LKAB bygger 200 lägenheter i Gällivare och Malmberget, sid 9. www.lkabframtid.com. Vi måste överträffa kundens förväntningar

LKAB bygger 200 lägenheter i Gällivare och Malmberget, sid 9 Engagera er! Framtiden är nu. Gästkrönikör Elisabeth Landby SID 7 Nr 1 Februari 2010 www.lkabframtid.com Rök från pelletsverk blir renare Ny reningsprocess testas i Svappavaara. Sid 2 Därför heter det Gällivarehäng Sid 11 Marie-Helen Lehto lever en skarpladdad vardag i fronten. Laddat uppdrag mycket frihet Marie-Helen Lehto är en av 57 LKAB-anställda kvinnor som arbetar under jord i LKABs gruvor, Skakningarna både minskar och ökar Nya analyser visar att skakningarna i Malmberget på vissa områden har minskat markant, trots att de ökar i andra delar av samhället. Resultat område för område. Sid 8-9 hon upplever arbetet som laddare fritt och med ledigveckorna som en välkommen bonus. Sid 6-7 Vi måste överträffa kundens förväntningar LKABs nytillträdda vd Lars-Eric Aaro berättar i en stor intervju om strategin framåt - vi måste leverera en världsklassprodukt som överträffar kundens förväntningar - och om livet vid sidan om jobbet och varför det står en Volvo Duett i garaget. Sid 4-5 Låt magnetiten värma dina fötter Magnetit blir inte bara järn, nej, faktum är att magnetitens unika egenskaper gör att mineralen dyker upp där du kanske minst anar det. Som i ett par tofflor. Sid 6 Vinn signerad Luleå Hockey-matchtröja Sid 10 Tung trafik leds bort Södra infarten positiv för Kirunas trafik. Sid 2 LKABs Kalla och Hellner på Guldjakt Sid 10 Chatta om 2009 års resultat med Lars-Eric Aaro den 16 februari 16 februari kl 16-17 chatta med LKABs vd Lars-Eric Aaro direkt efter presskonferensen på www.lkabframtid.com

2 LKAB framtid Februari 2010 Februari 2010 LKAB framtid 3 LKAB trotsade krisen gjorde tvärtom Skyddsutrustning krävs för att titta in i kiln. Försök att rena rökgaser från kväveoxider SVAPPAVAARA Kväveoxidföreningar uppstår i pelletsverkens förbränningsprocess. Genom att spruta in urea i ugnen kan utsläppen nu minskas. Med LKABs ökade produktion de senaste åren har även kraven på rening ökat. De primära åtgärderna för att minska utsläppen av kväveoxider är processinterna och handlar om att optimera brännare och ugn eller att använda sig av alternativa bränslen. Det handlar först och främst om att bilda så lite kväveoxider som möjligt i processen. Men vi måste även titta på hur vi kan rena rökgaserna, säger Simon Töyrä, forskningsingenjör inom TFE. Bildar vatten Som parallellprojekt till UL- NOx, Ultra low NOx, har i slutet på 2009 en reningsmetod testats i Svappavaara, ett så kallat SNCR-försök. SNCR står för Selektiv icke-katalytisk reducering och handlar om att med urea och heta gaser bryta upp kväveoxidföreningarna och istället bilda kväve, vatten och syre. Daniel Marjavaara och Simon Töyrä är båda forskningsingenjörer inom TFE och delar på projektledaransvaret. Vi skjuter in urea i PH-zonen där oxidationen sker och urean fungerar som ett tvättmedel, säger Daniel Marjavaara. Lösa problemen Genom att mäta rökgaserna i skorstenarna får man ett resultat och mätningarna visar att Svappavaaraförsöket reducerar ungefär 15-20 procent av kväveoxiderna. Vi ska lösa problemen utifrån de förutsättningar som finns i processen, säger Simon Töyrä. När projekten har utvärderats och slutsatser har dragits om resultatet ska LKAB lägga fram rekommendationer om vilka kväveoxidsreducerande åtgärder som kan användas och var. Ett arbete som ska vara klart 31 december i år och då presenteras för miljödomstolen. KAJSA LINDMARK Jenny Stålnacke med sonen Terje tycker det är bra att så många långtradare försvinner från stan. Nu slipper Kiruna tung trafik tack vare ny infart Cirka 200 långtradare per dygn som ska till LKAB kör idag på E10:an genom Kiruna. Tack vare investeringen i nya Södra infarten leds nu den tunga trafiken om. Jättebra, konstaterar Jenny Stålnacke. I Järnvägsparken i Kiruna kommer Jenny Stålnacke promenerande med sonen Terje, ett år och fyra månader, i barnvagnen. På vägen bredvid parken dundrar långtradarna förbi med bara någon minuts mellanrum. Jättebra att de stora långtradarna försvinner, det är bara positivt, säger hon. Jenny Stålnacke bor på Järnvägsområdet alldeles intill väg ALLVARLIGT TALAT! E10 och promenerar oftast när hon ska någonstans i stan. Vi störs tack och lov inte så mycket inomhus av trafiken, men alldeles intill oss finns ett dagis och de barnen är ju ute mycket, så det måste vara skönt för dem om trafiken minskar, säger hon. Samhället avlastas Efter att ha passerat centrum på E10:an kör den tunga trafiken till LKAB idag in via Viscaria-viadukten vid sjön Luossajärvis norra ände. Den nya järnvägen som byggs gör att infarten måste avvecklas och flyttas. Från och med sommaren 2010 kommer tunga transporter och farligt gods att ledas in och ut via den nya så kallade Anders Furbeck ansvarig för LKABs del i samhällsomvandlingarna Vad ska ingå i gruvstadsparkerna? I Kiruna där det bara finns en enda stor malmkropp kommer gruvstadsparken att hamna mellan malmkroppen och stadens bebyggelse. Sedan rör sig parken bit för bit in mot sta- Södra infarten från Nikkaluoktavägen. Med den nya infarten avlastas samhället från påverkan av tung trafik. Både säkerheten och stadsmiljön förbättras, säger Victoria Aidanpää, projektledare på LKAB. LKAB kommer att se över vägvisningen längs E10 och ute i samhället tillsammans med Vägverket och kommunen för att vägleda den tunga trafiken till den nya infarten. Säkerheten viktig I planeringen för Södra infarten har synpunkter från många intressenter tagits med och påverkat val av tekniska lösningar och vägens placering. Vattenfall har åtgärdat kraftledningarna som korsar infarten och hänsyn har också tagits till den renflyttningsled som passerar i området. En skoterled passerar vägen och skoteröverfarter har projekterats i samråd med kommunen. Säkerheten är viktig och den nya infarten kommer att utrustas med en fjärrövervakad grind i anslutning till industriområdet. Vägen har projekterats enligt Vägverkets normer med en hastighetsstandard på 70 kilometer i timmen. Det innebär att vägen anläggs utifrån de krav som ställs på allmänna vägar med hänsyn till bland annat vägens plan- och profilstandard, släntlutningar och räckesutformning. den allteftersom markdeformationerna från gruvbrytningen fortskrider. I Malmberget är det besvärligare. Där finns flera malmkroppar i närheten av bebyggelsen, och man kan bo väldigt nära gruvbrytningen utan att ha ett hus som hamnar i gruvans väg. Från LKABs sida inser vi att det här är problematiskt, men lagstiftningen ger oss ingen enkel lösning på situationen. Tillsammans med Gällivare kommun diskuterar vi hur läget kan hanteras. Det är många svåra frågor som vi försöker finna svaren på, t ex: Är det möjligt att erbjuda en frivillig gruvstadspark? Var bör i så fall gränsen för en frivillig gruvstadspark gå? Vad gör man om bara hälften av husägarna inom det området vill flytta har man förvärrat situationen då genom att skapa ett antal ödetomter istället för en park? Och hur ska kommunen klara vatten- och elförsörjning till kvarvarande boende om den blir stående med överdimensionerad infrastruktur? LULEÅ 2009 måste ha varit ett hisnande år för vilken ekonomidirektör som helst. För Leif Boström på LKAB var det som att hoppa bungyjump: Det var skrämmande att uppleva hur det kunde gå så fort från full fart framåt till tvärstopp. LKABs historiskt sett mest turbulenta år sett ur ett ekonomiskt perspektiv håller på att summeras. 2009, ett år som präglades av en global ekonomisk härdsmälta som världen aldrig tidigare upplevt. LKABs ekonomidirektör Leif Boström kan bara konstatera faktum: Det har varit ett år som har präglats av stor förändring. Efter flera år med fantastisk utveckling av både produktionsvolymer och ekonomiska marginaler blev det tvärstopp. Mest skrämmande var att det gick så fort. Andra halvåret gick det sedan upp lika fort, men man blir ju fundersam Kan det hända igen? Det gäller verkligen att vara flexibel. Gjorde tvärtom Boström kan konstatera att LKAB tack vare sin finansiella styrka hade möjlighet att agera irrationellt i krisens stund. Vi kunde bygga upp lager och arbeta med kostnadseffektivitet parallellt. Vi arbetade för att ta en månad i taget. Vi insåg att det var en onaturlig situation, världen behöver ju stål. Så vi valde att tro på att marknaden skulle vakna. Och så blev det. Och då stod vi kvar med vår personal intakt och hade fulla lager. Vi kunde vara flexibla, när alla ekonomiska teorier egentligen säger motsatsen, att man i lågkonjunkturen givetvis ska minimera sina lager Vi gjorde tvärtom. Ombildade bolaget Krisen på marknaden synliggjorde ett annat problem, med de tagna investeringsplanerna När börjar det hända något konkret med gruvstadsparkerna, så man kan se skillnad i praktiken? I Kiruna kommer det att ske om några år, när t ex kvarteret Ullspiran och LKABs bolagshotell måste börja tömmas och ersättas av park. I Malmberget gnuggar vi geniknölarna tillsammans med kommunen för fulla muggar och hoppas kunna presentera någon form av lösning under 2010. 2009 var på många sätt ett skrämmande år, anser Leif Boström, ekonomidirektör LKAB. Foto: Anders Alm på 20 miljarder och ett negativt kassaflöde behövde bolagsledningen agera för att säkerställa framtida finansiering. Det hölls en extra bolagsstämma och LKAB ombildades till ett så kallat publikt bolag: Helt enkelt för att kunna låna upp pengar på marknaden om det krävdes, vi har aldrig varit i den situationen tidigare att det behovet varit aktuellt. Vad har ni lärt er av det som hände under 2009? MALMBANAN Rekordtransporter längs Malmbanan samtidigt som energiförbrukningen minskar med en tredjedel. Hjälten: De nya IORE-loken. Vecka 50 slogs nytt rekord för transporter med 579 291 ton färdiga produkter, vilket motsvarar ett årstempo på över 30 miljoner ton. Trots att malmtransporterna ökar minskar energiförbrukningen. Göran Heikkilä, logistikchef, LKAB, förklarar: Genom att köra långa tåg i stället för korta sparar LKAB 6 procent energi per transporterat ton. Genom att byta ut de gamla DM3-loken mot IORE som har energiåtermatning vid Snabbheten i marknaden. Att det kan gå fort i konjunktursvängningarna. Vi terminsäkrar i dollar för att skydda oss till en del, men det viktigaste är att hela tiden jobba för att bli än mer flexibel och att hela tiden se över kostnaderna. Mer flexibla I början på 2008 steg prisnivån på järnmalm med 85 procent, nu är det råvarubrist på marknaden, kan inte priset stiga igen nu? Eftersom efterfrågan är stor nu finns det möjligheter att priserna går upp. En stark indikator på temperaturen på marknaden är spotpriset på järnmalm i Asien. Men det viktigaste för oss nu är att fokusera på att hålla uppe volymerna. Om Europa som är vår hemmamarknad sviktar igen måste vi vara mer flexibla, konstaterar Boström. Starkare lok sparar energi bromsning och köra långa tåg sparas uppemot 30 procent energi per transporterat ton. Ombyggnaden av våra dieseldrivna T46-terminallok kommer också att innebära en energi- och miljövinst. De får nya motorer och nya styrsystem ja, det blir nästan helt nya lok av dem. Tack vare ombyggnaden kommer vi att sänka dieselförbrukningen med minst 20 procent och reducera utsläppen med 70 procent från dem, säger Göran Heikkilä. Fabricius & Co spelar i Kiruna. Tokhett hockeyderby i Lombia OS-uppehållets hetaste hockeyderby spelas i Lombiahallen i Kiruna. Där möter LKAB rivalen Boliden. Eller om man så vill: Luleå Hockey mot Skellefteå AIK. Den 23 februari i Lombiahallen klockan 18.30 är det nedsläpp. Sedan smäller det. I sargen. För det är derbydags, det är elitserielagen Luleå Hockey och Skellefteå AIK som går en holmgång i Kiruna. Och det brukar bli heta känslor när Norrbotten och Västerbotten gör upp om vem som är bäst i Norrland. Vem som vinner? Det är faktiskt redan klart: Kiruna IF. Det stämmer, lagen tar ingenting, vi får överskottet, säger Mikael Lasu, marknadsansvarig på Kiruna IF. Hur mycket kan en utsåld Lombiahall ge er i vinst? Med lite kringförsäljning säkert 150 000 kronor och det är kanonviktiga pengar för oss. Och förköpet visar att det är stort intresse här i stan för matchen, så det kommer att bli trångt. Vi har fört en dialog en längre tid med Luleå Hockey och när det här kom upp så ställde även Skellefteå upp för oss, säger Lasu. Matchsponsor för derbyt är LKAB. Det brukar bli heta matcher mellan de här lagen så det ska bli roligt att kunna lotta ut biljetter till vår personal och erbjuda bra hockeyunderhållning. Sedan tycker även vi att det är fint att Luleå Hockey som vi sponsrar låter Kiruna IF få överskottet, säger Ove Köhler, LKAB.

4 LKAB framtid Februari 2010 Februari 2010 LKAB framtid 5 Vilken LKABverksamhet skulle du vilja veta mer om? Elina Ahlqvist 18 år, Kiruna Jag skulle vilja veta lite mer om hur det funkar under jord, lite om risker och så. Min pojkvän och min mamma och många av mina kompisar jobbar där. Carola Johansson 34 år, Kiruna Det är ju stadsflytten man är nyfiken på. Jag tycker inte man får veta så mycket om det från LKAB, eller från någon annan heller. L-Å Sandström 60 år, Kiruna Jag började som 17-åring på LKAB 1967 och har också kört lok, bland annat malmtåg, i 22 år. Men det vore intressant att få lära sig mer om förädlingsprocessen, hur malmen går från sovringsverk till anrikningen och sen pelletsverken och om tillsatsämnena som blandas i. Margot Hansson 78 år, Kiruna Ja, hur ska man klara av det här med att flytta stan, det funderar man ju på. Fast det är ju både kommunens och LKABs sak. Min son jobbar på LKAB, så jag försöker då och då pumpa honom på information om hur det är där! Marcus Wiklund 25 år, Kiruna Jag är inte intresserad. Jag är nyinflyttad i stan och jobbar med slädhundar, så turister är min grej. Nye vd:n Lars-Eric Aaro: Kunderna har svar på våra framtidsfrågor LULEÅ Karriären inleddes som lastare under jord i Kirunagruvan. Nu är Lars-Eric Aaro vd och koncernchef för LKAB. Tacka en grundskollärare vid namn Lage för det. Det är fantastiskt att som norrbottning få förmånen att vara med och fatta beslut om miljardinvesteringar som utvecklar länet, säger Aaro. På skrivbordet ligger utkast från den kommande årsredovisningen, cirkeldiagram och staplar ska granskas. Från kontorets fönster kan man ana LKABs malmhamn i Luleå. En hamn som nu skeppar allt som LKAB kan leverera ur sina gruvor i Malmfälten. Det är ett LKAB som går för full maskin som Lars-Eric Aaro nu blivit vd och koncernchef för. Vittangisonen, uppvuxen i en järnhandel, sitter nu och lägger upp framtida strategier för mångmiljardinvesteringar. Du är född och uppvuxen i Vittangi, varför borde vi andra besöka just Vittangi? För fisket. Två fantastiska älvar går ihop där, Torneälven och Vittangiälven. Det är svårt att förstå att det inte skulle kunna gå att driva en fiskecamp som är bland Sveriges bästa där. Naturvetenskaplig linje på gymnasiet, tänkte du bli läkare? Nej. Jag hade en fantastisk lärare i grundskolan som heter Lage Isaksson som verkligen såg mig och fick mig intresserad av matte och fysik. Men jag förstod snabbt att jag skulle jobba med något som hade med affärer att göra. Och para det med naturvetenskapen, en bred utbildning. Så därav valet av Naturvetenskaplig linje. Varför var affärssidan så given? Jag är uppvuxen i en en järnhandel och var affärsområdeschef för gasol från Varför kan inte en Vittangibo bli det? 13 års ålder (stort leende), så att jobba med just affärer och kundkontakt kändes givet. Men jag ville gå i skola. Jag ville utbilda mig. Jag hade sett bergsingenjörer från Stockholm och tänkte: varför kan inte en Vittangibo bli det? Så jag utbildade mig till bergsingenjör i Luleå. Du har arbetat som lastare under jord på LKAB i början av din yrkesverksamma bana. 1 juli 1976 började jag. Jag hade träffat min hustru Siw då och började arbeta under jord som lastare. Det var otroligt värdefullt för att kunna förstå det jag sedan läste teoretiskt på universitetet. Jag var anställd under hela min studietid, så jag kom hela tiden tillbaka till gruvan och arbetade mellan studierna. Vad betyder den erfarenheten för dig i dag som vd? Det är en ovärderlig erfarenhet. Att kunna ha den tryggheten, att veta hur det fungerar. Jag har varit tio år under jord i olika befattningar och har därför goda kunskaper. Jag tror mycket på människan och berget, att se och lära känna berget. Att själv se utvecklingen. Därför är nog tankarna att helt fjärrstyra verksamheten från ovan jord fel. Du förlorar kunskapen om berget då. Det gör det också väldigt lätt för mig att fatta beslut om att utveckla säkerhetsarbetet och göra tunga investeringar inom säkerheten under jord. Där viker vi inte en tum. Säkerheten för våra anställda går först. Du har haft en lång rad ledande befattningar, hur skulle du beskriva ett bra ledarskap? Jag tror mycket på närvaro. Vi har ett visst mått av möteshysteri, men vi måste vara ute och jobba på arbetsplatserna. Inte fastna för mycket i administration. Jag tror på snabba beslut, inga långbänkar. Och vi Lars-Eric Aaro tar en kaffe hemma i villan på Bergnäset i Luleå. måste ha kul på jobbet. Livet är för kort. Vad ska man absolut inte göra. Jag menar, om jag inte vill irritera dig? Att vara oärlig. Då tappar jag respekten totalt. Vi gör det vi säger, det vi kommit överens om. När är det som allra roligast på jobbet? Att få vara ute och träffa anställda på deras arbetsplatser är jättekul. När verksamheten flyter på. Och folk känner att det fungerar bra. Och det är klart att när vi får ta stora investeringsbeslut som förlänger vår framtid så känns det enormt starkt. Att hämta hem order till LKAB är ett annat tillfälle till en härlig känsla. LKAB är ett internationellt bolag med verksamheter i flera världsdelar, det betyder en hel del resor antar jag. Hur många resdagar har du på ett år? 2009 hade jag väl 120-130 resdagar. Men det var extremt. En viktig sak vi måste förstå är att slaget om LKAB inte kommer att stå i Norrbotten, utan ute i världen hos kunden. Kunden har svar på alla våra framtidsfrågor. Därför måste vi vara ute hos kunden och förstå hur kunden tänker, utvecklas och att vi bevakar hur konkurrenterna agerar. Vi ska vara ett 30-miljonertons företag om några år. Vi behöver de volymerna för att lyckas med våra ambitioner. Klara åtaganden när det gäller samhällsomvandlingarna och de stora investeringarna i den egna verksamheten som vi är mitt uppe i. Vart reser du helst privat? Björkliden. Och så åker vi skidor. Vi har en del i en stuga där och den säljer vi aldrig. Men också gården vi har med mina syskon vid älven norr om Pajala. Men jag och Siw är också gärna i Italien och vandrar i bergen där. Men, visst, vi är mesta tiden kvar Bättre göra de två viktigaste sakerna och gå i mål helt här i Norrbotten sommartid, de ljusa nätterna vid älven eller havet är oslagbart. Hur klarar du den här balansen? Livspusslet Du har ett krävande vdjobb som jag antar kan fylla dygnets alla 24 timmar. Men också en fru och två barn som vill ha din tid. Prioritering. Man kan inte göra allt som man tänker. Man måste inte göra så många saker, men man måste välja. Bättre göra de två viktigaste sakerna och gå i mål helt än att rackla med för många olika saker. Sedan har jag förmånen att ha en fantastisk hustru i Siw, hon har varit en klippa för mig. Och det är ingen tvekan om att hon har tagit det stora ansvaret för familjen, så är det. Vad gör du för att ladda batterierna när du väl är ledig? Då tar jag på mig mina Levis 501 och en vit t-shirt. Och då är jag med Siw. Vi tycker mycket om havet nu när vi bor vid kusten, det är lite samma öppna landskap som i fjällen. Vi är ofta ute med vänner men också ute och motionerar. Varför har du en Volvo Duett från 1965 i garaget? Den har jag fått av min kära svärmor, den ska väl också få sin lilla duvning interiört. Det är ett projekt som jag ska gå i mål med. Du är ju teknologie hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet. När har du på dig din doktorshatt privat? Den är på då LTU har sin högtidsdag. Jag tror mycket på utbildning, det är oerhört viktigt för Norrbotten som helhet att vi utvecklar och förstärker universitetet. LTU har en stor roll att fylla, inte minst för vår bransch och utvecklingen av gruvnäringen i Europa. Sex av sju i vår koncernledning är utbildade på LTU. 60-70 procent av de akademiker vi anställer är utbildade på LTU. LTU har den grundkompetens som vi behöver för vår gruvtekniska utveckling, och LKAB och LTU förstärker nu denna kompetens för att sätta nya mål t.ex. för vår bergförstärkningsarbete för framtiden. Detta är exempel på betydelsen. Och hela LKABs spets handlar om kunskaperna av att använda våra produkter optimalt hos kunden. Vår forskning, vårt femåriga försprång i teknikutvecklingen, det ska vi bara vidga. Vårt value-in-use, de mervärdena är vårt trumfkort på marknaden. Vi accepterar inget annat än världsklass. Vad ser du som den största utmaningen för dig framåt som vd för LKAB? Chatta om 2009 års resultat med Lars-Eric Aaro den 16 februari Den 16 februari kl 16-17 kan du chatta med LKABs vd Lars-Eric Aaro direkt efter presskonferensen på www.lkabframtid.com Foto: Andreas Lundberg Säkerställa försäljningsvolymerna. Utan volymerna dör LKAB. Hur ska ni klara att bibehålla och till och med kanske öka volymerna? Ett, vi måste leverera en världsklassprodukt som överträffar kundens förväntan, två, vår totalservice mot kunden måste fungera bäst i världen. Det beror bara på oss om vi lyckas eller ej. Hur ser du på 2010-2011 då, nu efter ett minst sagt skakigt 2009? Vi kör max. Vi kan inte sälja mer än vi gör nu. Så ser det ut. Men vi ska komma ihåg att våra kunder är väldigt försiktiga i sina uttalanden. Så vi måste vara flexibla. Det känns väldigt positivt just nu för LKAB. Vi kan vinna mycket mark på marknaden om vi bara agerar rätt, och det är bara upp till oss! Namn: Lars-Eric Aaro. Ålder: 53. Familj: Frun Siw och två utflugna söner som studerar. Bor: Luleå. Läser: Papperstidningar. Lyssnar: Sportradion. Ser: Då jag har tid blir det sport, det mesta. Äter: Fisk, gärna svågerns harr från Luspen. Gör: Motion, jogging, skidåkning. Bästa egenskap: Arbetsvillig. Sämsta egenskap: Otålig. Karriär i korthet: 1984 blev Lars-Eric gruvchef för dåvarande koppargruvan Viscaria i Kiruna, ägd av LKAB. Viscaria köptes av Outokumpu Oy1986, som var på väg ut i världen via köp av gruvor. Internationaliseringen var spännande, att möta andra gruvchefer i världen. 1988 chef för Bolidens koppargruva i Aitik utanför Gällivare. 1989 marknadschef respektive vd för Secoroc AB, en global tillverkare av borrstålsprodukter i Fagersta. Jag reste mycket internationellt, det var spännande att lära sig att möta olika kulturer och landa affären 1992 tillbaka till Boliden, nu som divisionschef för gruvorna i Laisvall, Boliden-området och Garpenberg och senare som ansvarig för Teknik, Prospektering och Affärsutveckling i nya Boliden Ltd. Jag var borta från familjen mycket under åren på Secoroc, att komma tillbaka till Boliden som ansvarig för ett affärsområde var ett toppalternativ för oss som familj och för mig personligen. 1998 vd för Assi Domän Karlsborg 1998. Första jobbet som verkställande direktör. Hård konkurrens så kundorienteringen var i fokus, lärorikt. 2001 återvände Lars-Eric till LKAB som forskningsdirektör. När Carl Ameln ringde var svaret JA. Jag hade tjuvläst Veckobladet och väntat på det samtalet i 16 år. 2005 utsågs till direktör för Teknik och Affärsutveckling. 2009 blev han ansvarig för den nya Sales & Marketing Division. 2009 blev han parallellt med jobbet som försäljningsdirektör också tillförordnad vd och koncernchef för LKAB. 2010 den 1 januari tillträder Lars-Eric som vd och koncernchef för LKAB. Det är oerhört inspirerande att få förtroendet.

6 LKAB framtid Februari 2010 Februari 2010 LKAB framtid 7 Foto: Daniel Olausson. Magnetit i brittiska tofflor värmer. Magnetiten är en oväntad toffelhjälte Om du fryser om fötterna kan du köpa tofflor innehållande sulor av magnetit som går att värma i en mikrovågsugn. Magnetit är i dag mer än bara järnmalmspellets. I dagens värld hittar du mineral på de mest udda och mest naturliga ställen. Visste du till exempel att papper kan innehålla upp till 75 procent mineral? Det kuriosa exemplet med tofflorna kan låta konstigt, Andreas Fredriksson, verksamhetschef specialprodukter, LKAB förklarar: Magnetit är ett järnmineral med hög värmelagringsförmåga. Det är den grundläggande egenskapen som gör att tofflorna håller dina fötter varma under en lång tid. unika egenskaper Industrimineral heter området inom mineralvärlden där man använder andra egenskaper hos ett mineral än att framställa metaller. Olika mineral har olika grundläggande kemiska, fysikaliska och metallurgiska egenskaper som kan nyttjas i olika sammanhang. Magnetit har i grunden några unika egenskaper: 1. den har hög densitet (den är tung) 2. den har speciella magnetiska egenskaper som förstärks när den hamnar i ett magnetfält (ferrimagnetisk) 3. den är svart. Lars Nilsson, expert specialprodukter Minelco: När magnetit används som ballast i betong blir resultatet ungefär 60 procent tyngre än vanlig betong. Magnetitens svarta färg ger en svart betong. Den höga densiteten ger också betongen ökad värmelagringsförmåga. Tänk dig ett hus med grunden gjord av betong med magnetitballast. Då lagrar huset mer värme än med normal ballast och på köpet får du en mer estetiskt tilltalande betong. Och med magnetit som ballast i betongväggen kan du enkelt fästa tavlor med en magnet (!). Marie-Helen Lehto tycker att ledigveckan är en skön bonus med att arbeta som laddare under jord. Det spelar ingen roll om man är kille eller tjej Marie-Helen Lehto har arbetat som laddare i snart två år. Hon trivs med jobbet i fronten, framförallt för friheten: Vi planerar upp våra arbetsdagar i teamet efter hur vi själva känner. Det är i frontlinjen, om man så vill längst där nere. Det är för många kanske en smula mytomspunnet att arbeta som laddare. Det handlar trots allt om att spränga själva berget. För Marie-Helen Lehto började allt med ett vikariat: Jag avslutade processutbildningen i pelletsverken under samma år och kunde troligtvis ha fått jobb där om jag hade väntat, men kände att det kunde vara intressant att prova på att vara i gruvan för att få se båda sidorna. Gruvan var verkligen inte som jag hade föreställt mig, allt var mycket större. Man kan planera in saker till de lediga veckorna Tagit sprängkort Nu har två år gått och hon har tagit sprängkort som man får efter en veckas utbildning och 12 månaders arbete och är nu en sorts allt-i-allo på laddningen. Det kan hon vara eftersom hon har lärt sig att ladda både vid produktion och vid tillredning. Något som kollegan Erik Tjäder nu också håller på att lära sig. Det är lite olika arbetssätt och det är bra att kunna båda delar, säger han. Gunder Wälitalo är produktionschef för laddarna, han har 32 medarbetare fördelade på tre arbetslag. En ny får alltid gå med en rutinerad och lära upp sig. Då har de möjlighet att fråga och lära sig jobbet allt eftersom, säger han. Ledigvecka en bonus Laddarna jobbar förmiddag, eftermiddag med helg och har sedan en ledigvecka. Jag har haft skiftformer med ledigveckor själv och det är verkligen bra om man till exempel tycker om att vara ute i naturen, säger han. Marie-Helen Lehto bekräftar att bonusen som en ledigvecka ger är ett starkt plus för henne: På vintern gör jag kanske inte så himla mycket, men annars har vi stuga i Norge och åker dit. Jag pysslar om hunden och tar långpromenader. Hinner med ärenden som man inte hinner när man jobbar. Bokar in tandläkartider till ledigveckorna. Man hinner med så mycket, hinner stressa av efter jobbet och kan planera in saker till de lediga veckorna. Det är skönt att kunna åka bort några extra dagar istället för bara över helgen. Fritt jobb Många kanske tvekar inför att arbeta under jord, vad vill du säga till dem som tvekar? Det är som vilken annan arbetsplats som helst egentligen, även om man får tåla att bli lite skitig, förstås. Annars är det en helt suverän arbetsplats. Vad är det roligaste med att jobba som laddare? Det är ett fritt jobb, vi har det vi ska göra, men man kan planera upp sin dag efter hur man själv känner, frihet under ansvar. Man jobbar tajt i ett arbetslag vilket är positivt. Laddarna har ansvaret att förbereda inför nattens sprängningar och följer den plan som är lagd av gruvstaben. Förmiddagsskiftet börjar halv sex på morgonen och slutar två på eftermiddagen. Bil med sprängämne Vi börjar med att åka till kuren för att se vilka jobb som ska göras och var. Sedan fyller vi laddbilen med sprängämne och åker ut och jobbar. Kortfattat fyller vi färdigborrade hål med sprängämne. Det består av en detonerande stubin och emulsion, säger Marie-Helen. När alla hål är laddade kopplas trådarna ihop med en elutlöst sprängkapsel. Den kopplar sedan eftermiddagsskiftet ihop med ett sprängskåp när det är dags för nattens sprängningar. Halv två på natten skjuter man i Kirunagruvan. Eftermiddagsskiftet börjar 17:36 och slutar klockan två på natten. Bra vara stark Gunder Wälitalo arbetade som laddare på 70-80-talet, sedan dess har arbetet både förändrats och förbättrats arbetsmiljömässigt. Då var det mycket lyft över axelhöjd och man skulle helt med egen kraft ladda hålen i raskransarna. Det resulterade i att många fick problem med nacken, säger han. Det är fortfarande en stor fördel att vara vältränad och många i arbetslagen är idrottare. Men det spelar ingen roll om man är tjej eller kille, lång eller kort. Det har större betydelse vilken sorts person man är för att passa för yrket. Arbetet på laddningen bygger på teamwork och det är viktigt att kunna jobba ihop med andra människor, säger han. KAJSA LINDMARK Antal underjordsarbetare i LKAB: 1079 Antal kvinnor under jord i LKAB: 57 Antal kvinnor totalt i LKAB: 495 Antal laddare: 35 i Kiruna, 14 i Malmberget Skiftform: K3 Genomsnittslön under jord: 26 745 kr (Grundlön+alla fasta månadslönetillägg) Genomsnittslön laddare: 27 325 kr Olika underjords- och skifttillägg: K3-skift ger 20% extra på lönen, D3-skift ger 14%, K-5-skift ger 28%. Förklaring skiftformer: K3 fm, em, lv D3 fm, em, lv (inte storhelger), K5 fm, em, lv natt, lv (fm=förmiddag, em=eftermiddag, lv=ledigvecka, K=årets alla dagar) GÄSTKRÖNIKAN Elisabeth Landby Turist- och eventföretagare i Gällivare Joråsåatte annars då? Sitter just nu på ett kafe i världsarvsmärkta stan Luang Prabang, i norra Laos. Vilket underbart land, kultur och folk. Vilket skönt ställe och vad härligt med lite semester. Fast vad skönt att sedan få återvända hem till vårt eget vackra världsarv. Till rent vatten, en trygg tillvaro, bästa jobbet och folk som man älskar. Det finns många paradis på jorden, mitt är i Gällivare. På samiska kallas Gällivare för Vahtjer. Enligt en sägen jag hört bodde en man vid namn Vahtjer i Gällivare för 400 år sedan och området kring Dundret var hans marker. I början på 1600-talet började det dock trilla in lycksökare, äventyrare och mäktiga män för att utforska marken här. Vahtjer visste Våga göra att han inte kunde vare sig ändra eller stoppa de förändringar dessa män, men han ni längtat efter bad dem om en sak... Har ni läst inskriptionen på statyn Same, i Gällivare? Där står de vackra orden som sägnen säger att Vahtjer tänkte högt när han såg förändringarnas vindar blåsa. Mitt var landet i forntid, bevara mitt folk i framtid. Inget mer. Vilken storsint kille! Jag är varken same eller historiker, snarare en historieberättare, romantiker och en som gillar att tro på det vackra och genuina. Vi, precis som Vahtjer, står inför omvälvande förandringar men gör inte hela världen det? För mig är det välkommet, förändringar hör till framtiden och utvecklingen. Kanske är detta Malmfältens chans att bygga sitt drömsamhälle? Ni som står med besluten i er hand, var bara rädda om folket och landet, för det är inte bara hus ni flyttar utan generationer av människor, minnen och platser som älskats. Fick för inte länge sedan berättat för mig, av en riktig gubbstrutt (jo, han var det), hur det låg till. Han sa att antingen är man positiv, eller så är man realist. Jag tappade fattningen och sa inget mer, men efteråt har det retat mig att jag inte antingen 1) klippte till honom hårt, eller 2) gav honom en stor kram och förklarade att det finns en bra värld trots allt. Jag tycker det är märkligt och tragiskt cyniskt att påstå att realister endast kan vara negativa. Själv gränsar jag i så fall hellre mot naiv positivism. Placeboeffekten är stark! En vuxen karl borde lärt sig att allt som händer inte kan falla en i fatet men trots detta kunna se på världen med hopp. Vi kan de facto inte styra eller stoppa alla förändringar, men genom engagemang påverka dem. Tillåt mig låta lite frireligiös nu, men: Engagera er! Framtiden är nu, våga göra de förändringar ni längtat efter, dräp janten och låt en positiv anda visa världen att här, här händer det minsann grejer!

8 LKAB framtid Februari 2010 Februari 2010 LKAB framtid 9 LOTTA FOGDE Kommunikationsdirektör, LKAB FRÅGA LKAB: Den senaste tiden är det två områden som dominerar bland de frågor som kommer in till LKAB: Hur vi agerar gentemot kommunerna på våra verksamhetsorter i samband med samhällsomvandlingarna och hur vi resonerar när vi fattar beslut om att sponsra olika verksamheter. Om jag börjar med samhällsomvandlingarna, så gäller frågorna där bland annat varför LKAB motsätter sig en mängd byggprojekt i Kiruna, utan att själva bygga någonting istället. På sista tiden har t ex kommunens planer på att bygga ut och om Gallerian väckt frågor. Och det stämmer ju, att LKAB i princip motsätter sig all byggnation ovanpå malmkroppen i Kiruna. Allt som byggs ovanpå malmkroppen måste LKAB ersätta någon gång i framtiden, och det fördyrar därmed gruvbrytning i en framtid som vi vet mycket lite om. Men LKAB vill ju precis som invånarna i Kiruna och Malmberget försöka undvika att lägga en död hand över utvecklingen i samhällena. Vi förstår att man måste kunna göra investeringar även i fastigheter och verksamheter som så småningom ska avvecklas. Det är när dessa reparationer och utbyggnader går över gränsen till stora nysatsningar som vi måste säga nej. Att LKAB inte självt bygger för att kompensera dessa nej, beror på att varken vi eller andra potentiella investerare idag vet var vi i så fall ska bygga. Det är ont om byggbar mark i Kiruna som är planlagd för byggande och som inte ligger på malmen. Det är kommunerna som planerar var byggnation kan ske, och de har den svåra uppgiften att ta fram detaljplaner för nya områden som inte stör framtidens gruvbrytning. Det är ett grannlaga arbete, med tanke på hur mycket potentiell malm det finns i Kiruna och Malmberget. Sponsringen, då? Ja, det finns några enkla riktlinjer för hur LKAB prioriterar i sponsringsärenden: Vi stöder i första hand ungdomsverksamhet på våra verksamhetsorter i Malmfälten. Det handlar om framtidens LKAB-anställda. Därutöver vill vi bidra till att profilera Norrbotten i resten av Sverige genom att stödja arrangemang på elitnivå inom länet. Vi marknadsför gärna namnet LKAB ihop med elitidrottare från Norrbotten som det är gynnsamt att associeras med. Norrbotten går som en röd tråd genom vår sponsring, och det handlar om att lyfta fram hela länet, såväl Malmfälten som attraktivt område att bo och arbeta i som Luleå som stimulerande universitetsstad. Skicka in din fråga: info@lkab.com MALMBERGET En stor analys av den seismiska aktiviteten i Malmberget visar att skakningarna både har ökat och minskat. Totalt sett ser vi en ökning, men på t ex Hermelin har de minskat, säger Monica Quinteiro, chef för gruvteknik i LKAB. En kartläggning av skakningarna i Malmberget gjord på mätningar fram till oktober 2009 visade att de både ökat och minskat den senaste tiden. Skakningarna som orsakas av brytningen, de så kallade seismiska händelserna, har ökat totalt sett i Malmberget. Men på vissa områden har de minskat de senaste åren, till exempel på Hermelin. På andra ställen, som i centrala Malmberget, är antalet skalv färre medan de däremot blivit kraftigare sedan 2006, säger Monica Quinteiro, chef för gruvteknik i LKAB. KRAFTIG MINSKNING Samtidigt har vibrationerna från sprängningarna minskat kraftigt genom åren. De vibrationerna har faktiskt halverats i styrka på ett tiotal år, visar våra mätningar. Det beror dels på att brytningen går allt djupare, vilket gör att stötvågorna får längre att gå upp till marken, och dels på att vi förbättrat sprängningstekniken, vilket gör att salvornas storlek och ordningen de sprängs i har minskat vibrationerna. Det finns ett 20-tal fyndigheter av olika storlekar inom ett område som är cirka en halvmil långt och två kilometer brett. Idag pågår brytning i tio av malmkropparna. De ligger runt om Malmberget och flera av dem lutar in mot samhället. Däremot pågår ingen brytning under områden där människor bor eller vistas, vilket är ett principbeslut som bland annat är orsaken till att Bergmansgatan stängs. Trots att det skulle vara säkert att bryta några år under mark utanför stängslet på vissa ställen har vi bestämt oss för att inte göra det för att undvika oro hos de boende på våra gruvorter, säger Anders Kitok, produktionsdirektör på LKAB. Skakningarna varierar Många boende i Malmberget märker av gruvbrytningen, till exempel genom de gruvskalv som uppstår när bergspänningarna förändras. Hur mycket skakningarna känns på markytan beror inte i första hand på närheten till brytningsområdet i malmkroppen, utan på vilken sida av malmen man är på, säger Monica Quinteiro, chef för gruvteknik. Skakningarna ökar och minskar Malmkropparnas läge vid olika nivåer Gropar Hålrum Staket Välkomman 450 m 500 m Hängvägg Liggvägg Malmkropp Brytningen följer malmkroppens lutning neråt. I den riktning som brytningen går, mot den så kallade hängväggen, kommer även bergspänningarna att påverkas och märkas av i form av skakningar. På den sida som brytningen lämnar bakom sig, den så kallade liggväggen, kan det vara relativt lugnt även i framtiden, även om man befinner sig nära. Malmbergets idrottsplats Nivå m 0 142 230 275 320 420 540 740 775 1045 1175 1365 MALMBERGET Josefina 500 m Hens Johannes 555 m 481 m HERMELIN BOLAGSOMRÅDET Kyrkan Välkommaskolan Folkets Hus Nordan CENTRUM Ny staketdragning Monica Quinteiro, verksamhetschef för gruvteknik. Gunillaskolan Kapten 830 m ELEVHEMSOMRÅDET Printzsköld 895 m Kaptensgropen Fabian 830 m KILEN MALMSTA Alliansen 932 m Dennewitz 902 m Södra Alliansen 720 m Begravningsplatsen Nya Malmstaskolan Parta 886 m ORMKULLEN VITÅFORS INDUSTRIOMRÅDE Östergruvan 911 m Viri 930 m Analys av markvibrationer Hermelin: Antalet markvibrationer har minskat med 20 procent mellan 2003 och 2009, från 25 till 20 vibrationer per år. Storleken på markvibrationerna har minskat med 10 procent mellan 2003 och 2009 Bolagsområdet: Mellan 2003 och 2006 har antalet markvibrationer mer än dubblerats. Totalt inträffade 33 vibrationer under 2003 och 76 vibrationer under 2006. Storleken på vibrationerna har dock inte förändrats. Ingen ytterligare ökning av antalet vibrationer har skett mellan 2007 och 2009. Däremot har storleken ökat sedan 2007 med en faktor 1,7. Centrala Malmberget: Antalet markvibrationer har halverats mellan 2006 och 2009, från ett femtiotal per år ned till drygt 25 hittills under 2009. Storleken på markvibrationerna har ökat med faktor 1,9 sen 2006. Kilen: Antalet markvibrationer har mer än dubblerats från 2004 till 2005, från ca 12 vibrationer per år 2004 till ett 30-tal vibrationer per år för åren 2005 till 2009. Storleken på markvibrationerna har ökat med faktor 1,9 från 2003 till 2006. Därefter, från 2006 till 2009, har storleken på markvibrationerna inte ökat. Östra Malmsta - Ormkullen: Antalet markvibrationer har ökat mellan 2006 och 2009 med en faktor 1,6. Under 2006 inträffade 13 händelser jämfört med 21 hittills under 2009. Markvibrationerna har halverats i storlek mellan 2006 och 2007. Sen 2007 har storleken på vibrationerna varit oförändrad. Ny staketdragning hålrum Järnväg Se filmen från seismikseminariet www.lkabframtid.com SVENSKA GRAFIKBYRÅN Om brytningen av en malmkropp startar under jord, utan att man börjat bryta i dagbrott från markytan, bildas ett hålrum med en takskiva ovanpå. När malmen bryts ut fylls tomrummet av sten som lossnar från takskivan. Till slut når hålrummet markytan, blockar upp till dagen som bergmekaniker säger. Det tar olika lång tid beroende på malmkroppens djup, storlek och läge samt bergmassan ovanför. Ett nyligt exempel i Malmberget är malmkroppen ViRi:s takskiva som blockade upp 2006. I Kiruna pågår uppblockningen av Sjömalmens takskiva. Malmkropparna Fabian och Printzsköld har också takskivor som kommer att öppnas, men det går inte att beräkna exakt när det sker. Husen i den så kallade Långa raden på Johannesområdet hör till dem som kommer att påverkas när gruvområdet utvidgas. Foto: Michael Johansson LKAB bygger 200 lägenheter i Gällivare MALMBERGET Behovet av nya bostäder ökar i Malmberget. LKAB har därför beslutat att bygga 200 nya lägenheter. Vi satsar cirka 250 miljoner kronor i detta projekt, bekräftar vd Lars-Eric Aaro. Planen är att färdigställa de flesta bostäderna i hela paketet under en femårsperiod för att skapa goda planeringsförutsättningar för alla inblandade, såväl privatpersoner som Gällivare kommun och övriga myndigheter, säger LKABs vd Lars-Eric Aaro. Vi satsar cirka 250 miljoner kronor i detta projekt. Den första etappen startar 2010 på det så kallade Mellanområdet mellan Gällivare och Malmberget, där LKAB redan äger lämplig mark. 20-30 nya lägenheter kommer att uppföras på Bäckåsen och beräknas vara klara första halvåret 2011. Hållbart byggande Det är mycket glädjande och inspirerande att vi har fått beslut på att bygga nya bostäder i Gällivare säger Mats Pettersson, vd för Fastighets AB Malmfälten, FAB. Med nybyggnationen har vi ökade möjligheter att vara en attraktiv hyresvärd även i framtiden. Till de nya bostäderna försöker vi ta med oss FAB-karaktären när det gäller miljön och kommer bland annat att arbeta fram mer energieffektiva lösningar. Allt med fokus på ett hållbart byggande och på att skapa attraktiva bostäder. Gällivare kommun är viktig för oss och vi vill att orten ska fortsätta vara en attraktiv plats att leva, bo och arbeta på. Detta beslut är ett bidrag från LKAB till att skapa både trygghet i närtid och en optimism På Johannes- och Hermelinområdet finns flera av de bostäder som FAB nu planerar att ersätta. Foto: Michael Johansson inför framtiden, säger Anders Furbeck, ansvarig för LKABs del i samhällsomvandlingen. Framförhållning Beslutet om nyproduktion av lägenheter baseras bland annat på en långsiktig avvecklingsplan 2010-2020 för LKABs bostadsbestånd inom områdena Johannes och Hermelin i västra Malmberget. Vi kommer nu att tillsammans med Gällivare kommun fortsätta det konstruktiva samarbetet kring utveckling av nya bostadsområden. Nästa steg blir att LKAB får mark anvisad för bostadsbyggande, säger Anders Furbeck. För att skapa ytterligare framförhållning utvecklar LKAB tillsammans med Gällivare och Kiruna kommuner idén om gruvstadsparker, en mjuk övergång mellan gruva och bebyggelse. Syftet med gruvstadsparker är att underlätta för samhällsplaneringen samt att ge invånarna en trygg och positiv boendemiljö. I praktiken innebär begreppet att ett grönområde skapas mellan bebyggelse och gruvindustriområde. Enligt tidplanen kommer konkreta förslag om gruvstadsparker i Malmberget att kunna presenteras under första halvåret 2010.

10 LKAB framtid Februari 2010 Februari 2010 LKAB framtid 11 Tycker du att samhällsomvandling och stadsflytt är komplicerat? Då ska du inte gå LKAB-gymnasiet. Just nu färdigställer förstaklassarna planen för att evakuera 1000 människor till planeten Novus. Bland frågorna de löst är vad vi ska ta med oss från jorden, vem som ska bestämma och hur man ska lösa energifrågan. LKAB-gymnasiets samordnare Kjell Karlsson, LKABs rekryterare Kerstin Bergdahl och Torbjörn Henriksson åker runt och informerar niondeklassarna om LKAB och dess gymnasielinje. VAD FÖRVÄNTAR DU DIG AV 2010? LKAB framtids vinnare Lars Isaksson och Bertil Karlsson träffade Marcus Hellner och Charlotte Kalla under SM-tävlingarna i Piteå. Foto: Anders Alm LKABs stjärnor jagar OS-guld Kjell Karlsson & Kerstin Bergdahl informerar niondeklassare om LKAB-gymnasiet. Angelica Hansson, Filip Wåhlström, Pernille Holmqvist Edvardsson. Gustav Landström, Linus Askebrand, Samuel Henriksson. Seija Forsmo. Senior forskare, expert inom partikelteknologi, Malmberget. Bygget av nya forskningslaboratoriet i Malmberget, Agglomereringslaboratoriet, börjar i maj och redan i slutet av 2010 kan vi kanske börja flytta in. Vad spännande det blir att se våra planer och drömmar bli verklighet! Det är fantastiskt för en forskare att få se en idé växa från en liten burk i labbet till en applikation i produktionsprocessen. Bättre finns inte. PITEÅ LKABs skidstjärnor Charlotte Kalla och Marcus Hellner genrepade framgångsrikt inför OS på SM i Piteå. Och hade riktigt kul: Det gäller att ha både roligt och träna bra för att lyckas, konstaterade Charlotte Kalla. SM-helgen i Piteå kunde nästan summeras med två namn, Kalla och Hellner. De två LKAB-sponsrade åkarna lämnade Piteå med ett knippe guld- och silvermedaljer. Och inte minst med ett kvitto på en begynnande storform inför OS i Vancouver. På plats under SM-lördagens spännande sprint i Piteå fanns också Lars Isaksson och Bertil Karlsson, LKAB Framtids vinnare av tidningens tävling. De fick vara med på en hejdundrande folkfest då Lindbäcksstadion i Piteå fylldes av människor som hejade fram sina favoriter. När tillfället ges att se på skidor så tar man det. Jag var ofta och kollade på Kirunaspelen när det begavs sig, säger Bertil Karlsson. Sedan förra numret av tidningen har LKAB fått en ny vd och koncernchef, hur väl känner du honom? LKAB bygger i Malmberget, hur mycket då? VINN EN SIGNERAD LHF-TRÖJA Namn: Charlotte Kalla. Född: 22 juli 1987 i Tärendö. Klubb: IFK Tärendö. Meriter: Junior-VM-guld i Skiathlon över 10 km 2006, året därpå två guld och två silver i J-VM. Stort genombrott med segern på Tour de Ski 07/08, mottog Radiosportens Jerringpris 2008. Sund inställning Men bäst av allt var kanske att få krama om två OS-hopp, Charlotte Kalla och Marcus Hellner efter tävlingarna. Det var trevligt och kul att träffa dem. De är positiva och verkar ha en sund inställning till sitt idrottande, säger Bertil Karlsson. Stadion dånade då damernas sprintfinal avgjordes och Piteåkaren Magdalena Pajala med kraftiga stavtag stakade sig förbi Kalla på upploppet och bevisade att hon förtjänar en OS-plats. Trots besvikelsen av att missa den ädlaste valören rycktes Kalla med av den härliga stämningen och fick publiken att göra vågen när det var dags för blomsterceremoni. Folkkär är det minsta man kan kalla henne och ingen var sen att hänga på. Viktig resa Marcus Hellner som följde finalloppen från läktaren då han istället satsade på att träna under dagen kommenterade folkhavet: Riktigt kul med så stor publik, det är mycket folk här för att vara en SM-tävling. Det känns nästan som att åka på hemmaplan här i Piteå, säger han. Trots SM-veckan har både Kalla och Hellner tränat på bra för att komma i OS-form. Det är resan på väg till målet som är viktig och det gäller att både ha roligt och att träna bra för att lyckas när det väl gäller, säger Charlotte Kalla. Fråga 1. Från vilken ort kommer LKABs vd Lars-Eric Aaro? 1: Vittjokk X: Vidsel 2: Vittangi Fråga 2. Vilken typ av bil fick Lars-Eric Aaro av sin svärmor? 1: Volvo Duett X: SAAB Sonett 2: Fiat UNO Fråga 3. Hur många nya lägenheter bygger LKAB i Malmberget under 2010/2011? 1: 30 stycken X: 60 stycken 2: 12 stycken Fråga 4. Hur många medaljer tog Charlotte Kalla under SM i Piteå? 1: 4 (3 guld, 1 silver) X: 4 (2 guld, 2 silver) 2: 5 (3 guld, 2 silver) Fråga 5. VILKET ÅR TOG LULEÅ HOCKEY SM-GULD? 1: 1986 X: 1992 2: 1996 Läs min blogg på www. marcushellner.se Namn: Marcus Hellner Född: 25 november 1985 i Skövde. Klubb: Gellivare skidallians. Meriter: 2005 herrjuniormästare på 20 km, stafettbrons i VM i Sapporo 2007, vann världscuppremiären 2008 över 15 km fri stil i Gällivare. Jobbar stenhårt 10 km fri stil är Charlottes paradgren eftersom det är det hon är bäst på för tillfället men hon har inte gett upp loppen som går i klassisk stil för det. Jag jobbar stenhårt för att hitta den rätta känslan i klassiskt och tycker att jag har gjort framsteg den här säsongen, säger hon. Även Marcus Hellner är stark i fri stil och finslipar nu formen inför OS. Det är 15 km skate jag har haft i tankarna i många år nu, men visst tränar jag hela tiden för att bli bättre i klassiskt, säger han. Spännande OS Efter kramkalaset åkte Charlotte tillbaka till IFK Tärendös läger för att äta middag och fylla på depåerna och Marcus drog ut på den andra träningsrundan för dagen. Båda krossade motståndet i sina distanser under söndagen då det handlade om just 10 respektive 15 km skate. Nu väntar alla med spänning på vad de två kan åstadkomma i Vancouver. Kajsa Lindmark Medaljskörd SM i Piteå Kalla/Eriksson Guld Teamsprint Kalla Silver Dubbeljakten Kalla Silver Sprinten Kalla Guld 10 km fri stil Hellner Guld Dubbeljakten Hellner Guld 15 km fri stil Rätt svar i decembertävlingen var X, 2, 1, X, 2. Vinnare av SM-resan blev Lars Isaksson och Bertil Karlsson. Tävla på www. lkabframtid.com Patrik Vaara, Ida Karlsson, Tim Callen. Ännu en information inför gymnasievalet. Därför heter det Gällivarehäng Det finns de som suckar över unga mäns mode där byxorna ska hänga så lågt som möjligt. Men begreppet Gällivarehäng har funnits länge, och Sven-Erik Oja, guide i LKABs besöksgruva i Kiruna, har fått en förklaring på var uttrycket kan komma ifrån. I besöksgruvans kafé hänger nämligen ett gammalt foto på två man som handlastar i Malmbergsgruvan. Sven-Erik berättar: En dag kom det en äldre man i ett sällskap, han var säkert över nittio år gammal, stödd på två käppar. Han pekade på männen på bilden och visade deras säckiga byxor. Byxorna var i grov vadmal och väldigt påsiga därbak för att man skulle kunna böja sig fram när man lastade, förklarade han. Det heter Gällivarehäng för att lastarna där hade såna byxor, sa den äldre mannen. Jag gjorde misstaget att ifrågasätta det där lite på skämt, och då hötte han med ena käppen framför ansiktet på mig och sa: Hörrudu, om jag säger att det är så, så är det så! Jag vet, för jag har handlastat själv! Johanna Apelqvist, Hanna Skaugvoll, Julia Gustavsson. Elever i nionde klass vid Hedskolan, från vänster, Fredrik Lundberg, Madelene Norlin, Niklas Nilsson, Daniela Sammelin, Isabell Tjäder, Robin Åström. Aud S. Ljunggren, Administrativ koordinator, Narvik. Det blir ett spännande år i Narvik. SILA ska trimmas in och många av oss får nog nya uppgifter som kräver kompetensutveckling och inskolning. Januari har varit en tuff månad då utmaningarna har stått i kö. Det mesta har nog sin orsak i att skeppningen går för högfart, att vi har en helt ny hamnanläggning och att vädret har varit mycket skiftande. Pål Jensen, Affärsområdeschef Gruvor, Wassara AB, Stockholm. Jag förväntar mig att 2010 blir ett genombrott för Wassara på våra prioriterade marknadsområden; Norden, Sydafrika, Chile, Australien och kanske också Kanada. Genom åratal av enträget upplysningsarbete av Wassara, med god hjälp från LKAB, har gruvbolagen runt om i världen blivit uppmärksamma på att just Wassarahammarens unika förmåga att borra rakt, kan hjälpa dem att uppnå de förbättringar de behöver. Och de får en renare miljö på köpet. Kan det bli bättre? Gruvorna har bråttom att genomföra förbättringar. Därför tror jag att 2010 blir ett hektiskt år för Wassara.

12 LKAB framtid Februari 2010 HUR GÅR DET FÖR LKAB? Idag ser vi möjligheterna hos en sjukskriven medarbetare LEVERANSER 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 LEVERANSER I miljoner ton 22,7 18,7 2008 2009 Ackumulerat 2008 Ackumulerat 2009 Miljoner ton ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro OLYCKSFALL Antal 5 SNABBA 26 200 träningspass genomfördes inom LKABs friskvårdssatsning 2009 1 234 personer vaccinerades mot Nya Influensan av LKAB:s Företagshälsovård 31,7 % av de anställda under 30 år som kommer på hälsokontroll har ett BMI över 30, dvs lider av fetma 764 personer kallades till hälsokontroll och 628 hälsokontroller genomfördes på LKAB-hälsan under 2009 Johanna Nordin, chef för medicinska företagshälsovården. 1. Hur mår LKAB? Hälsan i LKAB är god, sjukfrånvaron har fortsatt minska under 2009. Lite oroande för framtiden är att andelen överviktiga anställda fortfarande ökar, framförallt bland de unga. 2. Vad gör företaget för att få bukt med det? Det handlar om ett långsiktigt arbete där vi satsar på friskvård eftersom fysisk aktivitet är mycket viktigt för hälsan. Ett exempel är Månvandringen, en kampanj som är upplagd så att alla ska kunna vara med och röra på sig utifrån sina egna förutsättningar. 3. Hur ser det ut med sjukskrivningar inom LKAB? Långtidssjukskrivningarna sjönk med fantastiska 40 procent 2009 och är nu under 0,5 procent. 4. Hur har ni lyckats med det? Vi har arbetat systematiskt och fokuserat sedan 2004. Ansvarig chef arbetar idag tillsammans med individen, rehabsamordnare, fack och Försäkringskassa och målet är att få tillbaka individen i arbete så fort som det är medicinskt lämpligt. Vi har lyckats byta synsätt så att man idag ser möjligheterna hos en sjukskriven medarbetare istället för problemen. Vi anpassar också arbetsuppgifterna för att undvika sjukskrivning, det som ibland kallas Light Duty. 5. Hur har vaccineringen gått och kommer den att skydda oss från en andra våg av Nya Influensan? Även om vaccineringen försenades på grund av leveransproblem har den totalt sett varit lyckad. Så många är vaccinerade att en stor andra influensavåg nu är osannolik. 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2008 2009 KVALITET K-värde för 2009 ack nov: 94,2% och 2008 ack nov: 91,1% 94,2% Hur är LKAB som arbetsgivare? Norrbottens län Kiruna kommun Gällivare kommun 20% 41% 8% 31% 51% 35% 3% 10% 48% 34% 4% 13% Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dålig Mycket dålig Tveksam, vet ej LKAB Sifo MÅLGRUPP: Allmänheten, 18 år och äldre METOD: Telefonintervjuer URVAL: Gällivare kommun, Kiruna kommun, Norrbottens län INTERVJUPERIOD: 11-24 maj 2009 ANTAL INTERVJUER : 1000 400 miljoner kronor har investerats i utökad bergförstärkning i LKABs gruvor under 2009 www.lkab.com www.lkabframtid.com ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogde lotta.fogde@lkab.com REDAKTION Anders Lindberg anders.lindberg@lkab.com Kajsa Lindmark kajsa.lindmark@lkab.com PRODUKTION Vinter info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB Upplaga 20 000 exemplar TELEFON Växel 0980-710 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid 981 86 Kiruna KONCERNEN LKAB www.lkab.com Nästa nummer av LKAB Framtid kommer 5 mars!