Förord Studieförbunden med 374 medlems- och samverkansorganisationer verkar i hela Sverige, i alla landets kommuner. Studiecirkeln, där människor söker kunskap tillsammans utifrån ett specifikt intresse och lusten att lära är grunden för studieförbunden. Tillsammans genomför studieförbunden årligen cirka 276 000 studiecirklar, med över 663 000 unika deltagare. Andra folkbildningsaktiviteter, i friare och flexiblare former än studiecirkeln, samlar varje år mer än 700 000 deltagare och ett stort antal kulturprogram lockar varje år 18 miljoner besökare. Våren 2013 gjorde Sifo, på uppdrag av Folkbildningsförbundet, två undersökningarna om attityder till folkbildning och studieförbund. Undersökningarna visar att 97 procent av politiker med ansvar för folkbildningsfrågor, är mycket eller ganska positiva till folkbildning. Samtidigt tycker 88 procent av allmänheten att studieförbunden är viktiga för samhället och 6 av 10 tillfrågade anger att de deltagit i aktiviteter hos något studieförbund. Folkbildningsförbundet är intresseorganisation för de tio studieförbunden. Under 2013 publicerar vi ett antal rapporter som belyser läget i olika regioner i Sverige. Vi började med Skåne och nu har turen kommit till Västernorrland. Hur ser det ut med utbildning och arbetsmarknad? Hur mår demokratin och kulturen? Och förstås; vilket stöd får studieförbunden från de västernorrländska kommunerna? Många kommuner har haft det tufft ekonomiskt under en följd av år. Kommunernas generella bidrag till studieförbunden har nästa halverats de senaste tjugo åren. Det oroar oss. Vi tror att studieförbunden behövs för att möta människors lust till skapande och lärande, för att öka förståelse och toleransens i samhället och för att fler idéer ska gro. Vi hoppas att rapportserien ska kunna vara ett underlag för diskussioner mellan studieförbund på lokal/regional nivå och kommuner/regioner. Vi hoppas att sådana diskussioner ska leda fram till att fler kommuner ser vad studieförbunden kan bidra med. Folkbildningen har redan i dag en relativt stark ställning i Västernorrland, men diskussionen behöver fortsätta så att fler i kommunerna ser vad studieförbunden kan bidra med. Vi är övertygade om att sådana diskussioner t.ex. innebär att de utvecklingsområden för studieförbunden som lyfts fram i Kulturplan för Västernorrland 2012-2014 blir utgångspunkt för initiativ såväl lokalt som regionalt. Att Timrå höjer sitt låga bidrag och att Örnsköldsvik som toppar listan över bidrag till studieförbunden får fler goda argument för sitt beslut. Om studieförbundens verksamhet Studieförbunden med 374 medlems- och samverkansorganisationer verkar i hela Sverige, i alla landets kommuner. Studiecirkeln, där människor söker kunskap tillsammans utifrån ett specifikt intresse och lusten att lära är grunden för studieförbunden. Tillsammans genomför studieförbunden årligen cirka 276 000 studiecirklar, med över 663 000 unika deltagare. Andra folkbildningsaktiviteter, i friare och flexiblare former än studiecirkeln, samlar varje år mer än 380 000 deltagare och ett stort antal kulturprogram lockar varje år 18 miljoner besökare. 3
Folkmängd: 241 981 Antal kommuner: 7 Största kommun: Sundsvall (96 687 invånare) Minsta kommun: Ånge (9 639 invånare) Om Västernorrland Västernorrland är ett län som till ytan är det sjätte största i Sverige men till befolkningen det sjätte minsta. Länets sju kommuner innefattar såväl den gamla stifts- och residensstaden Härnösand som pappersindustriorten Kramfors. Historiskt har Västernorrland spelat en viktig roll i Sveriges industriella utveckling, främst genom skogs- och pappersindustrin men även genom sjöfartsnäringen. Västernorrland har sedan 1970 varit ett av länen i riket med svagast befolkningsutveckling. Detta gäller även för 2012 då invånarantalet minskade i fem av sju kommuner. Västernorrland och arbetsmarknaden Arbetsmarknadsstrukturen i Västernorrland skiljer sig från riksgenomsnittet genom att areella näringar utgör mer än en tredjedel av arbetsmarknaden. I jämförelse med riket har Västernorrland en högre andel öppet arbetslösa. Om man även räknar in arbetslösa som ingår i någon typ av arbetsmarknadsprogram kvarstår skillnaden gentemot riket. Bland de öppet arbetslösa är männen fler såväl i riket som i Västernorrland. Andel arbetsställen per näringsgren Areella näringar Industrinäringar Tjänstenäringar Västernorrland 35 12 53 Riket 21 13 66 Medelinkomsten i Västernorrland är 234 000 kr/år vilket är lägre än genomsnittet i Sverige, 243 000 kr/år. Den genomsnittliga skattesatsen för Västernorrland är 33,45 % vilket är högre än riksgenomsnittets 31,73. 4
Västernorrland har även en något högre andel av hushållen som har ekonomiskt bistånd från det offentliga, 4,6 % jämfört med 4,4 % i riket. Andelen utrikesfödda är märkbart lägre i Västernorrland än i riket. Den genomsnittliga andelen utrikesfödda i Sverige är 15 % medan den i Västernorrland är 8 %. Arbetslösheten är även högre i gruppen utrikesfödda, i synnerhet för dem som nyligen anlänt till Sverige. Västernorrland Riket Andel arbetslösa 8,6 % 6,5 % Andel öppet arbetslösa Andel med ekonomiskt bistånd Högst andel med ekonomiskt bistånd Lägst andel med ekonomiskt bistånd 4,2 % 3,5 % 4,6 % 4,4 % 5,6 % (Timrå) 3,4 % (Örnsköldsvik) 11,9 % (Sorsele) 0,6 % (Vellinge) 5
Västernorrland och demokratin Statens syften med stödet för folkbildningen: Att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Valdeltagandet i Västernorrlands kommuner är lägre än riksgenomsnittet, i såväl kommunalval som riksdagsval. Mest markant är skillnaden i deltagande i kommunvalet där Västernorrland ligger klart under riksgenomsnittet. Socialdemokraterna har historiskt varit det dominerande partiet i regionens kommuner. Vid senaste valet erhöll Socialdemokraterna 44 % i riksdagsvalet och kring 50 % i sex av sju kommuner i Västernorrland. Flera av kommunerna har haft socialdemokratiskt styre under lång tid. Forskning har visat att långvarig dominans av ett politiskt parti kan påverka valdeltagandet i negativ riktning. Andelen av befolkningen som är medlem i ett politiskt parti har sjunkit drastiskt under de senaste decennierna. Omkring 5 % av medborgarna i Sverige anger att de är medlemmar i ett politiskt parti, jämfört med 15 % i mitten av 1980-talet. Denna utveckling avspeglas sannolikt även i Västernorrland. Förtroendet för demokratin påverkas av faktorer som utbildningsnivå, situation på arbetsmarknaden och grad av engagemang i föreningslivet. De som är högutbildade, äldre och etablerade på arbetsmarknaden har över lag större förtroende för demokratin än nyanlända invandrare eller arbetslösa och lågutbildade unga. Att Västernorrland påverkats av strukturella omställningar på arbetsmarknaden samt under en följd av år haft en negativ befolkningsutveckling kan påverka medborgarnas förtroende för politiken. Valdeltagande 2010 Västernorrland Riket Kommunval 81,8 % 88,4 % Riksdagsval 84,1 % 84,63 % Högst kommunval Lägst kommunval Högst riksdagsval 83,59 % (Örnsköldsvik) 90,5 % (Lomma) 80,42 % (Ånge) 61,0 % (Haparanda) 85,8 % (Örnsköldsvik) 91,3 % (Lomma) Lägst riksdagsval 82,45 % (Ånge) 71,0 % (Haparanda) 6
Västernorrland och utbildningen Statens syften med stödet för folkbildningen: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Även om Västernorrland historiskt präglats av skogs- och pappersindustrin, finns det även en stark utbildningstradition i länet. Redan 1658 grundades Härnösands gymnasium som var den första skolan i sitt slag i hela Norrland. Vid samma tid startade även en navigationsskola för sjökaptener i samma stad. I Härnösand fanns tidigt även folkskollärar- och småskollärarseminarier, d.v.s. lärarutbildningar, som på sin tid försörjde hela Norrland med lärare. I dag har Mittuniversitetet två av sina tre campus i regionen, Campus Sundsvall och Campus Härnösand. Våren 2013 fattade dock Mittuniversitetets styrelse beslut om att all verksamhet på Campus Härnösand ska flyttas till Campus Sundsvall år 2016. I Västernorrland finns 5 folkhögskolor bl.a. Hola folkhögskola som är en av de äldsta i Sverige. Som på övriga områden varierar utbildningsnivån mellan de olika kommunerna i regionen. Totalt sett är det en något mindre andel av västernorrlänningarna som har eftergymnasial utbildning än genomsnittet i riket. Detta gäller även om man räknar in andelen med forskarutbildning. Andelen av befolkningen i Västernorrland som inleder högskolestudier är lägre än riksgenomsnittet. Grundskoleelevernas genomsnittliga meritvärde ligger även under riksgenomsnittet i Västernorrland. Andelen behöriga till gymnasiet ligger också några procentenheter under riksgenomsnitt. UTBILDNINGSNIVÅ Andel av befolkningen % Västernorrland Riket Folk-/grundskola 13,2 14 Gymnasium högst 2 år 32,1 25,5 Gymnasium 3 år 20,4 20 Eftergymnasial utb <3 år 14,7 14,5 Eftergymnasial utb >3 år 18,3 23 Forskarutbildning 0,4 1 Övrigt/uppgift saknas 0,9 4 7
Västernorrland och kulturen Statens syften med stödet för folkbildningen: Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. I Västernorrland har sedan 2009 länets kulturinstitutioner samlats i den gemensamma organisationen Scenkonstbolaget. I organisationen ingår Nordiska kammarorkestern, Musik i Västernorrland, Norrdans, Film i Västernorrland och Teater Västernorrland. Det finns också en tradition av deltagarkultur med koppling till bl.a. studieförbund och andra delar av föreningslivet. Ett antal lokalradiostationer och lokala dagstidningar ger en god lokal mediabevakning i regionen. Sedan januari 2012 ingår Västernorrland i Kultursamverkansmodellen och genom detta har Landstingets anslag till regional kulturverksamhet kompletteras med de statliga bidragen från Statens Kulturråd. Landstinget har i dialog med kommunerna ett övergripande ansvar för fördelning av de statliga kulturmedlen till regionen. En grund för Kultursamverkansmodellen är den kulturplan som 2012 arbetades fram i samverkan med kommunerna, länets kulturliv och det civila samhället. Studieförbunden var delaktiga i framtagandet av kulturplanen och deras betydelse för kulturlivet, inte minst amatörkulturen, betonas tydligt i kulturplanen. Ideell Kulturallians Västernorrland samlar regionala och lokala organisationer som sysslar med amatörkultur, bland dem studieförbund. Ideell Kulturallians är en aktiv part i samverkansmodellen och har bidragit till den regionala kulturplanen. 8
Alla tio studieförbund bedriver verksamhet i Västernorrland. Studieförbunden är också representerade i alla kommunerna i regionen. Flest lokalkontor har studieförbunden i de största städerna Sundsvall och Örnsköldsvik. Alla regionens kommuner ger i varierande grad generellt bidrag till studieförbunden. Det genomsnittliga generella bidraget från kommunerna till studieförbunden är i enlighet med riksnivån, 34,8 kr per invånare, jämfört med 35 kr/inv. Landstinget Västernorrland ger 5,5 miljoner kronor i generella bidrag till folkbildningen, vilket motsvarar 23 kronor per invånare. Därutöver ges även riktade bidrag om 52 400 kr. Både det generella bidraget och det riktade ökade med 9 % 2012. Kommun - högst till lägst Örnsköldsvik 49,15 Sundsvall 44,07 Kramfors 40,02 Ånge 33,54 Sollefteå 31,81 Timrå 24,96 Härnösand 20,37 VÄSTERNORRLAND genomsnitt 34,8 SVERIGE genomsnitt 35,0 Generellt bidrag till studieförbunden (kr/invånare) Kommun i bokstavsordning Härnösand 20,37 Kramfors 40,02 Sollefteå 31,81 Sundsvall 44,07 Timrå 24,96 Ånge 33,54 Örnsköldsvik 49,15 VÄSTERNORRLAND genomsnitt 34,8 SVERIGE genomsnitt 35,0 Generellt bidrag till studieförbunden (kr/invånare) 9
Reflektioner Västernorrland är den region i Sverige som haft svagast befolkningsutveckling sedan 1960-talet. En viktig förklaring till detta är naturligtvis strukturförändringarna på arbetsmarknaden. Sågverken, pappersindustrierna och sjöfarten fick minskat behov av arbetskraft och industrisektorn som helhet krympte på bekostnad av tjänstesektorn. Samtidigt påverkades regionen av den globala utvecklingstrenden som innebär att människor söker sig från landsbygden till städerna för att arbeta och utbilda sig. En svag befolkningsutveckling, minskande skattekraft, ökande utbildningsklyftor och föråldrade strukturer på arbetsmarknaden innebär utmaningar för Västernorrland. För att hantera utmaningarna kommer sannolikt såväl kulturliv och fritidsverksamhet som social omsorg att ha ett växande behov av samarbete med aktörer inom civilsamhället för att kunna erbjuda medborgarna en god och attraktiv livsmiljö. I regioner som drabbas av strukturomvandlingar är goda möjligheter till såväl formell som icke formell utbildning avgörande för att hantera den strukturella omställningen på arbetsmarknaden. Utbildningsorganisationer ger människor möjligheter att omskola sig, vidareutbilda sig och öka sin kompetens. På dessa områden gör studieförbunden redan i dag många viktiga insatser. Sannolikt kommer Västernorrlands behov av samverkan med civilsamhället inte att minska framöver, snarare tvärtom. Kommunernas generella bidrag till studieförbunden har som nämndes i förordet, minskat drastiskt de senaste 20 åren. Ser man till Sverige som helhet har det genomsnittliga generella bidraget från kommunerna minskat från 77 kr per invånare 1992 till 35 kr per invånare 2012, d.v.s. mer än en halvering på 20 år. Som visats i statistiken ovan ger kommunerna i Västernorrland generella bidrag till studieförbunden i enlighet med genomsnittet för riket. Men att enbart utgå från kommunernas generella bidrag ger naturligtvis inte någon fullödig bild av hur kommunerna samarbetar med studieförbunden. Flera av studieförbunden bedriver verksamheter i kommunerna som finansieras på andra sätt än genom generella bidrag. Riktat stöd, entreprenader och projektbidrag har under de senaste decennierna ökat på ett nationellt plan. Sannolikt gäller detta även för Västernorrland. Diskussionen om hur relationen mellan kommuner och studie-förbund påverkas av de förändrade finansiella förutsättningarna måste föras, såväl inom kommuner som i studieförbund. Förhoppningsvis kan denna rapport ge inspiration till sådana diskussioner. 10