 Den allmänna synen på funktionshindrade... 60 5.4.3 Tillhandahållandet av produkter och tjänster... 60 5.4.4 Myndighetens uppdrag...61
PTS-ER-2005:21 BILAGOR Bilaga 1 Intervjuade personer Bilaga 2 Ursprunglig faktorlista Bilaga 3 Beskrivning av standardiseringsorgan
1 Inledning 1.1 Bakgrund Post och Telestyrelsen, PTS, har regeringens uppdrag att säkerställa att samhällsomfattande tjänster och särkskilt viktiga tjänster inom post och elektronisk kommunikation, som personer med funktionshinder har behov av, finns att tillgå. Regeringens mål för handikappolititken är beskrivna i Regeringens proposition1999/2000:79, Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken 1, som antogs 31 maj 2000. Målen i denna proposition har PTS brutit ner till sina egna handikappolitiska mål inom sitt sektorsansvar (dvs. inom områdena post och elektronisk kommunikation), se vidare avsnitt 2.1 Inldedning (Nulägesbeskrivning Sverige). I regleringsbrevet för 2005, punkt 14, har PTS fått i uppdrag att genomföra följande uppdrag: Post- och telestyrelsen skall, inom ramen för sitt sektorsansvar för handikappolitiken, genomföra en omvärldsanalys i syfte att belysa de processer inom samhällssektorn som påverkar möjligheterna att uppnå de handikappolitiska målen. Omvärldsanalysen skall lämnas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 15 september 2005. 1.2 Syfte Denna rapport skall utgöra ett underlag för, dels PTS strategi för att nå de handikappolitiska målen till 2010 och dels PTS redovisning till regeringen på regleringsbrev för 2005, punkt 14. 1.3 Avgränsningar De avgränsningar som gjorts i uppdraget är: Antalet faktorer som beskrivs och analyseras har begränsats till 7 stycken för att göra arbetet hanterbart (däremot analyseras flera aspekter av respektive faktor). Ingen av faktorerna som berör posttjänster kvalificerade sig som kritisk faktor (dvs. bland de 7 högts rankade efter värdering), varför faktoranalysen ej berör posttjänster. Däremot finns posttjänster med i kapitel 4, Strategier i andra länder. För strategier i andra länder görs ingen värdering av hur väl strategierna fungerar och hur framgångsrika de är. För beskrivning av strategier i Nederländerna har informationsinsamlingen försvårats och begränsats av att det inte finns något uttalat ansvar för kommunikationstjänster för funktionshindrade hos någon myndighet. Med produkt/tjänst menar vi i rapporten produkter och tjänster inom elektronisk kommunikation. Någon bedömning av kostnader för att genomföra olika rekommendationer har inte gjorts. 1 http://www.regeringen.se/content/1/c4/14/78/e9da3800.pdf 1
1.4 Genomförande 1.4.1 Uppdraget Uppdraget har genomförts i fyra faser, definitionsfas, materialinsamlings- och intervjufas, analysfas och sammanställning. I definitionsfasen har arbetsmetod bestämts och upplägg för workshopar utarbetats. I fasen bestämdes att använda en metod som baseras på PEST-modellen. PESTmodellen står för Politiska, Ekonomiska, Sociala och Teknologiska faktorer. Ett tillägg gjordes av legala aspekter (L), då vi ansåg att det var av vikt i PTS fall. PEST+L har sedan använts vid två workshopar för att ta fram faktorer som påverkar PTS möjligheter att nå sina handikappolitiska mål (se mer i avsnitt 1.4.2 Framtagande av faktorer). I definitionsfasen har det också fastslagits vilka länder som skulle studeras med avseende på strategier att tillhandahålla tjänster för funktionshindrade inom elektroniskt kommunikation och post. De länder som har valts är USA, Japan, Australien, Storbritannien och Nederländerna. Nästa fas, Materialinsamlings- och intervjufasen, innebar att samla in information om de faktorer som rankats högst vid de workshopar som genomförts i definitionsfasen (dvs. de faktorer som har störst påverkan på PTS möjligheter att nå målen). Sammanlagt har 15 personliga intervjuer genomförts och 12 personer har kontaktats via telefon och/eller e-post. Ett e-postutskick har gjorts med ett antal frågeställningar till sex brukarorganisationer. Insamlingen av övrigt material har gjorts dels genom användandet av underkonsulter och dels genom sökning av information i rapporter och på Internet. I analysfasen har sedan insamlad information analyserats och faktorernas påverkan på målen har kartlagts. Dessutom har vi analyserat hur PTS kan påverka faktorn i önskad riktning. Strategier i andra länder har analyserats utifrån de likheter som finns mellan länderna och om det finns tydliga skillnaderna mot Sverige. I sammanställningsfasen har all information strukturerats och rapporten sammanställts. Studien har genomförts av Jörgen Ahlström och Karin Kullberg på HiQ Data AB samt av Sabine Ehlers och Martin Ahlgren, underkonsulter. 1.4.2 Framtagande av faktorer För att ta fram vilka faktorer som kan påverka PTS möjligheter att uppnå de handikappolitiska målen genomfördes två workshopar. Syftet med workshoparna var att utifrån en bred kunskapsbas svara på frågeställningen Vilka faktorer i omvärlden påverkar möjligheterna för PTS att uppnå de handikappolitiska målen?. Medverkande var representanter från PTS olika avdelningar; Nätsäkerhet, Administration, Spektrum och Post. Målet med workshoparna var att komma fram till 6-8 kritiska faktorer, vilket är en hanterbar mängd. Denna siffra anges också ofta som ett riktmärke när man skall genomföra en omvärldsanalys 2. Workshoparna genomfördes enligt ett antal arbetssteg, se figur nedan. 2 Ordning & Oreda Omvärldsanalys för beslutsfattare, Bengt Wahlström, Liber Ekonomi 2004, s. 269 2
Identifiera omvärldsfaktorer Ta fram värderingskriterier Värdera omvärldsfaktorer Kritiska omvärlds faktorer? Påverkande aktörer? Arbetsstegen innebar följande: Identifiera omvärldsfaktorer. En brainstormingövning genomfördes där 51 faktorer identifierades. Brainstormingen utgick från PEST+ L- modellen (beskrivs i 1.4.1 Uppdraget). De 51 faktorerna klumpades ihop och sammanfördes till 23 stycken, se bilaga 2, Ursprunglig faktorlista. Ta fram värderingskriterier. För att kunna värdera vilka av faktorerna som är kritiska tog vi fram nedanstående värderingskriterier samt en viktning dem emellan. o Påverkansgrad dvs. i vilken grad faktorn påverkar möjligheten att uppnå de handikappolitiska målen (viktning hög) o Påverkningsbar dvs. om och i så fall i vilken grad faktorn går att påverka. (viktning medel) o Brist på beredskap/kunskap inom området hos PTS dvs. om PTS har brist i kunskap om och/eller beredskap för faktorn (viktning lägre medel) Värdering. De 23 faktorerna värderades efter de tre kriterierna för att få fram de mest kritiska faktorerna. Kritiska omvärldsfaktorer. Värderingen resulterade i en topplista där de 7 högst rankade identifierades som de mest kritiska och det är dessa som beskrivs i kapitel 3, Faktorer som påverkar möjligheterna för PTS att uppnå de handikappolitiska målen. Påverkande aktörer. Påverkande aktörer samt aktuella infokällor till respektive kritisk faktor identifierades. Workshoparna resulterade i att följande kritiska faktorer skulle analyseras: Marknadens intresse av att erbjuda produkter/tjänster som tillgodoser funktionshindrades behov Slutanvändarens intresse för produkter /tjänster Nya tekniska möjligheter Tillgänglighet till bredband Tillgång till forum för dialog med brukare Nationell samverkan och styrning Politiskt tryck att nå fram till målen 3
1.5 Disposition Denna rapport består av sex kapitel. Kapitel 1 innehåller bakgrunden och syftet med rapporten samt de avgränsningar som gjorts. Vidare beskrivs hur studien har genomförts. Kapitel 2 är en nulägesbeskrivning av hur tillhandahållandet av tjänster sker i Sverige. Detta kapitel är med för att ge en grund och för att en jämförelse med strategier i övriga länder, som beskrivs senare i rapporten, skall underlättas. Kapitlet innehåller också en beskrivning av aktörer som verkar inom området. Kapitel 3 innehåller beskrivning och inledande analys av faktorerna. Först beskrivs olika aspekter på faktorn och hur den kan påverkas i olika riktningar av olika aktörer. Därefter beskrivs om och hur PTS har möjlighet att påverka faktorn, antingen själv eller genom andra. Kapitel 4 består av beskrivningar av strategier för tillhandahållande av i tjänster i andra länder. De länder som beskrivs är USA, Japan, Australien, Storbritannien och Nederländerna. Kapitel 5 innehåller slutsatser och rekommendationer. För omvärldsfaktorerna redovisas slutsatser och rekommendationer hur PTS kan påverka de kritiska faktorerna (som beskrivits i kapitel 3) i önskvärd riktning. För strategier i andra länder redovisas slutsatser, däremot ges inga rekommendationer för detta avsnitt. 4
2 Nulägesbeskrivning Sverige 2.1 Inledning Nedan beskrivs Post- och telestyrelsens (PTS) uppdrag och tillhandahållandet av produkter och tjänster för funktionshindrade i Sverige samt de aktörer som verkar inom området. Vi är medvetna om att denna beskrivning inte är nödvändig utifrån PTS perspektiv. Vi väljer ändock att ta med nedanstående beskrivning för den läsare som inte är insatt i området och för att underlätta jämförelsen av strategier i andra länder som ges i kapitel 4. I Sverige beräknas 1,2 miljoner människor ha någon form av bestående funktionshinder. Beräkningar visar också att cirka 10% av befolkningen använder hjälpmedel för att kompensera sina funktionshinder och många av dessa är äldre 3. Handikappolitiken har genomgått en radikal perspektivförändring under det senaste decenniet. Från att ha varit inom det medicinska och sociala området är det numer en fråga som handlar om medborgarrätt i första hand. Samhället ska värdera och ta till vara människors olikheter, som t.ex. ålder, sexuell läggning och funktionshinder 4. Som grund för Sveriges handikappolitik ligger den nationella handlingsplan som antogs av riksdagen den 31 maj 2000 - "Från patient till medborgare" (prop. 1999/2000:79). Handlingsplanen sträcker sig fram till år 2010 och involverar alla samhällsområden. De nationella målen för handikappolitiken är 5 : en samhällsgemenskap med mångfald som grund. att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. att jämlikhet råder i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Det finns tre arbetsområden som är särskilt prioriterade. Regeringen ska arbeta för: 6 att ett handikapperspektiv genomsyrar alla samhällssektorer att skapa ett tillgängligt samhälle att förbättra bemötandet av funktionshindrade personer. Den nationella handlingsplanen innebär en ny struktur för det handikappolitiska arbetet med tydligare ansvar för de statliga myndigheterna. Fjorton myndigheter är utsedda att vara så kallade sektorsmyndigheter med särskilt ansvar för att genomföra handikappolitiken inom sina respektive samhällsområden. PTS är en av dessa myndigheter. PTS tog 2002 fram etappmål för handikappolitiken som lyder 7 : 3 Hjälpmedel, Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen, Stockholm 2004 SOU 2004:83, s. 61, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/28243 4 Hjälpmedel, Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen, Stockholm 2004 SOU 2004:83, s. 57, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/28243 5 http://www.regeringen.se/sb/d/3106 6 http://www.regeringen.se/sb/d/3106 5
PTS skall verka för: att alla ska ha likartade möjligheter att ta del av marknadens kommunikationstjänster att kommunikationsutrustning finns tillgänglig för alla typer av funktionshinder ett internationellt frivilligt standardiserings- och samordningsarbete Ovanstående mål håller PTS på att omarbeta och för denna omvärldsanalys har vi valt att utgå från den nya målformuleringen enligt nedan. Observera dock att dessa mål är under bearbetning och att de inte är slutgiltigt fastställda. 1. Personer med funktionshinder ska ha tillgång till ett brett utbud av kommunikationstjänster. 2. Ge personer med funktionshinder möjlighet att på lika villkor ta del av den utveckling som sker inom kommunikationsområdet. 3. Nationellt och internationellt samverka för att uppnå effektivt resursutnyttjande och enhetliga och kompatibla lösningar. 4. Verka för att information sprids till och från slutanvändare och marknadens aktörer om kommunikationsbehov och möjligheter som finns.(med marknadens aktörer" menas t.ex. operatörer, myndigheter, organisationer, forskare) 2.2 Lagar och initiativ De lagar som ligger till grund för PTS arbete är lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) och lagen om radio- och teleterminalutrustning (2000:121) samt postlagen (1993:1684). Lagarna styr hur PTS kan agera. EU har även beslutat om ett särskilt direktiv för radio- och teleterminalutrustning R&TTE- direktivet. Vidare finns ett antal diskrimineringslagar som ligger till grund för funktionshindrades rättigheter; lagen om förbud mot diskriminering (2003:307), lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder (1999:132) och lagen om likabehandling av studenter i högskolan (2001:1286). Lagen om elektronisk kommunikation trädde i kraft den 25 juli 2003 och ersatte telelagen och lagen om radiokommunikation och är en implementering av ett antal EU-direktiv. Lagen omfattar elektroniska kommunikationsnät (telenät, kabel-tv nät och andra bredbandsnät) och de kommunikationstjänster som förmedlas i näten, dvs. den tekniska infrastrukturen men inte själva innehållet i tjänsterna 8. Lagen om elektronisk kommunikation innehåller regler om vilka tjänster som skall finnas tillgängliga för alla till ett överkomligt pris. I första hand skall marknaden tillhandahålla dessa tjänster, men om så inte sker har staten ett ansvar för att konsumenterna får tillgång till dessa tjänster. Exempel på tjänster är anslutning till fast telefon, telefonautomater och nummerupplysning. Lagen innehåller också bestämmelser om att rimliga krav skall ställas på telefonitjänster vad det gäller funktion, teknisk säkerhet, uthållighet och vid extraordinära händelser i fredstid (naturkatastrofer och olyckor t.ex.). 7 Post- och telestyrelsens etappmål för handikappolitiken, PTS-ER-2002:18 http://www.pts.se/archive/documents/se/pts etappmal for handikappolitiken - PTS-ER-2002_18-30 juli 2002.pdf 8 PTS faktablad om Lagen om elektronisk kommunikation PTS-F- 2003:4, http://www.pts.se/archive/documents/se/faktabladnylagomekomf4.pdf 6
I lagen om elektronisk kommunikation föreskrivs bl.a. att PTS får förplikta teleoperatörer att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster till funktionshindrade och att tillgodose funktionshindrades behov av särskilda tjänster. Om det är särskilt påkallat med hänsyn till kostnaderna för tillhandahållandet skall tillgång till tjänster i stället säkerställas genom upphandling 9. Lagen om radio- och teleterminalutrustning trädde i kraft 8 april 2000 och innehåller bestämmelser om radio- och teleterminalutrustning. Utrustning får släppas ut på marknaden och tas i bruk endast om den uppfyller de väsentligaste egenskapskrav och krav i övrigt när det gäller produktinformation, bedömning av överenskommelse och märkning som föreskrivs av regering eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den myndighet som regeringen bestämmer (i detta fall PTS) utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Det sägs ingenting i lagen om anpassningar av utrustning för personer med funktionshinder. För radio- och teleterminalutrustning har EU beslutat om ett särskilt direktiv, Radiooch teleterminaldirektivet, 99/5/EG (R&TTE-direktivet). För att utrustning ska få sättas på marknaden måste den uppfylla de krav som finns specificerade i direktivet. Väsentliga krav gäller för all utrustning, t.ex. skydd av hälsa och säkerhet för användare och andra personer samt att radioutrustningen skall vara så konstruerad att den effektivt utnyttjar det spektrum som är allokerat. Dessutom anges att kommissionen får besluta att utrustning skall vara så konstruerad att den stödjer vissa funktioner, bl.a. för att underlätta användningen för personer med funktionshinder 10. Postlagen (1993:1684) definierar att det skall finnas en posttjänst i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst 20 kg. Posttjänsten skall vara av god kvalitet och det skall finnas möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser. Tillstånd att bedriva postverksamhet får förenas med villkor om skyldighet för tillståndshavare, bl.a. villkor om att i verksamheten ta hänsyn till funktionshindrade behov av särskilda posttjänster 11. 2.3 Myndighetens uppdrag Enligt regeringens förordning med instruktion för Post- och telestyrelsen är PTS central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, inom postområdet och området för elektronisk kommunikation 12. Begreppet elektronisk kommunikation inkluderar telekommunikationer, IT och radio. PTS skall bl.a. pröva frågor om tillstånd och skyldigheter, fastställa och analysera marknader samt utöva tillsyn och pröva tvister enligt lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). PTS får genom upphandling tillgodose funktionshindrades behov av särskilda postoch kassatjänster samt elektroniska kommunikationstjänster enligt PTS förordnande 13. 9 http://www.pts.se/sidor/sida.asp?sectionid=1056 10 Europaparlamentets och rådets direktiv om radioutrustning och teleterminalutrustning, 99/5/EG. http://www.pts.se/archive/documents/se/rtte direktivet pa svenska.pdf 11 Postlag (1993:1684) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19931684.htm 12 Förordning (1997:401) med instruktion för Post- och telestyrelsen 13 Förordning (1997:401) med instruktion för Post- och telestyrelsen. 7
2.4 Tillhandahållande av produkter/tjänster 2.4.1 Styrinstrument Om inte marknaden fungerar har PTS ett relativt brett utbud av olika regulativa instrument till sitt förfogande. Instrumenten spänner från relativt mjuka marknadsingripanden som kräver mindre av specifikt lagstöd, till betydligt hårdare instrument som mer direkt påverkar marknadens aktörer. Första steget, om marknaden inte fungerar, är att PTS beskriver och analyserar marknaden genom marknadsstudier och sektorsanalyser. Detta för att förmedla en bild av marknaden och sätta fokus på de områden som inte fungerar tillfredställande. Nästa steg är att informera konsumenter och övriga aktörer på marknaden för att uppnå effektiv konkurrens. Det tredje steget, tillsyn, innebär att PTS har befogenhet att inhämta information och, om nödvändigt, se till att aktörerna följer de regler som finns. Nästa steg är medling och innebär att PTS kan agera medlare om parter på marknaden inte kommer överens om avtal. Det femte steget, beslutsfattande, innebär att PTS kan avgöra tvister genom att fatta bindande beslut i de fall där parter misslyckats med att nå en överenskommelse. Sista steget är lagstiftning och innebär att PTS kan ge ut föreskrifter eller föreslå lagändringar som syftar till att skapa bättre förutsättningar för effektiv konkurrens 14. PTS arbetar efter att i så stor utsträckning som möjligt använda sig av de lägre stegen av regleringsinstrument, dvs. beskrivning och analys samt information. När det gäller funktionshindrades tillgång till viktiga tjänster inom området elektronisk kommunikation och post, har PTS även ett ekonomiskt styrmedel upphandling. 2.4.2 Finansiering Landsting och kommuner är enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skyldiga att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättningar. Inom ramen för HSL kan dock landsting och kommuner själva besluta om regler för hjälpmedel, vilket innebär att de beslutar om vilka produkter och tjänster som kan förskrivas till personer med funktionshinder och också om eventuella avgifter. Detta gör att det kan variera vad den enskilde personen med funktionshinder får för hjälpmedel och till vilken kostnad, som beror på vart han/hon bor 15. Hjälpmedel enligt HSL omfattar hjälpmedel för den dagliga livsföringen samt för vård och behandling. PTS uppdrag är att se till att viktiga tjänster inom elektronisk kommunikation och post som personer med funktionshinder har behov av finns att tillgå. PTS strävar i första hand efter att vara en komplementär till de kommersiella aktörerna och stimulera framväxten av en ökad tillgänglighet för funktionshindrade inom ramen för den kommersiella utvecklingen. Men uppdraget innefattar även åtgärder som erfordras för att underlätta och möjliggöra kommunikation för att undvika inlåsningseffekter på grund av funktionshinder. Detta innebär att PTS tillhandahåller olika förmedlingstjänster genom att upphandla dessa från marknadens aktörer, enligt PTS instruktion 16. Dessa tjänster tillhandahålls till likartade samtalskostnader som övriga 14 Post- och telestyrelsens etappmål för handikappolitiken, PTS-ER-2002:18, s.15, http://www.pts.se/archive/documents/se/pts etappmal for handikappolitiken - PTS-ER-2002_18-30 juli 2002.pdf 15 Nationella system för förmedling av hjälpmedel, NSH, maj 2003, s. 53, http://www.nsh.se/elektroniska_publikationer/sektorsoversikt_hjalpmedel.htm 16 PTS rapport, Upphandling av tjänster för funktionshindrade, 2000 http://www.pts.se/archive/documents/se/upphandling av tjanster for funktionshindrade personer.pdf 8
befolkningen har. Anslaget för PTS upphandling av tjänster 2003 var 145 miljoner kronor 17. 2.4.3 Produkter/Tjänster Personer med funktionshinder skall få tillgång till hjälpmedel för att klara sin dagliga livsföring, vilket inbegriper kommunikation med omvärlden. Dessa hjälpmedel i form av produkter för kommunikation (texttelefoner, bildtelefoner mm) tillhandahålls via landsting och kommuner (vårdcentraler, hjälpmedelscentraler mm). För att tillgodose funktionshindrades behov av kommunikationstjänster tillhandahåller PTS genom upphandling följande tjänster 18 : Kostnadsfri nummerupplysning Förmedlingstjänst för bildtelefoni Förmedlingstjänst för texttelefoni Teletal Informationstjänster genom databasnät för dövblinda Sjukvårdsupplysning för texttelefonanvändare Utsträckt lantbrevbärarservice Kostnadsfri blindskriftsförsändelse Dessutom genomför PTS ett antal försöksprojekt: Teckenspråkstolkning på distans via 3G-telefon ( Tolk i fickan ) SMS till nödnummer 112 Mobil texttelefoni 2.5 Beskrivning av aktörer 2.5.1 Brukare Inom funktionshinderområdet använder man begreppet brukare för personer med funktionshinder, dvs. användare/brukare av produkt/tjänst, t.ex. ett hjälpmedel som syftar till att minska betydelsen av ett funktionshinder i en viss situation, så att funktionshindret inte blir ett handikapp. Ett handikapp uppstår i mötet mellan en persons funktionsnedsättning och den omgivande miljöns krav och utformning. Detta innebär att en person med funktionshinder kan vara handikappad i en viss situation, men inte i en annan. Det är alltså miljön som leder till handikapp, inte funktionshindret i sig 19. Med rätt hjälpmedel och stöd för olika situationer skall en person med funktionshinder inte uppleva sig som handikappad. 17 http://www.pts.se/sidor/sida.asp?sectionid=1056 18 http://www.pts.se/sidor/sida.asp?sectionid=1051 19 Post- och telestyrelsens etappmål för handikappolitiken, PTS-ER-2002:18, juli 2002, Dnr 02-6817, s. 13. http://www.pts.se/archive/documents/se/pts etappmal for handikappolitiken - PTS-ER-2002_18-30 juli 2002.pdf 9
Det är inte helt enkelt att definiera vem som är funktionshindrad eller vad som är ett funktionshinder. I olika sammanhang används olika begreppsbestämningar beroende på vilken kunskap man söker. Sedvanligt förekommande indelningar är att 20 : funktionshinder avgränsas till personer som får någon form av insats eller ekonomisk ersättning relaterad till funktionshindret. funktionshinder avgränsas utifrån individuella kriterier, exempelvis kroppsliga och psykiska begränsningar i en funktion. Hjälpmedel är produkter som för personer med funktionsnedsättningar har till uppgift att 21 : förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga förbättra eller vidmakthålla funktion eller förmåga kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. Vilket tidigare nämnts finns det i Sverige ca 1,2 miljoner människor som har någon form av bestående funktionsnedsättning 22 och 10% av Sveriges befolkning har något hjälpmedel för att kompensera för sitt funktionshinder. Brukarna har en stor och viktig roll inom hjälpmedelsverksamheten. Deras medverkan och inflytande sker på olika sätt. Som enskilda individer medverkar de i och påverkar den egna rehabiliteringen och förskrivningen av hjälpmedel. Brukarens inflytande sker också genom de många och väl utbyggda handikapporganisationerna. Det finns olika sätt för dessa att samverka med hjälpmedelsverksamheten. I landstingen finns samrådsorgan, så kallade Länshandikappråd, där organisationerna regelbundet samråder med politiker och tjänstemän om bl.a. hjälpmedelsfrågor. Enheter inom hjälpmedelsverksamheten som hjälpmedelscentraler, syncentraler och hörcentraler har särskilda sortimentsgrupper eller brukarråd där aktuella frågor kan behandlas. Organisationerna driver också själva eller i samverkan med hjälpmedelsverksamheten olika projekt om rehabilitering och hjälpmedel. 2.5.2 Handikapporganisationer/föreningar Handikapporganisationerna fyller en central funktion bland folkrörelserna i Sverige genom att följa och rapportera om livsvillkoren för funktionshindrade. Organisationerna bidrar också genom sitt intressepolitiska arbete med att förverkliga de politiska målen för handikappolitiken 23. Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO är en paraplyorganisation som består av en rad handikappförbund. Uppdraget är att vara handikapprörelsens enade röst mot regering, riksdag och centrala myndigheter. Idag är 43 av landets handikappförbund 20 Post- och telestyrelsens etappmål för handikappolitiken, PTS-ER-2002:18, juli 2002, Dnr 02-6817, s 13-14., http://www.pts.se/archive/documents/se/pts etappmal for handikappolitiken - PTS-ER- 2002_18-30 juli 2002.pdf 21 http://www.nsh.se/elektroniska_publikationer/sektorsoversikt_hjalpmedel.htm 22 Hjälpmedel, Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen, Stockholm 2004 SOU 2004:83, s 61, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/28243 23 http://www.regeringen.se/sb/d/1928/a/19718 10
medlemmar i HSO 24. Det finns också samarbetsorgan för handikappföreningar i län och kommuner. Dessa är fristående från HSO men samarbetet är tätt. En uppskattning är att det finns ca 70 handikapporganisationer i Sverige. Denna siffra bygger på det antal organisationer som får statligt stöd, vilket är 51 stycken 25, samt en komplettering med organisationer från Hjälpmedelinstitutets hemsida 26. Många förbund har en central organisation och sedan distrikt med lokala avdelningar. Den centrala organisationen arbetar med fokus på riksdag, regering och centrala myndigheter, medan distrikten arbetar gentemot sina respektive landsting. I avdelningarna drivs de intressepolitiska frågorna på kommunal nivå. 2.5.3 Handikappombudsmannen, HO Handikappombudsmannen, HO, är en statlig myndighet som inrättades 1994 och som arbetar för personer som har funktionshinder. Målet för arbetet är full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för människor med funktionshinder. Grunden för HO: s arbete är FN: s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. Handikappombudsmannen granskar hela samhället, vilket innebär att HO självständigt ska granska även riksdag och regering. Hops ansvar är att 27 : ta emot och utreda anmälningar om diskriminering på grund av funktionshinder. ge juridiska råd om hur man gör en anmälan. bevaka hur samhället fungerar för människor med funktionshinder genom att samla in fakta och påvisa brister via olika undersökningar och studier. föreslå förändringar till regeringen (t.ex. förslag om lagändringar). skapa opinion genom att påtala brister och föreslå förbättringar. öka tillgängligheten i samhället för människor med funktionshinder. stödja samarbete mellan HO och handikapporganisationerna, vilka möts regelbundet för att utbyta information. följa den internationella utvecklingen på handikappområdet och bevaka arbetet inom EU, Europarådet och FN. HO driver idag ett Tillgänglighetscenter och samlar kunskap om tillgänglighet. Det gäller bland annat tillgänglighet till byggnader, information och verksamhet. Tillgänglighetscentret ska ge exempel på bra lösningar och sprida information. Målgruppen är framför allt statliga myndigheter, men även kommunanställda, arkitekter och byggherrar ska kunna använda informationen. I och med det förslag som ligger om en ny organisation för samordnad handikappolitik, kommer Tillgänglighetscentret att flyttas över till den nya organisationen. (Se avsnitt 3.7.4 Ny organisation för samordnad handikappolitik). 24 http://www.hso.se/start.asp?sida=296 25 http://www.hso.se/start.asp?sida=363 26 http://www.hi.se/lankar_adresser/fhsv.shtm 27 http://www.ho.se/start.asp?lang=sv&sida=716 11
2.5.4 Hjälpmedelsinstitutet, HI Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning 28. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar: provning och upphandling av hjälpmedel forskning och utveckling utredningsverksamhet utbildning och kompetensutveckling insatser inom tillgänglighetsområdet internationell verksamhet information Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. HI har ett brukarråd för att få in åsikter och synpunkter från brukarna och som är rådgivande organ till Hirs styrelse. Rådet består av med representanter från framförallt HSO och pensionärsförbunden PRO (Pensionärernas Riksorganisation) och SPF (Sveriges Pensionärsförbund) 29. Dessutom deltar HI i internationellt samarbete i exempelvis utvecklings- och standardiseringsfrågor. De nordiska hjälpmedelsinstituten samarbetar och arrangerar t.ex. en gemensam konferens vartannat år. 2.5.5 Leverantörer Det finns ett stort antal leverantörer som tillverkar produkter som nyttjas som hjälpmedel för funktionshindrade, med eller utan anpassning för funktionshindrade. Exempel på svenska företag från området gällande elektronisk kommunikation och post är; operatörer (TeliaSonera, Tele2, 3, Vodafone), Posten, Envilogg (uppköpa av Netwise, våren 2005) 30, Omnitor 31, Babel Infovox 32, Polycom Technologies 33 m.fl. 2.5.6 Forskningsinstitut Det finns ett flertal forskningscentra i Sverige som fokuserar på forskning inom funktionshinderområdet. De med starkast anknytning till området elektronisk kommunikation och post är; Certec 34 (Lunds Tekniska Högskola), CTT 35 (Centre for Speech Technology) och CID 36 (Centrum för användarvänlig IT-design) på KTH och Interactive Intstitute 37 samt Linköpings och Uppsala Universitet. De sistnämnda forskar mer utifrån ett användarperspektiv. Vidare finns ett antal resurscentra där bl.a. Furuboda och Dart arbetar med projekt som anknyter till området. 28 http://www.hi.se/hi/ide.shtm 29 http://www.hi.se/hi/organisation/brukarrad.shtm 30 http://www.netwisecorp.com 31 http://www.omnitor.se/ 32 http://www.babeltech.be/ 33 http://www.polycom.se/ 34 http://www.certec.lth.se/ 35 http://www.speech.kth.se/ctt/ 36 http://cid.nada.kth.se/ 37 http://w3.tii.se/ 12
Det finns även en myndighet, Vinnova, som har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning 38. Ytterligare en myndighet, FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) har beröring till området, då de har ett samordningsansvar för forskning om äldre och funktionshinder. 2.5.7 Regering Regeringen arbetar efter en handlingsplan för handikappolitiken som antogs av riksdagen den 31 maj 2000 - "Från patient till medborgare" (prop. 1999/2000:79). Se mer i avsnitt 2.1. Inledning. Handlingsplanen sträcker sig fram till år 2010 och involverar alla samhällsområden. Enligt planen ska det handikappolitiska arbetet särskilt inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder. Vidare att förebygga och bekämpa diskriminering samt att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. I handlingsplanen ställs bland annat krav på att alla statliga myndigheter ska vara tillgängliga för alla före år 2005. Före år 2010 måste också alla kommuner, offentliga miljöer och allmänna transportmedel vara tillgängliga. Regeringen har inrättat en handikappdelegation som ett viktigt forum för överläggning och ömsesidig information mellan regeringen och handikapporganisationerna i frågor som är av särskilt intresse för personer med funktionshinder 39. År 2005 har av regeringen utlysts till Designåret. Ett av flera viktiga områden att uppmärksamma under året är Design för alla. Begreppet innebär att produkter, bruksföremål, byggnader, IT-produkter, inomhus- och utomhusmiljöer och tjänster ska vara tillgängliga och användbara för alla människor oavsett kön, ålder eller funktionsförmåga så långt detta är möjligt 40. Regeringen lade under våren 2005 förslag om ny organisation för samordning av handikappolitiken, se mer i avsnitt 3.7.4 Ny organisation för samordnad handikappolitik. 2.5.8 Myndigheter Vissa myndigheter har getts ett större ansvar för att de nationella målen för handikappolitiken ska nås. Det är de myndigheter som på central nivå har ansvar för en särskild samhällssektor, till exempel skolan eller sjukvården. Sektorsmyndigheternas ansvar är inskrivet i respektive myndigheters instruktion och myndigheterna ska ha utarbetat förslag till uppföljningsbara etappmål för respektive sektor, vilka fastställts av regeringen. Etappmålen ska vara uppfyllda senast år 2010. För PTS etappmål, se avsnitt 2.1 Inledning. Sektorsmyndigheterna bör också samordna, stödja och vara pådrivande i förhållande till övriga aktörer inom sektorn. Arbete med att förverkliga de nationella målen för handikappolitiken ska göras i nära samarbete med andra berörda myndigheter och i samråd med handikapporganisationerna 41. Sektorsmyndigheter är: 38 http://www.vinnova.se/ 39 http://www.regeringen.se/sb/d/1928/a/18947 40 http://www.regeringen.se/sb/d/1928/a/19728 41 http://www.regeringen.se/sb/d/3107/a/18485 13
Arbetsmarknadsverket Arbetsmiljöverket Banverket Boverket Konsumentverket Luftfartsverket Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Riksförsäkringsverket Sjöfartsverket Skolverket Socialstyrelsen Statens kulturråd Vägverket En myndighet som inte räknas till sektorsmyndigheterna, men ändock har påverkan på funktionshindrades tillvaro är Sisus (Statens institut för särskilt utbildningsstöd). Sisus är en myndighet som främjar möjligheterna till utbildning för unga och vuxna med funktionshinder och som även har fått ansvar för en utbildningssatsning för bättre bemötande gentemot funktionshindrade. Sisus roll kommer dock att förändras i och med den nya organisationen för samordnad handikappolitik som regeringen lagt förslag om, se avsnitt 3.7.4 Ny organisation för samordnad handikappolitik. 2.5.9 Kommuner och landsting Kommunen har det yttersta ansvaret för grundtryggheten för den enskilde i form av stöd och service enligt Socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Kommunens ansvar för färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag är viktiga komplement för att människor med funktionshinder så långt som möjligt ska kunna fungera i vardagen. Landstinget har ansvar för sjukvård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel, tolkservice och tandvård för vissa personer med funktionshinder. Rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS är också i de flesta fall landstingets ansvar. Vilket tidigare nämnts är landsting och kommuner enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skyldiga att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning (se även avsnitt 2.4.2 Finansiering). Förskrivning av hjälpmedel sker vid olika enheter inom landsting och kommuner av hälso - och sjukvårdspersonal, vanligtvis arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder och distriktssköterskor. Förskrivare genomför en behovsbedömning och väljer lämplig produkt för den funktionshindrade. Förskrivaren beslutar om valet av hjälpmedel inom det gällande regelverk som finns hos den sjukvårdshuvudman han/hon är anställd. I vissa ärenden, oftast dyra hjälpmedel, fattas dessutom ett formellt beslut om godkännande av förskrivningen innan hjälpmedlet kan köpas in 42. Hjälpmedelskonsulenter på hjälpmedelscentralen konsulteras i de fall förskrivaren bedömer att han/hon inte har tillräcklig kompetens för att utföra förskrivningen. Vid behov av syn- hör- eller ortopedtekniska hjälpmedel remitteras oftast patienten till syn- eller hörcentraler eller till ortopedtekniska avdelningen. Förskrivningen av syn- 42 http://www.nsh.se/elektroniska_publikationer/sektorsoversikt_hjalpmedel.htm 14
hör- och ortopedtekniska hjälpmedel utförs till mycket stor del på dessa enheter och landstinget har i huvudsak ansvaret för hjälpmedlen. För övriga hjälpmedel (rörelsehinder, kognitiva funktionshinder etc.) som hanteras via hjälpmedelscentralerna är ansvaret delat mellan landstinget och kommunerna 43. 2.5.10 EU Handikappfrågorna är ganska nya på EU: s dagordning, men en viktig markering gjordes 1997, då artikel 13 fördes in i EG-fördraget. Med stöd av artikel 13 har EU: s ministerråd antagit ett direktiv om likabehandling i arbetslivet. Det omfattar också människor med funktionshinder. Varje land ska införa bestämmelserna i direktivet i sin egen lagstiftning. Dessutom har ministerrådet beslutat om ett handlingsprogram mot diskriminering. 44. En resolution om att funktionshindrade måste få bättre tillgång till informationstekniken antogs 2002. Målet är att undanröja alla hinder i form av teknik, lagar och annat för att information ska bli tillgänglig för alla. EU bidrar även ekonomiskt till ett antal projekt gällande funktionshinderfrågor. 2.5.11 FN Kampen för bättre livsvillkor för funktionshindrade drivs också internationellt utanför EU. Sverige är aktivt med i FN: s arbete för att förstärka funktionshindrades rättigheter 45. FN är en stor organisation som arbetar med många olika verktyg, vilket även gäller inom handikappfrågorna. FN har 22 standardregler för hur funktionshindrade skall bli delaktiga i samhällslivet och uppnå jämlika levnadsförhållanden. Reglerna uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika samhällsområden. De ger också konkreta förslag på hur ett land kan undanröja hinder för funktionshindrade personer och skapa ett tillgängligt samhälle. Standardreglerna är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna, men tanken är att de ändå ska påverka hur olika länder formar sin handikappolitik genom att vara moraliskt förpliktande. Med FN: s konventioner om mänskliga rättigheter är det annorlunda. De är juridiskt bindande för de länder som har valt att ratificera konventionen. Dessutom måste länderna med jämna mellanrum rapportera till FN hur reglerna efterlevs. Sverige har ratificerat t.ex. konventionerna om de medborgerliga och politiska rättigheterna, om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, om barns rättigheter och om kvinnors rättigheter. Den svenska regeringen medverkar i FN: s arbete för att arbeta fram ytterligare en konvention. Under drygt två år fördes diskussioner i FN om en eventuell konvention för att tillförsäkra funktionshindrade personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Det handlar om en konvention för att förstärka skyddet av de mänskliga rättigheter som funktionshindrade har enligt de konventioner som redan finns. Fram till hösten 2003 handlade diskussionerna om behovet av en sådan konvention. FN: s generalförsamling beslutade då att arbetet med en konvention faktiskt ska inledas. 43 http://www.nsh.se/elektroniska_publikationer/sektorsoversikt_hjalpmedel.htm 44 http://www.regeringen.se/sb/d/1928/a/19705 45 http://www.regeringen.se/sb/d/1928/a/18527 15