Det svenska politiska systemet: Introduktion

Relevanta dokument
Det svenska politiska systemet: Introduktion

Samhällskunskap (31-52,5 hp)

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Samhällskunskap (61-90 hp)

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi 15 högskolepoäng

PRÖVNINGSANVISNINGAR

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

STVA12, Statsvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society

Politiska system i jämförande perspektiv, 6 hp

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN

Lokal examensbeskrivning

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Datum Kursens benämning: Grundkurs i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet

Statsvetenskap GR (A), 30 hp

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Kursplan för kurs på grundnivå

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Kursplan för SH Samhällskunskap A

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

Välkommen till kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, 15 högskolepoäng

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Undervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten

Det svenska politiska systemet (Statsvetenskap 1), 733G16, vt 2015 (7,5 hp)

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2018.

Sociologi GR (C), 30 hp

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Kursplan för kurs på grundnivå

STVA22, Statsvetenskap: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Political Science: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Statsvetenskap GR (A), Politik och entreprenörskap, 30 hp

Kursplan för kurs på grundnivå

Kriminologi GR (B), 30 hp

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Utbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)

Kursplan. Företagsekonomi A, 30 högskolepoäng Business Administration, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Undervisningsspråk: Engelska Undervisningen sker på engelska. (Undervisningen kan ske på svenska om alla registrerade studenter behärskar svenska.

SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Sociology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK

Kursens mål. Juridiska fakulteten. Undervisningsspråk: Svenska och Engelska. Introduktion till juristutbildningen

KURSPLAN. Ledarskap och organisation, fortsättningskurs. Leadership and Organization. Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514

Ledarskapets förutsättningar Del 1

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011.

EXAMINATIONSFORMER Socialhögskolan i Lund/Hbg Gäller från höstterminen Fastställd av IS

KURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i statsvetenskap, 120 högskolepoäng. Master Programme in Political Science, 120 Higher Education Credits

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

SGEA23, Samhällsgeografi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

RÄSK02, Rättssociologi: Examensarbete för kandidatexamen, 30 högskolepoäng Sociology of Law: Bachelor Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kandidatprogrammet i samhällsplanering

Kursplan. Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

Det svenska politiska systemet (Statsvetenskap 1), 733G16 vt 2016 (7,5 hp)

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Samhällskunskap GR (B), Samhällskunskap 31-60, 30 hp

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Kursen ges som tvärvetenskaplig fristående kurs i samhällsvetenskap på avancerad nivå och som valbar kurs i masterprogrammen i samhällsvetenskap.

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Omvårdnad AV, Kvinnors hälsa och barnmorskans profession, 7,5 hp

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

SPAK01, spanska, kandidatkurs

SMAA30, Service management: Grundkurs, 30 högskolepoäng Service Management: Basic Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning

Konsthistoria, visuell kommunikation och konstorientering

GNVA22, Genusvetenskap: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Nationalekonomi GR (C), 30 hp

Utbildningsplan. Magisterprogram i skatterätt och ekonomi

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 2 Etik (7,5 hp)

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Kursintroduktion Tillämpat IT-projektarbete. Mikael Söderström

Transkript:

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Kursens syfte och målm Efter avslutad kurs ska den studerande kunna besitta kunskaper om grundläggande strukturer i det svenska politiska systemet, redogöra för centrala och kritiska situationer i den moderna politiska historien och vad dessa betytt för hur svensk politik och förvaltning är organiserad och strukturerad idag, skriftligt redogöra för och reflektera kring såväl empiriska som principiella aspekter av svensk politik och förvaltning, analysera politiska händelser i relation till det svenska politiska systemets särdrag och historiska utveckling, analysera och förhålla sig till olika förklaringsansatser inom svensk politik och förvaltning, visa ett kritiskt förhållningssätt till argument och tolkningar av olika förvaltningsmodeller och politiska förlopp.

Innehåll Delkursen behandlar svensk politik och förvaltning avseende lokala, regionala och nationella processer. Särskild vikt läggs vid den politisk-historiska utvecklingen och samspelet mellan politik och förvaltning. Delkursen fokuserar principiella särdrag och deras relation till centrala idéer inom politisk teori

Kursens olika delar 1. Centrala händelser i svensk politisk historia: demokratisering och framväxten av den moderna staten 2. Den offentliga maktens organisation i Sverige: nationellt, regionalt och lokalt 3. Förändringslinjer i svensk politik och förvaltning: decentralisering, marknadifiering, internationalisering

Examination Skriftlig tentamen Författande av en kortare uppsats i grupp Författandet av en individuell inlämningsuppgift Aktivt deltagande i samtliga seminarier

Grupp-uppgift uppgift Analys av en forskningsfråga ett forskningsproblem på kommunal eller regional nivå Vetenskapligt förhållningsätt : Problemformulering och avgränsning Metodiskt tillvägagångssätt Självständig insamling av material Analys och diskussion utifrån principiella utgångspunkter (litteratur) Arbete i grupper om 3-4 personer Redovisning genom skriftlig uppsats och muntlig presentation

Staten A political community formed by a territorially defined population which is subject to one government (Hague & Harrop 2001) staten består av ett mycket stort antal, i vissa avseenden visserligen kopplade och likartade men i andra avseenden självständiga och olikartade, organisationer. (Premfors 1998) Staten det är jag (yttrande tillskriver Ludvig XIV)

Är r staten legitim? Accepterar medborgarna den styrande maktens rätt att fatta beslut? Beslut enligt lagarna men också en fråga om tillit och acceptens Upprätthålls i en demokrati genom möjlighet till insyn och granskning Inflödeslegitimering, utflödeslegitimering och genomflödeslegitimering

Maktbegreppet Maktens första ansikte: relationell makt Maktens andra ansikte: dagordningsmakt Maktens tredje ansikte: diskursiv och strukturell makt

Demokrati: centrala aspekter Hur skall folkstyrelsen organiseras? Representiv demokrati eller direktdemokrati? Vilken typ av representativ demokrati: Parlamentsdemokrati Partidemokrati Publikdemokrati Enhetsstat eller maktdelning?

Hur kan politiska processer studeras? Aktörsorienterade perspektiv: fokus på aktörernas motiv, intressen, strategier i samspel med varandra (mikroperspektiv) Strukturorienterade perspektiv: fokus på regelsystem, klasstrukturer, diskurser (makroperspektiv) Utmaningen för forskare: att förena nivåerna i en sammanhållen analys

Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten - Centralisering vs decentralisering - Kungamakt vs oligarki vs folkmakt - Politisk vs ekonomisk makt - Beroende vs oberoende av omvärlden - Konfliktdemokrati vs konsensusdemokrati

Byråkrati: ett mångtydigt m begrepp Offentlig (statlig) förvaltning Administration Tjänstemannavälde En rationellt och hierarkiskt organiserad organisation En ineffektiv och trög organisation

Den offentliga förvaltningenf Organisation för att genomföra politiska beslut. Organisation för att bereda politiska beslut Förvaltning är den organisation som har till uppgift att bereda och implementera politikernas beslut (bred definition) Förvaltning är den organisation som har till uppgift att vid beredning och implementering av politikernas beslut ombesörja allmänna administrationsuppgifter (smal definition)

Statsvetenskap och förvaltning: f några centrala teman Demokrati och byråkrati: gränserna mellan representativitet och effektivitet/expertis Styrning av förvaltningen: hur kan/bör politikerna styra och kontrollera förvaltningen Organisering av förvaltningen: byråkrati eller profession? Offentligt eller privat? Förvaltningspolitik: idédebatten och maktkampen kring hur den offentliga förvaltningen skall utformas Empirisk, normativ och konstruktiv teori