Skenet förför Motorsport på export. Familjehem efterlyses. Nu skrotas sista oljepannan Vilt och delikat i Askunga

N U M M E R 01 2 0 15 Karlskrona 56 9 41 N 15 35 21 E Skenet förför Motorsport på export Familjehem efterlyses Nu skrotas sista oljepannan Vilt och delikat i Askunga Nya möjligheter för Fur Fiskaren i forskningens tjänst

i Karlskrona nr 01 2015 3 Tidningen i Karlskrona ges ut av Karlskrona kommun för att ge information om vad som sker inom näringsliv och kommunal verksamhet. Finns som taltidning på www.karlskrona.se Utgivare: Karlskrona kommun 371 83 Karlskrona tel 0455-30 30 00 www.karlskrona.se Ansvarig utgivare: Ulla Nelson Produktion: Infab Vitamin AB Norra Smedjegatan 4 371 33 Karlskrona www.infabvitamin.se Text: Christer Carlbäck Projektledare: Elin Malmhult Vi bygger för en hållbar utveckling Som en av Sveriges ekokommuner vill vi i Karlskrona främja utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Utifrån en ekologisk grundsyn vill vi skapa en attraktiv miljö där människor lever, arbetar, studerar, känner sig trygga och mår bra. För att vi ska kunna erbjuda livskvalitet för alla krävs inte minst fler bra bostäder. Vi får inte låta bostadsbristen hindra utvecklingen, utan måste få fart på byggandet och i god tid planera för tomter, bostäder och lokaler i staden, på landsbygden och i skärgården. Därför arbetar vi nu fram ett bostadsförsörjningsprogram som ska beskriva hur många nya villor, radhus, bostadsrätter och hyresrätter som behövs i Karlskrona och på vilka ställen bostäderna bör byggas. Vi har haft en gemensam workshop om det kommande programmet med privata aktörer, för det är genom samverkan som vi kan utveckla Karlskrona för framtiden. Vid sidan om detta fortsätter vår prioriterade satsning på att skapa förutsättningar för nya bostäder, kontor och butiker på Pottholmen. Dessutom pågår spännande diskussioner om nya bostäder på andra platser i kommunen. Jag hoppas att vi inom kort får se ännu fler byggkranar. Karlskrona har fantastiska förutsättningar för att kunna växa och utvecklas på ett hållbart sätt. Patrik Hansson Kommunstyrelsens ordförande Racerbildelar i världsklass ACM och SPM i Torskors levererar specialtillverkade bil- och motordelar till motorsportfrälsta världen över. Bakom systerföretagen står den förre racerföraren Formgivning: Ulrika Landbring Malin Bringeback Redaktion: Ulla Nelson Thomas Johansson Sara Persson Joakim Ekberg Bengt Lingman Sofia Kummel Anna Wallin Heléne Söderström Hans Juhlin Elin Malmhult Christer Carlbäck Tina-Mari Eriksson Carl-Axel Ottosson Foto: Andreas Blomlöf där inget annat anges Tryckeri: Printfabriken Upplaga: 33 000 ex Copyright: Karlskrona kommun 2015 Varför förbjuda människan att fiska när vissa arter äter mer än vi? Det undrar fiskaren Per Månsson, som är för licens- respektive skyddsjakt på säl och skarv. 6 Det är inne med närproducerat, ekologiskt och småskaligt i Karlskrona. innehåll 10 3 ACM sätter fart på racingen 4 Stort behov av familjehem 6 Säl- och skarvforskare hyllar Aspöfiskaren 7 Karlskronahem blir fritt från oljan 8 Ansvar och asylboenden i Fur 9 Trafiklösningar går i lås vid Bergåsa 10 Karlskrona Lampfabrik är inne igen 12 I strålkastarljuset 13 Välbesökta träffpunkter för äldre 14 Askunga Dovvilt lockar finsmakare 15 I hetluften: att handla ekologiskt 16 I huvudet på: tekniske arbetsledaren 17 Platsvarumärket Karlskrona tar plats 18 Affärsverken tar över renhållningen 19 In brief Lampor och lyktor från Karlskrona börjar få en tydlig kändisfaktor. Lars Adolfsson som utvecklat sin hobby till en mångmiljonbusiness. Jag skulle lätt ha kunnat bli fartblind, men jag känner stort ansvar för mina sju anställda och återinvesterar mest hela tiden, säger han. Under en framgångsrik karriär som rallyförare finslipade Lars Adolfsson sin kunskap inom bilar och motorer. 2004 valde han att tagga ner och satsa på hem, hus och företagande istället. Han köpte en gård i Kvarngården norr om Rödeby och startade verkstad vilket blev startskottet för en ny karriär. Kolfiber på beställning Redan efter ett år hyrde han lokal i Torskors och började anställa. Verkstaden hade vuxit till en industri för tillverkning av racerbildelar i kompositmaterial. 80 procent av våra bil- och motordelar går till motorsporten, säger Lars Adolfsson. Vi levererar egentillverkade unika karosseridelar i glasfiber eller kolfiber till 30 länder i Europa, Amerika, Asien och Australien. Namnkunniga partners Fokus ligger på karosseridelar, som tak, dörrar, kärmar och stötfångare, men ACM och SPM har även utveckling av samt agenturer för en mängd motordelar. Exempelvis utvecklas nu ett nytt cylinderhuvud i samarbete med den legendariske motorkonstruktören Gunnar Axelsson. Bland bildelskunderna finns i sin tur stall inom rally, rallycross, racing och drifting, som är en snabbväxande tungviktsgren inom motorsporten. Flera av kunderna är SM-vinnare. Vi är väl beprövade i de kretsarna inom motorsporten. De uppskattar vårt sortiment, vår kvalitet och vår service, säger Lars Adolfsson. Stora på Internet Sedan några år tillbaka sker tillverkningen i en egen fastighet på Silvervägen i Torskors. Den har dock redan blivit trångbodd, så Lars Adolfsson har börjat planera för att bygga nytt. I fastigheten inryms både produktionen och en allbilsverkstad med däckhotell, men också basen för ACM:s stora webbshop. Vi har tusentals artiklar och en internationell kundkrets. Vi hade över två miljoner besök på vår hemsida under 2014, säger Lars Adolfsson. Lars Adolfsson vet vad han vill och tror på. Han har utvecklat ACM, förvärvat SPM och drömmer nu om en ny industrilokal med både bil- och motorverkstad. 20 Spökar det på Drottningskärs kastell?

4 i Karlskrona nr 01 2015 i Karlskrona nr 01 2015 5 Vi behöver fler familjehem Många barn och ungdomar i Karlskrona far illa och behöver ett alternativt så kallat familjehem under en kortare eller längre tid. Är du redo att hjälpa till? Vi vill placera fler i familjehem och ber intresserade att anmäla sig till oss, säger Helena Lithander, verksamhetsledare för familjehemsgruppen vid socialförvaltningen. Med fler hem hos ensamstående eller i barnfamiljer, både i lägenheter och på landet, kan vi matcha behoven bättre. Vi tycker om tor att vara en familj Anja och Ola Johansson har fem barn två egna och tre familjehemsbarn. De tre senare delar de med barnens olika biologiska föräldrar och på sätt och vis även med socialtjänsten i vad som kallas det tredelade föräldraskapet. Att få ett barn placerat hos sig är som att få en familjemedlem till. Men man måste förstå att man också blir involverad med socialtjänsten och i barnets viktiga släkt och nätverk, säger Anja Johansson. Anja Johansson, som jobbar inom socialtjänsten i en annan kommun, såg hur stort behovet av familjehem är. Hon pratade igenom saken med sin man och efter en kort research var han lika entusiastisk som hon och på den vägen är det. De senaste elva åren har Johanssons sammanlagt haft sex placerade barn. Ser sig som syskon En flicka, som nu är 20 år, har de haft hos sig sedan hon var nio. De egna barnen, som är 18 respektive 15 år, har därmed nästan alltid haft extra syskon. Det är viktigt att hela familjen är med på det. Vi tog förstås beslutet åt våra egna barn eftersom de var små, men det har fungerat jättebra. De har fått ut mycket gott av det här, men de har också fått dela med sig av sina morföräldrar. Vi tycker om att vara en stor familj. Det är härligt att ha många barn och att kunna hjälpa till, säger Anja Johansson. För barnens skull Familjen Johansson ser sig som vilken vanlig familj som helst. De har dock fått vänja sig vid och leva med att tre av barnen åker till sina biologiska föräldrar varannan helg och att de plötsligt en dag kanske flyttar iväg för gott. En del tar inte emot barn av rädsla för att inte orka lämna dem ifrån sig igen. Men det här är ingen adoption, utan man har faktiskt hand om någon annans barn. Om de flyttar beror det ju på att det har ordnat upp sig för dem. Och går det bra för barnen så klarar man allt, säger Anja Johansson. Viktig betänketid Om du är intresserad så kan du via kommunens hemsida fylla i en intresse anmälan om att bli familjehem. Du blir sedan kontaktad av familjehemsutredare, varpå socialförvaltningen gör en utredning för att ta reda på om din familj är lämplig. Utredningen är också en process som syftar till att du ska få tid att smälta informationen och fundera över om du är redo. Det inkluderar samtal om livet, relationer, uppväxt och värderingar, säger Helena Lithander. Alla nya familjehem erbjuds familjehemsutbildning. Det är som att få ett barn till plus en relation med både barnets biologiska familj och socialtjänsten. Det kan vara upp till 21 år eller en kort period tills barnet kan flytta hem till sina föräldrar. Målet är ju att barnet ska till sin biologiska familj när det går. Både familjen och barnet får sina egna handläggare, så att båda kan få stöd och råd i sina respektive situationer. Kommunen har just nu cirka 50 familjehem som får ersättning i form av arvode och för omkostnader.

i Karlskrona nr 01 2015 7 Foto: Sven-Gunnar Lunneryd En levande skärgård behöver ett lokalt fiske och balans i ekosystemet. Det menar Per Månsson på Aspö som fiskar och jagar i miljöforskningens tjänst. Per Månsson levde på att fånga torsk, lax och piggvar till för tio år sedan då debatten kring bristen på fisk i Östersjön kulminerade. En del krävde fiskeförbud, andra skyllde på glupska arter som säl och skarv. Aspöfiskaren övergick själv till småskaligt fiske inomskärs med beredning och leverans av gädda, abborre och sik till lokala handlare. Engagerad testpilot Forskarnas favoritfiskare Men han var också nyfiken på vad som höll på att hända i havet. Han började arbeta på uppdrag av forskarna på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, bland annat med att testa nyutvecklade fångstredskap i ett försök att ersätta garnen. Sälen vittjar garnen på all fisk, säger Per Månsson. Den biter ofta bara bort levern från torsken och lämnar kvar kilovis med förstörd mat. Alla dessa sälar har i stort sett utplånat vårt torskfiske med garn och krok. Jakt för ny kunskap Han har också inventerat och jagat skarv för SLU. Hans jakt har gjort att de kunnat analysera skarvarnas maginnehåll, vilket resulterat i officiella rapporter om att skarven påverkat fiskbeståndet negativt. Vi yrkesfiskare fångade max fem procent av de kommersiella fiskarterna, säger Per Månsson. Skarven däremot åt upp 118 ton torsk, 106 ton abborre och 93 ton gädda per år i Karlskrona kommun. Nu har vi äntligen bevis för det! Sven-Gunnar Lunneryd, säl- och skarvforskare vid SLU, berömmer hans arbete: Han har varit till stor hjälp genom att testa olika typer av redskap och skjutit skarv så att vi har kunnat se vad de äter. Det skulle finnas fler Per Månsson längs Sveriges kuster. Det hade underlättat för forskningen. från 1200 till 0 m 3 Sista oljepannan åker ut Karlskronahem tar ett historiskt steg i sitt miljöarbete i samband med renoveringen av äldreboendet Hammarbygården i Jämjö. Den allra sista oljepannan kasseras till förmån för driftsäker och klimatvänlig fjärrvärme. Hammarbygården blir av med sin och Karlskronahems sista oljepanna. Styrelse ordförande Börje Dovstad, tekniske chefen Ulf Klint och f d vice ordförande Eva-Marie Malmgren gläds åt bolagets seger över oljeberoendet. Per Månsson är av tvättäkta fiskarsläkt och yrkesfiskare på Aspö sedan 1989. Nu kombinerar han småskaligt fiske med jakt och fiske för forskningens skull. Åtgärder för balans Per Månsson säger att länsstyrelsen gjorde rätt som sanktionerade skyddsjakt på skarv. Han förespråkar jakt för bättre balans och tror stenhårt på Östersjön. Det gäller att hitta lösningar som upprätthåller balansen. Nu finns det mer fisk, men också mer säl och havsörn. Han fiskar nu för kontroll av den svartmunnade smörbulten. Enligt Sven-Gunnar Lunneryd är det viktigt att följa upp denna nykomling i Karlskrona skärgård, för en ny art kan antingen störa det ekologiska systemet eller komplettera det: Hittills har vi sett att den är bra föda för torsk och abborre. Under de senaste åren har vi successivt byggt bort olje be roendet från våra fastigheter i enlighet med kommunens mål. Det känns mycket bra att gå i mål först av alla, säger Ulf Klint, teknisk chef på Karlskronahem. Hammarbygården, som renoveras och byggs ut mellan 2015 och 2016, befrias i dagarna från sina två oljepannor och en gammal havererad elpanna. Istället kopplas det kommunala äldreboendet till Affärsverkens nya pelletseldade fjärrvärmecentral i Jämjö. Det ska ge Hammarbygården och den bredvidliggande Annagården värme och varmvatten. Fjärrvärmen är mer driftsäker, säger Ulf Klint. Men våra stora satsningar på sjö-, berg- och fjärrvärme handlar inte bara om pengar, utan också om att skona miljön. Vi vill och måste bidra till att minimera koldioxidutsläppen. Slipper tusentals ton koldioxid Så sent som 2000 gick det åt 1 200 kubikmeter eldningsolja per år i pannorna i Karlskronahems fastighetsbestånd. Varje kubikmeter olja beräknas ha resulterat i cirka 2,8 ton oönskade utsläpp av koldioxid. 2015 är det kommunägda bostadsbolaget nere på en oljeanvändning som är lika med noll. Det är tack vare ett idogt och framsynt arbete av styrelsen, bolagets ledning och inte minst all personal som Karlskronahem nu är en föregångare i miljöarbetet, säger Börje Dovstad, ordförande i Karlskronahems styrelse. De 1 200 kubikmeter olja som vi ersätter motsvarar, om jag räknar rätt, bränslet till minst 500 flygresor med fullsatta plan från Blekinge till Stockholm. Eva-Marie Malmgren, som i år lämnat posten som vice ordförande, är stolt över att det målmedvetna arbetet har lyckats: Vi i Karlskronahems styrelse har arbetat mot en gemensam vision om att ligga i framkant när det gäller att ersätta oljan med förnybara alternativ. Därför känns det nu extra skönt när den allra sista oljepannan skrotas.

8 i Karlskrona nr 01 2015 i Karlskrona nr 01 2015 9 I månadsskiftet april-maj öppnar den nya bron mellan Sunnavägen och Ekorrvägen Flyktingar kan bli lyft för Fur Vi är ett 20-tal som träffade flyktingarna tidigt för att starta en musikgrupp, en grupp som stickar och virkar och en grupp som ses hemma och fikar. Mötet var roligt; vi planerade även klädinsamlingar och beställningar från affären. Sylvia Edwinsson, som driver teaterverksamhet i Älmtamåla skola. Nya asylboenden kan göra att Fur och Saleboda växer från cirka 200 till över 800 invånare. Byborna vill hjälpa, men hoppas också på nya vänner, ökad busstrafik och en affär. Vi får öva engelska och barnen får nya kompisar precis som när vi hade 300 bosniska flyktingar här, säger Villy Eklöv, granne med asylboendet. Jag mötte en av bosnierna på hans jobb i Kalmar i fjol och han mindes sin tid här som mycket trevlig. Även Barbro och Lennarth Söderlund gläds åt att det är liv i bygden. De bjuder gärna hem långväga gäster för att se på fotboll på TV eller blir bjudna på helstekt gris på stranden igen. Senast det begav sig hade de ofta besök av en äldre herre som inte kunde tala engelska, men som bjöd på kaffebönor. Sedan kom han och grät när han blev utvisad, ryser Barbro Söderlund. Hur onda kan människor vara? Vi måste ju hjälpa dem som har det svårt. Skolplatser och vatten Migrationsverket ansvarar för och bekostar landets asylboenden. För kommunens del handlar det främst om att ordna skolplatser för de barn som så önskar. Samt att säkra vattenleveranserna till de privatägda fastigheterna. Vi har inte fått mycket förhandsinformation från Migrationsverket. Det beror på att det inte finns så mycket information förrän allt är klart och då går det fort. Men vi har försökt hålla samhällsföreningen informerad, säger socialförvaltningens Lars Fagerberg, kommunens samordnare. Nya möjligheter Kultur- och fritidschef Ann-Katrin Ohlsson förberedde byborna vid ett informationsmöte: Många ser nya möjligheter. Men det gäller att inte förhärliga situationen, utan förstå att flyktingarna har tvingats fly hit. De har olika seder och kulturer. Många kan ha traumatiska upplevelser i bagaget, säger hon och fortsätter: Det är ju en stor förändring för byn, men vi bör också se flyktingarna som en tillgång. Vi måste bara hjälpas åt att förklara hur Sverige fungerar. All dramatik, ängslan och ovisshet kan dock sluta lyckligt. Det vet Söderlunds, som i somras fick besök av ett par som bodde som asylsökande i Fur 1995: Deras lille pojk har hunnit bli 22 år och alla tre bor och jobbar i Sverige! vid Wämöskolan. Då kan du som är trafikant vid Bergåsa och sjukhuset börja välja nya och säkrare vägar. Säkrare trafik vid Bergåsa Du som kör bil eller åker buss slipper att stanna för bommar Välj rätt väg när tågen ska passera Bergåsa station. Du kan istället Det finns en del annat att tänka på efter omläggningen. fara tryggt och smidigt över bron. Du som kommer med bil norrifrån gör till exempel klokt Vi öppnar snart bron över järnvägen för bil- och i att välja väg redan vid trafikljusen vid Sunna kanal. busstrafik och stänger samtidigt av den gamla järnvägsövergången för bilar och bussar, säger projektchef höger och kör upp över järnvägen, medan du som ska Du som ska till sjukhusområdet svänger med fördel till Johan Stenér på kommunen. till Bergåsa kör rakt fram på Sunnavägen. Du som cyklar eller är fotgängare får använda en provisorisk övergång i anslutning till järnvägskorsningen, Enklare att komma fram i väntan på att den nya gång- och cykeltunneln under Målet med de omfattande åtgärderna är att öka säkerheten järnvägen blir färdig. Tunneln ska förberedas mellan för cyklister och fotgängare och att öka framkomligheten Monsunparken och järnvägen för att sedan snabbt för kollektivtrafiken. Idag passerar stadsbussarna järnvägskorsningen 700 gånger per dygn fastän bommarna kunna lyftas på plats efter att berget sprängts och tågrälsen kapats. fälls nära 70 gånger. Med fortsatt ökad tågtrafik skulle Vi räknar med att lägga tunneln på plats under tre man inom kort behöva fälla bommarna 108 gånger per veckor i augusti, säger Johan Stenér. Då kommer järnvägskorsningen och tågtrafiken att vara helt avstängda. När bron öppnar har vi kommit långt, men projektet dygn, vilket hade gjort trafiksituationen ohållbar. Därefter kan tågen börja gå igen. När tunneln är på plats är inte färdigt förrän till hösten. Det blir begränsningar för ska trappor och ramper byggas, så det dröjer ytterligare en tid innan tunneln kan öppnas för gående och att alla respekterar avspärrningarna och har överseende biltrafiken under den fortsatta byggtiden och vi hoppas cyklister. med de resterande byggarbetena, säger Johan Stenér. Villy Eklöv, Barbro och Lennarth Söderlund är några av de många boende i Fur och Saleboda som gärna hjälper och umgås med de asylsökande. Asyl = rätt till skydd. Sverige ska enligt lagen pröva varje ansökan om asyl. Den som bedöms vara flykting enligt FN:s kriterier ska få skydd. Den som får avslag måste lämna landet. Vill du bidra? Kontakta välkomstkommittén i Fur via fur@stimulansinvest.se.

10 i Karlskrona nr 01 2015 i Karlskrona nr 01 2015 11 Karlskrona Lampfabrik står för ett genuint svenskt industrihantverk. Även om miljö och maskiner doftar 1800-tal, ligger företaget rätt i tiden och levererar trivselljus till såväl Stureplans inneställen som inredningsmässigt heta hotell. Senast sågs Koholmenlyktorna skapa stämning i TV4:s Så mycket bättre. En lysande affärsidé Katarina och Valdemar Skantze. Vi har gått från mossiga till trendiga. Efter trenden med vitt och fräscht i ett kallt ljus har det blivit populärt med murriga färger i ett hemtrevligt sken från flera vackra ljuskällor, säger vd Valdemar Skantze, som är femte generationens ägare tillsammans med sin fru Katarina. Det anrika företaget har på tre år fördubblat både sin personalstyrka och sin omsättning. Och fjolårets utnämningar till Årets företagare, först i Karlskrona och därpå i Blekinge, bekräftade återigen att paret Skantze satsat rätt. De har fokuserat på att lyfta marknadsföringen och kundservicen. De har också tydliggjort sitt koncept att skapa och tillverka klassiska lampor och lyktor av hög kvalitet. Människor vill inte längre bara ha lokal mat, utan närproducerat gäller också inom möbler och inredning, säger Katarina Skantze. De vill ha äkta mässingshantverk och vara säkra på att lampan inte har serietillverkats under usla arbetsförhållanden och transporterats ända från Asien. Samling kring eldskenet I tiden ligger också en reaktion mot det kalla kliniska ljuset från de nya LED- och lågenergilamporna. Motviljan mot ett alltför starkt och bländande ljus påminner om forna tiders protester mot glödlampans intåg. I dag söker många inredare åter ett varmt ljus som skänker en känsla av trygghet kring lägerelden. Istället för att gömma undan ljuskällan à la vitt och fräscht, hyllar de lampan. Allting blir vackrare i ett varmt ljus, som från fotogen. Vi rekommenderar alltid flera små ljuskällor och låga wattal. Om man behöver en stark lampa i rummet bör den ha dimmerfunktion, säger Valdemar Skantze. Ärlighet varar längst Det finns ingen butik i fabriken på Pantarholmen, utan all försäljning sker via lamp- och inredningsaffärer eller byggnadsvårdsbutiker. I fabriken görs allt från små värmeljusstakar och fotogenlyktor till kompletta badrumsbelysningar och stora elljuskronor och priserna spänner från 300 till 20 000 kronor styck. Med jämna mellanrum tillverkas unika exemplar på beställning. De flesta lamporna köps av privatpersoner, men allt fler arkitekter och inredare som skapar miljöer väljer alltså nu Karlskronalampor. När de figurerar på Restaurang Tennstopet och Stureplansgruppens restauranger i Stockholm, på formförföriska Hotel Pigalle i Göteborg och i olika inredningstidningar, får företaget fin draghjälp. Det har gjort oss kända hos allmänheten. I dag vill många veta historien om sina prylar. Saker som kallas äkta är ofta tillverkade någon annanstans. Men vi har en sann story och en riktig fabrik att berätta om. Karlskrona för alltid Det är därför som de har planer på att utveckla Karlskrona Lampfabrik till ett levande besöksmål för alla som är intresserade av svensk industrihistoria. Det är också därför som de är så måna om att all den kompetens som sitter i fabriksväggarna förs vidare från de äldre till de yngre medarbetarna. Det handlar i mångt och mycket om ett manuellt hantverk. Vid nyrekrytering brukar paret Skantze faktiskt inte kräva andra förkunskaper än händighet och intresse. Vi vet att flera företag i vår bransch har flyttat ut sin verksamhet, förlorat kompetensen och sedan ångrat sig. Vi har ett bra samarbete med både fastighetsägaren och kommunen och skulle aldrig kunna tänka oss att flytta fabriken från Karlskrona. Det är något speciellt med ett sken som lyst upp tillvaron för flera generationer. Gabriella Johansson Karlskronabo 130 ÅR AV UPPLYSNING AB Karlskrona Lampfabrik grund ades 1884 av Valdemar Skantzes farfars morfar, Johannes Swan. Fabriken har sedan 1899 legat på Långgatan på Pantarholmen. Företaget har 14 anställda och omsätter 11 miljoner kronor.

12 i Karlskrona nr 01 2015 i Karlskrona nr 01 2015 13 strålkastarljuset Alla kanaler bär till Karlskrona Karlskrona intar nu även digitalt sin rättmätiga plats på solsidan av Sveriges turistkarta. Det är resultatet av ett idogt arbete av bland andra turistchef Terje Pedersen och hans kollegor Karin Löwenadler och Therese Hagström Andersson på marknadsavdelningen i kommunala bolaget i Karlskrona AB. Under varumärket Visit Karlskrona marknadsför trion Karlskrona som destination och slår på trumman via flera digitala kanaler och sociala medier. Hemsidan visitkarlskrona.se hade till exempel 478 194 besökare under 2014 (jämfört med 139 319 året innan), och på den världsomspännande reseguiden ArrivalGuides finns information om Karlskrona på hela nio språk. Målet är att locka besökare från andra länder och från andra delar av Sverige. Vi uppmanar dig som vill vara ambassadör för Karlskrona att hjälpa oss! Här kan du dela med dig av Karlskrona till världen Facebook skriv om upplevelser för potentiella besökare från när och fjärran Instagram sprid bilder från evenemangen och smultronställena i skärgården Vill du veta mer om hur du eller ditt företag kan bli ambassadör för Karlskrona? Kontakta turistchef Terje Pedersen. Vårens evenemangstips Henrik Schyffert och Fredrik Lindström Twitter bjud utflyttade karlskroniter på rappa tips som ger dem hemlängtan Fotograf: Mats Bäcker KONSERTHUSTEATERN 7/3 Finstämt med Sanne Salomonsen, Mats Ronander och Benneth Fagerlund 14/3 Unik och lokal musikupplevelse med Freudiophilharmonic 27- Det turnerande buskisgänget från Vallarna 28/3 ger Brännvin i kikar n 12 maj ÄGD Vad kostar ett rikare liv? med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström KONSTHALLEN 14/3 Storytellerkonsert i två akter med Tomas Andersson Wij SPARRESALEN Terje Pedersen, projektanställda Arlinda Krasniqi (som delar sin tid mellan marknadsavdelningen och turistbyrån) samt Therese Hagström Andersson och Karin Löwenadler marknadsför Karlskrona. När besökarna väl anlänt till Karlskrona plussar kollegorna på turistbyrån på servicen med allt från kartor till bokningar. 18/4 Kör för alla! din chans att sjunga i kör med Caroline af Ugglas Ingegerd Antonsson och Bengt Sellgren hade båda blivit ensamma på äldre dar. Så träffades de på äldreförvaltningens Träffpunkten Bryggan och blev ett par! Snacka om träffpunkt! Nu går de dit tre gånger i veckan för att umgås och ha roligt med sina vänner. Träffpunkten är det bästa som hänt sedan jag blev pensionär, säger Ingegerd Antonsson. Jag slipper ju sitta hemma och titta in i väggen. Att hon dessutom träffade Bengt och blev bjuden på dans gör inte saken sämre. Träning och gemenskap Det är nära till skratt på Bryggan denna eftermiddag. Det är wii-bowling ett TV-spel som kräver både koncentration och fysisk prestation som gäller. Jag har aldrig spelat riktig bowling, men det här är roligt. Vi tränar både kroppen och huvudet. Ett gott skratt förlänger livet, säger Kerstin Isgren. Vi har fin sammanhållning, fastän vi är vinnarskallar, ler Kerstin Knudsen. De kallar Bryggan för sitt andra hem. Faktum är att flera av dem har fått nya vänner som de börjat umgås och gå på stan med även utanför träffpunkten. Öppet för alla över 65 Äldreförvaltningen har 13 fasta träffpunkter runt om i kommunen. De flesta ligger i anknytning till ett äldre boende men samtliga är öppna för alla över 65. Alla är välkomna att delta i allt vi arrangerar, säger Lotta Folkesson, områdeschef för dagliga aktiviteter. Föranmälan krävs bara vid utflykter. Det rika utbudet av kostnadsfria aktiviteter bygger på de äldres egna önskemål. Exempelvis arrangeras underhållning, studiecirklar, bingo eller sittgympa. Det finns även ett specialanpassat gym för äldre på äldre boendet af Klint och två mobila träffpunkter som brukar hyra in sig i olika hembygdsgårdar. När de äldre inte kunde komma till oss tog vi oss till dem, säger Lotta Folkesson. Äldreförvaltningens träffpunkter Utkiken, af Klint Amiralitetsgatan 2, Karlskrona Björkbacken Tussilagovägen 8, Lyckeby Bosniska Träffpunkten Kungsmarksvägen 87, Kungsmarken Solhaga, Elineberg Rödebyvägen 20, Rödeby Samkvämet, Fredriksdal Fredriksdalsvägen 13, Nättraby Ankaret, Fregatten Pantarholmskajen 18, Pantarholmen Lindbacken Fridlevstad Servicecenter, Fridlevstad Gläntan Kungsmarksvägen 49, Kungsmarken Hammarbygården Hammarbyvägen 12, Jämjö Skogsgläntan Servicevägen 1, Holmsjö Bryggan Norra Smedjegatan 20, Karlskrona Jämjö Centrumvägen 7, Jämjö Handelsträdgården Lyckebyvägen 21, Lyckeby

14 i Karlskrona nr 01 2015 i Karlskrona nr 01 2015 15 hetluften Vilt, vågat och vackert Är det viktigt för dig att handla ekologiskt? Vi ställs i allt högre utsträckning inför valet att köpa varor som är klassade som ekologiska eller inte. Vi ställde frågan ovan till några Karlskronabor i farten. Vad tycker du själv? Dela med dig på www.karlskrona.se/ikarlskrona. Ing-Marie Nilsson, psykolog på Arbetsförmedlingen, Långö: Nej, det är det faktiskt inte. Visst kan jag välja att handla Dovhjortarna i Askunga slipper slakteri stressen, de långa transporterna och den stora köttdisken i storköpet. De betar rofyllt På bara fyra år har Jill och Peter Widebrant utvecklat ett trevande försök inom hjortuppfödning och gårdsbutik till ett Det som började med en enkel frysbox och några blomstrande företag mellan Fridlevstad och Spjutsbygd. inköpta hjortar från Karlstad är idag en växande Askunga Dovvilt har ett par hundra hjortar och en kött-, småskalig verksamhet som omfattar marknader, korv- och delikatessbutik som på senaste marknads- företagsevent och provsmakningar. Widebrants i sitt hägn, lever hela livet på landet och tas dagen lockade över tusen gäster. sedan om hand hemma på gården. här ute på landet, men det har till och med gått bättre än Maken trodde aldrig att det skulle gå att ha en butik vad jag själv kunde drömma om. Hela byn, som bara har fem hushåll, lever upp igen, säger Jill Widebrant. Från mjölk till vilt Gården, som varit i Widebrants ägo i generationer, hyste fram till för några år sedan mjölkkor. Det var då som paret Widebrant fick smaka hjortkött och föll pladask för det goda och nyttiga viltet. De läste på och vågade byta levebröd. Jag har marknadsfört oss mycket via Facebook, berättar Jill Widebrant. Många har köpt en låda hjortkött och bjudit sina vänner på middag och på så vis har in- Besök Askunga Cirka 6 km norr om Rödeby, vid Bostorp, visar en skylt vid väg 28 in på den lilla vägen mot Höryda och Askunga Dovvilts gårdsbutik. Då är det 3 km kvar till gårdsbutiken, som är öppen på torsdagar klockan 16-19 och söndagar 13-16. Växande sortiment har bland annat investerat i en hanteringsanlägg- ekologiskt ibland, men jag letar inte efter det. Jag föredrar att handla närodlat. Janet Mutavi, frisörska, Ing-Marie Nils Trossö: ning där de kan kontrollera varje dovhjort en gång Ja, det tycker jag att det är. per år. I butiken i det renoverade arbetshäststallet Jag anser att de bästa och finns nu allsköns mathantverk från hjort, älg och nyttigaste varorna är ekologiska. ren till kryddor, marmelader och naturliga skön- Jag kommer från Kenya, och där hetsprodukter. Vad sägs till exempel om en faluring är allting ekologiskt. på hjort eller en flaska älgörtssaft? Till de absoluta storsäljarna i gårdsbutiken hör Askunga Dovvilts Morgan Karlsson, eget hjortisterband. beteendeterapeut, Hasslö: Mer för besökarna Widebrants, som knappt hunnit smälta populariteten, smider redan nya planer: Vi vill utöka öppettiderna och bli ett bättre Janet Mut avi Ja, jag försöker handla eko logiskt. Det är bra att det inte är så dyrt längre, utan prisvärt. En del forskare tror att det går bra att bedriva ett hållbart formationen om oss spridit sig som ringarna på vattnet. besöksmål för barnfamiljerna. Många promenerar ekologiskt jordbruk, men det Vi rider också på att det ligger i tiden med både gärna den 2,7 kilometer långa rundan kring hägnet kan vara svårt att nå upp till de närproducerat och hjortkött, fortsätter hon. Hjort är som bjuder på härliga naturupplevelser. Fast det är volymer som krävs och i så fall lättlagat, antibiotikafritt och rikt på omega 3. De lagar inte säkert att man får se några hjortar. De är vilda kanske man hellre ska satsa på ju hjort på teve och serverar hjortfilé på Nobelfesten. och kommer bara fram om de själva vill. närproducerat. Morgan Karls son son

16 i Karlskrona nr 01 2015 i Karlskrona nr 01 2015 17 huvudet på Smart, frisk, storslagen och välkomnande... Per Persson är arbetsledare på drift- och Per Persson Arbetsledare inom VA, vatten och avlopp Uppvuxen i Nättraby Bor i Nättraby Utbildad processtekniker, projektledare och arbetsledare År inom kommunen 2 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, driver en nationell kampanj för att få fler unga till den offentliga sektorn. Satsningen grundas på en undersökning som kom fram till att ungdomar vill att ett arbete ska vara intressant, roligt och meningsfullt och sådana jobb finns det gott om i kommunen. 420 000 personer behöver rekryteras till Sveriges offentliga sektor fram till 2020. 420 000 nya personer behövs till den offentliga sektorn i Sverige fram till 2020. 10 serviceförvaltningen. Hans team ansvarar för underhållet av ledningar och rör för vatten och avlopp i hela kommunen. Till deras viktigaste uppgifter hör att spola rent i rören och att laga läckor. Hur blev du teknisk arbetsledare? Jag jobbade med liknande uppdrag på en entreprenörsfirma när den här tjänsten blev ledig. Jag sökte och fick jobbet. Även om jag hade arbetat många år inom industrin och det privata näringslivet var det inget bekymmer att byta till den offentliga sektorn. Vad går ditt jobb ut på? Jag leder och fördelar arbetet med våra nedgrävda rör för vatten och avlopp. Vi har ett gammalt nät av stumma gjutjärnsledningar som påverkas av spänningar och temperaturskillnader. Vi har 30-50 läckor om året, men det är en myt att det inträffar fler läckor på våren än annars. Vad är det bästa med ditt jobb? Det är friheten och förtroendet jag har fått från min arbetsgivare. Jag har stor handlingsfrihet och tycker mycket om att jobba med min personal. Jag ansvarar för tio killar, men det hade förstås varit roligt om vi hade fått hit någon tjej också. Sammantaget har jag varit arbetsledare i 20 år. anställda arbetar på VA-avdelningen, åtta med nätet och två med spolbilen. 150 yrken finns att välja på inom kommunens verksamheter. Grunden är lagd för platsvarumärket Karlskrona. En tydlig essens av det som gör platsen unik ska hjälpa staden att locka fler invånare, företag och besökare. Fjolårets arbete med att ta fram en varumärkesplattform för platsen Karlskrona involverade såväl politiker som näringsliv och invånare. Arbetet hade sin grund i målbilden Vision Karlskrona 2030 och ska resultera i en verktygslåda som kan användas i kommunens marknadsföring och utveckling av Karlskrona. Den ska även kunna användas av andra som vill berätta utåt om vår plats i världen. Det var roligt att se hur engagerade allmänheten, företagen och organisa tionerna var. Nu finns en förväntan på nästa steg och vi är överens om att kommunen ska vara pådrivande, säger Ulla Nelson på Karlskrona kommun som ska leda det fortsatta arbetet med varumärket. Lyfter fram styrkorna Vad utkristalliserades då i attitydundersökningen, workshopparna, invånarnas inlägg på webben samt referensgruppens och kommunstyrelsens mangling? Jo, att Karlskronas största tillgångar är: Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona en ständigt levande marin historia Innovativa utbildningar inflyttning och tillväxt tack vare spetskunskap Internationella storföretag hög nivå inom IT, telekom och marinteknik Unika boendemiljöer på öar havsluft varje dag och bad mitt i staden Det finns mer som kan locka, men allt ryms inte i skyltfönstret. Det gäller att hitta det som är unikt för Karlskrona och som inte finns i alla andra städer. Jag tror att många kommer att bli överraskade när de väl är här och ser allt det som Karlskrona har att erbjuda, säger Ulla Nelson. En annan fråga som engagerade många var vilka känslor som bör förmedlas när man berättar om Karlskrona. Diskussionerna landade ner i fyra ord: Välkomnande en förut sluten stad som blivit bra på värdskap Storslagen platsen är liten, men stolt, stark och trygg i sig själv Smart en välutbildad och högteknologisk plats sedan över 300 år Frisk Karlskrona är maritim, sund och välmående med vind i håret Koppling till havet Sammantaget får vi en bättre bild av vad platsen Karlskrona är känd för, nämligen livskvalitet, upplevelser och spetskompetens precis intill havet. Vi vill vara kända för kopplingen till havet, säger Ulla Nelson. Vårt läge i skärgården, världsarvet och företagen inom marin teknik kan ingen konkurrera med. Den bilden vill vi att man ska förknippa med Karlskrona. I vår börjar arbetet med att ta fram en logotyp och ett grafiskt koncept samt information för alla som vill använda platsvarumärket. Ju fler ambassadörer som säger samma sak, desto enklare att uppnå ett starkt och tydligt varumärke.

18 i Karlskrona nr 01 2015 i Karlskrona nr 01 2015 19 notiser De jobbar redan på bred front för en bra vardag i Karlskrona med el, värme, stadsnät, skärgårdsturer och avfallshantering. I dagarna tar Affärsverken dessutom över hela ansvaret för kommunens renhållningsverksamhet. Affärsverken tar ett större miljöansvar Affärsverken utförde tidigare vissa uppgifter, som att hämta hushållsavfallet, på entreprenad. Men nu tar man alltså över ansvaret för renhållningen från drift- och serviceförvaltningen (tidigare tekniska förvaltningen) och fortsätter med såväl avfallshämtning som övrigt miljöarbete. Med i flytten följer tre anställda. Totalt arbetar nu ett 60-tal av Affärsverkens nära 200 medarbetare med renhållningsfrågor. Fokus på helheten Det är roligt, intressant och utvecklande för oss att vi nu kan påverka renhållningsarbetet längs hela kedjan, säger Åke Svensson, som är chef för affärsområdet Renhållning på Affärsverken. Drift- och serviceförvaltningen har gjort ett bra jobb, och vi ska se till att driva utvecklingen vidare. Förändringen går helt i linje med Affärsverkens strategi. Det kommunägda bolaget arbetar med inriktning på framtiden och har en mängd idéer, planer och projekt igång som ska bidra till en hållbar samhällsutveckling i Karlskrona. Det ligger i vårt uppdrag att blicka framåt, säger Åke Svensson. Ny energi ur matrester Affärsverken håller till exempel på att Det är roligt och undersöka möjligheterna att bygga, alternativt köra till, en biogasanläggning intressant att vi som kan förvandla matavfall till samhällsnyttig energigas. nu kan påverka Vi fortsätter att kompostera hushållsavfallet, men förbereder oss samtidigt för längs hela kedjan renhållningsarbetet nya lösningar för att ta vara på avfallet, säger Åke Svensson. Vi tar fram förslag på förändringar och förbättringar som politikerna sedan beslutar om. Själva övertagandet av renhållningsverksamheten blir dock inte dramatiskt: En skillnad för kommuninvånarna blir att räkningen för avfallshämtningen kommer från oss istället för från kommunen från och med den 1 mars. I övrigt ska vi fortsätta att utveckla renhållningen i kommunen så att vi ligger i framkant med miljön i fokus. in brief Grusad vår för gruset Det nya rundtumlade stenfliset som använts mot halkan på gatorna i vinter har gjort ett bra jobb. Men gruset får ändå inte ligga kvar och gotta sig i vårsolen. Vi vill ta bort gruset så fort som möjligt, säger enhetschef Claes Persson på kommunen. Vi måste dock vara ganska säkra på att det inte kommer snö efteråt och att vattnet vi använder inte fryser till is. Det fina med det nya gruset är att det ska ryka mindre och inte slamma igen gatubrunnar. Grusupptagningen i Karlskrona inleds enligt en väl inarbetad tradition i olika kvarter varje år så att alla får vara först på tur någon gång. I fjol började arbetet vecka 12, men allt hänger på vädret. När det börjar närma sig kan du se årets schema på karlskrona.se. Vilken dag som helst framöver kan dricks vattnet i kranarna i Karlskrona komma från den naturliga filtreringsprocessen i Johannis husåsen. Sedan årsskiftet har Karlskrona vattenverk intensivt provat vattnet och testat olika möjligheter för att snabba på den nya vattenreningsprocessen. Den bygger på att man först renar vatten från Lyckebyån och sedan pumpar iväg det för filtrering genom Johannis hus åsen innan man för det tillbaka för slutlig rening och distribution. Den som väntar på något gott, behöver alltså inte vänta så länge som det sagts. Så fort vi vet att det konstgjorda grundvattnet från Johannishusåsen är tillräckligt bra för vår slutliga rening kör vi igång, säger vattenverkets driftchef Ola Gren. This magazine from the Municipality of Karlskrona reflects activities and business. We need to build more homes. Karlskrona has amazing conditions for sustainable growth, writes Patrik Hansson, Chair of the Municipal Executive Board. Former racing driver Lars Adolfsson s ACM and SPM in Torskors deliver spare parts for racing cars to 30 countries. Many children and young people are in distress and need a family home. Anja and Ola Johansson have two children of their own as well as three they look after together with different biological parents and social services. Per Månsson from Aspö fishes and hunts cormorants on behalf of environmental researchers at SLU, the Swedish University of Agricultural Sciences. He also advocates hunting seals and cormorants to achieve a better balance in the ecosystem. Karlskronahem is scrapping its very last oil-fired boiler in favour of reliable, climate-friendly district heating. Refugees seeking asylum may cause a multiple increase in the population in Fur and Saleboda. The reception process brings challenges, but also major hopes and opportunities for a boost to the area. A bridge will soon be opening with the effect that cars and buses will no longer have to stop for trains at Bergåsa. Cyclists and pedestrians will have to use a temporary crossing point until the safe pedestrian and cycle tunnel has been completed. Final för jätteprojekt Premiär för nya dricksvattnet Satsningen på Johannishusåsen har tagit 20 år och kostat 375 miljoner kronor, men den innebär också att Karlskrona äntligen har en bra reservvattentäkt och ett dricksvatten av bättre kvalitet och med jämnare temperatur än förut. Åsen ska ta emot 550 kubikmeter vatten i timmen och rymma en reserv för 14 dagar. In three years, the famous old Karlskrona Lampfabrik has doubled its workforce and its turnover. We ve moved from being dull and old-fashioned to trendy, says MD Valdemar Skantze. i Karlskrona AB markets Karlskrona as a destination via digital channels. This spring will see Konserthusteatern, Sparresalen and Konsthallen hosting music events and performances. The Care for the Elderly Department has 13 regular meeting places for everyone over the age of 65. Ingegerd Antonsson and Bengt Sellgren met at Bryggan and became a couple! Jill and Peter Widebrant run Askunga Dovvilt. They breed deer and run a delicatessen. Per Persson is supervisor of the municipality s team that is responsible for water and sewage pipes. Work on Karlskrona as a brand continues: the city of Karlskrona is welcoming, grand, smart and fresh, and has unique assets associated with the sea. Affärsverken is assuming full responsibility for municipal refuse collection activities. As soon as the weather permits, the municipality removes the stone chippings used to prevent skidding on the streets. After 20 years of work, drinking water filtered through the ridge Johannishusåsen is now available. Drottningskärs Citadel on the island of Aspö offer exciting stories about prisoners and ghosts.

Fångarna på kastellet Drottningskärs kastell utanför Aspö var förr i tiden allt annat än en gäst- och evenemangsvänlig marinhistorisk attraktion. Särskilt eländigt var det för de arma busar som kastades i fängelsehålans totala mörker. Guiden Olle Melin fick redan på 60-talet historierna om fångar och även spöken berättade för sig av tillsyningsmannen Heribert Mortenson. Enligt honom är det bara en populär och väl underhållen myt att greve Rålamb skulle ha suttit i hålan i 17 år och sedan dött efter bara ett par dagar i solen. Däremot, menar den förre kustartilleriofficeren, finns det belägg för att en mördare en timmermansgesäll som förflyttats från Stralsund överlevt fem dagar i hålan och sedan tillfrisknat på en sjukvårdsinrättning i Karlskrona. Den påläste Olle Melin konstaterar att historierna lever vidare, men han är föga vidskeplig och avfärdar bestämt påståendet om att det skulle spöka på kastellet. Å andra sidan vore det inte så underligt om någon själ blivit rastlös efter tiden i hålan Tyck till om i Karlskrona Gå in på: www.karlskrona.se/ikarlskrona eller förmedla dina synpunkter och idéer till Karlskrona kommun på Facebook.