Är unga tryggare i Göteborg? Referat från en dag om Ung och Trygg 21 februari 2008 Att nå söder om huvudet Medling Bernard le Roux är anställd av Sociala resursförvaltningen som medlare. Birgitta Dellenhed arbetar som polis och är en av 70 nya ungdomspoliser i Göteborg. Enligt en ny lag från januari 2008 skall alla personer under 21 år som erkänner brott erbjudas medling. Med medling menas i detta sammanhang ett frivilligt möte mellan brottsoffer och gärningsman. Medlaren representerar samtliga inblandade parter, även personer som är mer indirekt berörda av brottet så som föräldrar och andra anhöriga. Huvudsyftet med medlingen är att minska de negativa följderna av ett brott samt att förebygga att gärningsmannen begår nya brott. Birgitta Dellenhed berättar att hon som ungdomspolis i förhörssituationen banar väg för att få en ung brottsmisstänkt att så småningom samtycka till en medling med brottsoffret. Det handlar om att så små frön som kan verka i en sådan riktning. I arbetet med ungdomar är det inte själva lagförandet som är viktigast. Istället gäller det att i så stor utsträckning som möjligt tänka preventivt och bidra till att personen aldrig hamnar i denna situation igen.
Under medlingsmötet får offret möjlighet att berätta om sina minnen och upplevelser under brottet samt om hur detta påverkat livet efteråt. Det finns också möjlighet för offret att ställa frågor till gärningsmannen, som till exempel varför gjorde du det? Medlarens uppgift är att coacha deltagarna och skapa förutsättningar för en fördjupad dialog. En vanlig föreställning om medling är att det handlar om att gärningsmannen skall be offret om förlåtelse men, enligt Bernhard le Roux, är bara en ursäkt oftast inte är av särskilt stor betydelse. Viktigast är istället att få till ett mellanmänskligt möte där gärningsmannen får uppleva konsekvenserna av det brott som begåtts. Bernhard säger att han håller upp en spegel framför gärningsmannen och säger: se här hur du påverkade denna person. På så vis försöker han nå fram till förövarens empatiska känslor och träffa honom eller henne söder om hjärnan. Förhoppningen är att denna insikt leder till en inre förändring och att samtliga deltagare lämnar mötet som starkare människor. Ung & Trygg Dan Gaversjö är anställd av AB Framtiden som chef och utvecklingsledare för Ung & Trygg Ung & Trygg kom till för tre år sedan efter att det i en underrättelserapport från polisen konstaterats att 70 procent av alla ungdomar som riskerar att rekryteras till kriminella gäng kommer från fyra stadsdelar i Göteborg. Det slogs också fast att nyrekryteringen inte låter sig påverkas på ett enkelt sätt utan att ett brett samarbete mellan flera olika myndigheter som polis, socialtjänst, åklagarämbete, bostadsbolag med flera, är en nödvändighet för att motverka en sådan utveckling. Dan Gaversjö menar att varje myndighet gör ett bra arbete, var och en på sitt håll, men att samarbetet dem emellan dittills fungerat mindre bra. Att kunna påverka dessa stuprörsorganisationer har därför varit en stor utmaning för Ung & Trygg. Efter ett år beslutades om att satsningen skulle utökas till att omfatta samtliga 21 stadsdelar i Göteborg samt Mölndals kommun. För att skapa bättre förutsättningar för samarbetet skapades ett speciellt Ung & Trygg-kansli. En annan åtgärd var att omvandla innehållet i 70 tjänster hos polisen till att fokusera på ungdomsfrågor. Tanken var att de skall jobba mer ute i bostadsområdena och där lära känna ungdomarna och deras föräldrar betydligt närmre än de gjort tidigare. Det har också tillsatts tre speciella ungdomsåklagare som, enligt Dan, räknas som de bästa i landet. Ytterligare åtgärder är att sju socialsekreterare har placerats på de olika polisstationerna i Göteborg samt att det har bildats så kallade SSP-grupper (samverkan Skola Socialtjänst Polis) i samtliga stadsdelar. Dessa åtgärder tillsammans har, enligt Dan, förbättrat samarbetet mellan polis och socialtjänst avsevärt. Inom satsningen erbjuds även tjänster från Sociala resursnämnden som till exempel medling och nätverksmöten. Det har även byggts upp en hel del verksamheter med inriktning på arbetsträning och sysselsättning åt ungdomar. Dan menar att Ung & Trygg idag i stor utsträckning motsvarar de inledande förväntningarna på satsningen, men trots detta kvarstår ett stort problemområde narkotika. Att få narkotikafria stadsdelar ser han därför som en stor utmaning inför framtiden.
Jag drömde om att bli en prins Vägen in i kriminalitet, gängkriminalitet Inger-Lise Lien, forskare vid Nationalt kunskapscenter om vold och traumatisk stress Inge Lise Lien är kriminolog och forskar om gängkriminalitet bland unga pakistanska män i Oslo. Hon ville ta reda på vad det var som gjorde att de unga männen drogs till de kriminella gängen och hur det gick till när de rekryterades dit. Genom att intervjua 50 tidigare gängmedlemmar i fängelset fick hon veta att rekryteringen skedde någon gång då ungdomarna var mellan nio och tjugo år, men framförallt i 11- till 13-årsåldern. Många hade rekryterats av sina äldre bröder, och en annan stor grupp var personer som hade varit placerade på ungdomsvårdsskola i tonåren och där blivit utsatta för grovt våld av andra ungdomar. Efter ett tag hade de slutat kämpa emot och istället valt att gå med sina förövare och bli en av dem. De som inte blivit misshandlade hade fått genomgå en initiationsrit där de istället då blev slagna gula och blå. Att utsättas för mycket våld är ett sätt att härdas och förtränga sin empati, så att man sedan själv kan förmå sig att utöva det våld som krävs. Många av de intervjuade hade redan som mycket unga pojkar i åtta-, nioårsåldern haft drömmar om att komma in i den kriminella världen. Precis som många andra barn hade de en stark framtidstro, men med den skillnaden att deras drömmar gick i en annan riktning. Det var häftiga, maskulina drömmar om rikedom, flotta bilar, vackra kvinnor och massor av champagne. För flertalet visade sig dock ganska snart att livet som kriminell snarare var vägen till helvetet än till himlen, en väg kantad av våld, droger, nedstämdhet, sömnproblem och instängd smärta. De blev del av en kultur som bygger på fruktan och där hot, våld och brutalitet är de starkaste maktmedlen för att få respekt. Denna respekt är ett symboliskt kapital som gängen sedan slåss om. Inger-Lises ståndpunkt är att det är av oerhörd vikt att polisen inte låter sig skrämmas. Gängen måste känna att polisen vinner och att samhället står fast vid sina rättsprinciper. Man måste också visa på att den offermentalitet som finns inom gängen, som till exempel samhället skiter i mig, därför skiter jag i samhället, är en självvald position. I Norge har man valt strategin follow the money i kampen mot gängen; det vill säga att man spårar upp de pengar som omsätts på brottslig väg. Inte bara de kriminella själva utan också fruar och övriga familjemedlemmar lever på dessa tillgångar. Genom att kriminalisera denna indirekta hantering av kriminella pengar och straffa även dessa personer, har man lyckats få ett effektivt vapen i kampen mot den organiserade brottsligheten.
Kriminalitet, heder, trygghet och extremism. Hur och varför? Renzo Aneröd, skribent Författaren, dokumentärfilmaren och krönikören Renzo Aneröd blev när han var ungdomsledare i Göteborg frustrerad över de ofta kortsiktiga åtgärder som sattes in för ungdomarna. Det var svårt att få till de mer långsiktiga projekten. Han valde därför att istället gå över till att beskriva verkligheten via böcker och film. I sin första bok Löftet tar Renzo i romanform upp subkulturer och kriminalitet bland ungdomar. I sin senaste bok Vildsvinet samt i dokumentärfilmen Under blågul himmel för Renzo även in det etniska perspektivet, med bl.a. klankulturer och hederskulturer. Vildsvinet representerar den riktiga, vilda mannen men också mannen som förgöraren. Många av dem som invandrade till Sverige i mitten av 90-talet var redan tonåringar. Då var det arbetslöshet och svårt att komma in i det etablerade samhället. Ofta saknades manliga förebilder, eftersom pappa inte heller fick något jobb. Med sig hade många visionen om den stora starka klanen i sitt hemland. Hederskulturen hade de också med sig. Om man inte har styrka och heder omkring sig i sitt vanliga liv är det lätt att man går tillbaka till en tidigare, stark kultur och idealiserar den, säger Renzo Aneröd. Det kan gälla invandrare, men också svenska ungdomar som t.ex. idealiserar den gamla Asa-tron. Brandkatastrofen i Göteborg 1998 är en av många faktorer som påverkade kriminaliteten i Göteborg och som beskrivs i Vildsvinet. Efter branden exploderade de kriminella gängen, eftersom många unga hade förlorat tron på samhället. I huvudsak är detta ett klassproblem, menar han. Det är komplext. När människor inte får en plats i det vanliga samhället skapar de lätt alternativa grupperingar och brödraskap, som t.ex. motorcykelklubbar eller kriminella gäng. Därför är det viktigt att ta vara på kunskapen hos dem som kommer till Sverige och få in dem i samhället. Det är vi ganska värdelösa på. Vissa som arbetar med ungdomar är naiva och låter dem fortsätta med sin kriminalitet inom sina grupper, eftersom man föreställer sig att det är en del av deras kultur. Men vi ska både vara hårda och förstående, säger Renzo Aneröd.
Gängrelaterat ungdomsarbete Utvärdering av Ung och Trygg i Göteborg Torbjörn Forkby, FoU i Väst/GR Satsningen Ung och Trygg i Göteborg syftar till att bryta nyrekryteringen till kriminella nätverk. Medlet har varit att etablera ett partnerskap mellan ett flertal aktörer i den kommunala organisationen, hos polisen och i rättsväsendet. Torbjörn Forkby har under 2005-2007 följt Ung och Trygg från starten i fyra stadsdelar till hur satsningen har utvidgats till hela Göteborg och Mölndal. Utvärderingen har publicerats i tre delrapporter, och den fjärde och sista rapporten Gängrelaterat ungdomsarbete. Utvärdering av Ung och Trygg i Göteborg - väntas under våren 2008. Ytterligare ett utvärderingsuppdrag kring Ung och Trygg kommer därefter att ta vid, i syfte att fördjupa diskussionen kring några kvarstående frågor. Framväxten av kriminella gäng är ett misslyckade för samhället, menar Torbjörn Forkby. Det handlar om unga människor som inte känner att de har en plats. Det finns tre sanningar vad gäller ungdomsbrottslighet: Den är föränderlig eftersom samhället och värderingar förändras; den är påverkbar genom skola, familj och behandlingsprogram; och den är svårkontrollerad metoderna är olika. Den första utvärderingsrapporten - Katalysatormodellen i brottspreventiv samverkan konstaterar att det i huvudsak fanns två grupper bland berörd personal de entusiastiska och de avvaktande. Den andra rapporten Socialt nätverksarbete framhåller att socialt nätverksarbete är en kraftfull och uppskattad metod men att det är svårt att vara indian i välfärdsarbetet. En tredje rapport Socialt arbete i polisens värld tar upp det brottspreventiva arbetet och drar slutsatsen att gängen är en sorts social grupp samt att det troligen krävs en högre närvaro ute i områdena för att se hur mönstren bildas. Torbjörns viktigaste slutsatser från utvärderingen kan sammanfattas i följande: Det bör finnas ett kontinuerligt bedrivet och högkvalitativt ungdomsarbete i kommunerna. Ung och Trygg skapar ett signalsystem och en god grund att bygga vidare på för särskilda satsningar. Ung och Trygg har visat att det finns en handlingskompetens för gängrelaterat ungdomsarbete men samtidigt att detta arbete kräver resurser, erfarenheter samt kunskap om omvärldsförändringar.