Länkade Geodata - Omvärldsanalys

Länkade Geodata - Omvärldsanalys Version 1.2 2014-12-01 Delrapport från projektet Länkade Geodata

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Historik... 3 Termer och förkortningar... 4 Sammanfatting... 5 Introduktion... 7 Metod... 8 Motiv till länkade geodata... 10 Politiska mål... 10 EU s program och mål... 10 Svenska mål och program... 11 Observerade motiv för investeringar i länkade geodata... 13 Kritiska framgångsfaktorer... 19 Affärsmodeller... 20 Persistenta ID... 21 Ägarskap, datakvalitet och uppdatering... 22 Att data är upptäckbart av tredje part... 23 Länkning... 24 Licenser och åtkomst av data... 24 Vokabulär och ontologier... 25 Sekretess och åtkomstkontroll... 28 Verktyg och infrastruktur... 28 Diskussion... 31 Slutsatser... 34 Politiska mål... 34 Primära nyttoeffekter... 35 Rekommendationer för fortsatt arbete... 35 Referenser... 37 1

2 Omvärldsanalys, version 1.2, 2014-12-01

HISTORIK Version Datum Ansvarig Beskrivning 0.1 2014-10-20 A Östman Rapportmall skapad 1.0 2014-11-08 A Östman, E Blomqvist Första version, avsedd för internt bruk inom projektet. 1.1 2014-11-26 A Östman, E Blomqvist Reviderad version baserad på kommentarer från projektpartners 1.2 2014-12-01 E Blomqvist Mindre revidering baserad på kommentarer från projektpartners. 3

TERMER OCH FÖRKORTNINGAR Term BMM EEA EULF FPX INSPIRE JRC KOS LD LiU MIG MSB RDF SDI SEIS SGU SLA Beskrivning Business Motivation Model European Environmental Agency European Union Location Framework Future Position X Infrastructure for Spatial Information in Europe Joint Research Centre Knowledge Organisation System Länkade data Linköpings Universitet Maintenance and Implementation Group Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Resource Description Framework Spatial Data Infrastructure Shared Environmental Information System Sveriges Geologiska Undersökning Service Level Agreement 4

SAMMANFATTING Projektet Länkade geodata syftar till att öka kunskapen och förståelsen inom ett antal myndigheter för vilka möjligheter länkade data ger. Målet är att utarbeta en projektplan för fortsatt utvecklingsarbete (ett implementationsprojekt). Syftet med denna delrapport är att beskriva utvecklingen av länkade geodata i ett internationellt perspektiv samt att specificera de faktorer som den kommande nulägesanalysen skall belysa. Arbetet har främst utförts som litteraturstudier. Internetbaserad sökning efter relevant litteratur har genomförts. Dessutom har redan kända referenser bearbetats liksom även epost-kontakt med personer som är av särskilt intresse. Frågor har också ställts på sociala media, främst rörande motivationsbilden. Business Motivation Model (BMM) har använts som teoretisk modell för omvärldsanalysen. Enligt denna modell bör denna delrapport beskriva det yttre ramverket för ett eventuellt implementationsprojekt. Målet är också att beskriva allmänt accepterade framgångsfaktorer vid implementering av länkade data i olika typer av organisationer. Mot bakgrund av de politiska mål och aktiviteter som har studerats är rekommendationen att det kommande implementationsprojektet fokuserar på minst ett av följande övergripande mål: Förenkla vardagen för medborgare och företagare, särskilt genom förvaltningsgemensamma tjänster. Förenkla uppbyggnaden av en rikstäckande digital registerkarta, där det nuvarande fastighetsregistret och fastighetskartan integreras. Bidra till att åstadkomma miljöförbättringar i svenska städer med stöd av IT. Bidra till en effektivare offentlig verksamhet till lägre kostnad. Därför rekommenderas att i nästa fas av projektet genomföra studier av interna styrdokument, för att klargöra hur de stämmer överens med de politiska mål och aktiviteter som redovisas i den här rapporten. Det är också av intresse att bedöma vilka primära nyttoeffekterna som noterats för länkade data som återfinns i myndigheternas strategier. De primära nyttoeffekterna man kan förvänta sig med länkade data är framför allt: 1. det blir lättare att förstå och återanvända varandras data och data kan återanvändas för fler syften än det ursprungliga 2. man kan minska dubbellagring av data och fokusera på de egna datas specifika och unika mervärden (genom att länka till andras data) 3. data blir bättre tillgängliga på webben och i sökmotorer 4. etablerade tekniker för maskinell bearbetning möjliggörs (då användning av länkade data innebär att semantiken hos datamängderna klargörs) 5. man kan få en effektivare intern datahantering Till sist konstateras att följande kritiska framgångsfaktorer bör beaktas, dels i nästa fas av projektet, och dels i ett eventuellt framtida implementationsprojekt: (1) affärsmodeller - att klargöra vilka värden som länkade data skapar och hur de levereras, (2) att utveckla strategier för persistenta ID (URI:er), (3) att ägarskap, kvalitet och uppdatering av data, 5

inklusive SLA för eventuella tjänster är klargjort, (4) att data är enkelt upptäckbart, begripligt och återanvändbart för tredje part, (5) att data är länkat och länkarna håller hög kvalitet, (6) att data är åtkomligt via webbtjänster med tydliga villkor och okomplicerade licenser, (7) att data är relaterat till aktuella standarder samt återanvänder väletablerade vokabulär och ontologier, (8) att delar av data som är sekretessbelagt kan undantas från öppna datamängder, men finnas tillgängliga efter autentisering för behöriga användare/tjänster, och (9) att det finns stabila och skalbara verktyg för att publicera och underhålla data, samt en intern infrastruktur som stödjer publiceringen. 6

INTRODUKTION Projektet Länkade geodata är ett planeringsprojekt som har målsättningen att utarbeta en projektplan för fortsatt utvecklingsarbete. Syftet med projektet är att öka kunskapen och förståelsen inom ett antal myndigheter för vilka möjligheter länkade data ger. Vid utvecklingen av projektplanen ingår också att hitta former för att utveckla processer och metoder inom offentlig förvaltning för att göra det möjligt att länka ihop geografiska data från olika myndigheter. Genom att länka geodata från olika myndigheter ökar förutsättningarna för att utveckla integrerade tjänster till medborgare, näringsliv och andra offentliga organisationer. Dessutom skapas nya förutsättningar för tjänsteleverantörer och andra intressenter att utveckla innovativa tjänster baserade på information från flera myndigheter. Detta kommer att utgöra ett viktigt steg på vägen bort från arbete i stuprör inom offentlig förvaltning. Den eftersökta informationen blir i framtiden istället det som är centralt och det blir upp till de som jobbar med informationen att se till att denna är kommunicerbar med annan data. Nyckeln till detta är så kallade länkade data. Planeringsprojektet finansieras av Vinnova samt de deltagande parterna och det leds av Lantmäteriet. Övriga deltagare i projektet är Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Linköpings Universitet, Novogit AB och Future Position X (FPX). Denna delrapport beskriver resultatet av arbetspaket 1, som handlar om omvärldsanalys. Syftet med denna rapport är att beskriva utvecklingen av länkade geodata vid myndigheter i andra länder samt att specificera de faktorer som nulägesanalysen skall belysa. 7

METOD Den projektplan som detta planeringsprojekt skall utmynna i skall dels vara relevant för de i projektet deltagande myndigheterna dels fokusera på viktiga frågeställningar som kommande utvecklingsprojekt behöver lösa. Det innebär att omvärldsanalysen främst behandlar frågor som rör motiven till att arbeta med länkade geodata samt de kritiska framgångsfaktorerna som ett utvecklingsarbete måste fokusera på. Arbetet har främst utförts som litteraturstudier. Internetbaserad sökning efter relevant litteratur har genomförts. Dessutom har redan kända referenser bearbetats liksom även epost-kontakt med personer som är av särskilt intresse. Frågor har också ställts på sociala media, främst rörande motivationsbilden. Business Motivation Model (BMM), se Figur 1, har använts som teoretisk modell för omvärldsanalysen. Termer och begrepp har dock anpassats för syftet med denna studie. Den övre delen av modellen består av åtgärder och resultat. Den översta nivån består i vårt fall av de strategier och mål som de politiska organen (EU och Sveriges regering och riksdag) har formulerat. På nästa nivå har vi de strategier och strategiska mål som respektive pilotmyndigheter har formulerat. De resultat som implementeringsprojektet sedan skall generera beskrivs sedan under rubriken Operationella mål och projektplanen redovisas under rubriken Operationella åtgärder i BMM. Detta innebär att motivationen för implementeringsprojektet bestäms av såväl de politiska övergripande målen och åtgärderna samt de mål och strategier som respektive myndighet har fastställt. Möjligheterna att genomföra ett projekt bestäms till viss del av olika influenser, såväl externa som interna. Bland externa influenser ingår företeelser som vi inte kan påverka i nämnvärd omfattning, såsom teknisk utveckling, förändringar i lagar och regler, förändringar i målgruppernas preferenser. Det finns också ett antal interna influenser som ett projekt till viss del kan påverka, som resurser, värderingar, tillgänglig infrastruktur etc. Figur 1. Översikt över Business Motivation Model 8

För att bedöma möjligheterna för ett lyckat projekt, kan influenserna ställas emot projektets syfte och mål i en s.k. SWOT-analys, där styrkor, svagheter, möjligheter och hot bedöms. Kritiska framgångsfaktorer är faktorer som är viktiga för att ett projekt skall lyckas. Att dela upp kraven på kritiska framgångsfaktorer och andra faktorer ger bättre beslutsunderlag och bidrar till en tydligare målstyrning. Vid behov att prioritera bör man välja det alternativ som gagnar de kritiska framgångsfaktorerna bäst. Genom att identifiera de kritiska framgångsfaktorerna kan man således bättre specificera de operationella mål som implementeringsprojektet skall uppnå. De kritiska framgångsfaktorerna består således av såväl generella som organisationsspecifika faktorer. Ett mål med denna delrapport är således att beskriva det yttre ramverket för ett eventuellt implementationsprojekt. Detta yttre ramverk består således av de politiska målen och strategierna samt en bedömning av externa influenser som teknikutveckling etc. Målet är också att beskriva allmänt accepterade framgångsfaktorer vid implementering av länkade data i olika typer av organisationer. I arbetspaket 2 i denna förstudie skall de olika pilotmyndigheterna redovisa möjligheter och nyttoeffekter med länkade geodata inom sina respektive organisationer. Det innebär att interna influenser skall studeras, interna regler och riktlinjer skall specificeras samt att respektive myndighets strategier och strategiska mål skall specificeras. 9

MOTIV TILL LÄNKADE GEODATA POLITISKA MÅL EU S PROGRAM OCH MÅL Europe 2020 (EC, 2010a) är EU's övergripande strategi för tillväxt. Det strategiska målet är att EU becomes a smart, sustainable and inclusive economy. Man har också formulerat nationella kvantifierbara mål inom områden som arbetslöshet, FoU, klimat/energi, utbildning och fattigdom. För att nå dessa mål har man identifierat 7 initiativ, varav ett är den digitala agendan för Europa, se objektdiagram i Figur 2. Figur 2. Objektdiagram över EU s initiativ rörande e-förvaltning 10

Syftet med Europas digitala agenda är att företag och medborgare får maximal nytta av digitala tekniker (EC, 2010b). Ett av de 13 målen är att halva EU s befolkning har använt e-tjänster hos myndigheter till år 2015. År 2013 var denna andel 43 %. Sverige låg på en tredje plats (efter Danmark och Holland) med 78 % användning av offentliga e-tjänster. Det finns 132 åtgärder specificerade, exempelvis rörande införande av det nya PSIdirektivet, användningen av ICT-standarder, införande av EU s ramverk för interoperabilitet, utveckling av gränsöverskridande och tvärsektoriella offentliga e- tjänster etc. Åtgärder relaterade till e-förvaltning finns också samlade i European egovernment action plan 2011-2015. Införande av EU s ramverk för interoperabilitet (EIF) sker inom ramen för ISAprogrammet (Interoperability Solutions for European Public Administrations). Syftet med EIF är att den skall stödja designen av offentliga e-tjänster i Europa. Man ger här 25 rekommendationer, exempelvis rörande flerspråkighet. Rekommendation 15 avser exempelvis organisatorisk interoperabilitet och lyder Public administrations should document their business processes and agree on how these processes will interact to deliver a European public service. ISA-programmet administrerar 40 olika projekt och det har en budget på 160 M. ARe3NA (Re-usable INSPIRE Reference Platform) är ett av projekten i ISA-programmet. Arbetet leds av DG Informatics (EU-kommissionen) och syftet med detta projekt är att identifiera återanvändbara verktyg och andra resurser som stödjer medlemsstaterna i implementeringen av INSPIRE. En av aktiviteterna är att beskriva INSPIRE s dataspecifikationer i RDF. Ett annat projekt i ISA-programmet är EULF (EU Location Framework). Målet här är att stödja användandet av INSPIRE vid utveckling av offentliga e-tjänster. Också här diskuteras hur länkade geodata kan användas. EU s politiska mål inom IT-området specificeras av den digitala agendan för Europa. Implementeringen av denna agenda sker genom olika planer som e-government Action Plan 2011-2015 och forskningsprogrammet Horizon 2020. Om finansieringsstöd skall sökas inom ramen för denna typ av åtgärder, bör dessa studeras närmare. SVENSKA MÅL OCH PROGRAM Den svenska e-förvaltningspolitiken handlar om att använda it för att förenkla allmänhetens kontakter med myndigheter och effektivisera myndigheters verksamheter. Området omfattar bland annat samverkan mellan myndigheter. Detta kan ske genom att myndigheter använder gemensamma digitala tjänster, återanvänder och delar digitala lösningar, och erbjuder information från offentliga handlingar på ett samordnat sätt (Regeringskansliet, 2012). Ansvarig myndighet är Näringsdepartementet och man har knutit till sig två nämnder, e-delegationen och e-legitimationsnämnden. Öppna data, i en bred tolkning, är ett strategiskt viktigt område. Skatteverket, Lantmäteriet och Transportstyrelsen har i uppdrag att vara utvecklingsmyndigheter för e-förvaltning inom tre områden. Uppdraget sträcker sig till och med juli 2015. Näringsdepartementet ansvarar för att uppfylla Sveriges del av den digitala agendan för Europa. Av de 132 förslagen till åtgärder som EU-kommissionen presenterat riktar sig cirka 25 förslag till medlemsländerna, se objektdiagram i Figur 3. 11

Figur 3. Objektsiagram över den svenska statsförvaltningens IT-strategi Den 29 september 2011 beslutade regeringen om en ny strategi för it-politiken, It i människans tjänst en digital agenda för Sverige (Regeringskansliet 2011). Digitaliseringskommissionens uppdrag är att verka för att det it-politiska målet i den digitala agendan för Europa uppnås och att regeringens övriga ambitioner inom området fullföljs. De svenska IT-politiska målen baseras på EU:s Digitala Agenda för Europa samt den svenska e-förvaltningspolitiken. Åtgärder finns specificerade i de regleringsbrev som olika myndigheter får samt IT-strategin IT i människans tjänst. I denna strategi är det några områden som kan vara tänkbara motiv för fortsatta initiativ inom området länkade geodata, nämligen: Inom området E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster anges att Regeringen vill förbättra förutsättningarna för att nya och innovativa e-tjänster ska kunna utvecklas av andra aktörer än statliga myndigheter. Detta förbättrar förutsättningarna för att nya och innovativa e-tjänster kan utvecklas samt är en viktig plattform för tillväxt. Inom offentlig sektor finns omfattande register som är en unik resurs för Sverige. Genom att bättre tillgängliggöra dem kan Sverige stärka tillväxten i små och medelstora it-företag. Tillgången till informationen måste dock göras säker och integritetsskyddad vilket kräver att nya standardiserade informationsstrukturer utvecklas. Inom området Offentlig förvaltning anges att Ett antal strategiska e- förvaltningsprojekt kommer att fortsätta bedrivas. Projekten ska förenkla vardagen för medborgare och företagare samtidigt som de ska leda till besparingar för staten som helhet. Det handlar särskilt om förvaltningsgemensamma tjänster och tjänster kopplade till kärnverksamheten. Exempel på en myndighetsgemensam informations- och vägledningstjänst riktad till blivande och befintliga företagare är verksamt.se. 12

Inom området Geografisk Information anges att Som ett led i arbetet med klimatanpassning arbetar Lantmäteriet med uppbyggnaden av en ny nationell höjdmodell. Höjdmodellen framställs med hjälp av laserskanning från flygplan. Med bra höjdinformation ökar möjligheterna att ange riskområden för bl.a. översvämningar och skred och därmed exempelvis undvika bebyggelse i sådana områden. I budgetpropositionen för 2012 föreslår regeringen fortsatta satsningar för perioden 2012 2015 på området klimatanpassningar. Förstärkningen innebär att ytterligare resurser kan avsättas för höjdmodellen och att denna kan färdigställas under perioden. Vidare sägs att Lantmäteriet ska efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting genomföra en övergång till rikstäckande digital registerkarta i enlighet med regeringens bedömning i propositionen Ett sammanhängande system för geografisk miljöinformation (2009/10:224). Övergången ska vara genomförd senast den 31 december 2017. Inom området IT för miljön anges att Det finns en stor potential för att åstadkomma miljöförbättringar i de svenska städerna med stöd av it. Delegationen för hållbara städer har sedan tidigare regeringens uppdrag att bl.a. lyfta fram hur hållbar utveckling och insatser för att motverka klimatförändringar kan kombineras med främjande av bl.a. it. Denna inriktning bör ytterligare prioriteras. Vidare anges att Inom energiområdet spelar it en viktig roll för utvecklingen av s.k. smarta elnät. I propositionen Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem (prop. 2010/11:153) gjorde regeringen bedömningen att Sverige ska dra nytta av utvecklingen av smarta elnät. I budgetpropositionen 2012 föreslog regeringen att 10 miljoner kr avsätts under 2012 2014 för att etablera en kunskapsplattform med tillhörande oberoende samordningsråd som dels ska stärka samverkan mellan olika aktörer dels öka kunskaperna om smarta elnät. De regleringsbrev som pilotmyndigheterna har fått för verksamhetsåret 2014 visar på relativt blygsamma direkt omnämnda insatser inom e-förvaltningsområdet (ESV, 2014). Lantmäteriet ska exempelvis redovisa sitt arbete som samordnare av införandet av INSPIRE-direktivet, Naturvårdsverket ska rapportera om sina insatser för införandet av PSI-direktivet och MSB ska redovisa sitt arbete med regeringens strategi för en digital samverkande statsförvaltning. Däremot kan e-förvaltningsfrågor ingå som delkomponenter i flera andra riktade insatser som pilotmyndigheterna förväntas arbeta med. OBSERVERADE MOTIV FÖR INVESTERINGAR I LÄNKADE GEODATA En litteratursökning har genomförts ämnad att identifiera motiv till investeringar i länkade geodata som myndigheter i andra länder har redovisat. Även myndigheter och andra organisationer som har publicerat länkade data i Sverige, men inte just länkade geodata, har beaktats, för att få en bild av motiven som dessa organisationer drivits av. Man kan kortfattat konstatera att det finns flera pilotstudier rapporterade, men de flesta avser främst förstudier av teknisk natur. Ett litet undantag utgör dock utvecklingen i Storbritannien. I december 2013 publicerade DEFRA (Department for Environment, Food and Rural Affairs) i Storbritannien sin 13

strategi för öppna data. Den bygger på flera andra policydokument, som exempelvis Open Data White Paper (anger motivation för öppna data), G8-ländernas Open Data Charter (anger nyttor som förbättrad transparens i offentlig sektor och stödjer innovation) (HM Government, 2012, Cabinet Office, 2013). Tyvärr finns inga observerade nyttor rapporterade. Detta är också tydligt i vissa blogg-inlägg där skribenter lite frustrerat talar om avsaknaden av konkreta bevis som motiverar investeringar i länkade geodata. Office för National Statistics i Storbritannien arbetar med geoportaler och med länkade geodata (Coady, 2014). Motiven är dels regeringens strategier för öppna data, dels INSPIRE men också interna krav på att publicera statistiska data. Man har outsourcat hanteringen av både geoportalen och en LD-explorer (Triplestore). Dessa miljöer hämtar data från de interna databaserna via ftp. I geoportalen kan man ladda ner hela datamängder medan LD-explorern länkar ihop data från olika undersökningar på en detaljerad nivå. I dagsläget (juni 2014) har geoportalen c:a 5000 besök per månad medan LD-explorern har c:a 5000 frågor per månad. Även Ordnance Survey UK, Storbritanniens nationella kartmyndighet, har publicerat länkade geodata (Ordnance Survey, 2014). De anser att länkade data kan ge öka innovationskraft och de vill föra fram principen make public data public som en grundsten i det de gör. Hittills har de publicerat tre datamängder, med totalt nästan 37 miljoner tripletter, innehållande bland annat administrativa gränser, namn på platser och samtliga postnummer. Data görs tillgängligt genom en egen öppen licens och tillhandahålls både för nedladdning samt via API:er. En viktig inspirationskälla för utvecklingen i Storbritannien har varit The Open Data Institute (http://theodi.org/), en non-profit organisation startad av länkade dataentusiasterna Tim Berners-Lee och Nigel Shadbolt 2012. ODI har stöttat utvecklingen av nationella riktlinjer kring bland annat identifierare, och bidragit med kompetens kring länkade data. ODI har som ett av sina huvudsyften att föra ut information om nyttan med öppna data generellt, och redovisar på sin hemsida ett antal framgångsrika exempel på (de ekonomiska) värdena som finns i öppna data. Länkade data förs fram som lämplig teknik och metod för att maximera den nyttan, snarare än som ett krav för att publicera öppna data. SKL har publicerat ett ramverk för öppna data (ej nödvändigtvis länkade data) som baseras på EU s ramverk för att analysera effekterna av nationella e-förvaltningsprogram (SKL, 2013). Här delas nyttorna upp i tre områden, nämligen demokrati (öppenhet, transparens och uppföljning samt delaktighet), effektivitet (reella ekonomiska vinster, bättre rustade anställda och bättre organisation och IT-arkitektur) samt ändamålsenlighet (minskad administrativ börda, ökad användarnytta och bättre offentliga tjänster). Ramverket innehåller också förslag på indikatorer som kan användas för att uppskatta kostnaderna och nyttorna med öppna data. Detta ramverk bör i fortsättningen studeras vid utformning av det kommande implementeringsprojektet. ODI redovisar i sin affärsplan (ODI, 2012) ett antal konkreta exempel på nyttor med öppna data och sammanfattar dessa i följande punkter: "transparency and accountability, efficiency and improved Public Service delivery, enhancing the quality by crowd sourcing the inspection and collection of data, increased citizen engagement, the creation of 14

economic and social value". Som exempel tar man den ökade transparensen i USAs offentliga finanser, som resulterat i att allmänheten upptäckt och rapporterat slöseri som sedermera resulterat i att man sparat över 20 miljoner USD, jämfört med de 40 tusen USD som projektet kostade att genomföra. Ett annat exempel som nämns är det danska adressregistret som 2002 publicerades som öppna data, varpå man i en studie mellan 2005 och 2009 kunde konstatera att detta genererat över 62 miljoner EUR i rena finansiella intäkter för samhället, medan kostnaden för beslutet endast var ca 2 miljoner EUR. Liknande exempel på konstandsuppskattningar återfinns även i en rapport från McKinsey&Co (2013). Ingen av dessa tittar dock specifikt på länkade data, men värt att notera är att en aspekt som lyfts fram är effektivisering och att data måste vara enkelt att hitta och återanvända, vilket är kravställningar som teknikerna och principerna bakom länkade data fokuserar på. Projektet länkadedata.se har publicerat en vitbok, där några potentiella värden med länkade data anges (Länkade data, 2014). Exempel på potentiella värden med länkade data är att 1. det blir lättare att förstå och återanvända varandras data 2. man kan minska dubbellagring av data och fokusera på de egna datas specifika och unika mervärden (genom att länka till andras data) 3. data blir bättre tillgängliga på webben och i sökmotorer 4. etablerade tekniker för maskinell bearbetning möjliggörs (då användning av länkade data innebär att semantiken hos datamängderna klargörs) Den sammanställning som redovisas nedan tydliggör denna potential. INSPIRE och dess specifikationer är främst utformade för att tillgodose miljösektorn informationsbehov. EULF (EU Location Framework) är ett projekt som syftar till att vidga detta fokus till att omfatta e-förvaltning generellt. Detta sker inom ramen för ISAprogrammet (Interoperable Solutions for European Public Administrations). Fokus ligger således på att inkludera geografiskt läge i offentliga e-tjänster. Croempvoets (2014) redovisar exempelvis flera nyttoeffekter med tjänster på olika nivåer enligt Siau & Longs femstegsmodell. De nyttoeffekter som redovisas är dock inte beroende på länkade data utan mer på att göra information tillgänglig (vilket motsvarar nyttoeffekt 3 i vitboken). EEA (European Environment Agency) är en ledande organisation på EU-nivå inom länkade data. På sin hemsida (EEA, 2014) presenterar man länkade data som ett sätt att inte bara göra information tillgänglig för människor men även för maskinell kommunikation, via standardiserade API:er och öppna dataformat (nyttoeffekt 4). Att använda och stödja SEIS-vänliga (SEIS = Shared Environmental Information System) tekniker, där länkade data är ett sådant exempel, ser man som en hörnsten i sitt uppdrag. Bland annat nämns att SEIS-vänlig teknik tillåter organisationer att automatiskt kopplas samman, dela data, och förbli synkroniserade på ett effektivt sätt. Ett av målen är att reducera ineffektiviteten som ofta skapas när manuella datahanterings- och datadelningsmetoder används (nyttoeffekt 2). Frans Knibbe från Geodan har sammanfattat resultaten av en workshop om länkade geodata (Knibbe, 2013). Ett problem han beskriver är att geodata inte är operabla med varandra. För att råda bot på detta har SDI:er (Spatial Data Infrastructures) börjat 15

utvecklas. Men olika SDI:er är sinsemellan inte heller interoperabla, inte heller interoperabla med den icke-geografiska världen. Det innebär att våra geografiska databaser är silos inuti en silo. Länkade data kan hjälpa till att lösa det problemet (nyttoeffekterna 1 och 3). Italienska geologiska undersökningen (ISPRA) använder två vokabulärer (ThIST och GEMET) för att möjliggöra flerspråkiga sökningar på deras geoportal (Cipolloni, 2014). Även Universitetet i Wroclaw arbetar med metadata, men målet här är att göra sökningar från Google och andra sökmotorer (Iwaniak et.al, 2014). Genom att omforma metadata till RDF-tripletter och bädda in dem i dokument (RDFa) så görs metadata sökbara (nyttoeffekt 3). De anser att dagens geoportaler bygger på 20 år gamla tekniker och är därmed inte anpassade för moderna tillämpningar. Även i Finland arbetar man med länkade data (LD) för att förbättra sökmotorerna (Tiainen & Koistinen, 2014). Polska geologiska undersökningen överväger också att använda LD (inte öppna) för att göra intern information mer tillgänglig vid exempelvis krishantering (Nalecz & Iwaniak, 2014). Naturvårdsverket anlitar flera olika leverantörer av miljödata för den svenska miljöövervakningen (Foureaux, 2014). Dessa leverantörer levererar data till 10-15 olika datavärdar som bl. a sköter publiceringen av data och resultat. Det är viktigt att dataleverantörerna och datavärdarna använder samma kodlistor och andra gemensamma överenskommelser. Dessa behöver också samordnas med INSPIRE s register och EIONET Data Dictionary. En sådan samordning kan tekniskt sett lösas med hjälp av RDF och länkade data (nyttoeffekt 1). En viktig hörnsten i Naturvårdsverkets miljödatastrategi (Naturvårdsverket, 2012) är även att data ska vara möjliga att återanvända för fler syften än det ursprungliga, vilket pekar mot användning av standarder, såsom de som används för LD (nyttoeffekt: återanvändning av data för fler syften än det ursprungliga). Liknande motiv, dvs. att tillhandahålla data på ett sätt som tillåter återanvändning, men där sättet på vilket data kommer återanvändas inte ännu finns definierat (eller ens är påtänkt) anges också av Astra Zeneca som ett av de främsta skälen till att använda LD (om än inte specifikt länkade geodata) (Andersson & Forsberg, 2011). K-samsök är en aggregator som samlar och tillgängliggör kulturarv från svenska museer och andra minnesinstitutioner, i dagsläget 45 institutioner. K-samsök har sitt ursprung i Museiutredningen 2007 2009, med motivet att skapa en samsökstjänst och samordna museisystem. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) tog 2009 ansvaret att utveckla och förvalta denna lösning. Ungefär samtidigt lanseras Europeana, och K-samsök levererar data från sina institutioner vidare till det europeiska aggregatet. RAÄ noterar att det finns utmaningar när data ska skördas från externa leverantörer (Gustafsson Friberger, 2014). Att tvinga alla att använda samma datamodell är kostsamt för leverantörerna och kanske inte ens genomförbart, men att hantera mängder av olika format är kostsamt och problematiskt för aggregatorn som skördar data från källorna (nyttoeffekt 2 och 3). Det uppstår även oklarhet kring ägandeskap för data när externa data hämtas in - vem ansvarar för kvalitén hos skördade data? Ett antal tjänster har byggts på dessa data, både av Riksantikvarieämbetet själva, dataleverantörerna (t ex museer), och även av tredje part. Riksantikvarieämbetet har byggt en söktjänst som heter Kringla, för att tillgängliggöra data för en bredare publik. 16

Fler museer har också byggt egna appar på de aggregerade data som finns i K-samsök, t ex Etnografiska museet som använder appen på surfplattor som deras besökare kan låna och därmed använda som en guide med texter kring föremålen på museet, direkt hämtade i K-samsök (K-Samsök, 2013). Externa parter har byggt appar såsom appen FornMap (RAÄ, 2014) som visar upp fornfynd där du just nu befinner dig (nyttoeffekt 1). Trots dessa framgångar ser man ändå att data inte utnyttjas så mycket som man skulle vilja. Detta beror både på att många trots diverse insatser för att marknadsföra data inte vet att det finns, men även på kvalitetsbrister i data och brist på viktigt information och länkar för vissa föremål. Om exempelvis geografisk taggning saknas så blir det svårt att visa föremål på en karta, liknande om tidsstämplar saknas kan data inte visas upp på en tidslinje osv. Ett problem som Riksantikvarieämbetet ser med sina data är att användarnas krav är så vitt skilda, och i vissa fall i konflikt med varandra. Data kan användas av domänexperter, som vill att data ska innehålla komplexa samband och många detaljer, medan andra, såsom apputvecklare och allmänhet inte bryr sig om dessa aspekter utan vill ha enkla lättbegripliga data. Trots det är det viktigt att se till att data uppfyller alla dessa krav, för att data både ska hålla en hög kvalitet (säkerställs genom att domänexperter använder och intresserar sig för data) och vara eftertraktat av externa aktörer.riksantikvarieämbetet anger också att det finns externa krav på att det ska finnas en nationell kontaktpunkt, en nationell dataleverantör, som svarar mot EU-organisationer och projekt, såsom Europeana (Gustavsson Friberger, 2014). Dessa kräver i sin tur leverans av data i RDF och enligt en viss vokabulär. Kungliga biblioteket var en av de allra första organisationerna i Sverige som började arbeta med RDF och länkade data. Libris, den gemensamma databasen över samtliga publikationer som finns tillgängliga på samtliga svenska bibliotek, har funnits tillgänglig som länkade data ända sedan 2008. Under hösten 2014 fasar KB helt och håller ut sina gamla databaser och dataformat för Libris och från och med januari 2015 kommer det underliggande dataformatet helt vara baserat på RDF/JSON-LD, och länkade data (Kadesjö, 2014). KB genomför förändringarna för att göra katalogen bättre anpassad till den digitala utvecklingen med e-resurser, online-kataloger och semantisk webb. Framför allt ser man att RDF ger ett helt nytt formatoberoende, där man enkelt kan ta hänsyn till nya format och standarder när de dyker upp. Dessutom möjliggörs på ett naturligt sätt länkning mellan titlar, författare och versioner m.m., vilket även kommer underlätta anpassningar till de nya katalogiseringsreglerna RDA (Resource Description and Access) som Sveriges bibliotek ska börja tillämpa. Sammantaget leder användningen av RDF/länkade data till betydligt bättre framtida möjligheter att på ett enkelt sätt kunna bygga nya tjänster för sökning och interaktion med innehållet, både internt men även för externa aktörer. Företag, som exempelvis Google, har sitt fokus på en massmarknad (vanliga användare) medan INSPIRE har sitt fokus på professionella användare. De standarder som en NSDI (Nationell infrastruktur för geodata) baseras på är också ganska komplexa och användningen av geoportaler är begränsad hos den breda allmänheten. Google arbetar därför på att utveckla ett kartgalleri (Google, 2014), ungefärligen motsvarande YouTube för kartor (nyttoeffekt 3) (Parsons, 2014). Dessa kartor kan naturligtvis vara länkade med andra uppgifter genom RDF, men det är inte Google s primära syfte i dagsläget. Det 17

innebär således att RDF inte behöver vara den enda strategin för att publicera geografisk information på massmarknaden. Geonovum från Holland redovisar dock andra erfarenheter. De anser att fokus allt mer ändras från sökning och nedladdning av hela datamängder till sökning och access till enskilda objekt (Janssen, 2014). En sådan utveckling kräver högre förståelse för varandras data (nyttoeffekt 1) och möjlighet att tekniskt identifiera och peka på enskilda dataelement snarare än hela datamängder. InGeoCloudS är ett nyligen avslutat EU-projekt som har utvecklat en självbetjänande tjänst för publicering av geodata, främst då geologisk information, på Internet (InGeoCloudS, 2014). Projektet baseras på länkade data och molntjänster och det finns exportmöjligheter till INSPIRE. Man har exempelvis utvecklat en Kriging-tjänst som följer OGC:s WPS-standard. Indata hämtas från en Triple-store via SPARQL. Data ligger lagrade som datamängder, exempelvis i MIME eller XML. Orsaken till denna design är att man vill kunna skapa länkar mellan heterogena men semi-strukturerade datamängder. En datamängd kan bestå av flera företeelser eller enskilda och information om konverteringsmöjligheter kan länkas till datamängderna. Projektet redovisar också flera andra exempel som bygger på liknande arbetssätt. De fördelar man ser med denna design är att man möjliggör länkning med andra datamängder, även icke-geografiska, man får en enhetlig miljö för att komma åt data och man har flexibla exportmöjligheter (Nyttoeffekten är effektivare datahantering). Inom ramen för projektet Länkade öppna data i Sverige - Portal och nationell statistik (finansierat av Vinnova inom ramen för den första Öppna data-utlysningen) genomförde SCB ett pilotprojekt där man testade att publicera två mindre datamängder i RDF, varav den ena även är länkad till externa källor (Linköpings Universitet, 2014). Motiven för att titta närmare på länkade data var både interna och externa, dvs. dels att få en smidig hantering internt av de data som ska publiceras som öppna data, och data där SCB enligt sitt myndighetsuppdrag ska tillhandahålla uppdaterad högkvalitativ information, samt dels att tillhandahålla informationen på ett standardiserat vis för att underlätta för datakonsumenterna och för att förekomma framtida krav på publicering i RDF-format, t ex från organisationer på EU-nivå. Inom pilotprojektet publicerades två datamängder som tillhör SCBs klassificeringsdatabas som RDF, nämligen SNI-2007 (se http://data.scb.se/terms/sni/all för en ingång till toppkategorierna) och förteckningen av län, kommuner och församlingar (se http://data.scb.se/terms/lkf/01 för ett exempel som representerar Stockholms län), Bägge dessa datamängder är centrala för att beskriva metadata för SCBs statistik. Valet föll på just dessa data eftersom SCB har ett myndighetsansvar att underhålla just dessa basdata, samt att nyttan för andra skulle kunna vara betydande om man slipper underhålla egna interna listor (nyttoeffekt 2, samt effektivare datahantering). Ett annat exempel på observerat värdeskapande utgörs av Nobel Media AB. De förvaltar bland annat den officiella webbplatsen om nobelpris och nobelpristagare. Webbplatsen innehåller både lättillgänglig och fördjupande information i form av fakta, texter och bilder som går ända tillbaka till de första nobelprisen år 1901. Trots att Nobel Media AB lägger ner mycket tid och engagemang på att förmedla information kring nobelprisen, kan man inte själva ge en komplett bild av sammanhangen. Genom att länka till berikande information i andra datakällor, har kvalitén på webbplatsen förbättrats avsevärt (nyttoeffekt 2, samt höjd kvalitet på egen webbplats). 18

KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Kritiska framgångsfaktorer är faktorer som är viktiga att beakta för att ett projekt skall lyckas. Genom att identifiera de kritiska framgångsfaktorerna kan man således bättre specificera de operationella mål som implementeringsprojektet skall uppnå, och se till att projektet fokuserar på dessa faktorer. De kritiska framgångsfaktorerna anger de kriterier som ska vara uppfyllda för att en ITlösning eller arbetsprocesser skall kunna vara operationella. Vid utformningen av ett projekt är det således viktigt att bedöma förutsättningarna för att dessa kriterier skall kunna uppfyllas och vilka åtgärder som krävs för detta. Ett av målen med den kommande nulägesanalysen är därmed att studera dessa förutsättningar på respektive pilotmyndighet. Genom att studera vilka förutsättningar det finns inom dagens organisation, och dagens sätt att tillhandahålla data vid myndigheten, kan problematiska områden identifieras och utmaningar där (öppna) länkade data kräver förändringar inom organisationen kommer upp till ytan. Samtidigt kan nyttor inom respektive område noteras. Följande kritiska framgångsfaktorer har identifierats Affärsmodeller - att klargöra vilka värden som länkade data skapar för den egna organisationen och för andra, samt utveckla en tydlig produktionsmodell och leveransmodell för länkade data. Persistenta ID - att utveckla en strategi för skapande och underhåll av persistenta ID (URI:er) för sina data, gärna kopplad till en nationellt samordnad strategi. Kvalitet, ägarskap och uppdatering - att klargöra ägarskap för data, vilket även medför kvalitetsansvar, och ansvar för att hålla data uppdaterat. Det är även viktigt att ha en strategi för att tydligt kommunicera kvalitetsaspekter och övriga förutsättningar såsom tjänstenivåer (SLA, Service Level Agreement) för data och tjänster till datakonsumenter. Upptäckbarhet av tredje part - att data görs enkelt upptäckbart av tredje part, så att data hittas av potentiella konsumenter och att data är enkla att förstå och därmed återanvända. Länkning - att data länkas ihop med andra auktoritativa källor, men att länkning som kan innebära kvalitetsproblem undviks. Dataåtkomst och licenser - att data är åtkomligt via webbtjänster, såsom SPARQL endpoints, med tydliga villkor och okomplicerade licenser. Standarder, vokabulär och ontologier - att data så långt det är möjligt tar hänsyn till, och är relaterat till, aktuella standarder, samt återanvänder väletablerade vokabulär och ontologier. Sekretess - att delar av data som är sekretessbelagt kan undantas från öppna datamängder, men finnas tillgängliga efter autentisering för behöriga användare/tjänster. Verktyg och infrastruktur - att det finns stabila och skalbara verktyg för att publicera och underhålla data, samt en intern infrastruktur som stödjer publiceringen. 19