Checklista för tillsyn av fotvård, tatuering och piercing Cheklista för tillsyn av fotvård, tatuering och piercing är framtagen i en arbetsgrupp i Västmanlands län år 2012. I fältet i checklistan kan notering göras om punkten godtas, i fältet om anmärkning lämnas på punkten. Vid diskussion i samverkansgruppen hösten år 2016 konstaterades att checklistan fortfarande är aktuell och fungerar bra vid tillsyn. Efter diskussion reviderades checklistan 2016-10-28 med följande; krav på fyra sporprover per år (5.7) samt information gällande att piratkopierade produkter förekommer med falsk CE-märkning (4:10, 4:11, 5.5.1, 5.7). Vid diskussion framkom vidare att vi sällan ställer krav på DOCdokumentet från leverantören (4:10, 4:11, 5.5.1) samt sällan ställer krav på att validering bör ske vid nyinstallation av autoklav (5.7). VU har det ej / vet inte vad det är. Checklistan reviderades även med följande tillägg från Västerås Stad; förtydligande gällande renhetsgrader (4.4) samt fråga lades till under rubriken Information till kund (8.5). Inledande uppgifter Verksamhetens/Lokalens namn: Verksamhetens adress: Verksamhetens fastighetsbeteckning: Innehavare: Telefonnummer: Mobilnummer: Fastighetsägare: Telefonnummer: Mobilnummer: Verksamhetens inriktning: Fotvård Tatuering Akupunktur Piercing: Allt Öronhåltagning Näshåltagning Navelhåltagning Antal behandlingsplatser: Hudvård: Diatermi Antirynk/Botox Annan, ange vad; Antal anställda: Övrigt: Ange vad; Ambulerande verksamhet: Nej Ja Medlem i branschorganisation eller liknande: Nej Ja Verksamheten anmäld Nej Ja, datum: Lokalen inspekterad Nej Ja, verksamhet i lokal sedan år:
1. Kunskap 1.1 Utbildning och kunskaper Kunskap om t.ex. lagstiftning, yrkeskunskap, hygien och försiktighetsmått. Krav att VU har gått någon form av hygienutbildning. 2. Lokalen 2.1 Handtvättställ i behandlingsrum Krav att det finns handtvättställ i eller nära behandlingsrummet. Ska finnas flytande tvål och pappershanddukar. Räcker inte med tvättställ på toalett eller tvättmöjlighet vid diskbänk som används för rengöring. 2.2 Separat utrymme för smittrening av utrustning Särskilt rum eller avskärmat utrymme. Med varmt och kallt vatten, avlopp, ordentliga arbetsbänkar samt lämpliga anordningar för rengöring>desinfektion> sterilisering av instrument och redskap (bygg lokalen i ett flöde, håll isär rena och smutsiga ytor, undvik spring genom sterilutrymmet). 2.3 Toalett Krav att det finns en toalett (högst 3 behandlingsplatser). Godtas att kund och personal delar toalett. Fördel om separat kund- och personaltoalett. Ska finnas flytande tvål och pappershanddukar. Om 4 behandlingsplatser eller fler krävs separat kund- resp. personaltoalett. 2.4 Finns städutrymme Krav att det är ett avskilt utrymme som är ventilerat (räcker med självdrag). Fuktig städutrustning ska kunna hängas upp. Utslagsvask se nästa fråga). 2.5 Finns utslagsvask med tappställe För skurvatten och tömning av fotbad. Det bör finnas separat utslagsvask med rinnande vatten i städutrymmet, men även tömning i toalettstol och vattenhämtning på toalett är ok. Godtas inte att tömning och vatten fylls på vid diskbänk avsedd för rengöring av verktyg. 2.6 Lokalen bedöms vara lättstädad Lätt rengörbara ytor, inga ovidkommande föremål, lättskötta textilier 2.7 Tvätthantering Sker tvättning hemma eller på arbetsplatsen? Krav att tvättemperatur är minst 60 grader. 2.8 Rengöring av lokal Städflöde från rent smutsigt till smutsigt smutsigt (t.ex. golv och toaletter rengörs sist). 2.9 Ventilation, placering till- och frånluft, flöde Finns mekanisk från- och/eller tilluft? OVK gjord? Flödet ska vara minst 7 liter/sekund och person.
3. Personlig hygien 3.1 Arbetskläder används Arbetskläder ska användas. Ska kunna tvättas i 60 grader. Förvaras åtskilda från privata kläder. 3.2 Rutin vid sår på händerna eller sjukdom Inte arbeta ifall man kan smitta någon pga sjukdom eller större sår på händerna (plasthandske är inte helt tät). 3.3 Rutin för användning av smycken/klockor Inga klockor eller smycken på händer och armar eller i läppar och näsa (större smittrisk vid ring i slemhinna = näsa, mun). 3.4 Flytande tvål och engångshanddukar (eller liknande engångsmaterial) används vid handtvätt Krav att det finns. 3.5 Används medel för handdesinfektion före och efter behandling. Handsprit, t.ex. etanol 70 volym-% eller propanol 60 volym-%. Krav att sprita händerna innan plasthandskar tas på och efter att de tagits av. 4. Behandling 4.1 Engångshandskar används vid behandlingar Ska bytas mellan varje kund eller om man tar i något som inte är höggradigt rent (t.ex. går iväg och hämtar något i ett skåp eller höjer stolsitsen). 4.2 Kundens hud desinfekteras före penetration Använd ett alkoholbaserat medel, t.ex. klorhexidinsprit 5 mg/ml (0,5 %). Klorhexidin och klorhexidinsprit är inte samma sak. Ett alternativ är 70-procentig etanol. Etanol håller inte huden ren lika länge som klorhexidinsprit. Kolla hållbarhetsdatum. 4.3 Sterilt engångsmaterial används Sker kontroll av utgångsdatum. Gäller t ex skalpellblad och nålar. 4.4 Rengöring/desinfektion av behandlingsplats Medel ska vara anpassat för ytdesinfektion. Finns inget tydligt regelverk. Välj i första hand ett alkoholbaserat medel, t.ex. isopropylalkohol med tensider. Tensiderna bryter sönder biohuden och förstärker effekten. Välj medel utifrån plats - mycket desinfektionsmedel på arbetsytan, vanligt rengöringsmedel i övrigt.. Kolla hållbarhetsdatum. OBS! 3 grader på rent: rent, höggradigt rent, sterilt. 4.5 Stol-/bäddskydd används Underlättar rengöring av kundens stol/bädd. Fråga 4.6-4.8 gäller endast fotvård 4.6 Dammsug/vattendusch ansluten till slipmaskin Inget krav. Om det ej finns kan bättre rutiner för städning behövas. 4.7 Används insatser i fotkar Om inte insats av engångstyp används, måste karet rengöras och desinficeras mellan varje kund. 4.8 Hälls fotbadsvattnet ut/tappas upp på lämplig plats Det bör ske i separat utslagsvaskmed rinnande vatten i städutrymmet, men även tömning i toalettstol och vattenhämtning på toalett är ok. Godtas inte att tömning och vatten fylls på vid diskbänk avsedd för rengöring av verktyg.
Fråga 4.9-4.10 gäller endast tatuering 4.9 Hantering av tatueringsfärger och spädningslösningar Färgkoppar och tillbehör ska vara höggradigt rena. Bör vara förpackade styckvis eller i en sats per kund. Om större förpackning där man tar kopp för kopp finns risk att övriga smutsas ned (ta med pincett som ska desinficeras för varje ny kopp). Behöver man fylla på färg ska en ny kopp tas kan annars stänka upp färgrest på flaskan och föra med sig blodsmitta. Överbliven färglösning ska bytas mellan varje kund. Kolla hållbarhetsdatum på färgen. 4.10 Var köps tatueringsfärger Om egen import sker ska det vara anmält till produktregistret hos Kemikalieinspektionen. Med batchnumret kan kunden söka på färgen hos Läkemedelsverket. DOC gäller produkter som har CE-märkning. Piratkopierade produkter förekommer med falsk CE-märkning. Har VU bra kontakt med leverantör? Fråga 4.11-4.13 gäller endast piercing 4.11 Smycken är sterila Hur vet VU att produkterna är sterila? VU ska kunna visa upp ett DOC-dokumentet (declaration of conformity) från leverantören. DOC-dokumentet anger vilken sterilisering godset har fått + kolla att angivet batchnummer stämmer). Om godtagbara dokument inte kan visas upp, kan smycket inte anses vara sterilt. Förpackningen ska vara märkt med hållbarhet. Piratkopierade produkter förekommer med falsk CE-märkning. Har VU bra kontakt med leverantör? 4.12 Godkända smycken utifrån nickelinnehåll För smycken som är avsedda att användas vid piercing/håltagning är gränsvärdet 0,2 mikrogram per cm2. Det gäller såväl själva läkesmycket som den ring eller det örhänge som ska användas. Hur säkerställer VU detta. Smycken i kirurgiskt stål är säkrast. 4.13 Rengöring av håltagningspistol Krav höggradigt ren. Fråga 4.14 gäller endast hudvård 4.14 Utförs antirynkbehandling/botox? Krav att det endast utförs av legitimerad läkare/sjuksköterska. 5. Rengöring, desinfektion och sterilisering 5.1 Engångshandskar används vid rengöring av smittförande ytor, redskap och utrustning 5.2 Mekanisk rengöring av instrument och redskap innan desinfektion T ex genom diskning med varmt vatten och lämpligt rengöringsmedel. Smuts, fett, hud- och blodrester avlägsnas. Mycket viktigt att mekanisk rengöring görs för att få effektiv desinfektion. 5.3 Hur desinficerar man instrument och redskap? 5.3.1 Med värme Krav: diskdesinfektor (kombinerad rengöring/desinfektion) eller 5 min under lock i kokande vatten. Mycket viktigt att mekanisk rengöring har gjorts för att få effektiv desinfektion. 5.3.2 Med kemikalier Gäller främst värmekänsliga instrument. Ska ske i anpassat desinfektionsmedel under föreskriven tid. Kontrollera förbrukningsdag och tid för öppnad förpackning.
5.4 Om diskdesinfektor regelbunden funktionskontroll Behövs daglig kontroll bl.a. av spolarm och desinfektionsmedel. Funktionskontroll ska göras en gång/år av servicefirma. 5.5 Hur steriliserar man instrument och redskap? 5.5.1 Köper färdigsteriliserade produkter Hur vet man att produkterna är sterila? VU ska kunna visa upp ett s.k. DOC-dokumentet (declaration of conformity) från leverantören. DOC-dokumentet anger vilken sterilisering godset har fått kolla att angivet batchnummer stämmer). Om godtagbara dokument inte kan visas upp kan inte varan anses vara steril. Förpackningen ska vara märkt med hållbarhet. Piratkopierade produkter förekommer med falsk CE-märkning. Har VU bra kontakt med leverantör? 5.5.2 Autoklav (ångsterilisator) Krav att instrument rengörs mekaniskt och desinfekteras före sterilisering. Viktigt för att slå sönder biohuden och uppnå full steriliseringseffekt. Ska uppnå 121 C i 15 min eller 134 C i 3 min. Viktigt att autoklaven packas lika varje gång. 5.5.3 Torrsterilisator (värmeugn) Krav att instrument rengörs mekaniskt och desinfekteras före sterilisering. Viktigt för att slå sönder biohuden och uppnå full steriliseringseffekt. Ska uppnå 160 C i 2 tim eller 180 C i 30 min. Tid räknas från att instrumenten är uppvärmda. En torrsterilisator är i princip en värmeugn med inbyggd termometer, dvs. en vanlig hushållsugn är ok om den når rätt temperatur. 5.6 Kontrolleras resultatet vid varje sterilisering Krav på någon form av kontroll. T.ex. tejp på förpackningen som ger färgomslag vid uppnådd effekt (varje körning. Används en PCD-indikator fås en noggrannare kontroll.. 5.7 Regelbunden funktionskontroll av sterilisator Sterilisatorn ska skötas och kontrolleras enligt tillverkarens anvisning. Krav att sterilisatorn kontrolleras med sporprov fyra gånger/år eller genom årlig validering (funktionskontroll) av servicefirma. Notera senaste kontrolldatum. Vid nyinstallation av autoklav bör en validering också göras (transporten kan ha påverkat funktionen). 5.8 Hantering av steriliserat material Sterila verktyg ska förvaras så att materialet behåller sin sterilitet. Undvik att ta med handen på en steril pappersförpackning om den inte ska användas fukten förstör papprets täthet. Instrument ska förpackas i påse innan sterilisering eller steriliseras i rostfri låda med öppet lock, där locket stängs direkt efter steriliseringen. Viktigt att förpackningarna är märkta med hållbarhetsdatum. 5.9 Förvaring av rena instrument och redskap Krav: Åtskilda från smittade/orena. Förvaras i lika ren låda/behållare. Tas upp med lika ren pincett (om ej engångsförpackning). Allt som är sterilt eller höggradigt rent (desinficerat) ska förvaras i stängbart skåp. 6. Kemikalier 6.1 Förteckning finns över de kemikalier som används i verksamheten Krav är produktnamn och användningsområde. 6.2 Säkerhetsdatablad finns Ska finnas även för tatueringsfärger. 6.3 Ändamålsenliga produkter används T.ex. desinfektionsmedel och rengöringsmedel. Används miljövänliga kemikalier om det finns? 6.4 Förvaring av kemikalier Förvaringsskåp låsbara vid behov.
7. Avfall 7.1 Hantering av stickande och skärande avfall Ska förpackas så att de inte skadar någon. T.ex. Ragn-Sells och Stena erbjuder särskilda behållare och borttransport. 7.2 Hantering av övrigt avfall 8. Information till kund 8.1 Krävs vårdnadshavares medgivande om kunden är under 18 år Rekommenderas för tatuering och piercing. 8.2 Ges information till kunden om risker med behandlingen T ex infektionsrisk, tatuering är svår att ta bort, blodgivning inte möjlig inom 6 månader efter behandling, vissa sjukhusbehandlingar kan inte göras på tatuerad kroppsdel, vissa yrkesgrupper får inte arbeta förrän vissa typer av piercing har läkt. Bör vara skriftligt. 8.3 Ges information till kunden om efterbehandling som kunden ska ansvara för Gäller bara piercing/tatuering. Krav att kunden informeras. Bör vara skriftligt. Exempel på innehåll: T ex förväntad läkningstid, begränsningar för kunden under läkningstiden (sol, bad m.m.), infektionsrisk, hur sköta smycket/tatueringen för att undvika infektion, när kunden bör söka läkarvård. 8.4 Får kunden lämna hälsodeklaration? Krav att information inhämtas från kund före behandling. Exempel på uppgifter: Fotvård: diabetes (sämre läkförmåga) Piercing/tatuering: tillfällig infektion i kroppen, kontaktallergier, hudsjukdom, diabetes (sämre läkförmåga), har sår med infektion, bär på känd antibiotikaresistens (t.ex. MRSA) m.m. 8.5 Hur hanteras eventuella klagomål/tillbud? Vad har VU för rutiner vid tillbud i form av tex stick-/skärskador, allergiska reaktioner? Dokumenteras ev tillbud? Bra att VU tänker efter innan det ev händer.
Egenkontroll för verksamheter med risk för blodsmitta exempel på frågor Lokalen Vilka risker finns som är förknippade med lokalens utformning? Hur förebygger ni riskerna? Vem ansvarar för vad i lokalen? Fördelning mellan VU och fastighetsägare. Finns godkänd OVK på plats? Är ventilationen anpassad för verksamheten och det antal personer som vistas i lokalen? Hygien och undvikande av smittspridning Vilka risker finns i verksamheten? Hur förebygger ni riskerna? Vad har ni för kompetens om hygien och smitta?
Hur ser hygienrutiner och arbetsmetodik ut inför och under ingreppet? Hur ser rutinerna ut för den personliga hygienen? Hur ser rutiner ut för rengöring, desinficering, sterilisering och förvaring av utrustning och instrument. Journalför ni skötsel och kontroll av sterilisator? Hur ser rutinen för sporprov ut, frekvens? Resultat? Vilka rutiner har ni vi tillbud i form av stick- och skärskador eller allergiska reaktioner? Hur sker dokumentation av eventuella infektioner eller andra problem från kunden? Bedömning - är väsentliga rutiner dokumenterade? Ja Nej
Socialstyrelsens vägledning om egenkontroll vid piercing och tatuering - en sammanfattning. Enligt miljöbalken och egenkontrollförordningen ska en verksamhetsutövare fortlöpande kontrollera, planera och följa upp verksamheten för att motverka och förebygga att olägenhet för människors hälsa uppstår. Det finns även krav på dokumentation (26 kap. 19 miljöbalken och förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll). Kunskap ska finnas inom verksamheten om vilka risker för infektioner och andra skador som kan uppkomma och hur man förebygger dessa. Den som är ansvarig för verksamheten ska ha kunskap om vilken utrustning som används och hur den ska användas, rengöras och underhållas. Det behövs rutiner för kompetensutveckling för att kunna upprätthålla en god kompetens. Det är lämpligt att alla i verksamheten har någon form av hygienutbildning. Att bedöma kunskap är svårt, försök ställa varför-frågor, t.ex. inte bara hur något rengörs, utan varför verksamhetsutövaren gör på ett särskilt sätt. Riskanalys ska utgå både från lokalens utformning, personalens kompetens, vilka behandlingar man utför samt utrustningen, inklusive rengörings- och steriliseringsutrustning. Verksamhetsutövaren måste bl.a. identifiera situationer/arbetsmoment där det finns en risk för spridning av allvarlig smitta och sedan förebygga så att smittspridning inte sker. Även andra risker, t.ex. farliga ämnen i tatueringsfärg, ska identifieras och förebyggas på samma sätt. Riskanalysen bör uppdateras så snart något förändras, t.ex. metoder, behandlingar, utrustning eller ombyggnad av lokalen, men även en rutinmässig återkommande tidbestämd genomgång bör ske. Hygien vid behandling- rutiner ska finnas för upprätthållande av god hygien i samband med behandlingarna. Dessa hygien- och skyddsrutiner ska alltid vara så omfattande att en kund med okänd MRSA eller blodsmitta inte ska utgöra någon risk för smittspridning. Andra rutiner som bör finnas är för byte och tvätt av textilier om de används på behandlingsplatsen och rutiner för att förhindra korskontamination via desinfektionsprodukter, tatueringsfärg eller via kosmetiska och hygieniska produkter. Rutiner bör finnas för om kunden har skadad hud/slemhinna, eksem eller hudsjukdom där ingreppet ska ske och även på andra delar av kroppen. Rutiner ska finnas för hur hud/slemhinna ska desinficeras och med vilket medel. Rutiner bör även finnas för rakning och för att förhindra korskontamination vid användning av stencil. Personlig hygien - det ska finnas rutiner för handhygien, inklusive sår och smycken på händerna, handskanvändning och utrustning för handhygien i lokalen. Rutinerna för handskanvändning bör omfatta typ av handskar, när handskar bör användas, hur ofta de bör bytas (vid längre behandlingar, mellan arbetsmomenten) och rengöring/desinfektion av händerna mellan handskbyte. Rutiner bör också finnas för att hindra att utförarens hår kommer i kontakt med området på kunden där ingreppet sker och för arbetskläder och tvätt samt förvaring av ren/smutsig tvätt. Rutiner ska finnas för rengöring av behandlingsplats, rengöringsutrymme och andra lokaler/utrymmen. Rutinerna ska omfatta hur man förbereder behandlingsplatsen inför ingreppet. Rutiner ska finnas för städning, rengöring och skötsel av lokaler och utrustning samt kontroll av utförda åtgärder. Det behövs även rutiner för punktstädning efter förorening med kroppsväskor, t.ex. kräkning eller blödning. Dokumentation kan vara lämplig i större verksamheter. Rutiner ska finnas för rengöring, desinficering och sterilisering av utrustning. De bör även omfatta hantering av använd eller smutsig utrustning och förpackning och förvaring av steril utrustning. Det ska finnas rutiner för vilka prover som ska tas för att kontrollera steriliseringsutrustning och diskdesinfektor och hur ofta dessa ska utföras samt dokumentation av utförda kontroller. Leveranskontroll bör finnas rutin för kontroll av levererade varor. Ska t.ex. ingå att en utrustning som ska vara steril verkligen är det, att tatueringsfärger inte innehåller några farliga ämnen, att smycken uppfyller gällande bestämmelser för bl.a. nickel och det är rätt desinfektionsvätska.
Om något går fel Det bör finnas rutin för när kunder, egna eller andras, tar kontakt vid problem i form av infektion efter piercing eller tatuering. Dessa kontakter och besök ska dokumenteras för att uppföljning och förbättring ska kunna göras. Rutiner bör finnas för åtgärder vid eventuell större oförutsedd blödning i samband med behandlingen. Rutiner ska finnas för både kund och utförare om stick eller skärskador från använda verktyg eller blodstänk (annan persons blod) i ögon, mun eller i öppna sår inträffar. Underhåll av utrustning. I verksamheten bör manualer och tekniska beskrivningar för utrustningen finnas tillgänglig. Rutiner ska finnas för återkommande funktionskontroll av utrustning och kontrollen av utrustningen ska dokumenteras. Rutiner bör även finnas för löpande underhåll av lokaler, inredning och utrusning.