5.14 Samhällslära Undervisningen i samhällslära ska fördjupa de studerandes kunskaper om det omgivande samhället och ge dem förutsättningar att utvecklas till aktiva och engagerade medborgare med intresse för samhällsfrågor. Medborgarsamhället samt samhällets struktur och centrala företeelser, makt, ekonomi och medborgarinflytande granskas ur finländsk, europeisk och global synvinkel. Samhällsläran bygger på samhällsvetenskaplig och juridisk kunskap. Samhällsläran ska ge de studerande förutsättningar för att kritiskt granska aktuella företeelser samt reflektera över framtida trender och alternativ. Den ska också stärka de studerandes ekonomikunskaper och juridiska förståelse samt uppmuntra dem att aktivt delta i samhället. Utgångspunkten för undervisningen är att väcka ett genuint intresse för samhällsfrågor och världshändelser. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att utveckla färdigheter av betydelse för rollen som samhällsmedborgare, såsom att kunna söka information på olika sätt, kritiskt tolka information och statistiskt material samt diskutera och argumentera. I undervisningen i samhällslära ska värdegrunden präglas av demokratiska principer, såsom jämlikhet, socialt ansvar, respekt för de mänskliga rättigheterna, åsiktsfrihet och aktivt medborgarskap samt uppskattning av arbete och företagsamhet. och metoder för undervisningen en och metoderna för undervisningen i samhällslära är att den studerande ska förstå samhällets karaktär och förändring som ett resultat av den historiska utvecklingen känna till grunderna för hur kunskap om samhället uppstår och behärska centrala samhälleliga och ekonomiska begrepp behärska grunderna för och tillvägagångssätten i det finska samhällssystemet, rättssystemet och näringslivet och kunna placera dem i europeiska och internationella sammanhang kunna bilda sig en samhällsuppfattning som bygger på ansvarskänsla, demokrati, respekt för jämlikhet och förståelse för olikhet känna till sina möjligheter att påverka som medlem i ett demokratiskt samhälle på lokal, nationell och internationell nivå och vara motiverad att delta som en aktiv och ansvarsfull medborgare kunna söka och hitta mångsidigt samhällsrelaterat och aktuellt material i olika källor, också med hjälp av digitala verktyg, samt kunna tolka och kritiskt granska verbal, visuell och statistisk information kunna bilda sig motiverade åsikter om värdefrågor, kontroversiella samhällsfrågor, t. ex. integreringen av invandrare, samt ekonomiska frågor kunna beskriva samband mellan komplexa samhällsfenomen, jämföra alternativa modeller för samhällsutveckling och ekonomisk utveckling samt bedöma olika motiv bakom och följder av samhällsbeslut och -åtgärder ur olika befolkningsgruppers perspektiv. metoderna bygger på undersökning, experiment och problemlösning digitala verktyg ingår i undervisningen närmiljön utgör ett viktigt komplement i den alldagliga undervisningen
kritisk medieläsning och källkritik lyfts fram kontakter till företagsvärlden och närsamhället är en viktig del av ämnet studeranden uppmuntras att medverka i mångkulturella sammanhang Bedömning Bedömningen i samhällsläran ska fokusera på hur den studerande behärskar de kunskaper, färdigheter och förfaringssätt som är specifika för samhällslära samt når de allmänna målen för läroämnet. Bedömning och respons under lärprocessen utvecklar den studerandes förmåga att behärska centrala begrepp och större helheter samt att bedöma betydelsen av samband mellan orsak och verkan och mellan olika företeelser. Kursvitsordet ska grunda sig på kontinuerlig och mångsidig bedömning av kunskaperna. Man ska fästa uppmärksamhet vid den studerandes förmåga att söka information, uttrycka sina kunskaper och argumentera strukturerat samt kritiskt tolka samhällsfenomen och verbal, numerisk och grafisk information i olika former. Ämnet samhällslära ska även stödja studerandenas utveckling till aktiva och fördomsfria samhällsmedlemmar som inser att mångfald ger mervärde. Obligatoriska kurser 1. Det finländska samhället (SL1) Kursen ger den studerande insikt i politiska system och samhällssystem och hur man kan påverka inom dem. Tyngdpunkten i kursen ska ligga på att analysera det finländska samhället med hjälp av statsvetenskapliga, socialpolitiska och sociologiska begrepp och teorier. Centrala perspektiv är demokrati, samhällets grundstrukturer och hur de uppstår och utvecklas, samt makt och påverkan med betoning på ett aktivt och engagerat medborgarskap. förstå grundstrukturerna i det finländska samhället på lokal och nationell nivå känna till grundläggande medborgerliga rättigheter, medel och möjligheter att påverka samt bli intresserad av att delta i samhället kunna granska samhället och dess utveckling analytiskt ur olika perspektiv känna till välfärds- och rättsstatens grundpelare och kunna jämföra olika välfärdsmodeller i Norden, Europa och på andra håll i världen kunna kritiskt granska samhällsinformation och motiveringar till samhällsbeslut på lokal och nationell nivå samt bedöma hur de påverkar olika befolkningsgrupper och samhällsaktörer. Det finländska samhällets struktur Finlands befolkningsstruktur demografiskt och socialt sett faktorer som påverkar förändringar i befolkningsstrukturen
Rättsstaten och intern säkerhet grundläggande medborgerliga rättigheter och skyldigheter rättsväsendet, domsrätten och ordningsmakten Välbefinnande och jämlikhet välfärdsstatens uppgifter och resurser finansieringen av den nordiska välfärdsstaten, dess fördelar och utmaningar jämlikhet och rättvisa i samhället Makt, påverkan och beslutsfattande olika former av maktutövning i samhället demokrati och andra politiska system den kommunala och statliga beslutsprocessen i Finland påverkningsmedel i medborgarsamhället: val, partier, föreningsverksamhet och betydelsen av ett aktivt medborgarskap det förändrade mediefältet 2. Ekonomikunskap (SL2) Kursen grundar sig på ekonomiska vetenskaper och vägleder den studerande att förstå ekonomiska verksamhetsprinciper och den aktuella ekonomisk-politiska debatten. Mikro- och makroekonomiska frågor behandlas ur medborgarnas, företagens och staternas perspektiv. Under kursen undersöker den studerande samband mellan ekonomi och politik samt vilken betydelse arbete och företagande har för finansieringen av välfärdsstaten. Den studerande analyserar även sambandet mellan ekonomi och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv. kunna fatta ekonomiska beslut, ha kontroll över sin egen ekonomi och granska ekonomiska frågor också ur etiskt perspektiv samt förstå att Finland är en del av den globala ekonomin förstå betydelsen av arbete och företagsamhet för ekonomin och samhället känna till samhällsekonomins grunder, centrala begrepp och teorier samt förstå näringslivets strukturer och verksamhetsprinciper kunna kritiskt analysera argument i en ekonomisk debatt kunna analysera olika alternativ till ekonomisk-politiska lösningar och analysera bakgrunden till och följderna av dem. Samhällsekonomi och privat ekonomi grundläggande ekonomiska begrepp, hur ekonomisk kunskap uppstår hantering av den egna ekonomin arbete, företagsamhet samt företag och deras roll i samhällsekonomin det samhällsekonomiska kretsloppet samt växelverkan mellan privathushåll och samhällsekonomi
Marknaden, konjunkturer och näringsliv fri konkurrens och prisbildning finansinstitut, placering och riskhantering ekonomiska konjunkturväxlingar arbetslöshet och arbetskraftsbrist Ekonomisk politik utgångspunkter för ekonomisk tillväxt, fördelar och problem beskattningens betydelse för skattebetalarna samt för den statliga och kommunala ekonomin ekonomisk-politiska medel politikens och marknadskrafternas betydelse för ekonomiska beslut Den internationella ekonomin och Finland den globala ekonomin Finlands utrikeshandel och dess betydelse ekonomiska framtidsutsikter 3. Finland, Europa och en värld i förändring (SL3) Kursen fördjupar den studerandes kunskap om Europas ekonomiska och politiska integration och den enskilda medborgarens ställning i ett integrerat Europa och i en global värld. Under kursen lär sig den studerande att följa med aktuella händelser i världen. Kursen sporrar den studerande att delta i debatter om olika händelser inom internationell politik. I kursen betonas undersökande arbetssätt där man använder medier och andra mångsidiga informationskällor. få en bred överblick av verksamheten i Europeiska unionen och kunna söka jämförande information om den förstå sina möjligheter att påverka och kunna agera som en världsmedborgare kunna analysera fördelar och nackdelar, möjligheter och utmaningar som den europeiska integrationen medför kunna bedöma hur globaliseringen påverkar det egna livet samt Finlands ekonomiska och politiska system kunna analysera nya hot mot medborgarnas säkerhet och den internationella säkerhetsmiljön och möjligheter att avvärja dem. Europa och europeisk identitet värderingar, politiska kulturer och kulturell mångfald grundläggande friheter och medborgarskap Finland och Norden i Europa Den europeiska integrationens mål och verksamhet
EU:s beslutsfattande och gemensamma ekonomi-och finanspolitik samt utmaningar angående dem Finland som en del av Eurosystemet utmaningar och möjligheter inom EU och de närliggande områdena Säkerhet och nya framtida utmaningar Finlands säkerhetsmiljö och säkerhetspolitik samt nya hot mot säkerheten Finland och främjande av internationellt samförstånd globaliseringen, miljön, befolkningen och en hållbar framtid Nationell fördjupad kurs 4. Medborgarens lagkunskap (SL4) Under kursen fördjupar den studerande sig i grunderna för Finlands rättssystem och hur man kan utöva sina juridiska rättigheter. De bekantar sig med juridiska avtal och informationskällor och fördjupar sig i hur man behandlar allmänt förekommande juridiska frågor. ha grundläggande kunskaper om Finlands rättsordning och dess viktigaste principer känna till internationella domstolar som är relevanta för det finländska domstolsväsendet och den enskilda medborgaren kunna bedöma sina rättigheter, fördelar och skyldigheter som medborgare, arbetstagare och konsument samt själv kunna sköta de vanligaste rättsärendena kunna söka och använda central juridisk information kunna handla rätt och lagligt samt tillämpa sina kunskaper i lagkunskap. Grunderna i lagkunskap grundläggande begrepp och hur man söker juridisk information Medborgarens vanligaste rättsområden familjerätt arbetsrätt konsumentskydd gäld, säkerheter och insolvens boende överklagande av myndigheters beslut upphovsrätt miljörätt Straff- och processrätt brottsutredning och åtalsprövning rättegångar och alternativ till dem
olika former av straff internationell rätt och åberopande av den Skolvisa tillämpade kurser 5. Repetitionskurs i samhällslära (SL 5) och innehåll: Kursen utgör en repetition av lärokurserna i samhällslära. Det centrala innehållet i kurserna gås igenom, vi gör övningsuppgifter samt diskuterar realprovet i samhällslära. Även aktuella samhällsskeenden debatteras. Kursen riktar sig till elever som ämnar skriva samhällslära i ämnesrealprovet. 6. Ung företagsamhet och innehåll: Deltagarna grundar övningsföretag (UF-företag) som drivs i ett år med riktiga pengar. Affärsidéerna för UFföretagen är fria, men fokus ligger på studerandes egna styrkor och intressen som utvecklas under UF-året. Meningen med ett UF-företaget är att lära sig arbetslivsfärdigheter, en företagsam attityd och ett företagsamt verksamhetssätt under skol- och studietiden. Ett UF företag deltar i studieprogrammet UF Ett år som företagare (grundläggande utbildning och andra stadiet). Huvudsyftet med programmet är att lära sig en företagsam inställning, eget initiativtagande och ett aktivt verksamhetssätt samt färdigheter som behövs i arbetslivet. Ett UF-företag fungerar som ett motiverande medel i inlärningen och en god träningsplattform för att lära sig olika färdigheter.