: Tränareutbildning World Archery Tränarehandbok nivå 1 14.1 World Archery om tränareutbildning på nivå 1 Tränareutbildning på nivå 1 sker i allmänhet på nationell nivå eller distriktsnivå. 14.1.1. Behörighet att delta i tränareutbildning Kursinbjudan bör innehålla de krav som det arrangerande förbundet ställer på en tränarekandidat. Kraven bör vara sådana att utbildningsgruppen blir relativt homogen, till exempel minst två års aktiv erfarenhet av bågskytte. Ytterligare detaljer som bör vara med kan vara: Tid och plats, namn på instruktörer Litteraturlista, att läsa före kursen Lämplig klädsel och materiel att medföra Beskrivning av examinationen och krav/kriterier för godkännande Vad certifiering på nivå 1 innebär Eventuellt krav och procedur för förnyelse av certifieringen 14.1.2. Utvärdering WA certifierar INTE tränare. Det är helt kursarrangörens uppgift, vanligen det nationella bågskytteförbundet, dess tränareorganisation eller någon annan nationell idrottsorganisation. Här följer några förslag till utvärderingskriterier för tränarekandidater på nivå 1: a) Demonstrera tränarekandidaten ska på ett bra sätt kunna demonstrera en korrekt skjutteknik, anpassad efter sin fysiska förmåga. b) Lektion tränarekandidaten ska förbereda och genomföra ett träningspass och därvid lära ut ett skjuttekniskt moment efter eget val. Planeringen ska vara fullständig och skriftlig och lämnas till examinatorerna i förväg. Lektionstiden ska vara 30 minuter, varav de sista 10 ska reserveras för diskussion mellan kandidaten och examinatorerna. c) Utrustning tränarekandidaten ska demonstrera hur man reparerar eller justerar någon utrustningsdetalj. 14.2. SBF tränareutbildning på nivå 1 Förutom World Archerys Tränarehandbok nivå 1 finns det ett rikt material att använda, både bågskyttespecifikt från SBF, och allmänt från SISU, idrottens utbildningsorganisation. SBF har en annan syn på tränareutbildningen på nivå 1 än World Archery, och lyfter fram grupparbete som metodik i stället för den mer formella kursformen med påföljande examination och certifiering. SBFs motsvarighet till World Archerys nivå 1 kallas Steg 1, men innehållet, omfattningen och målsättningen är desamma. 367
14.2.1. Inledning Välkomna till en lärorik Steg 1-utbildning! Denna nivå har anpassats med tanke på nybörjarens behov. Vi vet på det stadiet ännu inte vilken skjutstil eller gren skytten kommer att välja i framtiden, vi behöver alltså lära ut mer allmänna grunder. På så sätt kan skytten lätt gå vidare och anpassa sig till och utöva vilken form av bågskytte som helst, alltså vilken som helst typ av båge, och vilken som helst tävlingsgren. Tränaren på nivå 1 behöver alltså behärska och arbeta med följande: # lärande # säkerhet # utrustning, (val, anpassning och underhåll) # grundläggande bågskytteteknik # förberedelse och genomförande av träningspass # förberedelse och genomförande av hela nybörjarprogrammet # anpassning efter skyttens utveckling # hantera: varje nybörjare: barn, tonåring, vuxen, äldre, funktionsnedsatt en enstaka individ och hela grupper olika omgivningar: klubblokalen, skolan, utebanan, sommarläger etc. Det är också viktigt att komma ihåg att på nybörjarnivån kommer tränaren att träffa på elever med olika målsättning, två huvudkategorier kan man lätt urskilja: Sådana som söker sig till bågskytte mest för att ha roligt och umgås med likasinnade. Sådana som valt bågskytte som sin sportgren. En utvärdering 2007 visade att det tar i medeltal sju år för en nybörjare att nå världsklass (för de lyckliga få som verkligen når dit). För en tränare på hög nivå tar det ännu längre tid att utvecklas. Att få ett diplom efter kursen eller efter en veckolång kurs och senare en tränarelicens betyder inte att man omedelbart är en bra tränare. Det innebär bara att man har fått några av förutsättningarna för att på sikt bli en bra tränare, men vägen dit är lång. Det krävs troligen minst 20 timmar för att du som tränare ska få de kunskaper som krävs ovan. Detta förutsätter att du som kursdeltagare har läst Tränarehandboken nivå 1 i förväg. Utförliga förslag på program kan hämtas på SBF:s hemsida: http://www.bagskytte.se och välj "utbildning" från menyn och från SISU: http://www.sisuidrottsutbildarna.se/imagevaultfiles/id_19185/cf_394/att_vara_tr-nare.pdf Numera finns det en Utbildningsmodul i IdrottOnline, er hemsida, där anmäler ni er kurs och era kursdeltagare. 14.2.2. Förberedelser innan kursen Oavsett hur ni väljer att arrangera denna Steg 1 utbildning krävs det en del förberedelser. Om ni har en utbildningsansvarig i styrelsen eller någon som är bra på att lära ut konsten att skjuta båge till nybörjare så föreslår jag att denne blir ledare för lärgruppen. Tillsammans är det några saker som ska göras: 1. Ta kontakt med ert lokala SISU kontor, adresser finner ni under www.bagskytte.se / utbildning/sisu-idrottsutbildarna och registrera kursen i er utbildningsmodul på er hemsida samt skaffa fram studiematerialet. Material från SBF beställs via bagskytten@bagskytte.se. 2. Planera studierna i god tid och så att kursen inte krockar med annan verksamhet (t.ex. tävlingar). 368
3. Kom överens om studiedagar, tid, plats och vem som ordnar fikat. 4. Kanske ert fritidskontor kan ge er ekonomiskt stöd? Ta kontakt med dem. 5. Studieplanen och resten av studiematerialet ska delas ut i god tid före kursstarten för att ni ska kunna bekanta er med materialet och hinna läsa det som ska tas upp under utbildningen. 14.2.3. Studiematerial: Kompendiet skrivs ut från hemsidan under utbildning eller beställs via bagskytten@bagskytte.se På www.bagskytte.se under utbildning finns det förslag på program och mer material som kan användas under kursen. Var noga med att använda senaste versionen av studiematerialet! 14.2.4. Inför kursen: 1. Läs igenom studieplanen eller programmet, och skaffa det material som behövs. 2. Förbered dig på att berätta kortfattat för de andra i gruppen om dig själv och din första kontakt med bågskyttesporten. 3. Skriv ner vad ni förväntar er av denna kurs 4. Fundera över hur du kan hjälpa till med att lära nybörjarna skjuta pilbåge 5. Fundera över hur du vill förkovra dig för att bli en ännu bättre tränare. 6. Egna frågor Det är viktigt för kursen att ni kommer på egna frågor och på vilken nivå Ni som utbildare ska vara på så att det passar alla i gruppen. 14.2.5. Inför sista sammankomsten eller punkten på programmet: Den sista sammankomsten eller punkten på programmet skall vara en utvärdering av hur det var att lära nybörjarna skjuta. 1. Egna frågor 2. Gör en utvärdering över denna kurs. - Vad har vi lärt oss som är nytt? - Vad har varit speciellt intressant? - Har vi fått svar på våra frågor och funderingar? - Hur kan vi ha nytta av det vi kommit fram till? - Vad har varit bra i vårt sätt att arbeta och - vad skulle vi kunna göra annorlunda? - Ska vi fortsätta studierna tillsammans? 14.3. Lärgrupp En lärgrupp kan jämföras med en studiecirkel. Metodiken är självlärande grupper, där initiativ och planering görs gemensamt av varje grupp. Lärande sker i planerade studier över tid med utgångspunkt från ett lärandematerial som alla deltagare har tillgång till. Lärandet sker i miljöer anpassade för lärgruppens arbete. För att få räknas som en lärgrupp ska följande villkor uppfyllas: Det ska finnas en inriktning/ett tema och en plan som inkluderar en tidsplanering. Minst tre deltagare inklusive lärgruppsledaren ska delta. Lärgruppen ska pågå minst en utbildningstimme med 45 minuter sammanhängande tid. Lärgruppen kan innehålla praktik men ska domineras av det teoretiska inslaget. 369
Studiebesök/ expertmedverkan/ samverkan med annan lärgrupp kan tillföra lärgruppen värdefull kunskap och vidga perspektiven. Kriterier för kursbidrag skiljer sig mellan DIF i landet. Kolla vad som gäller i ert distrikt. 14.4. Lärgruppsledare/ kursledare 14.4.1. Välkommen som lärgruppsledare! När man arbetar i en lärgrupp ska det finnas en lärgruppsledare. Det känns kanske lite ovant att ha den rollen och den kan skilja sig något från den idrottsliga vardagen när man möts i sporthallen eller pratas vid i omklädningsrummet. Många av de erfarenheter och kunskaper som du förvärvar som lärgruppsledare kan du emellertid få nytta av i den idrottsliga verksamheten. Vad ska jag göra? Hur ska jag vara? Vad måste jag tänka på? Det är några frågor alla lärgruppsledare ställer sig. På de här sidorna får du tips och idéer som kan vara till hjälp i din uppgift. 14.4.2. Lär av andra Lär andra! Lärgruppen är en arbetsform som kännetecknas av att en mindre grupp människor, under en längre tid, regelbundet träffas och tillsammans studerar och lär sig något i ett visst ämne eller område. Lärgruppen bygger på samtalet mellan deltagarna där man utgår från olika perspektiv, erfarenheter och upplevelser. Som utgångspunkt ska man ha ett studiematerial som kan vara en bok eller annat material i ämnet man valt. Det kan också röra sig om tidningsurklipp, videofilmer eller information som hämtas via Internet. En lämplig gruppstorlek är 6 9 personer. Då är förutsättningarna mycket goda för meningsutbyte, gemenskap och delaktighet. Att deltagarna känner sig hörda, sedda och respekterade är avgörande för om arbetet i lärgruppen ska bli lyckat och framgångsrikt. Det är viktigt att deltagarna aktivt tar del i planeringen av arbetet. 14.4.3. Ha Kunna Vara En lärgruppsledare behöver ha följande egenskaper och förmågor: Ha intresse och engagemang i ämnet lärgruppen arbetar med. Kunna leda arbetet och diskussionerna, vara en ordförande som samordnar, inspirerar, driver på, strukturerar och sammanfattar. Vara lyhörd för deltagarnas behov, förutsättningar och synpunkter, kunna utveckla vikänsla och laganda. Lärgruppsledaren behöver inte vara expert i ämnet eller fungera som en specialist som har svar på alla frågor eller problemställningar. De nya kunskaperna skaffar ni tillsammans i lärgruppen. Bjud gärna in en fackman eller en expert eller gör studiebesök som kan tillföra nya dimensioner. 14.4.4. Att leda en lärgrupp / kurs Som lärgruppsledare har du rollen som samordnare, pådrivare och inspiratör. Här följer några ledstänger. Lyssna! Visa engagemang, uppmärksamhet och intresse när en av deltagarna har ordet även om du inte delar åsikterna eller synpunkterna. Alla ska mötas med respekt men olika uppfattningar kan och ska diskuteras. 370
Fråga! Det bästa sättet att få igång ett samtal är att ställa frågor. Stor hjälp har man av författaren Kiplings lilla ordlek: Sex trogna tjänare jag har, jag allting lär av dem. De heta varför, när och var, och vad och hur och vem. Frågor kan ställas på olika sätt: Allmän fråga riktad till hela gruppen: Vad tycker ni om det här? Direkt fråga riktas till en speciell person: Anna, vad tycker du om det här? Låt frågan gå vidare: Den fråga som nu kom upp kanske du kan svara på? Returfråga: Intressant fråga du tar upp, vad tycker du själv? Laget runt-fråga går runt till alla i gruppen: Var och en får ge sin åsikt under en minut. En fråga ska ha ett svar var tydlig med att sammanfatta och dra slutsatser, men bli inte osäker om du inte kan svara. Bestäm i stället att ni tar reda på fakta till nästa träff. Styr! Styr så att alla kommer till tals. Det skapar aktivitet och engagemang. Strukturera! Led genom att strukturera arbets- och diskussionsuppgifter, både de i materialet och deltagarnas egna, så att ni kommer framåt och inte fastnar för länge i en fråga. Dämpa! Dämpa genom att bromsa den eller de som ständigt yttrar sig, svarar först på frågor och jämt har lösningen på alla problem. 14.4.5. Ordna egna kurser. Glöm inte funktionärerna och de aktiva. Låt alla medlemmar få del av aktuellt kursutbud! Titta vad SISU riks http://www.sisuidrottsutbildarna.se/ och era lokala sisukontor har att erbjuda. Lycka till! PeO Gunnars, SBF Utbildning 371