Svenska Gjuteriföreningen är gjuteriindustrins branschorganisation. Verksamheten drivs i nära samarbete med forsknings- och utbildningsinstitutet Swerea SWECAST AB. Datum Beteckning 2016-01-12 G943B Handläggare, tel (direktnr) Ert datum Er beteckning Peter Nayström, tel. 036-30 12 15 2016-01-12 Fi2015/04727/S2 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Remissvar - Betänkandet Energiskatt på el- En översyn av det nuvarande systemet (SoU 2015:87) Sammanfattning Svenska Gjuteriföreningen anser utredningen i grunden vara väl genomförd med en genomarbetad belysning av de olika alternativen. Vi ser positivt på att man valt att utgå från den nuvarande modellen som bas för föreslagna justeringar. Med tanke på de kraftigt negativa effekterna för små och medelstora företag (SMF) i allmänhet och elintensiva verksamheter som gjuterier, inte minst i norra Sverige, i synnerhet är det emellertid vår bestämda åsikt att utredningens förslag till justeringar inte skall genomföras. Den svenska gjuteriindustrin har en mycket stor betydelse för fordonsindustrin och övrig verkstadsindustri. Klimatfördelarna att tillverka gjutgods i Sverige är stora och väldokumenterade. Bilaga 1 och referens [1] I likhet med gjuteriindustrin globalt, består den svenska antalsmässigt huvudsakligen av små och medelstora energiintensiva företag. Vi kan konstatera att det just nu införts eller föreslås en rad förändringar som var och en och tillsammans ger en kraftigt negativ effekt för SMF i allmänhet och för gjuterierna i synnerhet. Dessa förändringar gäller exempelvis: Den aktuella utredningen kring energiskatten på el med de största konsekvenserna för SMF i norra Sverige. Den höjda klimatskatten på fossila bränslen där svenska SMF kommer att få betala 10 ggr mer per ton koldioxid jämfört med kostnaderna inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta drabbar SMF som inte har tillgång till fjärrvärme. Förändringarna i transportbidraget som drabbar underleverantörer i norra Sverige. Arbetsmiljöverkets kommande föreskrift kring elektromagnetiska fält där verket lyfter fram den oproportionerligt stora kostnaden för SMF. Till detta skall läggas den ökning av nätkostnaderna som nätägarna genomfört de senaste två åren. Med ändrade effekttariffer finns gott om exempel på energiintensiva SMF där nätavgifterna höjts med 20 30 %.
Den totala ökningen av kostnader och administration som ovanstående förändringar medför ligger inte inom utredningens ansvarsområde, men måste vägas in i regeringens beslut. Svenska Gjuteriföreningens remissvar fokuserar på de förslag i betänkandet som har direkt påverkan på de svenska gjuteriföretagens konkurrenskraft och möjlighet att bedriva en utvecklande verksamhet för att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen i ett hållbart samhälle. Slutsatsen i betänkandet att den nuvarande modellen bör bevaras som utgångspunkt för eventuella förändringar anser vi ligger i linje med utredningens uppdrag att det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft ska bibehållas. Det är emellertid viktigt att man häri inte enbart ser på Sverige som ett land som producerar färdiga produkter som skall vara konkurrenskraftiga. Minst lika viktigt är att svenska företag skall vara konkurrenskraftiga som underleverantörer till såväl den inhemska industrin som på en global marknad. Sammanfattningsvis anser Svenska Gjuteriföreningen att följande punkter behöver lyftas fram och förändras. 11 kap. 3 Paragrafen bör bibehållas i ursprungligt skick vid behov kompletterad av datacenterindustrin som skyddsvärd sektor. Det senare bör dock utredas professionellt före det att beslut tas. Den noggrannhet varmed utredningen i övrigt genomförts saknas när det gäller skattenedsättningen för datacenterindustrin. Trots att utredaren föreslår en skattelättnad på totalt 245 miljoner kronor saknas en redovisning av vilken nettoeffekt denna industrigren har för det svenska samhället vad gäller sysselsättning och skatteintäkter. Återbetalningsförfarandet Förslaget blir mycket komplicerat och likviditetspåverkande. Primärt föreslår vi ett annat system som ger administrativa besparingar för såväl företag som Skatteverket. Med vårt förslag behöver företagen inte agera bank åt staten. Begränsning i återbetalningen (12 000 kr) Förslaget drabbar i första hand SMF med låga vinstmarginaler och bör tas bort i sin helhet. Frivillig skattskyldig och kvartalsvis återbetalning Om utredningens förslag bibehålls bör besluten om att bli frivillig skattskyldig liksom kvartalsvis återbetalning lämnas till berörda företag. Gränserna 20 GWh respektive 250 000 kwh bör tas bort. Lägre skattesats i kommuner i norra Sverige Utredaren hävdar att den lägre skattesatsen inte är förenlig med EUrätten. De underliggande motiven till den lägre skattesatsen har emellertid inte förändrats. Vi kan därför konstatera att förslaget kommer att ge just de negativa effekter som det ursprungliga införandet av den lägre skatten avsåg att avhjälpa. Härmed försvåras den energiintensiva industrins möjligheter att verka i norra delen av Sverige.
Utredarnas resonemang kring internationell konkurrenskraft Även om stora delar av utredningen är väl genomförd ställer vi oss frågande till resonemangen kring den internationella konkurrenskraften, s. 152. De resonemang som förs är väldigt teoretiserade och fragmentariska, därmed allvarliga eftersom hela resonemanget kring industrins lägre skattesats därmed kan tänkas påverkas. Man negligerar totalt att skattereduktionen i det aktuella fallet är baserat på en nationell skatt som avsevärt överstiger vad som är norm inom unionen. 11 kap. 3 I nuvarande skrivning av lagtexten framgår att tillverkningsindustrin har en skattenivå som tydligt skiljer sig från den allmänna taxenivån. Det är viktigt att den tydlighet som härigenom uppnås vad gäller industrins betydelse för Sverige som välfärdsstat inte urholkas. Vi menar att den föreslagna skrivningen är olycklig och inte bör införas. Den noggrannhet varmed utredningen i övrigt genomförts saknas när det gäller skattenedsättningen för datacenterindustrin. Trots att utredaren föreslår en skattelättnad på totalt 245 miljoner kronor saknas en redovisning av vilken nettoeffekt denna industrigren har för det svenska samhället vad gäller sysselsättning och skatteintäkter. Risken är uppenbar att utredaren fastnat i den pågående tävlan mellan de nordiska länderna att attrahera globala gigantiska dataföretag där det verkar handla mer om prestige än reell samhällsnytta. Genom att använda en av dessa företags sökmotorer kan man snabbt konstatera att ett beslut att skattesubventionera denna bransch med 245 miljoner per år måste utredas betydligt mer seriöst än vad som varit fallet. Eftersom det med lagda förslag är framför allt SMF i norra delen av landet som kommer att finansiera de ökade skatteintäkterna måste påverkan på sysselsättningen i dessa ställas mot den förväntade ökningen av arbetstillfällen i datacenterindustrin Paragrafen bör bibehållas i ursprungligt skick, vid behov kompletterad av datacenterindustrin som skyddsvärd sektor. Det senare bör dock utredas professionellt före det att beslut tas. Återbetalningsförfarandet Gjuterier omfattas av nollskatten för metallurgisk process, 0,5 öre/kwh för industriell verksamhet samt full skatt för övrig el. Hittills har detta hanterats på ett enkelt sätt via direktkontakt med el-leverantören. Vi ser egentligen ingen anledning att förändra systemet. Utredningen saknar en förklaring varför man förordrar olika system för nollskattenivån och 0,5-öresnivån. Varför kan man acceptera att nollskattenivån hanteras via direktavdrag medan 0,5 öresnivån måste hanteras i ett återbetalningsförfarande? Som vi tolkar förslaget innebär det att gjuterierna skall göra direktavdrag för elen till metallurgisk process till el-leverantören, betala full skatt för övrig el samt begära återbetalning för elen med 0,5 öres beskattning via Skatteverket. Därmed införs ett system som blir mycket komplicerat och likviditetspåverkande. Eftersom huvuddelen av gjuterierna är underleverantörer har man redan
idag ett betydande problem med långa betalningstider för fakturor till kunderna, som ofta är mycket stora företag. Gjuterierna får härmed agera bank åt sina kunder. Denna situation har i olika sammanhang lyfts fram som ett stort nationellt problem. Riksdagen har fattat beslut om max 30 dagars betalningsvillkor men i detta beslut tillåts lägre tid efter överenskommelse mellan företag. SMF har ett förhandlingsmässigt underläge när kunden är ett nationellt eller multinationellt storföretag. Utredningens förslag innebär förutom en omfattande administration även att företagen nu även skall agera bank åt staten vad gäller skatten. Vi anser inte att det är rimligt att ändra ett fungerande system när ändringarna ger dessa negativa effekter utan att skapa några som helst mervärden. Med nedanstående förslag anser vi att EU:s krav på spårbarhet kan kombineras med avsevärda administrativa besparingar hos såväl företag som hos skatteverket. Förslaget med återbetalningsförfarande bör inte införas. Vi föreslår istället att: - Företagen anmäler, till Skatteverket, de uppgifter om stödmottagare som EU kräver. - Skatteverket ger en kvittens på detta till det stödmottagande företaget. - Företaget skickar en kopia på kvittensen till sin el-leverantör som sedan fakturerar nettobeloppet på samma sätt som sker idag. Begränsning i återbetalningen (12 000 kr) Ovanstående förslag som alternativ till återbetalningsförfarandet innebär om det genomförs att begränsningen av den summa som kommer att återbetalas inte längre är aktuell. Om återbetalningsförfarandet ändå blir aktuellt kommer på nytt de mindre företagen att drabbas av förslaget med begränsad återbetalning. 12 000 kr kan tyckas vara av mindre karaktär men det gäller inte för redan hårt konkurrensutsatta SMF. Många arbetar med vinstmarginaler kring 5 % vilket innebär att försäljningen måste öka med 240 000 kr för att finansiera dessa 12 000 kr i skatt. Förslaget drabbar i första hand SMF med låga vinstmarginaler och bör tas bort i sin helhet. Frivillig skattskyldig och kvartalsvis återbetalning Om utredningens förslag bibehålls bör besluten om att bli frivillig skattskyldig liksom kvartalsvis återbetalning lämnas till berörda företag. Det bör vara upp till varje enskilt företag att i så fall avgöra om man vill registrera sig som skattskyldig. Gränserna 20 GWh respektive 250 000 kwh bör tas bort.
Lägre skattesats i kommuner i norra Sverige Utredaren hävdar att den lägre skattesatsen inte är förenlig med EU-rätten. De underliggande motiven till den lägre skattesatsen har emellertid inte förändrats. Vi kan därför konstatera att förslaget kommer att ge just de negativa effekter som det ursprungliga införandet av den lägre skatten avsåg att avhjälpa. Härmed försvåras den energiintensiva industrins möjligheter att verka i norra delen av Sverige. Utredarnas resonemang kring internationell konkurrenskraft Även om stora delar av utredningen är noggrant genomförd ställer vi oss frågande till resonemangen kring den internationella konkurrenskraften, s. 152. De resonemang som förs är väldigt teoretiserade och fragmentariska, därmed allvarliga eftersom hela resonemanget kring industrins lägre skattesats därmed kan tänkas påverkas. Man negligerar totalt att skattereduktionen i det aktuella fallet är baserat på en nationell skatt som avsevärt överstiger vad som är norm inom unionen. Utredaren för ett märkligt teoretiskt resonemang kring tillväxt, arbetslöshet och riktade subventioner och att man måste förlita sig på marknadskrafterna. Märk väl att i detta sammanhang pratar vi inte om några subventioner jämfört med företag utanför landets gränser utan det handlar om en svensk skatt på el som är differentierad, för att inte den svenska tillverkningsindustrin skall slås ut totalt. Marknadskrafterna kan inte påverka detta på annat sätt än genom att produktionen flyttas från landet. En stor del av de svenska exportföretagen bygger sin verksamhet på ett omfattande underleverantörsnätverk. Det betyder att en sund och livskraftig underleverantörssektor står för en stor del av den sysselsättning som tillskrivs exportnäringen. Jönköping 2015-01-12 SVENSKA GJUTERIFÖRENINGEN Lars Johansson, Ordförande Peter Nayström, Miljöchef Referens [1] P. Nayström; Emissioner av koldioxid från smältning av metall och transport av gjutna komponenter. Swerea SWECAST Rapport nr 2011-009
Bilaga 1 Klimatsmart svenskt gjutgods Svenska Miljöinstitutet, IVL och Swerea SWECAST har konstaterat att smältning av metall i svenska gjuterier idag bedrivs på ett sätt som ur klimatsynpunkt är unikt i världen. [1] Det enda land som ligger i nivå med oss är Norge där gjutgodsproduktionen dessvärre minskat dramatiskt på grund av kostnadsskäl. Bakgrunden till Sveriges unika möjlighet att tillverka klimatsmart gjutgods är att: - huvuddelen av smältningen idag sker i elektriska ugnar - den svenska el-mixen är producerad med mycket låg klimatpåverkan - råvaran består till övervägande del av återvunnen metall och andelen jungfrulig metall är mycket låg Den stora klimatfördelen med svenskt gjutgods gäller samtliga metallslag. Som exempel visas skillnaden i utsläppen för smältning av järn i Sverige jämfört med att importera motsvarande mängd. Land Utsläpp av CO 2 från smältning av det järn som åtgår för tillverkning av 1 ton gjutgods inkl. transport till Sverige, kg Sverige 113 Norge 114 Finland 316 rankrike 366 Danmark 627 Tyskland 746 England 810 Italien 826 Spanien 931 Polen 1 156 Turkiet 1 170 Kina 1 607 Indien 1 715