Dagens program Workshop: Vallodling och grovfoder Alnarp 24 november 2005 Inledning Anders Herlin Förbättringar i grovfoderproduktionen stärker mjölkproduktionen - Lisa Germundsson, Skånemejerier Grovfodercentrum i Röbäcksdalen - Vad gör vi och vad kan vi göra i framtiden? - Lars Ericson, Grovfodercentrum, Norrländsk jordbruksvetenskap Kaffe Korta inlägg från intressenter Sydsvensk växtodling Christer Nilsson, VV Mjölkproduktion Christian Swensson, JBT/Svensk Mjölk Häst Anders Herlin, JBT Teknik- och utvecklingsfrågor - Torsten Hörndahl, JBT Frågor från rådgivningen Skånesemin Växtmaterial och odling Ingemar Nilsson, Svalöf Weibull 11.15 Grupparbete och diskussion. Hur går vi vidare? 12.30 Lunch på Alnarps restaurangen Varför? Angelägna frågor Ständiga förändringar Komplexa problem Helhetsbedömning förutsätter kunskap om detaljer Odlingsskillnader värdering - analyser Stor animalieproduktion i Södra Sverige QA Framtid? Samarbete - samordningsvinster Alnarp Skara Uppsala Umeå Frågor Idéer för vidare forskning? Projekt att samarbeta om? Finansiering? Samarbete med företag och forskningscentra? 1
Förändrad marknadssituation Vallodling och grovfoder - forskning och utveckling Workshop Alnarp 2005 11 24 Lågpriskedjornas intåg Borgfreden slut Handeln tänker EMV MTR Ökad konkurrens kräver konkurrenskraftig mjölkproduktion Grovfoder viktig del i mjölkproducentens kostnadsmassa 9% 3% Ökad konkurrens kräver konkurrenskraftig mjölkproduktion Grovfoderodling - potential för effektivisering och kostnadssänkning?! 17% 9% 38% Foder Arbete Byggnad Rekrytering Semin & kontroll Diverse Grovfoderforskning/utveckling historiskt förbisedd? 24% * Grovfoderkostnaden är ca 35-45% av den totala foderkostnaden * I rekryteringskostnaden är intäkten för slaktkon inräknad Ökad konkurrens kräver konkurrenskraftig mjölkproduktion Några tillämpningsförslag Ökad konkurrens kräver konkurrenskraftig mjölkproduktion Hur ser morgondagens kraftfoder ut? GMO? Soja/raps Fjärrodlat/Närodlat Lokala och regionala biprodukter Egna kraftfoderblandningar => Rätt grovfoder till morgondagens kraftfoder! 1
Ökad konkurrens kräver konkurrenskraftig mjölkproduktion Specifika sydsvenska frågeställningar: Sortval Majs Odlingssäsong Bete 4 månader m fl Ökad konkurrens kräver konkurrenskraftig mjölkproduktion Nya former för grovfoderodling när lantbruksstrukturen utvecklas: Ex: ökad specialisering => Betala för fodret efter kg mjölk??!! Ökad konkurrens kräver konkurrenskraftig mjölkproduktion Sist men inte minst. Hur når vi ut med vår ökade kunskap?! Forskning och utveckling behöver kunna hjälpa bonden i praktiken. Planera för detta i tidigt skede! 2
Grovfodercentrum i Röbäcksdalen - Vad gör vi och vad kan vi göra i framtiden? Grovfodercentrum En satsning som initierades på hög nivå! (c:a 4000 m ö h) Lars Ericson Grovfodercentrum 7 Disputerade forskare (Tre högre tjänster) 6 Forskare 5 Doktorander Forskningsområden: Odling 1.Modellering av skörd och foderkvalitet 2.Kvävedynamik och kvävefixering 3.Växtnäring 4.Växtsjukdomar 5.Odlingsteknik 6.Ekologisk odling 7.Populationsdynamik i klövervallar Utfodring 1.Foderkvalitet 2.Konservering 3.Utnyttjande 4.Produktkvalitet 5.Ekologisk produktion Mjölkproduktion baserad på vallfoder, 90 kor, Avkastning 10 000 ECM Fårproduktion,, 50 tackor + rekrytering (100 lamm) 300 ha åker för foderproduktion och fältförsök Forskningsstationer i Offer, Ås och Öjebyn Kväveutnyttjande Växtsjukdomar Odling Tillväxtmodeller Sorter Karakterisering In vitro gas CNCPS Konsumtion Stallförsök Ensileringsstudier Proteingrödor Produktion Helsäd Produktkvalitet Näringsinnehåll Ät dig frisk Hälsa Konsumtionsindex (KI), effekt av smältbarhet, total syra- och ammoniuminnehåll på konsumtionen av gräsensilage Detta är ett bra ensilage! VOS Syror (*) Ammonium-N KI g/kg TS g/kg N 85 40 30 106 85 80 60 100 85 120 120 92 79 40 30 95 79 80 60 89 79 120 120 80 (*) mjölksyra + VFA (ättiksyra + propionsyra + smörsyra) Botanisk sammansättning 30-40% klöver Torrsubstanshalt Mer än 30 % ME Mer än 11,0 MJ Rp 130 160 g/kg TS ph 4,0 4,5 NDF 475-525 g/kg TS beroende på växtmaterial EFD 50 56 NH 4 - N mindre än 60g/kg total N Socker mer än 100 g/kg TS Totala syror 60-80 g/kg TS Mjölksyra 45-60 g/kg TS VFA mindre än 20% av totala syror efter Martinsson 1
Näringsinnehåll i ensilage (timotej) skördat vid olika tidpunkter % NDFD T-max R-max MJ/kg ts RP g/kg ts NDF g/kg ts Skördedatum ts g/kg NDF (h) (h -1 ) 16/6 31,8 11,9 170 478 893 7,68 0,130 20/6 25,8 11,4 137 541 851 7,80 0,128 26/6 26,2 10,6 114 597 771 8,53 0,115 Grazemore Research Project 2002-2004 http://www.arini.co.uk/grazemore/ 300 Konsumtionsförmågan hos växande Lamm.. 250 20/6 16/6 Skördedatum Lamm 200 26/6 ts NDF tillväxt 16/6 1,27 588 152 150 20/6 26/6 signifikans 1,03 0,84 *** 538 488 ** 124 76 *** 100 ml gas / g org.subst. 50 0 0 20 40 60 80 2005 Mårten Hetta Grazemore DSS 1.0 Princip lösning 2005 Mårten Hetta Tid timmar Pågående doktorandprojekt Organiskt kväve som kvävekälla för växter Sandra Jämtgård Studier av klöverröta Helena Öhberg Biologisk kvävefixering och kvävedynamik vid odling av klöver Georg Carlsson (disputerat september 2005) Proteinförsörjning hos idisslare särskilt vid användning av ärtor Tomas Rondahl Helsäd som kompletteringsfoder till idisslare Johanna Wallsten Vallfoder fyller mjölk och kött med nyttigheter (CLA och PUFA) Katarina Arvidsson Utveckla världens nordligaste jordbruk Uthålligt och bärkraftigt jordbruk i enlighet med konsumenternas behov och önskemål Kvalitetssäkring i hela produktionskedjan Bättre råvaror till förädlingsindustrin Främja kretsloppssamhället Utveckla växtmaterial för vårt klimat Finansiärer (milj kr) Norrmejerier (1,26) MILKO (1,26) Sveriges köttbönder (0,15) Svenska lantmännen, växtodlingsdiv. (0,24) Norrbottens lantmän (0,09) SLU (1,5) Avtalstid 2003 01 01 2005 12 31 Tidigare avtal 1997 1999 och 2000 2002 Nytt avtal för 2006-2008 skrivs på i november Medlen fördelas av en styrgrupp med representanter för finansiärerna 2
Grundutbildning Odling och utfodring av vallfoder i norra Sverige (5p) Vallfoder i norra Sverige, fortsättningskurs (5p) Ekologisk produktion, norra Skandinavien (5p) Odling av växter till livsmedel (5p) Samverkansprojekt 2005 Mål SLUs och NL-fakultetens satsningar inom grovfoderområdet blir väl kända i det omgivande samhället. Grovfodercentrum är den naturliga samarbetspartnern i Sverige för nationella och internationella forsknings- och utvecklingsprojekt inom grovfoderområdet. Seminarier och konferenser Grovfoder som produktionsmedel och dess betydelse för livsmiljön. (8 november 2005) Regional konferens, 2 mars 2006 "Hot och möjligheter för den svenska mjölkproduktionen baserad på grovfoder - Sveriges plats i en globalt expanderande mejerisektor". (april/maj 2006) Nytt forskningsstall februari 2006 Framtidsfrågor Konsumtion av grovfoder 120 mjölkkor Hälften kallt hälften varmt 60 kor för intensiva försök Besöksvänlig - ökad lokal foderproduktion - bättre utnyttja idisslarens kapacitet - kompletteringsfoder - foderkvalitet/foderkonservering; skördetidsprognoser/foderanalyser 3
Framtidsfrågor Grovfoder och miljön - extern miljöpåverkan - landskap och biodiversitet Framtidsfrågor Produktkvalitet - samband foder produktkvalitet - samband hälsa - produktkvalitet Framtidsfrågor Samverkan - inom SLU - med näring och försöksverksamhet - internationellt 4
Vad väljer kon? Välj vallen Välj vallen Hygieniskt foder Lyckad ensilering Smakligt foder Klöver!! Spätt Högt energivärde och relativt lågt NDF-värde 11 MJ/kg ts, 450 500 gram NDF/ kg ts 14% - 15% råprotein Vad säger mjölkproducenten!? Inte för många skördar. Jämför majs Långt skördefönster Samma innehåll hela tiden 1:a, 2:a,3:e, 4:e..skörd Vallodling Etablering/vallfrö Skador/utvintring Bekämpning Gödsling Skördeteknik Avkastning Foder Bete Lagring/konservering Foderhygien Målsättning Kvalitet Mängd Kostnad Ekonomi Kostnad vallfoder? Kostnad övriga grödor? Kostnad övriga foder? Optimera! Målsättning Kvalitet (näring+hygien) Mängd Kostnad Kostnad vallfoder Kostnad övriga foder Kostnad övriga grödor Avkastningsberäkning Foderplan Bete Vatten Staket Gödsling Etablering Bekämpning Planering Fröblandning Putsning Parasiter Etablering Fröblandning Skyddsgröda Innehåll vallrådgivning Liggtid Antal skördar Skördetidpunkt Bevattning Gödsling Kväve Kalium Svavel Magnesium Fosfor Stallgödsel När, Var, Hur, Vilken Foderhygien Bekämpning ogräs Bekämpning svamp Analyser Utvintring Körskador Viltskador Skördeteknik Stubbhöjd Tyngd på balk Crimp, vals Bredsprida Lufta Hacka, snitta Rundbal, fälthack, hackvagn Fältförluster Lagring Torn, plan, limpa, korv, rundbal Lagertjocklek Packningsvikt Plasta på fält eller hemma Plastkvalitet Antal lager plast Täckningsmaterial ovan plast Fågelskydd Tillsatsmedel Foderhygien Lagringsförluster Påverkan konsumtion Mer närodlade kraftfoder? Vad betyder det för vallen? Jämfört med soja och majsgluten har de närodlat kraftfoder Mindre mängd protein Snabbare nedbrytning av protein i våmmen Snabbare nedbrytning av stärkelse Undantag majsstärkelse 1
NorFor Plan Översikt av NorFor Plan Foderstatsplanering och optimering Ersätter dagens system Utvecklat utifrån vårt nuvarande AAT/PBVsystem Beskriver fodrets nedbrytning i olika delar av mag-/tarmkanalen Strukturvärde (Tuggningstid) Indata Foderuppgifter (näringsämnen och partikelstorlek) Djuruppgifter (vikt, ras, laktationsstadium etc) Mag-/tarmkanal och intermediär metabolism Beräkning av kons näringstillförsel Foderintag (Fodrets fyllnadsvärde) Utdata Foderstatens näringsvärde (energi, protein, PBV etc), beräknad mjölk- och proteinproduktion, fodrets uppehållstid i vommen, mm. NorFor Plan beräknar: Fodermedlens smältbarhet Energitillförsel och energibalans AAT PBV Mängden stärkelse till tunntarmen Skattat foderintag Mängden kväve i mjölk, kött, träck och urin Vad är nytt med NorFor Plan? Enskilda fodermedel saknar fasta energi- och AAT-värden Foderstatens näringsinnehåll varierar med foderintag och foderstatens sammansättning Nya foderfraktioner Samma begrepp men nya beräkningar Nettoenergi Beräkning av foderintag Värdering av fysisk struktur Nya foderfraktioner Mer detaljerad uppdelning av protein, NDF och stärkelse Jäsningsprodukter och ammoniakkväve i ensilage Nedbrytningshastighet i vommen Fettsyror Mjölksyra Flyktiga fettsyror Lösligt Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart Fodrets kemiska fraktionering Aska Råfett Restfraktion Socker Fermentationsprodukter Stärkelse Råprotein NDF Löslig Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbart Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart Ammoniakbundet kväve Aminosyrainnehåll 2
Fraktionering av stärkelse, råprotein och NDF Löslig fraktion (s) - Snabbt tillgänglig för djuret - Försvinner från nylonpåsen vid tvättning Potentiellt nedbrytbar fraktion (pd) - Kan brytas ner i vommen - Mängden som bryts ner beror av nedbrytningshastighet och passagehastighet Osmältbar fraktion (i) - Passerar osmält genom djuret Mikrobiell effektivitet i foderstat med 7 kg ts kraftfoder och varierad grovfodermängd Gram mikrob-rp/kg våmsmält OS 200 160 120 80 40 0 MiEff-påverkan av grovfoderandel: +12 g MiEff-påverkan av tsintag: +48 g 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Kg ts grovfoder Jäsningsprodukter i ensilage Kan sänka foderintaget Utnyttjas sämre av mikroberna än kolhydrater Påverkar AAT-värdet 3
Krav på hästen hästens krav Grovfoder till häst Anders Herlin Grovfoder-omvandlare men Andra krav än en mjölkko! Problem relaterade till grovfoder och bete Hästens krav Näringskvalitet Råprotein / Energienhet Avelshästar Övriga Energinivå typ av häst? Mineralbalans Ca, P, K, Mg. CAB Hygienisk kvalitet Lägre konsumtion ------ dödlig utgång Aerob hållbarhet Energi - TS - Smaklighet Konsumtion WHC påverkan på levande vikt Kolhydrater: struktur/fiberkvalitet? glukaner? Grödor - Sorter - Skördetidpunkter Gräs blandningar nya sorter - odling? Kombinera hög energi med relativt låg proteinhalt Lusern bra komplement Påverkan på prestation??? Betesfrågor Helsäd Samensilering Övriga grödor Foderhygien Bete inte bara semester Mögelsvamp Lagringsstabilitet Allmän Hygien Botulism??? Prestations hästar kan beta! 1
Utfodringsbetingade sjukdomar Fång Kolik Urkalkning av skelett Förgiftningar Tillväxtstörningar i skelettet på unghästar Feta hästar Magra hästar Foderstrupsförstoppning Korsförlamning Hosta Magsår Vision - häst Vallfoder för prestation många dimensioner - både konserverat och bete Problemen: Botulism Fång Mag/tarm funktion Beteende Konsumtion Grässjuka Travare i full tävlingskondition - fri tillgång till högkvalitativt vallfoder (får bara lite kraftfoder) 2
Vågönes * SW Vall * Lännäs * Röbäcksdalen Alnarp 2005.11.24 * Björke * Haga * Kjölbäck * Bjertorp * Svalöv * Hakiala * Jelgava Förädling Förädling SW är det enda växtförädlingsföretag som har en riktad förädling för Sverige och den nordiska marknaden. Dagslängdsanpassning och vinterhärdighet är avgörande Röbäcksdalen Lännäs Haga Bjertorp Viken Kölbäck Landskrona Egen förädling av gräs och baljväxter Uthållighet, återväxtförmåga, fröavkastning, kvalitet, avkastning Samarbete med andra sortföreträdare Unik provning av sortmaterial Svalöv Vall Vall Grödor Foderväxter och grönytefrö Marknader Sverige, Norden, Kanada, Baltikum, Polen Förädling i Sverige Svalöv: Foderväxter: rödklöver, vitklöver, lusern, timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs, rajsvingel, rörsvingel och Wester woldiskt rajgräs Grönyteväxter. Rödsvingel, alla typer Ängsgröe och eng. Rajgräs Lännäs: Foderväxter rödklöver, ängssvingel och timotej 1
Marknad - utveckling Vallfröblandningsförsök Odlingstekniskaförsök Externa försök ex Agroväst, Hamre, Animaliebältet, Skåne Vi jobbar med större valldagar på våra gårdar Marknad-utveckling Nötcenter Viken Vallcenter Viken En central plats i vårt vallarbete helhetsvärde vallfoderförsök Samarbetsprojekt med SLU Umeå Kvalitetsprojekt Vi producerar information i form av Sortmapp,Vallaktuellt, Växtodlaren, Ordlista, Hemsida, Valldatabas - Ängssvingel Intensivt + Eng.rajgräs + Vitklöver Slåtter Vallfröblandnings strategi Norrland + Härdighet Gräs SW 932 Timotej Ängssvingel Rödklöver Bete +Eng.rajgräs +Vitklöver +Ängsgröe + Rödsvingel -Klöver Hundäxing + Lusern Gotland Rajsvingel Hybridrajgräs 1- årig Intensiv vall Komplement Majs Vallcenter Viken Svalöf Weibull utvecklar vallodlingen genom Foderförsök Fältförsök Demonstrationer Praktisk odling Vallfoderförsök Skillnader mellan olika arters kvalitet. Skillnader vad gäller olika sorters kvalitet. Skillnadader i kvalitet mellan olika skördar men även variation inom delskörd. Vallfröblandningsförsök Marknadsblandningar och testblandningar Nya arter och sorter testas. Olika N-nivåer. Flera delskördar och skörde år. Avkastning och Kvalitet. 2
Gräsarter vilken är bäst Försöksdesign Hypotes Ragnar, Grindstad och Helmer ger samma produktion med identiska foderstater. Eventuella skillnader är ett resultat av kvalitetsskillnader som vi i dagsläget har svårt att mäta. Tre olika gräs Ragnar timotej (hög kvalitet), Grindstad timotej (odlingsmässigt n:o 1) och Helmer engelskt rajgräs. Tre NDF-nivåer 32, 34, 36 % NDF, med identiska nivåer av strukturskapande fiber Avkastning, kg mjölk Fetthalt 43,5 43 42,5 42 41,5 41 40,5 40 31 32 33 34 35 36 37 Fiberhalt, NDF % av ts Ragnar Grindstad Helmer 4,2 4,1 4 3,9 3,8 3,7 3,6 3,5 30 32 34 36 38 Ragnar Grindstad Helmer Fiberhalt, NDF % av ts Protein, % Avkastning, kg ECM 3,6 3,55 45 44 3,5 3,45 3,4 3,35 Ragnar Grindstad Helmer 43 42 41 Ragnar Grindstad Helmer 3,3 30 32 34 36 38 Fiberhalt, % NDF av ts 40 30 32 34 36 38 Fiberhalt, NDF % av ts 3
Kommande vallfoderförsök 05/06,06/07 Kvalitets jämförelse mellan engelsktrajgräs och rajsvingel (Helmer och Felopa) Majs försök Jämförelse mellan första skörd och tredje skörd med likvärdiga analyser Kvalitets test SW 944 och SW 947 (06/ 07) Vallfodrets utveckling Framtidens råvaror för kraftfoder Intensivt Extensivt (Timotej- Rajsvingel) Kvalitet-kvalitetsmått- jämna skördar Norr-sydlig gräns för engelskt rajgräs Timotej i tre skördesystem Ängssvingel vara eller icke vara Rörsvingel Olika typer-tidigheter inom arter -skördefönster Sockerhalt Tidig Klöver Majs Jordbrukspolitik 4