Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1998 till september 1999
FÖRORD I januari 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga myndigheter med fler än 50 anställda för att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken mellan september 1998 och september 1999. Ett annat syfte med enkäten var att få underlag för att kunna uppskatta den hittillsvarande löneutvecklingen till följd av RALS 1998 2001. I denna rapport redovisas resultatet från denna undersökning tillsammans med vissa andra resultat från den partsgemensamma lönestatistiken per september 1999 för det statliga området. Stockholm i april 2000 1
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Det statliga förhandlingsområdets omfattning 1999...5 Avtalsmässig löneökning under statistikperioden september 1998 september 1999...7 Förändring av genomsnittlig fast lön för det statliga kollektivet under statistikperioden september 1998 september 1999...8 Uppskattad löneutveckling i årstakt under den innevarande avtalsperioden RALS 1998 2001...10 Löneutvecklingen för identiska individer...12 Orsaker till den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer i statistiken september 1998 september 1999...15 3
4
DET STATLIGA FÖRHANDLINGSOMRÅDETS OMFATTNING 1999 Diagram 1 Individuell lön Kvinnor heltid 31,2% Män heltid 49,2% Kvinnor deltid 8,1% Kvinnor 3,3% Män 5,0% Män deltid 3,3% Arvodesanställning Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken för det statliga avtalsområdet omfattar totalt 233 200 tjänstemän per den 1 september 1999, varav 213 700 med individuell lön, och 19 500 med arvodesanställning. I dessa siffror ingår inte Försäkringskassornas 13 800 tjänstemän och ej heller de drygt 4 000 tjänstemännen hos de icke-obligatoriska medlemmar som Arbetsgivarverket också företräder. Jämfört med motsvarande antal anställda i förhandlingsstatistiken i september 1998 innebär detta att antalet anställda med individuell lön har minskat med c:a 500 under statistikperioden september 1998 september 1999. Av de 233 200 tjänstemännen är 133 900 män och 99 300 kvinnor, vilket ger en könsfördelning på 57 % män och 43 % kvinnor. Andelen kvinnor har ökat (+ 0,4 %). Av tjänstemännen med individuell lön arbetar knappt 88 % heltid, en svag ökning (+0,3 %) jämfört med föregående mättillfälle. I båda fallen är ökningarna trendmässiga. Genomsnittsåldern på de statsanställda är drygt 44 år. 5
Diagram 2 Antal anställda per sektor september 1999 Antal 60000 50000 40000 30000 arvodesanställning individuell lön UHF = Universitet, högskolor och forskning RÄTTS = Rättsväsendet AFF = Affärsverk och infrastruktur FÖ = Försvarsväsendet AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning EK = Ekonomi UPP = Uppdragsbaserad verksamhet LRS = Länsstyrelser, Regeringskansli och stabsmyndigheter MTJ = Miljö, teknik och jordbruk KULT = Kultur KYRK = Kyrkan 20000 10000 0 UHF RÄTTS AFF FÖ AOU EK UPP LRS MTJ KYRK KULT Sektor Arbetsgivarverkets medlemmar är indelade i sektorer. Diagrammet ovan visar hur de 233 200 statstjänstemännen var fördelade sektorsvis i september 1999. Den största ökningen av antalet anställda har skett inom den största sektorn Universitet, högskolor och forskning där antalet anställda med individuell lön har ökat med ytterligare c:a 1 800 under statistikperioden och nu uppgår till c:a 50 0000 arbetstagare, dvs nästan 25 % av samtliga med individuell lön i staten. Den största minskningen av antalet anställda har skett inom sektorn Affärsverk och infrastruktur som har minskat med c:a 1 000 anställda under denna period. Inom sektorerna Försvar, Ekonomi samt Uppdragsbaserad verksamhet har det också förekommit minskningar i storleksordningen 300 600 arbetstagare per sektor. Övriga sektorer uppvisar endast små förändringar. Det bör observeras att sektor Kyrka upphörde vid utgången av 1999. 6
AVTALSMÄSSIG LÖNEÖKNING UNDER STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 1998 SEPTEMBER 1999 I maj 1998 undertecknade parterna på det statliga avtalsområdet det slutgiltiga RALS-avtalet för tiden 1 april 1998 31 mars 2001. Huvudalternativet i RALS-avtalet för de lokala lönerevisionerna är en fri förhandlingsordning där parterna före vissa angivna tidpunkter kan enas om utrymme för löneökninger, tidpunkter för lönerevision samt fördelning på individer. Om lokala parter inte kan enas träder vissa stupstocksregler i RALS-avtalet in som innebär följande löneökningsutrymme för de olika organisationerna vid respektive revisionstillfälle: Tabell 1 1 april 1998 1 april 1999 1 april 2000 SACO-S 2,3 % 2,3 % 2,3 % OFR 2,5 % 2,5 % 2,4 % SEKO 2,6 % 2,5 % 2,5 % När avtalet slöts bedömde parterna på central nivå att arbetskraftskostnaderna på grund av bestämmelserna i RALS 1998 2001 kommer att ha stigit med c:a 9,0 % vid avtalsperiodens slut, rensat för effekter av strukturella förändringar. Bedömningen innefattar den lokala lönebildningens betydelse för lönekostnadernas utveckling. På sid 10 i denna rapport återfinns en uppskattning av hur stor löneutvecklingstakten hittills varit under avtalsperioden. Enligt denna beräkning, som Arbetsgivarverket har gjort med ledning av lönestatistiken och en enkätundersökning, uppgår den beräknade årstakten för löneutvecklingen till totalt c:a 3,5 % (exklusive polisväsendet och korrigerad för strukturella effekter). 7
FÖRÄNDRING AV GENOMSNITTLIG FAST LÖN FÖR DET STATLIGA KOLLEKTIVET UNDER STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 1998 SEPTEMBER 1999 Tabell 2 Genomsnittlig fast lön Genomsnittlig fast lön Ökning 1998 1999 September 1998 September 1999 % Män 20 730 21 805 5,2 Kvinnor 17 860 18 994 6,3 Samtliga 19 550 20 633 5,5 Enligt lönestatistiken i september 1999 uppgår den genomsnittliga fasta lönen (grundlön + fasta lönetillägg) till 20 633 kr beräknad för årsarbetare 1. En statligt anställd kvinnas lön uppgår i genomsnitt till 18 994 kr vilket motsvarar 87 % av en statsanställd mans lön. Jämförs löner för kvinnor och män som har likartade arbetsuppgifter med hjälp av TNS (Nyckel för statistikanalys) uppgår kvinnornas genomsnittslön i stället till 96 % av männens genomsnittslön. Ökningen av den genomsnittliga fasta lönen mellan september 1998 och september 1999 uppgick till 5,5 %. Merparten av denna ökning härrör från lokala lönerevisioner enligt RALS 1998 2001 som har träffats under statistikperioden. Det relativt sett höga ökningstalet i statistiken i förhållande till stupstocksprocenten i RALS-avtalet förklaras till stor del av att det i årets statistik för flertalet myndigheter ingår löneökningar från två lönerevisioner eftersom de inte hann genomföra den första lönerevisionen under den förra statistikperioden. För polisväsendet, som utgör c:a 10 % av hela statistikunderlaget, ingår däremot inga lokala lönerevisionsökningar alls till följd av polisavtalet, eftersom detta avtal träffades först efter det att årets statistik hade insamlats. Svårigheten att tolka löneutvecklingen i statistiken blir inte mindre av att lönerevisionsperiodernas längd dessutom kan variera på olika myndigheter. Ett exempel på dessa tolkningsproblem gäller löneutvecklingen för kvinnor som enligt statistiken ovan har varit drygt en procentenhet högre än männens löneutveckling. En stor del av denna skillnad beror dock sannolikt på att polisväsendets låga löneökning i statistiken har påverkat löneutvecklingstalet för männen i högre grad än för kvinnorna. En mer rättvisande bild av hur löneutvecklingen för könen har varit återfinns på sid 12 där redovisningen i stället bygger på löneutvecklingen för identiska individer och där polisväsendet har exkluderats ur beräkningen. 1) Med begreppet årsarbetare avses summan av tjänstgöringens omfattning för de tjänstemän som ingår i en redovisningsgrupp i statistiken. 8
I ökningstalet 5,5 % ingår, förutom rena löneökningar, även effekter av strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under mätperioden och som har påverkat storleken på genomsnittslönen. För att uppskatta storleken av strukturella effekter i den uppmätta löneökningen har Arbetsgivarverket genomfört en standardräkning av statistikmaterialet enligt motsvarande metod som sedan lång tid används i lönestatistiken för tjänstemän inom den privata sektorn. En standardräkning innebär att strukturen i statistikpopulationen hålls konstant med hänsyn till vissa statistikvariabler mellan två tidpunkter. De variabler som har använts i det här fallet är TNS och tjänstebenämningar (där TNS-klassning ännu saknas) samt tre åldersintervall (16 29 år, 30 49 år, 50 år). STANDARDRÄKNAD LÖNEÖKNING I STATISTIKEN MELLAN SEPTEMBER 1998 OCH SEPTEMBER 1999 Tabell 3 Okorrigerad Strukturella Standardräknad Uppskattad Övrig löneökning effekter löneökning löneökning i ökning samband med lönerevisioner 5,5 % 0,6 % 4,9 % 4,6 % 0,3 % Den standardräknade löneökningen uppgår till 4,9 %. Skillnaden på 0,6 % mellan den okorrigerade ökningen i statistiken och den standardräknade löneökningen utgörs av strukturella effekter. Den standardräknade löneökningen kan i sin tur delas upp i två komponenter, dels ökning i samband med lönerevision, dels övrig ökning under mätperioden. Enligt den enkätundersökning som Arbetsgivarverket gjort om statistikutfallet kan 4,6 procentenheter av löneökningen i statistiken hänföras till de lokala lönerevisioner som genomförts under statistikperioden september 1998 till september 1999. Ökningstalen för enskilda myndigheter varierar dock kraftigt främst beroende på hur många lönerevisioner som genomförts under statistikperioden och hur långa avtalsperioder som träffats för dessa lokala revisioner. Den återstående skillnaden på 0,3 procentenheter mellan den standardräknade löneökningen och den uppskattade avtalsmässiga ökningen är en uppskattning av hur stor den faktiska löneökningen har varit, utöver vad som har lagts ut i samband med lönerevisionerna under perioden. 9
UPPSKATTAD LÖNEUTVECKLING I ÅRSTAKT UNDER DEN INNEVARANDE AVTALSPERIODEN RALS 1998 2001 För att få en tydligare bild av hur stor löneutvecklingen i staten har varit under den hittillsvarande delen av avtalsperioden för RALS 1998 2001 har löneökningstalen i statistiken för september 1998 och september 1999 omräknats till årstakt, med hänsyn tagen till hur lång tidsperiod som de lokala lönerevisionerna som ingår i statistiken omfattar. Enligt den gjorda enkätundersökningen täcker de lokala löneavtalen som ingår i statistiken för september 1998 och september 1999 i genomsnitt in drygt 20 månader av de 36 månader som RALS-avtalet totalt omfattar. I den gjorda beräkningen har polisväsendet exkluderats på grund av att inga lönerevisioner enligt RALS 1998 2001 ännu var genomförda för poliser vid statistiktillfället. Av den avtalsmässiga löneökningen på 0,6 % som ingår i statistiken för perioden september 1997 september 1998 utgörs 0,3 procentenheter av eftersläpande lokala lönerevisioner från RALS 1995 98. Denna del ingår därför inte heller i beräkningen av årstakten för den hittillsvarande avtalsperioden för RALS 1998 2001. Tabell 4 Statistikperiod Okorrigerad Strukturella Standard- Ökning i Övrig löneökning effekter räknad samband ökning löneökning med lönerevisioner Sept 97 Sept 98 1,7 % 0,7 % 1,0 % 0,6 % 0,4 % Sept 98 Sept 99 6,0 % 0,6 % 5,4 % 5,1 % 0,3 % Den standardräknade löneökningen beräknad på ovan angivet sätt uppgår då till totalt 6,1 % i statistiken för perioden september 1997 september 1999. Detta motsvararar en genomsnittlig årstakt (exklusive polisväsendet och exklusive strukturella effekter) på 3,5 % när hänsyn tagits till de lokala lönerevisionsperiodernas olika längd. Av den beräknade löneökningstakten kan 3,2 procentenheter hänföras till lokala lönerevisioner och 0,3 procentenheter till övriga löneökningar som lagts ut. 10
Som framgår av nedanstående diagram varierar det utlagda genomsnittliga löneökningsutrymmet för de lokala lönerevisionerna inom olika sektorer mellan 3,8 och 2,8 procent i uppskattad årstakt. Diagram 3 Genomsnittligt löneökningsutrymme för lokala lönerevisioner enligt RALS 1998 2001 m.m. (omräknat till årstakt) inom olika sektorer Procent Anm. Exkl. polisväsendet Uppskattad årstakt 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2,8 3,5 3,0 3,0 3,1 3,0 3,4 3,8 3,2 3,2 3,2 0,5 0,0 AFF Ekonomi UHF Kultur MTJ AOU Rätts LRS UPP Försv. Staten Sektor 11
LÖNEUTVECKLINGEN FÖR IDENTISKA INDIVIDER En metod som också brukar användas i samband med löneutvecklingsanalyser är att mäta löneutvecklingen för identiska individer, d.v.s. personer som varit anställda vid samma myndighet vid båda mättidpunkterna. Genom att mäta löneutvecklingen för identiska individer i stället för kollektivet elimineras effekten av hur lönen för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Man får då ett bättre mått på hur den faktiska löneutvecklingen varit under perioden jämfört med om man enbart ser till förändringen av genomsnittslönen för kollektivet. Det bör dock påpekas att samtliga löneökningar till följd av tariffuppflyttningar, befordringar, omorganisationer, inlösen av rörliga tillägg i den fasta lönen m.m. får fullt utslag i den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer. Tabell 5 Förändring av genomsnittslönen för identiska individer mellan september 1998 och september 1999 Ökning inkl. polisväsendet Ökning exkl. polisväsendet Män 5,8 % 6,4 % Kvinnor 6,4 % 6,6 % Samtliga 6,0 % 6,5 % Av tabell 5 framgår att löneutvecklingen för identiska individer i genomsnitt varit 6,0 % mellan september 1998 och september 1999. Kvinnornas löneutveckling är här 0,6 procentenheter högre än männens. Denna löneskillnad mellan könen är således mindre än den löneskillnad som blir resultatet när man mäter den kollektiva ökningen (se sid 8). Om polisväsendet exkluderas minskar skillnaden i löneutveckling mellan könen och uppgår då istället till 0,2 procentenheter. Kvinnorna har således haft en något högre löneutveckling i genomsnitt än männen under perioden och som framgår av nästa avsnitt i rapporten har skillnaden i löneutveckling varit störst på de högre befattningsnivåerna. 12
LÖNEUTVECKLING PER BEFATTNINGSNIVÅ I TNS-SYSTEMET Diagram 4 Procentuell fördelning av män och kvinnor i TNS-nivåer i september 1999 Procent 50 45 Män Kvinnor 40 35 34 33 34 30 27 25 20 15 10 5 0 19 22 7 6 5 16 8 4 1 4 3 TNS-nivå Av det totala antalet anställda inom staten är c:a 60 % klassade enligt TNSsystemet (Nyckel för statistikanalys). Ett område som ännu är oklassat och inte ingår i TNS-statistiken är polisväsendet. Till stora delar återfinns män och kvinnor i såväl olika nivåer som olika familjer inom TNS-systemet. Av de TNS-klassade kvinnorna finns knappt 60 % i nivåerna 7 och 6 medan motsvarande andel för männen är knappt 50 %. I nivåerna 4 och 3 återfinns 9 % av de klassade kvinnorna medan motsvarande andel för männen är 20 %. Övergripande kriterier för nivåer i TNS-systemet Nivå 7 Arbetet utförs efter detaljerade anvisningar (arbetsuppgifter av biträdande art) Nivå 6 Arbetet utförs efter allmänna anvisningar (arbetsuppgifter av assisterande art) Nivå 5 Arbetet utförs helt självständigt och baseras på tidigare erfarenheter, praxis eller metoder. Problemen är komplexa men i huvudsak angivna eller definierade (arbetsuppgifter av handläggande art) Nivå 4 Arbetet innehåller betydande inslag av t.ex. planering och metodutveckling (chefer och specialister) Nivå 3 Arbetet är utpräglat nyskapande och problem kräver nya angreppssätt (höga chefer och specialister) 13
Diagram 5 Löneutvecklingen september 1998 september 1999 för identiska individer per TNS-nivå Procent 12,0 Män Kvinnor 10,0 8,0 6,0 5,3 5,2 5,5 6,1 6,9 7,2 6,7 7,9 6,4 7,7 4,0 2,0 0,0 7 6 5 TNS-nivå 4 3 För de TNS-klassade har löneutvecklingen under perioden varit högst i de mer kvalificerade befattningsnivåerna. På samtliga nivåer utom nivå 7 har löneutvecklingen för kvinnor varit högre än för män. I de högsta skikten, nivå 4 och 3, har kvinnornas löneutveckling varit markant högre än männens. 14
ORSAKER TILL DEN UPPMÄTTA LÖNEUTVECKLINGEN I STATISTIKEN SEPTEMBER 1998 SEPTEMBER 1999 Arbetsgivarverket har på sedvanligt sätt i en enkät ombett myndigheterna att så omsorgsfullt som möjligt uppskatta hur mycket olika orsaker påverkat den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer vid myndigheten. I undersökningen ingår alla myndigheter med 50 eller fler anställda. Av dessa har 98 % besvarat enkäten. Den genomsnittliga löneutvecklingen för identiska individer vid dessa myndigheter uppgår i genomsnitt till 6,0 %. I den redovisning av enkätresultatet som följer nedan har dock polisväsendet exkluderats på grund av att inga lönerevisioner enligt RALS 1998 2001 ännu var genomförda för poliser vid statistiktillfället. Den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer i statistiken uppgår då i stället i genomsnitt till 6,5 %. Diagram 6 10,0 Löneutvecklingen för identiska individer på 6,5% (exkl. polisen) i statistiken september 1998 september 1999 uppdelad på olika delkomponenter 9,0 8,0 7,0 6,49 Procentenheter 6,0 5,0 4,0 3,0 5,16 2,0 1,0 0,0 Löneökningar till följd av RALS 98-01 inkl. C-avtal 0,80 Befordringar m.m. 0,15 0,08 0,30 Lokala tariffer Inlösen av rörliga tillägg Andra orsaker Totalt (exkl. polisen) (1) Löneökningar till följd av RALS 1998 2001 och chefsavtalet Av den genomsnittliga löneökningen på 6,5 % för identiska individer kan ca 80 % hänföras till löneökningar till följd av RALS 1998 2001 och chefsavtalet. I genomsnitt har löneökningar i samband med lönerevisioner påverkat löneutvecklingen med 5,16 procentenheter under statistikperioden. 15
(2) Andra lönehöjningar utöver lönerevision, t ex i samband med omorganisation, befordringar, förändrade arbetsuppgifter, osakliga löneskillnader etc Lönehöjningar utöver lönerevisioner, till följd av omorganisationer, befordringar, förändrade arbetsuppgifter m.m., har i genomsnitt påverkat den uppmätta löneutvecklingen med 0,80 procentenheter. Av myndigheterna anger 80 procent detta som en orsak till den uppmätta löneutvecklingen vid myndigheten. Påverkan på det myndighetsvisa löneökningstalet varierar kraftigt, från någon tiondels procentenhet till 2,5 procentenheter. (3) Löneökningar till följd av uppflyttningar i lokala tarifflönesystem Uppflyttningar i lokala tariffer och andra garantisystem har påverkat den uppmätta löneutvecklingen med i genomsnitt 0,15 procentenheter. Antalet myndigheter som angett tariffer som orsak har minskat jämfört med föregående år. I år anger 15 % av myndigheterna tariffuppflyttningar som orsak jämfört med c:a en fjärdedel vid förra enkättillfället. Exempel på områden där tariffsystem får genomslag i den uppmätta löneutvecklingen är affärsverken, skatteförvaltningen och inom universitet och högskolor. (4) Inlösen av rörliga tillägg Drygt en fjärdedel av myndigheterna som besvarat enkäten har löst in och inarbetat rörliga tillägg i den fasta månadslönen. Den genomsnittliga effekten av denna skenbara löneökning är 0,08 procentenheter under statistikperioden. (5) Andra orsaker Drygt en fjärdedel av myndigheterna anger även andra orsaker som förklaring till den uppmätta löneutvecklingen under perioden. Av dessa har många gjort riktade satsningar på marknadskänsliga grupper, t ex IT-personal. Andra exempel på orsaker som redovisas här är lönehöjningar i samband med övergång från tidsbegränsade till tillsvidareanställningar och inrättande av marknadslönetillägg inom försvaret. 1) Med begreppet årsarbetare avses summan av tjänstgöringens omfattning för de tjänstemän som ingår i en redovisningsgrupp i statistiken. 16
Ytterligare exemplar kan beställas från Svensk Specialdistribution Finspångsgatan 51, 163 53 Spånga Tel. 08-795 23 65 Fax 08-760 58 95