LAG (1915:218) OM AVTAL OCH ANDRA RÄTTSHANDLINGAR PÅ FÖRMÖGENHETSRÄTTENS OMRÅDE Avtalslagen
AVTALSLAGEN Avtalslagen är stommen i svensk avtalsrätt och reglerar allt från när du köper en liter mjölk till frågan om ett stort bolag exempelvis är bundet av ett avtal som chefen slutit med en konkurrent. Avtalslagen fungerar som en s.k. defaultlag som rycker in då det inte finns annan lagstiftning som är mer specifik, speciell avtalsrätt som Köplagen och Konsumentköplagen.
AVTALSLAGEN Avtalslagen berör bara själva avtalsslutandet. Om den vara eller tjänst man köpt är felaktig är avtalslagen inte aktuell. Avtalslagen är snart 100 år gammal, och många av avtalsrättens delar har utvecklats betydligt i domstolarnas praxis.
PAKTA SUNT SERVANDA Löftesprincipen är huvudregel för avtalsslutande i svensk rätt. Ett avtal sluts i två led. Först lämnar någon ett anbud sedan svarar motparten med en accept (ett godkännande svar) och så uppstår ett avtal. Avtalslagens första kapitel gäller för alla typer av avtalsslutande i svensk rätt. Bestämmelserna är dock dispositiva. Har parterna bestämt något annat sätt att sluta avtal på gäller alltså det.
PAKTA SUNT SERVANDA Undantaget är avtal där det finns tvingande lagstiftning som kräver en annan form för avtalsslutande, exempelvis vid fastighetsköp. Vid fastighetsköp är man bunden vid sina bud enligt löftesprincipen först då man skrivit på kontraktet.
1 1 Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2-9 sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret. Vad i nämnda paragrafer stadgas skall lända till efterrättelse, så vitt ej annat följer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvänja. I fråga om avtal, för vars giltighet enligt lag fordras iakttagande av viss form, gälle vad särskilt är stadgat.
ANBUD OCH ACCEPT Anbud och svar måste vara exakt lika för att ett bindande avtal ska uppkomma. Den som lämnar ett anbud är bunden av det och likaså den som avger accepten. Om svaret avviker från anbudet är den som svarat bunden av svaret som om han givit ett nytt anbud (se 6 1 st om så kallad oren accept). Man måste inte upprepa hela innehållet. Det räcker med ett bekräftande svar för att anbud och svar ska anses vara lika. Kontrollera också att det rör sig om ett bindande anbud och inte om ett utbud (jfr 9 ).
2 OM TID FÖR ACCEPT Vid muntliga anbud gäller inte löftesprincipen. Anbudsgivaren är bara bunden av sitt anbud om han får ett omedelbart svar på sitt muntliga anbud. Man kan avtala om en acceptfrist i anslutning till det muntliga anbudet och då gäller att anbudsgivaren är bunden av anbudet under fristen enligt huvudregeln. Andra stycket är en reklamationsregel och är ett undantag från huvudprincipen att man inte kan bli bunden av avtal utan att vara aktiv (så kallad passivitetsbindning eller negativ avtalsverkan).
ANBUD MED RESERVATION = UTBUD Enligt löftesprincipen har man rätt att reservera sig mot att bindas av sitt anbud genom att tydligt markera att man inte anser sig bunden av det (s.k. utbud). Reservationen medför dock svarsplikt om någon skulle nappa på utbudet. Det krävs alltså ett svar för att avtal inte ska komma till stånd om någon skulle nappa på ett utbud.
FULLMAKT En fullmakt är ett uppdrag att utföra någonting för en annans räkning. Fullmakten kan vara både skriftlig och muntlig och kan även grundas på en persons handlande utåt mot tredje man. Andra kapitlet utgör grunden för mellanmansrätten och reglerar när någon ger någon annan i uppdrag att t.ex. sluta ett avtal för den förstnämndes räkning. Där förklaras hur en giltig fullmakt utformas och förhållandet mellan huvudmannen och fullmaktsgivaren respektive dessas förhållande till tredje man.
BEHÖRIGHET OCH BEFOGENHET Behörighet är den yttre ringen som kan begränsas till befogenheten; den inre gröna ringen.
ÖVERSKRIDANDE AV BEHÖRIGHET Om fullmäktigen överskrider sin behörighet enligt fullmakten är huvudregeln att rättshandlingen inte blir gällande mot fullmaktsgivaren/ huvudmannen. Bestämmelsen ger dock ett undantag till huvudregeln: Om en fullmäktig överskrider sin behörighet till nytta för huvudmannen blir huvudmannen bunden av avtalet eftersom det har blivit använt just till hans nytta.
STÄLLNINGSFULLMAKT Ställningsfullmakter återkallas genom att man skiljer fullmäktigen från tjänsten. På grund av Lagen om anställningsskydd (LAS) kan det vara svårt att åstadkomma. Det räcker inte med en omplacering utan det krävs ett effektivt avskiljande från tjänsten för att ställningsfullmakten ska anses återkallad.
3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET 28 Rättshandling, den någon blivit rättsstridigt tvungen att företaga, vare, där tvånget utövats genom våld å person eller genom hot, som innebär trängande fara, icke gällande mot den tvungne. Har tvånget utövats av annan än den, gent emot vilken rättshandlingen företogs, och var denne i god tro, åligger det dock den tvungne, där han vill mot honom åberopa tvånget, att utan oskäligt uppehåll efter det tvånget upphörde giva honom meddelande därom vid äventyr, om sådant underlåtes, att rättshandlingen varder gällande.
3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET 29 Rättshandling, den någon utan användande av sådana tvångsmedel, som i 28 avses, rättsstridigt tvungit en annan att företaga, vare ej gällande mot den tvungne, där den, gentemot vilken rättshandlingen företogs, själv utövat tvånget eller ock insett eller bort inse, att rättshandlingen framkallats genom rättsstridigt tvång från annans sida.
3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET 30 Där den, gent emot vilken en rättshandling företagits, framkallat densamma genom svikligt förledande eller ock insett eller bort inse, att den, som företog rättshandlingen, blivit svikligen förledd därtill av annan, vare rättshandlingen icke gällande mot den förledde.
3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET 31 Har någon begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att taga eller betinga sig förmåner, vilka stå i uppenbart missförhållande till det vederlag, som må hava blivit erlagt eller utfäst, eller för vilka något vederlag icke skall utgå, vare rättshandling, som sålunda tillkommit, icke gällande mot den förfördelade.
3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET 32 Den, som avgivit en viljeförklaring, vilken i följd av felskrivning eller annat misstag å hans sida fått annat innehåll än åsyftat varit, vare icke bunden av viljeförklaringens innehåll, där den, till vilken förklaringen är riktad, insåg eller bort inse misstaget.
3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET 33 Rättshandling, som eljest vore att såsom giltig anse, må ej göras gällande, där omständigheterna vid dess tillkomst voro sådana, att det skulle strida mot tro och heder att med vetskap om dem åberopa rättshandlingen, och den, gentemot vilken rättshandlingen företogs, måste antagas hava ägt sådan vetskap.
TIDPUNKT FÖR OND TRO 39 Är enligt denna lag giltigheten av avtal eller annan rättshandling beroende därav att den, gentemot vilken rättshandlingen företogs, icke ägde eller bort äga vetskap om visst förhållande eller eljest var i god tro, skall hänsyn tagas till vad han insåg eller bort inse vid den tidpunkt, då rättshandlingen blev honom kunnig. Dock må, där särskilda omständigheter sådant föranleda, hänsyn jämväl tagas till den insikt han vunnit eller bort vinna efter nämnda tidpunkt, men innan rättshandlingen inverkat bestämmande på hans handlingssätt.
TIDPUNKT FÖR OND TRO - EXEMPEL Fullmäktigen B ska köpa en bil åt huvudmannen A. Med sig till bilhandlaren har B en skriftlig fullmakt där det står att B får köpa en röd bil åt A. Något pris framgår inte av fullmakten, men innan B kom till bilhandlaren ringde A och sa att den maximalt fick kosta 80 000 kronor. Hos bilhandlaren har B helt glömt bort vad A sagt och köper en röd bil för 160 000 kronor åt A. När pappren skrivs på (vid kunskapspunkten) har bilhandlaren ingen aning om att B egentligen inte fått köpa en så dyr bil, han är alltså i god tro. Därför är köpet bindande mellan A och bilhandlaren. Att bilhandlaren tio minuter senare får ett samtal från A som i insett att han just köpt en alldeles för dyr bil spelar ingen roll för bedömningen enligt huvudregeln.
TIDPUNKT FÖR AVLÄMNANDE - FÖRSENAD POST 40 Skall någon enligt denna lag giva annan ett meddelande, vid äventyr att eljest avtal anses slutet eller anbud antaget eller rättshandling, som av honom eller å hans vägnar företagits, bliver mot honom gällande, och varder sådant meddelande inlämnat för befordran med post eller telegraf eller eljest på ändamålsenligt sätt avsänt, må ej den omständigheten, att meddelandet försenas eller icke kommer fram, föranleda därtill att avsändaren icke anses hava fullgjort vad honom åligger.
AVTALSLAGEN 2010 CHRISTINA RAMBERG Professor Christina Ramberg har tagit fram Avtalslagen 2010 med motiveringen: Sveriges praktiserande jurister behöver Avtalslagen 2010. Den behandlar många rättsliga problem som inte regleras i den omoderna avtalslagen från 1915, t.ex. vad som gäller om culpa in contrahendo, fastställande av avtals innehåll och avtalsbrott. Avtalslagen 2010 har inte antagits av Sveriges riksdag. Men det är lag på så sätt att den visar vad som är gällande svensk rätt. Den är en kodifikation (restatement) av svensk avtalsrätt.
AVTALSLAGEN 2010 CHRISTINA RAMBERG Culpa in contrahendo är en skadeståndsrättslig term och betyder vårdslöshet vid avtalets ingående. Vanligen kan culpa in contrahendo aktualiseras i fall där vårdslösheten har uppstått i förhandlingar som inte leder till avtal men kan även förekomma vid förhandlingar som har lett till avtal. The Principles of European Contract Law PECL Lag (1987:822) om internationella köp CISG
PROBLEM ATT LÖSA 1. Adam och Bea Avtals ingående. Bedöm följande händelseförlopp. Analysera om varje enskilt steg utgör ett rättsligt bindande anbud. Adam sätter in en annons på Blocket.se: Moped märke XYZ endast 3 år gammal och försiktigt körd till salu för 10 000 kr. Bea svarar på mail till Adam: Hej, jag vill gärna köpa din moppe. 1a) Adam har ångrat sig. Måste han sälja till Bea? 1b) Låt oss anta att Adam inte ångrar sig. Kan Bea ringa till Adam innan Adam svarat på hennes mail och säga att hon ångrar sig?
MERA ADAM OCH BEA Låt oss anta att Bea inte ångrade sig. Adam läser att Bea är intresserad och hittar henne på Facebook. Eftersom hon är uppkopplad börjar de chatta med varandra. A: Kul att du är intresserad av min moped. Är du seriös? B: Visst! Jag är jätteseriös. Jag har ju provåkt den tidigare. Jag kan komma förbi på fredag e.m. med pengarna och hämta den. Därefter lämnar Adam datorn för att gå på toaletten. Sedan ringer en kompis. Först efter två timmar kommer Adam tillbaka till datorn och skriver: Bra! It is a deal! B: Nej du försvann ju, nu har jag köpt en annan moped. 1c) Kan Bea ångra sig?
ÄNNU MERA ADAM OCH BEA Låt oss anta att Bea inte ångrade sig i samband med chattandet och att de båda övergick till mailkorrespondens efter att Bea erbjudit sig att hämta mopeden på fredag. A: Bra att du kan komma på fredag och att vi är överens om priset. Jag säljer såklart mopeden i befintligt skick. 1d) Kan Bea vägra att gå med på befintligt skickvillkoret?
IG OCH MVG Inge Gold (IG) bor på landet, är gammal och har svårt att röra på sig. Han ber sin yngre avlägsna släkting, den 15 år gamla Maj-Viola Göransson (MVG) att hjälpa honom med att (a) teckna ett hyreskontrakt på en tvårumslägenhet inne i stan, (b) ta ut 10 000 kr på banken samt (c) sälja hans fastighet för minst 400 000 kr. Fullmakten ser ut såhär: Jag, Inge Gold (personnummer 123567-8901) ger härmed fullmakt för Maj-Viola Göransson (personnummer 123567-8901) att företräda mig i alla angelägenheter. Inge Gold Inge Gold
IG OCH MVG FORTS MVG får problem. Hyresvärden säger att han inte accepterar fullmakten och kräver att IG själv skriver på och är fysiskt närvarande, banken säger att det krävs fullmakt på bankens blankett med två vittnen och mäklaren säger att det inte är möjligt att sälja fastigheten eftersom MVG är omyndig. Förklara för MVG vad som gäller!
SVAR ADAM OCH BEA Relevanta paragrafer: 2.1, 2.2, 2.3, 2.5, 2.6, 2.8 Inledande svar: Det är svårt att avgöra vad som är ett anbud. Det är en sak att säga att man vill något men en ANNAN sak att vilja binda sig rättsligt. Man måste ha kommunicerat en vilja att binda sig rättsligt som motparten har fäst befogad tillit till. Med betoning på rättsligt (vilket är något annat än moralisk/social bundenhet). När en förhandling pågår, krävs det ofta något sorts finaliseringsmoment innan rättslig budenhet uppkommer.
SVAR ADAM OCH BEA FORTS 1a) Annonsen är tillräckligt preciserad och utvisar att Adam vill bli rättsligt bunden, 2.2(1). Men erbjudanden till en obegränsad krets är inte bindande, 2.2(2). Jfr I CISG Art 14(2). I PECL 2:201(3) sägs att anbud till en obegränsad krets är bindande så långt lagret räcker om anbudsgivaren är näringsidkare. I svensk doktrin anses att anbud till en obegränsad krets inte är bindande (till skillnad från i Norge och Danmark där det finns rättspraxis på att erbjudanden från näringsidkare är bindande). Slutsats: Adam kan ångra sig.
SVAR ADAM OCH BEA FORTS 1b) Första frågan är om Beas svar är rättsligt bindande. Christina Ramberg anser att det endast är en förhandlingstrevare eftersom den inte tillräckligt tydligt ger uttryck för att hon anser sig rättsligt bunden, 2.5. Sedan kan man komma in på att det spelar roll om Adam tagit del av mailet innan Bea ringer, 2.6. Det viktiga är alltså inte om Adam hunnit svara utan om Adam hunnit ta del av mailet innan Bea ringer.
SVAR ADAM OCH BEA FORTS Här bör påpekas att i engelsk rätt så gäller the mailbox rule (eller kontraktsprincipen), vilket innebär att Bea kan ångra sig ända till dess Adam accepterat (lagt svaret på postlådan). Men enligt svensk rätt gäller att Bea är ensidigt bunden under acceptfristen. Slutsats: Om Adam tagit del av mailet innan Bea ringde, så kan inte Bea ta tillbaka sitt anbud om det nu ska ses som ett erbjudande om att förplikta sig rättsligt.
SVAR ADAM OCH BEA FORTS 1 C 1c) Här är frågan vad som är muntligt och skriftligt, eftersom muntliga anbud ska antas omedelbart, 2.2(3). Chatt kan sparas (t.ex. genom skärmdumpar) och är därför skrift. Men kontexten är så snarlik en muntlig konversation, att Christina Ramberg tror att man skulle tillämpa 2.2(3) om att muntliga anbud ska antas omedelbart. I Avtalslagen 2010 finns ingen definition av skrift (eller underskrift). Dessutom kan man diskutera vad som är omedelbart. Christina Ramberg tror inte att två timmar är omedelbart. Slutsats: Bea kan ånga sig.
SVAR ADAM OCH BEA FORTS 1 D 1d) Adams svar innehåller ett tillägg (det är en oren accept), 2.8. Därför gäller det som ett nytt anbud som Bea kan välja att anta eller förkasta. Bea kan också hävda att de redan slutit ett avtal genom den tidigare mailkorrespondensen och att deras avtal ska fyllas ut med köplagens regler om att mopeden ska motsvara hennes befogade förväntningar (köplagen 17). Men sannolikt är den föregående korrespondensen av sådan art att parterna endast är på förhandlingsstadiet. Slutsats: Bea behöver inte gå med på villkoren och kan vägra köpa mopeden. Hon kan inte kräva att få köpa den utan befintligt-skickvillkoret.