Broskolans röda tråd i So-ämnen

Relevanta dokument
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Broskolans röda tråd i Svenska

Introduktion till tidningsprojektet

Religion Livsfrågor och etik

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursplan för SH Samhällskunskap A

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Religionskunskap. Syfte

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Mål att sträva mot. Hämtat ur Grundskolans kursplaner och betygskriterier år 2000 reviderad version 2008

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Broskolans. röda tråd i Slöjd

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Förslag den 25 september Geografi

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Kravnivåer som eleven skall ha uppnått vid avslutad årskurs. Eleven. 1 skall känna till sin närmiljö skall kunna förstå och använda en enkel karta

Samhällskunskap Demokrati

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Övergripande planering Reviderad:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Centralt innehåll årskurs 7-9

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

samhällskunskap Syfte

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Syfte och mål med kursen

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige.

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionskunskap. Ämnets syfte

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Förslag den 25 september Samhällskunskap

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Broskolans röda tråd i Bild

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Transkript:

Broskolans röda tråd i So-ämnen Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta uttrycks i strävansmålen. I detta häfte beskriver vi en möjlig väg för våra elever att nå dessa mål. Reviderad 2008-08-19

GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett samhällsorienterande perspektiv, utgör tillsammans med kursplanerna för de olika ämnena en helhet vars delar skall stödja och komplettera varandra. De olika delarna bildar tillsammans det nationella uppdraget för utbildningen i de samhällsorienterande ämnena. I den gemensamma texten behandlas ämnenas gemensamma innehållsliga perspektiv, vad som utmärker processen vid arbete med frågor inom perspektivet och den handlingsberedskap som avses bli effekt av utbildningen. Texten för varje enskilt samhällsorienterande ämne utgör en fördjupning av den gemensamma so-texten utifrån det enskilda ämnets aspekt och specifika innehåll. Studier inom det samhällsorienterande kunskapsområdet skall kopplas samman med kunskaper och uttrycksformer inom skolans andra ämnen. Ämnenas syfte och roll i utbildningen Kunskaperna inom det samhällsorienterande området ger eleven möjlighet att se omgivningen i relation till sig själv och att förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs. hur individen formar sin värld och formas av världen. Kunskaperna skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling. Huvuduppgiften för de samhällsorienterande ämnena är att utveckla elevens kunskaper om människan och hennes verksamheter samt om förändringar i landskapet och i samhället på skilda platser och under skilda tider. Syftet är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald. Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven undersöker och förstår samhälleliga samband och sammanhang i nutid och förfluten tid samt reflekterar över vad dessa kan innebära för framtiden, förstår centrala begrepp som gör det möjligt att på ett självständigt sätt söka, bilda och använda kunskap om samhällsfrågor, utvecklar sin förmåga att använda olika informationskällor och ett kritiskt förhållningssätt till dessa, utvecklar en tilltro till sin egen förmåga att påverka och en vilja att hävda demokratiska värden samt blir förtrogen med sina rättigheter och skyldigheter som medborgare i ett demokratiskt samhälle, deltar aktivt i samhällsliv och samhällsutveckling samt tar ansvar för livsmiljön, förvärvar insikter om hur såväl naturgivna och materiella förutsättningar som centrala idéer och livsåskådningar format och formar samhällen,

utvecklar förståelse av grundläggande existentiella och etiska synsätt och kan använda sin förståelse vid egna ställningstaganden, utvecklar kunskap om och förmåga till inlevelse i olika livsmönster och ser orsaker till variation i tid och rum men även det gemensamma i olika kulturer, utvecklar respekt för andra människors ställningstaganden men uppmärksammar och tar avstånd från sådana som innebär förtryck och kränkningar, gör det till en vana att i sitt handlande ta hänsyn till allas lika värde och rättigheter, oberoende av exempelvis kön, klass och etnisk tillhörighet, utvecklar förmåga att se konsekvenser av sina och andras ställningstaganden och handlingar, utvecklar förståelse för ekologiska sammanhang och olika sätt att fördela och använda resurser, utvecklar förståelse för hur verksamheter och kulturer avspeglas i och påverkas av konst, litteratur och musik.

DEMOKRATI - Eleven skall känna till och kunna resonera kring grundtankar i ett demokratiskt system och praktisera demokrati i vardaglig handling Fsk: Kunna berätta sina tankar, lyssna på varandra. År1: Veta hur ett klassråd är organiserat d vs vem som gör vad. År2. Kunna framföra egna åsikter och respektera andras. Kunna vara med och fatta beslut samt vara med och diskutera olika frågor som rör dig själv och din närmiljö. År3: Känna till barns rättigheter och skyldigheter i närsamhället och i jämförelse med andra länder. Diskutera: vem som bestämmer vad med fokus på närmiljön (ex polis, skola, hemma, könsperspektiv) År4: Diskutera vem som bestämmer vad med fokus på omvärlden (ex val, partier, könsperspektiv). Diskutera skillnaden mellan demokrati och diktatur. År5: Kunna beskriva hur människan förr och nu har påverkat demokratiska processer, i Sverige och i jämförelse med andra länder. Eleven skall förstå grundläggande begrepp och företeelser i ett demokratiskt system och kunna problematisera demokratiska förhållningssätt i vardagen År 6: Känna till innebörden av demokrati, diktatur och kunna resonera kring detta. Känna till svens säkerhets och utrikespolitik ur ett historiskt och nutida perspektiv, samt organisationer som berör dessa områden, ex EU, FN, NATO, Rädda Barnen osv. Känna till de mänskliga rättigheterna och skyldigheterna och utifrån dessa kunna diskutera och resonera ditt och andras ställningstagande / åsikt. År 7-8: Känna till att det finns val och partier. Kunna uttrycka dina åsikter och känna till hur massmedia och reklam indirekt och direkt påverkar dig. Känna till hur Sverige styrs inom kommun, landsting och riksdag. Känna till hur de ekonomiska resurserna fördelas. Känna till demokratins historia ur ett genusperspektiv och från olika epoker och tider. Ha kunskap om Sveriges lagar och värderingar. År 9: Förstå demokratibegreppet i ett individuellt, lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Ha grundläggande kunskaper om hur Sverige styrs och hur samhället är uppbyggt. Ha kunskaper om internationella förhållanden och hur samarbete sker över gränserna. Känna till demokratins framväxt och alternativa samhällsskick som finns och har funnits. Känna till vilka faktorer som påverkat och påverkar Sveriges norm och rättssystem. Känna till kristendomens påverkan på det svenska samhället.

SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGAR - Eleven skall känna till händelser och förhållanden som format och formar närsamhället och dess miljö Fsk: Känna till sin närmaste omgivning och kunna berätta i någon form om sitt rum, sin familj och sitt hem År1: Känna till sin närmaste omgivning, sin närmiljö. Känna till årstider samt veta några enkla begrepp om klimat och väder. Kunna källsortera papper samt kompostera fruktrester. År2: känna till något om byns och socknens historia samt känna till närmiljöns läge på kartan och i universum. Känna till källsortering. År3: Känna till sin närmaste omgivning och kunna jämföra med andra miljöer, platser och tider. Känna till hur väder och klimat påverkar miljön. Kunna källsortera. År4: Känna till hur olika handlingar påverkar och har påverkat miljön. Känna till våra vanligaste miljösymboler. Känna till vad som händer i vår miljö då vi använder miljöfarliga produkter. År5: Känna till hur olika historiska händelser i Sverige och Norden har påverkat varandra. Känna till händelser och förhållanden som format och formar närsamhället. Känna till någon händelse som fått konsekvenser för vår miljö. Eleven skall kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem År 6: Känna till någon eller några historiska epoker och vad som var typiskt för dessa. År 7-8: Utifrån styrelseskick, organisation, religion, ekonomi, kultur och genusperspektiv kunna göra enkla jämförelser mellan dagens samhälle och tidigare epoker. Kunna göra enkla jämförelser mellan olika platser och länder. År 9: Ha insikt i hur stora samhälleliga förändringar har inverkat på människors livsvillkor. Känna till hur globaliseringen påverkar individen och samhället. Känna till hur den historiska utvecklingen har inverkat på dagens samhälle. Känna till hur propaganda, massmedier och reklam har påverkat och påverkar oss. Känna till hur politiska och ekonomiska beslut berör oss lokalt, nationellt och internationellt.

MÄNNISKANS VILLKOR FÖRR OCH NU - Eleven skall kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkor i andra miljöer och i olika tider Fsk: känna till sina egna livsvillkor, vad behövs för att må bra, kunna leva, traditioner. År1: Kunna samtala om hur vi skall vara mot varandra. Känna till sina egna livsvillkor, traditioner, hemförhållanden, hälsa och kunna diskutera följderna av detta. År2: Kunna samtala om hur vi skall vara mot varandra och konsekvenserna av vårt handlande. Känna till andra människors livsvillkor med fokus på vår närmiljö och nutid. År3: Känna till andra människors livsvillkor med fokus på närmiljön och i jämförelse med stad, land. År4: Känna till människors livsvillkor med fokus på närmiljön i jämförelse med andra länder och kulturer och i andra tider / epoker. Känna till hur naturfenomen påverkar människans livsvillkor. År5: Kunna undersöka människors livsvillkor på olika sätt samt sammanställa och redovisa dessa. Kunna diskutera hur vi kan förändra våra livsvillkor och vilka konsekvenser det får. Eleven skall känna till förutsättningar för, pröva antaganden om och jämföra människors livsvillkor förr och nu och i olika delar av världen Eleven skall förstå och kunna resonera kring möjligheter och svårigheter som uppstår i ett samhälle med kulturell mångfald Eleven skall kunna samtala om och bearbeta etiska, estetiska och existentiella frågor och förstå hur de kan vara beroende av tid och kultur År 6: Känna till olika religiösa och kulturella riter och symboler. Kunna samtala om viktiga livsfrågor och kunna se och respektera andras uppfattning. Kunna samtala kring dessa frågor utifrån konst, musik, litteratur, film och teater. Känna till samernas historia. År 7-8: Känna till vad som menas med etiska och existentiella frågor. Känna till hur dessa frågor varierar under olika tider och i olika kulturer t ex samer, inuiter, romer indianer. Kunna samtala kring dessa frågor utifrån konst, musik, litteratur, film och teater. Kunna reflektera kring viktiga livsfrågor och kunna uttrycka en åsikt. År 9: Känna till hur naturens inre och yttre krafter har format och formar landskapet och människors livsvillkor och levnadsvillkor. Känna till klimat och vegetationszonernas betydelse för människans livsvillkor. Ha kunskaper om världskartan och känna till viktiga namn och läges och storleksrelationer. Kunna dra slutsatser med hjälp av olika typer av kartor. Kunna redogöra för viktiga händelser och känna till personer, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder. Kunna resonera kring hur religion, genus och kulturella arv kan innebära möjligheter och svårigheter för oss att förstå och tolka omvärlden och andra kulturer, samt vilka konsekvenser vårt handlande får.

MILJÖ-,LIVS-,OCH SAMHÄLLSFRÅGOR - Eleven skall kunna samtala om viktiga livsfrågor som berör den enskilda individen och relationer mellan människor Fsk: Känna till olika traditioner. År1: Samtala och arbeta kring kristna seder och bruk. Samtala om enkla etniska frågor och problem såsom liv och död År2: Samtala om andra religioner och deras traditioner och i samtal jämföra de kristna traditionerna med varandra. År3: Kunna något om kristendomen och andra religioner och deras traditioner. Kunna samtala om hur synen på människors livsvillkor har sett ut och förändrats. År4: Känna till hur synen på människors livsvillkor har sett ut och förändrats under olika epoker och platser. År5: Kunna göra enkla jämförelser mellan människors livsvillkor och livsfrågor i jämförande mellan plats och tid och utifrån jämförelserna kunna samtala och göra egna ställningstaganden. Kunna samtala om etniska frågor och kunna motivera sina ställningstaganden. Eleven skall förstå och pröva ett ekologiskt tänkande och visa på konsekvenser av olika handlingsalternativ i miljö-, livs- och samhällsfrågor År 6: Förstå och pröva ett ekologiskt tänkande och konsekvenserna av olika handlingssätt med fokus på närsamhället. Veta om hur inre och yttre krafter påverkar jordytan. Känna till olika klimat och vegetationszoner i världen. År 7-8: Förstå och pröva ett ekologiskt tänkande och konsekvenserna av olika handlingsalternativ i ett globalt perspektiv. Kunna olika klimat och vegetationszoner i världen. Förstå vad som utgör resurser i naturen och kunna föra en diskussion om fördelningen av världens resurser och konsekvenserna av detta. År 9: Kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamhet. Kunna reflektera och diskutera hur vi kan påverka och..kunna diskutera om vad som krävs för att ett samhälle skall vara både ekologiskt och ekonomiskt hållbart.

INFORMATIONSÖKNING OCH REDOVISNING - Eleven skall kunna söka och bearbeta information samt göra sammanställningar för att belysa eller besvara frågor om människan och hennes verksamheter För att eleven skall kunna nå målet bör pedagogen använda sig av olika metoder och redskap. Eleven bör lära sig hantera atlas, kartbok, jordglob, lexikon, Internet och bibliotek. Eleven bör få uppleva saker med alla sina sinnen såsom genom drama, samtal, bilder, musik, idrott, studiebesök och exkursioner. Eleven skall även kunna läsa, skriva och formulera sig om samhället utifrån olika källor. Eleven skall kunna ur ett samhällsperspektiv söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera uppgifterna samt i olika uttrycksformer redovisa resultat och slutsatser. År 6: På egen hand kunna söka information ur olika källor. Tillsammans med andra kunna jämföra och sammanställa information. Kunna muntligt och skriftligt redovisa information. År 7-8: På egen hand kunna söka och jämföra information ur olika källor samt kunna sammanställa och redovisa dessa på olika sätt. År 9: Kunna söka information i olika källor och kunna granska, jämföra, värdera och välja ut information. Kunna redovisa på olika sätt.

Bedömningens inriktning Bedömningen gäller elevens förmåga att utveckla och tillämpa kunskaper om människan, hennes verksamheter och omvärld. Den skall ske med utgångspunkt dels i de för ämnena gemensamt utformade texterna, dels i texterna för respektive ämne. Elevens förmåga att utifrån sina kunskaper orientera sig i samhället och analysera skeenden såväl i förfluten tid som i nutid är en grund för bedömningen. Särskild vikt skall läggas vid förmågan att ur ett samhällsorienterande perspektiv uppfatta helheter och samband och vid förmågan att urskilja såväl likheter som skillnader i tid och rum. Bedömningen gäller också elevens förmåga att bearbeta information till egen kunskap. Elevens förmåga att orientera sig i olika informationsmiljöer och använda olika källor för att söka, samla, sovra och strukturera information utgör en del i detta, liksom elevens kritiskt granskande förhållningssätt vid analys av olika källors sanningshalt och relevans. Bedömningen skall vidare uppmärksamma elevens användning av sina kunskaper genom att i samtal, studier och handling ta stöd både i för ämnena relevanta begrepp och teorier och i sina egna tankar, känslor och erfarenheter.

Som din lärare ska jag tala om för dig vad du ska kunna för att nå ett visst mål. Som din lärare ska jag erbjuda dig rättvisande och ibland flera möjligheter att visa mig vad du kan. Som din lärare ska jag tala om för dig, vilka slutsatser om ditt kunnande, jag har dragit utifrån de underlag (=kriterier) som du har gett mig. Så här kan vi se att eleverna har nått målen: Ge utmaningar där eleven får visa på kunskaper i att söka, granska, värdera och jämföra fakta. Ge utmaningar där eleven får använda sina kunskaper i reflekterande sammanhang. Ge eleven utmaningar att visa på förståelse av sammanhang och att ta ställning i viktiga frågeställningar, genom diskussioner och argumentationer. Ge eleven många olika sätt att redovisa sin kunskap. Detta sker i olika arbetsformer: enskilt arbete, gruppuppgifter, längreeller kortare projektarbeten, diskussioner och demokratiska processer ( klassråd, elevråd m.m.).

Kvalitetsord och begrepp som förklarar bedömning i grundskolan G VG MVG Mål att uppnå Kunna beskriva Kunna använda Känna till Ha kunskap om Kunna redogöra Aktivt kunna delta Kunna göra sig förstådd Reflekterar Föreslår och genomför Göra bedömningar Förklarar och motiverar Jämför och finner särdrag...bidrar till utvärdering Planerar, utför och dokumenterar Formulerar och löser problem Visar säkerhet i sina bedömningar Hanterar oförutsedda situationer Tolkar och värderar Arbetar självständigt, målmedvetet och kreativt Uttrycker sig säkert och välformulerat Reflekterar och drar slutsatser