ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

Relevanta dokument
De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Under 2012 ska särskilt intresse ägnas åt nationell civil-militär samverkan samt nationell försvarsplanering.

Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018

Resiliens i en förändrad omvärld

HEL-projektet i korthet:

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

KSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter

Legala aspekter - dispostion

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Stärkt krisberedskap för Sverige

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Plan för civilt försvar i Sävsjö kommun 2020-

Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

Kommittédirektiv. Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel 2018:64

Så är vi redo om krisen kommer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

allmänna försvarsföreningen LÄNSKONFERENS 2010

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Försvar. Motion till riksdagen 2016/17:3121. Förslag till riksdagsbeslut. av Daniel Bäckström m.fl. (C) C19 Kommittémotion

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Regional överenskommelse

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017

Nytt från SKL. SKL Trygghet & säkerhet

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 14 januari Svensk försvarsförmåga

Nyhetsbrev. Göteborg. Vi har genomfört två större event i närtid, Försvarsforum som beskrivs mer på nästa sida.

INRIKTNING 2015 & Försvarsutbildarna det naturliga valet för stöd till samhällets förmåga att möta kris och krig

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

ADMINISTRATIV BEREDSKAP

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

Verksamhetsplan HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för

Grundläggande begrepp och regelverk

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

VERKSAMHETSPLAN ÅR

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

FRA:s överdirektör Charlotta Gustafsson: FRA:s roll i Sveriges cybersäkerhetsarbete

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Bilkårens Handbok för funktionärer Handbok bilaga 2 Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN

Regeringens proposition 2018/19:18

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Reformeringen av försvaret måste gå vidare!

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Stockholm Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet Stockholm.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd

Sociala tjänster för alla

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN

12671/17 hg/abr/ab 1 DGD 2C

Mediebranschen hot, risker och sårbarheter. Studiedag Kultur i väst, 16 maj - Erik Ryd

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Konferens om landstingens krisberedskap Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Försvarsdepartementet

Samverkan i Laxå kommun

- KLYS Manifest KLYS

Samspela med politiken en långsiktigt hållbar agenda. Inga Lundén, Kompobib 2020, Eskilstuna

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Svenska Lottakåren och totalförsvaret

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Militär ledningsresurs i Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m)

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Försvarspolitiska ställningstaganden

Det svenska nationella försvarets nedgång och fall

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Synpunkter på Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU2016:13)

Kommittédirektiv. En ny myndighet för psykologiskt försvar. Dir. 2018:80. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018.

Polisriksdagen Valåret 2014 hot och säkerhet. Seminarie A6 / C4. Johan Grenfors och Marianne Öst

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42

Antagande av Gemensam målbild Samverkan Stockholmsregionen

Transkript:

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013

ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta fram de långsiktiga perspektiven och diskutera de grundläggande motiven för vår säkerhet. Under det kalla kriget var det dimensionerande hotet ett militärt angrepp. Världen är dock under ständig förändring. Hotbilden mot vår säkerhet uppfattas på ett annat sätt än tidigare. Idag kan diskussionen gälla såväl militära som andra former av samhällshot. Nya hot kan plötsligt upplevas som högaktuella, när samhällets sårbarhet visar sig inom olika områden. Samtidigt utvecklas den militära organisationen och ges nya uppgifter. Föreningens verksamhet ska därmed omfatta säkerhet i ett brett perspektiv. Behovet att informera och debattera säkerhets- och försvarsfrågor är lika angeläget idag som då föreningen bildades 1890. En grundläggande uppfattning är dock att ett militärt försvar är en förutsättning för svensk säkerhet. Förberedelserna för att möta hot i en osäker framtid kräver en lång planeringshorisont och en omfattande analys. I fredstid kan militära förberedelser, men även andra långsiktiga säkerhetsskapande åtgärder vara svåra att motivera. Det finns hela tiden en risk för att opinionen styrs av kortsiktiga analyser. Särskilt då svaren på de frågor som ställs inte alltid är enkla eller entydiga. För att möta en sådan situation krävs information och debatt. Föreningens ska medverka till en balanserad debatt och dialog, präglad av ökade kunskaper och större förståelse om hot och risker i ett modernt samhälle. Föreningen ska därför aktivt verka för att arrangera verksamhet i form av seminarier och konferenser på egen hand, eller tillsammans med andra organisationer. Med detta som mål ska Allmänna Försvarsföreningen sträva efter att bli en av de ledande aktörerna inom sitt område. Grundidén med Allmänna Försvarsföreningen är att informera och debattera säkerhets- och försvarsfrågor med en verksamhet som når fram till många människor. Genom ett agerande på nationell nivå tillsammans med regionala aktiviteter skapas förutsättningar för ett genomslag för föreningens verksamhet. Föreningens strävan efter att vara en politiskt och ekonomiskt oberoende aktör är en viktig utgångspunkt. Inriktningen att undvika ett ekonomiskt beroende av statliga anslag eller enskilda privata aktörer innebär att verksamheten, vid sidan av utnyttjandet av föreningens kapital, måste finansieras på många olika sätt. För att locka många deltagare krävs att föreningen är en välkänd aktör. Många länsavdelningar skapar en stor spridning över hela landet. Detta måste dock understödjas genom att föreningen upplevs som seriös och betydelsefull på en nationell nivå. Arbetet vid länsavdelningarna och de åtgärder som utförs av den centrala styrelsen och vid föreningens kansli är därför beroende av varandra. 2

2. STÄLLNINGSTAGANDEN a. Långsiktighet Oväntade händelser i en osäker framtid kan leda till svåra situationer. Samhällets förmåga att hantera svåra situationer ställer andra krav än de som gäller i den normala vardagsrutinen. De säkerhetsskapande åtgärder som samhället vidtar måste även utgå från detta vidgade perspektiv. På detta sätt kan samhället även hantera svåra påfrestningar. Allmänna Försvarsföreningen anser att dagens säkerhetsskapande planering har en alltför kort planeringshorisont. Fokus ligger i hög grad på att hantera de utmaningar som just nu föreligger, medan oväntade händelser i en osäker framtid tenderar att negligeras. Det finns en risk att vi skapar en krisberedskap och en Försvarsmakt för fredstid. De organisationer som har en central roll i skyddet av olika samhällsfunktioner, både civila och militära, måste ges de ekonomiska resurser som krävs för att kunna skapa en nödvändig flexibilitet. Samverkan mellan civila delar av samhället och den militära, måste ges den prioritering som är nödvändig. b. Förankring När ett samhälle utsätts för en extremt svår situation kommer det att ställas stora krav på statens förmåga att hantera denna händelse. Inte minst måste det finnas ett stort förtroende mellan statens representanter och enskilda medborgare för att undvika panik. En sådan relation måste byggas upp i lugna tider, men den kräver också att det finns ett stort antal kompetenta personer som är beredda att göra en insats. Allmänna Försvarsföreningen anser att en av de viktigaste förutsättningarna för att skapa ett robust samhälle är att det finns en bred förankring bland befolkningen. Denna förankring bygger på en förståelse för de beslut som fattas och en insikt i vilka åtgärder som kan behöva vidtas vid svåra påfrestningar på samhället. Detta kräver en insats av frivilliga krafter som kan understödja och ge en ökad stadga åt samhällets funktioner. c. Samhällets robusthet Samhället utsätts och kan utsättas för olika former av påfrestningar eller hot. Det rör såväl vanliga händelser som elavbrott, stormar och höga vattenflöden som i dagsläget mer avlägsna hot om militära angrepp. Det innefattar påfrestningar som inte kan delas upp i civila eller militära. Gemensamt är att de ger negativa effekter på samhällsfunktioner och välfärd men också kan påverka vår militära försvarsförmåga. Allmänna försvarsföreningen anser att planeringen för ett uppnå ett robustare samhälle måste bli en tydlig uppgift såväl för civila och militära myndigheter som för företag och organisationer. Ökad insikt om olika samhällsfunktioners känslighet för störningar och konsekvenserna av dessa störningar för t ex produktion, skola och omsorg måste vara en gemensam angelägenhet för civil-militär försvarsplanering, vilket kräver ökad uppmärksamhet och ökade resurser för detta jämfört med dagsläget. 3

3. VERKSAMHETENS INRIKTNING 2013-2015 Under de närmaste åren kommer det att inträffa tre olika händelser som kommer att påverka den säkerhets- och försvarspolitiska inriktningen. Redan nu har en ny försvarsberedning påbörjat sitt arbete för att lägga fram en rapport inför det försvarsbeslut som riksdagen planeras att behandla 2015. Innan detta riksdagsbeslut kommer ett val till riksdagen att genomföras hösten 2014. På senare år har både allmänhetens intresse och det politiska intresset för en bred och fördjupad debatt om säkerhets- och försvarsfrågor inte varit en av de frågor som lyfts fram. Mot bakgrund av försvarsberedningens arbete, försvarsbeslutet och riksdagsvalet har föreningen en viktig uppgift att delta i en process som bidrar till att dessa frågor tar en större plats i den politiska debatten. Samtidigt står föreningen inför ett dilemma. Ett problem är att utgifterna överstiger inkomsterna på ett sätt som gör att kapitalets tillväxt blir helt avgörande för föreningens möjligheter att genomföra en bred verksamhet över tiden. Ett annat är att det är för få som känner till föreningen för att medlemskåren ska öka och att olika former av ekonomiskt stöd i större omfattning än idag, ska kunna erhållas. Målet för Allmänna Försvarsföreningen är att på sikt bli en av de ledande aktörerna inom sitt område. En central utmaning är att öka föreningens genomslag i samhället. För att uppnå detta mål ska verksamheten under perioden 2013-2015 inriktas mot: a) Skapa förutsättningar för information och debatt kring försvarsberedningens arbete, försvarsbeslutet och riksdagsvalet - ordna seminarier under Almedalsveckan - samarbeta med andra organisationer - arrangera verksamhet på regional nivå - arrangera 1-2 konferenser på nationell nivå fram till 2015 - inrikta artiklar i Vårt Försvar - i samarbete med Kungliga Krigsvetenskapsakademin och Försvarsutbildarna genomföra Försvarsforum. b) Öka medvetenheten om föreningens existens och inriktning - föreningen ska ta ställning vid fler tillfällen - öka uppmärksamheten kring Pax Baltica och Pax Nordica - delta under Almedalsveckan - utveckla befintligt nätverk av politiker, journalister samt näringslivs- och myndighetsrepresentanter c) Fortsätta utvecklingen av tidningen Vårt Försvar - undersök möjligheten till samarbete och ökad spridning av tidningen - modernisera tidningens lay-out - utveckla det nätverk som används för att ge stöd till tidningen 4

d) Utöka antalet länsavdelningar e) Skapa ekonomiska förutsättningar genom ökade inkomster/minskade utgifter - sträva efter ytterligare projektstöd - arbeta för annonsering i Vårt Försvar - utveckla samarbetet med andra organisationer f) Rekrytera nya medlemmar Måluppfyllnad mäts genom: a) Uppmärksamhet i media b) Utökat antal medlemmar c) Ökat antal deltagare vid seminarier d) Ökat antal seminarier och konferenser e) Ökat antal länsavdelningar f) Bättre balans mellan utgifter och inkomster 5