Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Relevanta dokument
Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen

Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Roterande elmaskiner

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring

Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Elektriska drivsystem Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB Transformatorn

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

LNB727. Asynkronmaskinen

Synkrongeneratorn och trefas

Tentamen Elenergiteknik

Laborationer Växelström trefas

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Tentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Elektricitet och magnetism. Elektromagneter

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

Några övningar som kan vara bra att börja med

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson

Elektriska drivsystem Föreläsning 4 - Introduktion av roterande maskiner

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING. Elmotorer Elektricitet - lite grunder

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Synkrongeneratorn och trefas

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.

LNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik

Motorer o motorval. Materialet är baserat på Bengt Simonssons material som används i kursen Elektroteknikens Grunder för M

Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7)

Synkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. SYNK: Synkronmaskinen

Asynkronmotorn. Allmänt Asynkronmotorn är en av de enklaste konstruktionerna av elmotorer. Motorn består av 3 huvuddelar:

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Transkript:

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015

Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster och Verkningsgrad 4 Beräkningsexempel

Introduktion Asynkronmaskin Asynkronmaskinen eller asynkronmotorn kallas även Växelströmsmotorn Induktionsmotorn Fördelar Enkel och robust konstruktion Goda driftsegenskaper Stor överbelastningsförmåga Lätt att sköta Fungerar både som motor och generator, kräver då reaktiv effekt för att kunna generera aktiv effekt. Ett roterande magnetfält skapas i statorn som sedan drar med sig rotorn.

Uppbyggnad Figur: Illustration av 4-polig trefas-lindad asynkronmaskin, t.v. (Wikimedia Commons) och 2-polig trefas-lindad stator, t.h. (Zeitlauf)

Uppbyggnad, forts. Statorlindning Anslutning Fläkt Axel Stator Lager Rotor Figur: Urskuren induktionsmotor (Electric Motors)

Rotorkonstruktioner Figur: Exempel på släpringad lindad rotor (Polytechnic University of Japan), t.v. och burlindad rotor, t.h. (Wikimedia Commons)

Arbetssätt 1 Statorn till en trefas asynkronmaskin ansluts till ett symmetriskt trefasnät 2 De tre växelspänningarna skapar då ett roterande magnetflöde i statorn. 3 Rotorn som från början står still i det roterande magnetflödet får en inducerad spänning i sig, precis som sekundärsidan på en transformator. 4 Den inducerade spänningen skapar en ström och därmed ett magnetfält i den kortslutna rotorn 5 Magnetfältet från rotorn och statorn skapar tillsammans ett vridmoment på motorns axel.

Roterande flöde Ögonblicksbild av http://www.ece.umn.edu/users/riaz/animations/abcvec.gif

Synkronmaskinen, uppbyggnad (Överkurs) En synkronmaskin är uppbyggd på samma sätt som en asynkronmaskin fast med likströmsmagnetiserad rotor. Rotorn som alltså har fix nord- och sydpol följer det roterande magnetfältet synkront. Vid ökad belastning släpar en synkronmaskin efter några grader och strömförbrukningen ökar. Vid överlast säger man att motorn faller ur och motorn tappar då helt synkroniseringen.

Flödets rotationshastighet, det synkrona varvtalet En asynkronmaskin byggs med ett visst antal poler, t.ex. 2, 4, 6 o.s.v. Om statorlindningen är tvåpolig motsvarar den i varje ögonblick två magnetpoler, en nord och en syd, en fyrpolig två nord och två syd o.s.v. För en elektrisk period på T = 1 f så hinner nord- och sydpol byta plats två ggr. För en p-polig maskin så hinner alltså magnetflödet bara 2 p varv per elektrisk period. Det synkrona varvtalet är hastigheten med vilket magnetflödet roterar Det synkrona varvtalet n s = 2 60 f p rpm

Rotorns rotationshastighet, det asynkrona varvtalet U 1 I 1 Synkron frekvens f 1 Förenklat 3-fas kretsschema Statorsida R 1 + jx 1 E 1 Rotorsida R 2 + jx 2 E 2 I 2 fr Relativ frekvens mellan stator och rotor Nomenklatur Synkront varvtal n s = n 1 = magnetfältets varvtal Asynkront varvtal n 2 = rotorns varvtal Eftersläpning (relativ-skillnad) s = n 1 n 2 n 1 Lindningarna hos Statorn och Rotorn samverkar som en transformator och spänningen E 1 från statorlindningen inducerar en spänning E 2 = s E 2,max med frekvensen f r = s f 1 Vid olastad motor är eftersläpningen mycket liten så E 2 0 och f r 0 I startögonblicket är s = 1 så både frekvens och spänning i rotorn har sina maxvärden.

Kretsschema, förklarande illustration, ingår ej i kursen Per fas, ekvivalent kretsschema sett från statorn. Jämför med kretsschema för transformatorn. Kretsschemat används i den här kursen endast för att illustrera hur man kan räkna ut moment, förluster och driftsegenskaper. Statorström Rotorström, övertransformerad till statorsidan R 1 jx 1 I 1 jx 2 I 2 U 1 R 0 I 0 jx 0 R 2 s Tre faser Momentet går att teckna som en funktion av ström enligt T mech = 3 R2 s I 2 2 ω 1 (Jämför med likströmsmaskin) De elektriska förlusterna består av R I 2 förluster i lindningsresistanserna

Förluster och Verknignsgrad Effektförluster sett från kretsschemat R 1 Tre faser P Cu1 R 0 I 1 I 2 I 0 jx0 Effektbetraktelse P Fe1 P 1 = tillförd effekt P 2 R 2 s P 12 = luftgapseffekten P F 1 = Statorförluster P Cu2 P F 2 = Rotorförluster P 2 P 2a = axeleffekten P FR = friktionsförluster Tillförd effekt: P 1 = 3U H I L cos ϕ Statorförluster: P F 1 = P Fe1 + P Cu1 Järnförl.: P Fe1 Resistansförl.: P Cu1 = 3 R 1,Y I1 2 Luftgapseffekt: P 12 = P 1 P F 1 P 12 = M ω 1 Rotorförluster: P F 2 = P Cu2 +P }{{} Fe2 = försumbara = s P 12 = P = s 2 1 s Effekten: P 2 = M ω 2 P 2 = P 12 P F 2

Beräkningsexempel Asynkronmotorn En tvåpolig asynkronmotor belastas med ett moment så att den avgivna effekten blir 4,0 kw. Statorn är D-kopplad och matas med 400V 50Hz varvid den skenbara effekten blir 5,0kVA. Lindningsresistansen är 0,5 Ω vardera och statorns järnförluster 1 uppskattas till 75 W. Motorns eftersläpning vid ovannämnda belastning är 3,0%. Friktion försummas. a): Beräkna belastningsmomentet och motorns varvtal. b): Beräkna rotorns förluster och den effekt som tillförs rotorn. c): Beräkna strömförbrukningen och statorns kopparförluster. d): Bestäm verkningsgraden och effektfaktorn. 1 Kan uppskattas med ett tomgångsprov, precis som för transformatorn.

Beräkningsexempel Asynkronmotorn, a) a): Beräkna belastningsmomentet och motorns varvtal. Varvtal, n: Motorn har två poler och frekvensen är 50 Hz n 1 = 120 f p = 3000 rpm (Synkrona varvtalet) s = n 1 n 2 n 1 = n 2 = (1 s) n 1 = 0, 97 3000 = 2910 rpm (Asynkrona varvtalet) Moment Momentet kan räknas ut från effekten och varvtalet enligt M = P 2 ω 2 (1) ω 2 = 2π 60 n 2 (2) (1)&(2) = M = 60 P 2 = 60 2π n 2 2π 4 103 = 13, 1 Nm 2910

Beräkningsexempel Asynkronmotorn, b) b): Beräkna rotorns förluster och den effekt som tillförs rotorn. Effektbetraktelse P 1 = tillförd effekt P 12 = luftgapseffekten P 2 P F 1 = Statorförluster P F 2 = Rotorförluster P 2a = axeleffekten P FR = friktionsförluster De sökta effekterna är P 12 och P Cu2 P 12 = M ω 1 = P 2 n 1 ω 1 = P 2 = 4124 W ω 2 n 2 P Cu2 = s P 12 = 0, 03 4124 = 124 W = s 1 s P 2 = 0, 031 4000 = 124 W Tillförd effekt: P 1 = 3U H I L cos ϕ Statorförluster: P F 1 = P Fe1 + P Cu1 Järnförl.: P Fe1 Resistansförl.: P Cu1 = 3 R 1,Y I1 2 Luftgapseffekt: P 12 = P 1 P F 1 P 12 = M ω 1 Rotorförluster: P F 2 = P Cu2 +P }{{} Fe2 = försumbara = s P 12 = = s 1 s P2 Effekten: P 2 = M ω 2 P 2 = P 12 P F 2

Beräkningsexempel Asynkronmotorn, c) c): Beräkna strömförbrukningen och statorns kopparförluster. -> Använd den givna skenbara effekten för att räkna ut linjeströmmen. Statorn är D-kopplad så strömmen I 1 genom lindningarna är I L 3. S = 3 U H I L = 5000 }{{} = I L = 7, 22 A givet ( ) 2 P Cu1 = 3 R 1 I1 2 IL = 3 R 1 = R 1 IL 2 = 3 = 0, 50 7, 22 2 = 26 W

Beräkningsexempel Asynkronmotorn, d) d): Bestäm verkningsgraden och effektfaktorn. -> Verkningsgraden är som vanligt avgiven effekt delat med instoppad η = P 2a P 1 = P 2 P 12 + P Cu1 + P Fe1 = 4000 4124 + 26 + 75 = 95% där P FR = 0 och P 1 = P 12 + P Cu1 + P Fe1 har använts. För att räkna ut effektfaktorn används P 1 och S enligt cos ϕ = P 1 S = P 12 + P Cu1 + P Fe1 S = 4225 = 0, 85 5000

Ex 4.18 - Effektfaktor och verkningsgrad Givet: Trefas asynkronmotor ansluten till U H = 400 V. I L = 30 A och s = 3% vid märkdrift. Rotorströmmen I 2 = 90 A vid kortsluten lindning. Y-kopplad rotor, 20 mω/fas, D-kopplad stator, 0, 60 Ω/gren. Järnförluster i statorn P Fe1 = 300 W, friktion försummas. Sökt: Effektfaktor cos ϕ och verkningsgrad η för märkdriftsfallet. Rita Figur: I L = 30 A R 1 = 0, 60 Ω I L 3 P Cu1 3 R 2 = 20 mω I 2 = 90 A P Cu2 3 Lösning: Räkna ut förlusteffekterna direkt från strömmarna. Använd sedan specialsambandet mellan eftersläpning, kopparförluster och elektrodynamiskt överförd effekt. P Fe1 = 300 W P Cu1 = 3 R 1 ( IL 3 ) 2 = 540 W P Cu2 = 3 R 2 I 2 2 = 486 W P 2 = P Cu2 1 s = 15714 W s P FR = 0 W η = P2a = P 1 P 2a = = P 2a + P FR + P Cu1 + P Fe1 + P Cu2 = 92, 2%

Ex 4.18 - forts Lösning: cos ϕ cos ϕ = P1 S = P2 + P F 15714 + 1326 = = 0, 82 3 UH I L 3 400 30 Extrauppgift: Motorn är 4-polig, vilket är det lastande momentet? Lösning: 4-polig motor ger det synkrona varvtalet n 1 = 1500 rpm. Slippet eller eftersläpningen är 3% så det asynkrona varvtalet blir n 2 = n 1 (1 s) = 0, 97 1500 = 1455 rpm Den mekaniska effekten är P 2a = P 2 = M ω 2 så M = P2 P2 60 = = 103 Nm ω 2 n 2 2π