MILJÖTILLSTÅNDBESLUT Helsingfors 21.12.2009 Beslutet givet efter anslag Dnr UUS-2009-Y-211-113 No YS 1644 ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 i miljöskyddslagen för utvidgning av ladugård. SÖKANDE Jan de la Chapelle Lindö 10 A 10520 Tenala VERKSAMHETEN OCH DESS FÖRLÄGGNINGSPLATS Ladugård Raseborgs kommun, Tenala by, Lindö, RNr 1:1 Branschsignum: 01410 GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND 28 1 mom. och 3 mom. i miljöskyddslagen 1 1 mom. 11 a) punkten i miljöskyddsförordningen BEHÖRIG TILLSTÅNDSMYNDIGHET Nylands miljöcentral 6 1 mom. 10 a) punkten i miljöskyddsförordningen ÄRENDET BLEV ANHÄNGIGT Sökanden har lämnat in sin ansökan till Nylands miljöcentral den 19 maj 2009. HANDLÄGGNINGSAVGIFT 3 130 A14-113-AT2353 Asemapäällikönkatu 14 PL 36, 00521 Helsinki www.ymparisto.fi/uus Stinsgatan 14 PB 36, FI-00521 Helsingfors, Finland www.miljo.fi/uus
2 (19) TIDIGARE BEVILJANDE TILLSTÅND Tillstånd, anmälningar och avtal Jordbruksministeriets tillstånd från 1979, att hålla 144 mjölkkor på lägenheten. Förhandsanmälan enligt vattenförordningen 283/62 13.6.1994. Tillståndssökanden har gjort anmälan om registrering i datasystemet för miljövårdsinformation 28.2.2001. Registrerad i datasystemet 23.12.2002. Sökanden har ingått muntliga avtal om mottagning av gödsel med: - B.W. om 86 ha åker tillhörande lägenheten Kansjerf RNr 835-538- 0001-0025-4 - A.S. om 55 ha åker tillhörande lägenheten Kägra m. Pålarf RNr 835-551-1-151 - T.S. om 50 ha åker tillhörande lägenheterna Tapels, Bergby, Skogsböle och Norråker Gården har anslutit sig till miljöstödssystemet för avtalsperioden som slutar 2012. FÖRLÄGGNINGSPLATS MED OMGIVNING Allmänt Ladugården ligger i Raseborgs kommun i Tenala by på lägenheten Lindö Trädgård RNr 1:1. Området är planerat som jord- och skogsbruksområde. Det finns inga naturskyddsområden nära ladugården eller gödselspridningsåkrarna. Närliggande objekt som kan störas Djurstallets närmaste grannar finns på 2 km avstånd, Bondböle i nordost. I närheten av gården samt invid samma gårdsplan som djurstallet finns arbetstagarnas bostäder. I närområdet finns inga andra beaktansvärda objekt. TILLSTÅNDET I MILJÖN OCH DESS KVALITET Jordmånen De nuvarande ladugårdarna och den ladugård som ska byggas samt flytgödselbehållarna är belägna på lermarker. Åkrarna i närheten av ekonomicentrumet är i huvudsak belägna på lermarker.
3 (19) Vattenförhållandena Ladugården ligger 300 meter från Lindöviken. Också norr om gården finns vatten. Gårdscentrumet och åkrarna är belägna på ett avrinningsområde med direkt utlopp i Finska viken. Genom åkrarna och på gården finns ett dike som via en våtmark rinner ut i havet, söder om lägenheten. Till detta dike leds också vattnet från gårdens satsreningsverk. Ungefär 21 ha av gårdens åkrar är belägna på Sattala Malms (0183520A) och Sollidens (0183519) grundvattenområden av II klass samt ungefär 3 ha på Travelbackmalmens (0183516) grundvattenområde av II klass. Jordmånen på dessa områden är i huvudsak lera, men på Sollidenområdet delvis också grus. VERKSAMHETEN Allmän beskrivning av verksamheten Utvidgning av verksamheten Lagring av foder och torrströ Verksamheten omsluter lantbruk och mjölkproduktion. Gårdens huvudsakliga inriktning är mjölkproduktion. På gården finns för tillfället plats för 120 mjölkkor, 60 kvigor och 60 ung boskap under 6 månader. På gården finns också två hästar och en ponny. På gården arbetar 5 fast anställda. Avsikten är att på gården bygga en lösdriftsladugård med 200 platser för mjölkkor samt två flytgödselbehållare på 2 000 m 3 var. Den ena på gårdscentrumet och den andra på gårdscentrumet eller som fjärrbehållare på Kivitok. Planerad inledningstidpunkt för den utvidgade verksamheten är hösten 2010. Tidtabellen är fortfarande preliminär och preciseras när saken framskrider. Efter utvidgningen har gården plats för 220 mjölkkor, 100 kvigor och 90 ung boskap under 6 månader. Den framtida årsproduktionen är ca 2 miljoner liter mjölk. Ensilagefoder tillverkas årligen 4 500 t förtorkat i plansilon. Utöver ensilagefoder får djuren havre och korn samt foderblandning. Små kalvar och sjuka djur får också torrhö. Fodret lagras i en täckt foderlada, i anslutning till ladugården. Kalvar under 6 månader omfattas ungefär två månader av torrgödselmetoden före övergång till flytgödsel. Torv och halm används som ströma-
Vattenanskaffning 4 (19) terial. Urin sugs upp i strö. Ströet avlägsnas 2 gånger i månaden till torrgödselstaden. På gården finns två torrgödselstäder. Efter utvidgningen kommer behovet av utrymme för torrgödsel inte att öka väsentligt. Gården har egen brunn, som är försedd med ringar. Vattnet analyseras vart tredje år. Vattenförbrukningen är för närvarande cirka 10-12 m 3 /d, och utgörs i första hand av djurens dricksvatten samt vatten som behövs för tvätt och rengöring av utrymmen och anordningar. Efter utvidgningen ökar vattenförbrukningen vad gäller dricksvattnet men inte väsentligt till andra delar. Vattnet från den egna brunnen har räckt bra till även efter torrperioder, men för att säkerställa tillräckligt med vatten har gården haft planer på att i framtiden pumpa dricksvatten åt djuren från havet. Under betessäsongen dricker korna direkt ur havet. Bränsle- och oljecisterner och kemikalier Bästa tillgängliga teknik Gården har två egna bränslecisterner, vars volym är 5 000 l och 2 500 l. Cisternerna är utrustade med tak. Cisternerna står på jordunderlag, i ett täckt traktorskjul. Växtskyddskemikalier förvaras i Gamla Postrummet som inte har någon golvsil. Tvättmedel beställs enligt användning och förvaras i ladugårdens lagerrum. Ensileringsmedel för ensilaget förvaras utomhus på jordunderlag i egna behållare. Enligt sökanden luktar nöt flytgödsel inte. Därför planeras ingen luftning. Om verksamheten utvidgas planeras släpbill spridare i stället för slangspridare. Släpbillen gör en ungefär två centimeter djup fåra i åken dit flytgödseln leds. I övrigt tar tillståndssökanden inte ställning till bästa tillgängliga teknik. MILJÖBELASTNING OCH BEGRÄNSNING AV DEN Avloppsvatten och utsläppen till vattnet, avloppet och jordmånen Pressvätska från plansilon leds till flytgödselbehållaren. Avloppsvattnet från mjölkrummet leds till ett satsreningsverk och tvättvatten från djurstallet leds till reningsverket och flytgödselbehållaren. Toalettvatten från djurstallet och hushållsavloppsvatten från bostadsbyggnaderna leds till satsreningsverket. Tillståndssökanden har för avsikt att bygga ett annat satsreningsverk på Kivitok, där också en fjärrflytgödselbehållare planeras.
5 (19) Genom åkrarna och på gården finns ett dike, som via en våtmark rinner ut i havet, söder om gården. Till detta dike leds också vattnet från gårdens satsreningsverk. Hantering och lagring av gödsel, pressvätska, tvätt- och annat avloppsvatten Flytgödselmetoden Flytgödselmetoden omfattar ungefär 220 mjölkkor, 100 kvigor och 10 ung boskap (under 6 mån.). Enligt beräkningar uppkommer flytgödsel som följer: - 220 x 10/12 x 24 m 3 /a = 4 400 m 3 /a - 100 x 8/12 x 15 m 3 /a = 1 000 m 3 /a - 10 x 12/12 x 4 m 3 /a = 40 m 3 /a Sammanlagt uppkommer 5 440 m 3 /a flytgödsel. Behovet av flytgödselbehållare är: - mjölkkor 220x(10/12)x24 m 3 /djur 4 400 m 3 - kvigor 100x(8/12)x15 m 3 /djur 1 000 m 3 - ungdjur (under 6 mån.) 10x(12/12)x4 m 3 /djur 40 m 3 - pressvätska 4 500 t x 0,05 m 3 225 m 3 - tvättvatten från djurstallet 20 m 3 - totalt 5 685 m 3 Gården har nu två flytgödselbehållare med volymerna ca 1 900 m 3 och 1 900 m 3. Gödselrännornas volym är 200 m 3. Flytgödselbehållarna är inte täckta, så för regnvatten som faller i behållarna måste dessutom reserveras en extra höjd på 300 mm i behållarens övre kant. De nuvarande cisternerna och de nya cisternerna skall ha ett extra 300 mm högt utrymme för det regnvatten som regnar in i cisternen. Avsikten är att bygga två flytgödselbehållare på 2 000 m 3 var. Den ena på gårdscentrumet och den andra på gårdscentrumet eller som fjärrbehållare på Kivitok. Flytgödselbehållarna är gjorda av betong. Gödselrännorna i den nuvarande ladugården fungerar med skrapor. Den nya ladugårdens gödselrännor kommer att fungera med uppdämning eller med skrapor. Torrgödselmetoden Torrgödselmetoden omfattar 80 kalvar (under 6 mån.). Enligt beräkningar uppkommer torrgödsel som följer: - 80 x 12/12 x 4 m 3 /a = 320 m 3 /a Torrgödselstäderna är inte täckta. Behovet av torrgödselstäder är:
6 (19) Betesgång och rastgårdar - ungdjur under 6 mån. 80x(12/12)x4 m 3 /djur 320 m 3-2 hästar och ponny 26,7 m 3 - regnvatten 0,1 m 3 /m 2 /a x 83 m 2 8,3 m 3 - totalt 355 m 3 För närvarande finns två torrgödselstäder av betong på gården. Den gödselstad som finns i anslutning till den nyare ladugården har en yta på 55 m 2, höjden på kanterna är 1,3 m och nyttovolymen är ca 126 m 3. Den gödselstad som finns i anslutning till den äldre ladugården har en yta på 28 m 2, höjden på kanterna är 2,2 m och delvis 0,8 m och nyttovolymen är ca 80 m 3. För närvarande och även i framtiden omfattas kalvar under sex månader av torrgödselmetoden. Ingen torrgödselstad planeras i anslutning till det nya djurstallet. Gödselstädernas volym kommer att vara otillräcklig efter det att verksamheten utvidgats. Kvigor (över 6 månader, 70 djur) och sinkor (30 djur) är på bete 4 månader om året, även nattetid. Betesarealen är 25 ha. Betesmarken gränsar till havet. Djuren har tillgång till dricksvatten från havet. Mjölkkorna går på bete 4 månader om året så att de kan vara fritt ute eller inne. Dricksvatten och kraftfoder finns inne i ladugården. Mjölkkornas beten gränsar inte till havet. På betesmarkerna finns inga utfodringsplatser. Gårdens två hästar och ponnyn går sommartid på bete om dagarna och är i huvudsak inne om nätterna. På betesmarken finns inga utfordringsplatser och inga vattenautomater. Gården har inte någon rastgård. Spridning av gödsel, pressvätska och avloppsvatten på åkrarna Gödseln kan spridas ut på 417 ha åker, varav sökanden äger 226 ha och 191 ha är avtalsåker. Ungefär 24 ha av dessa åkrar ligger på ett grundvattenområde. Kalkylmässigt behövs minst 208 ha gödselspridningsareal, så åkerarealen är tillräcklig. Enligt tillståndssökanden kan man eventuellt enligt behov avstå från att sprida ut flytgödsel på grundvattenområdet, åtminstone på området av I klass. Gödsel sprids ut 15.4 31.8. På våren sprids cirka 75 % av den totala gödselmängden och på sommaren cirka 25 %. På hösten sprids endast en liten mängd genom harvning, dvs. den flytgödsel som samlats efter sommarens spridningar. Flytgödseln sprids med slangspridare och torrgödseln sprids ut jämnt över åkern med en anordning som söndrar den. Gödseln läggs inte i stackar på gården.
7 (19) Övrigt avfall, hantering och återvinning Trafik Verksamheten ger upphov till följande avfall: avfallsart mängd behandling eller leveransplats återvinning döda djur c. 10 st c. 10 st behandling bränns Honkajoki Oy gårdens värmecentral AIV-plast 0,5 t/a bränns gårdens värmecentral ackumulatorer c. 2 st återvinning avfallsstation lysrör c. 30 st återvinning avfallsstation metallskrot c. 5 t/a återvinning skrothandlare/insamlingsställe På gården uppkommer ingen spillolja, eftersom maskiner och anordningar förs bort på service. Metallskrot säljs eventuellt också från gården, om det samlas stora mängder. Gården har inte något kadaverlager utan döda djur lagras utomhus och hämtas från gården inom två dagar. Dödfödda kalvar har bränts i gårdens egen värmecentral, där man i huvudsak bränner ved. Cirka 10 kalvar om året har bränts. Bränning av djur är tillståndspliktig avfallsförbränning, som gården inte har tillstånd för. I samma ugn har dessutom bränts AIVplats, ca 500 kg om året. Mjölkbilen kör till gården varannan dag. AIV-foder transporteras enligt behov under skördetiden. Vanligtvis räcker det cirka 7 d/a att ta foder och där ingår transporter om cirka 40 lass/d, men skördetidens längd varierar från år till år. Gödsel körs med traktor och lastbil på våren och sommaren. Kadaver hämtas från gården cirka 10 gånger per år. VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN OCH DESS BEGRÄNSNING Lukt Buller Grundvatten Sökanden anser att verksamheten inte påverkar miljön. Enligt ansökan luktar nöt flytgödsel endast litet. Blandningen av flytgödsel samt transport och spridning av flytgödseln på åkern förorsakar mest lukt. Verksamheten förorsakar tillfälliga bullerolägenheter. De åkerskiften som är belägna på grundvattenområden kan vid behov undantas från gödselspridningen.
8 (19) KONTROLL OCH RAPPORTERING På gården utförs egenkontroll i fråga om ladugårdens verksamhet samt utförs kontroller i anslutning till åkerbruket och skogsvården. I fråga om satsreningsverket har ett serviceavtal ingåtts med tillverkaren. Reningsverkets funktion följs genom att det tas prov av inkommande och utgående vatten två gånger om året, vilka analyseras. EXCEPTIONELLA FÖRHÅLLANDEN OCH BEREDSKAP FÖR SÅDANA I händelse av elavbrott har gården ett aggregat för att säkerställa de viktigaste funktionerna och ett nytt reservkraftverk byggs på gården. Luftkablarna på gården har också bytts ut till jordkablar. Man har förberett sig på problem med vattentillgången med en reservpump i brunnen, som startar om den andra pumpen går sönder. Dessutom har man planerat att använda havsvatten som dricksvatten åt djuren, vilket skulle säkerställa att det finns tillräckligt med vatten också under torra tider. Om en flytgödselbehållare på gården går sönder försöker man flytta över flytgödseln till den andra behållaren och reparera den söndriga behållaren. Vid behov går det att snabbt få tag på fackmän inom olika områden. ÄRENDETS BEHANDLING Kompletteringar Kungörelse Sökanden har kompletterat miljötillståndsansökan 19.5.2009. Nylands miljöcentral har informerat om anhängiggörandet av ärendet genom en kungörelse om tillståndsansökan på Raseborgs stads och på sin egen anslagstavla 13.7-4.9.2009 samt genom att annonsera om kungörelsen i tidningarna Västra Nyland och Etelä-Uusimaa. Sakägare, som berörs av frågan, har också informerats om tillståndsansökan separat. Dokumenten har varit framlagda under kungörelsetiden på miljökansliet i Raseborg. Inspektion Verksamheten granskades vid ett besök 12.10.2009. Anmärkningar Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av Raseborgs stads miljö- och byggnadsnämnd och Raseborgs stadsstyrelse. Raseborgs stads miljö- och byggnadsnämnd har gett 18.11.2009 utlåtande. Nämnden konstaterar att miljötillstånd kan beviljas med beaktande av följande saker. Kemikalierna bör förvaras så att det inte finns någon
Anmärkningar och åsikter Hörande av sökanden 9 (19) risk för att de hamnar i marken. Det bör säkerställas att det inte är möjligt att falla i flytgödselbehållarna i misstag. Döda djur och dödfödda kalvar bör undanröjas på korrekt sätt och inte genom bränning i det egna värmekraftverket. Avfallsförbränning i värmekraftverk är inte tillåten. Problemavfall bör levereras till en företagare med gällande miljötillstånd. Avloppsreningsverkets funktion bör kontrolleras i enlighet med det avtalade programmet. Gödselspridningen bör ske med iakttagande av omsorgsfullhet och så att luktolägenheterna är så små som möjligt. Gödsel bör inte spridas på grundvattenområdet. Kända parter har i enlighet med 37 i miljöskyddslagen getts tillfälle att framställa anmärkningar med anledning av tillståndsärendet. Andra har getts tillfälle att framföra sin åsikt. Inga anmärkningar eller åsikter har framförts med anledning av miljötillståndsansökan. Nylands miljöcentral har hört sökanden enligt 34 i förvaltningslagen. Tillståndssökanden har genom ett brev daterat 1.12.2009 getts tillfälle att avge bemötande. Tillståndssökanden har 4.12.2009 inlämnat ett bemötande där följande konstateras. Tillståndssökanden har känt till endast grundvattenområdena av klass I och de förbud mot gödselspridning som gäller på dem. För en enskild gård är det obefogat att förbjuda flytgödselspridning på grundvattenområden av klass II och III, när det är fråga om den mängd som för närvarande får användas som gödsel på alla åkrar. Om man på flera ställen tvingas att sprida ut flytgödsel på endast en del av åkern, försvåras en korrekt gödsling av kulturväxterna. Ju större variationerna blir i gödslingen av samma åker och växt, desto ojämnare blir växterna delaktiga av den korrekta mängd näring de behöver och de kan inte tillgodogöra sig näringen. Detta leder till onödig avrinning. I fråga om gödselspridningen begär sökanden endast att han ska behandlas på samma sätt som andra jordbrukare i Finland. TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER Avgörande Nylands miljöcentral beviljar Jan de la Chapelles miljötillstånd i enlighet med 28 i miljöskyddslagen för en ladugård avsedd för 220 mjölkkor, 100 kvigor och 90 ungdjur under 6 månader. Djurantalet kan ändras under förutsättning att gödselproduktionen inte överskrider den sammanlagda gödselproduktionen för ovan nämnda djurantal. Svar på enskilda krav och utlåtanden Miljöcentralen har beaktat de givna utlåtanden och anmärkningar enligt vad som framgår av tillståndsvillkoren och motiveringen till beslutet.
10 (19) Tillståndsvillkor med syfte att förhindra förorening Utsläpp till vattendrag och avloppsvatten (43, 45 MiljöskyddsL, 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden, 6 AvfallsL, SRF 931/2000) 1. Ladugårdens golv, gödsellagren och gödselrännorna liksom även lastningsplatsen för gödsel skall konstrueras så att varken gödsel, urin eller lakvatten från dem kan rinna ut i ån, marken eller grundvatten. 2. Den flytgödsel som verksamheten ger upphov till, pressvätska från ensilagefoder och överskottsmjölk skall ledas till en vattentät flytgödselbehållare. Avloppsvatten från mjölkrummet få ledas till ett satsreningsverk och annat tvättvatten från djurstallet få ledas till satsreningsverket eller flytgödselbehållaren. Eventuellt avloppsvatten från vattentoaletten i djurstallet skall ledas till satsreningsverket eller behandlas på något annat sätt i enlighet med statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003). 3. Avloppsvatten som behandlats i satsreningsverket får ledas ut i diket. Det renade avloppsvatten som leds ut i diket får inte orsaka förorening av yt- eller grundvatten eller andra olägenheter för miljön eller grannskapet. Tillståndshavaren ansvarar för eventuella skador, olägenheter eller annan förmånsförlust som eventuellt orsakas av avloppsvattnet. 4. Reningseffekten ska vara minst 90 % i fråga om BOD7-ATU och 85 % i fråga om totalfosfor i avloppsvattnet. Dessutom bör en så stor minskning av totalkväve som möjligt eftersträvas vid avloppsvattenreningen. Reningseffekten bör uppnås som ett årsmedeltal så att eventuella förbitappningar, överflöden och undantagssituationer är inräknade. Slamborttagningen ska skötas så att reningsverket fungerar så effektivt som möjligt. Utsläpp till luften (6, 43, 45 MiljöskyddsL, 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden) 5. Djurhållningen, ventilationen i djurstallet, hanteringen och lagringen av gödseln samt hanteringen och lagringen av foder skall skötas så att de närmaste grannarna inte utsätts för oskäliga luktolägenheter. Om lagringen av flytgödsel medför oskälig belastning i form av luktolägenheter, ska flytgödselbehållarna täckas åtminstone med flytande lock. 6. Då gödsel sprids i djurstallets omedelbara närhet måste verksamhetsidkaren se till att den sammanlagda lukten från spridningen och djurstallet inte leder till oskäliga luktolägenheter för de närmaste grannarna. 7. Lastning av gödsel, hantering av foder och strö på djurstallsfastigheten samt trafiken till och från den skall ordnas och skötas så att
11 (19) det inte uppstår oskäliga lukt- eller dammolägenheter för de närmaste grannarna. Avfall inklusive hantering och återvinning (43, 45 MiljöskyddsL, 3, 6, 17 AvfallsL, 3a AvfallsF, MMF 1129/2001) 8. Det problemavfall som verksamheten ger upphov till, såsom lysrör, skall föras till en uppsamlingsplats för problemavfall. Allt sådant avfall som kan återvinnas, såsom papper, papp, plast och metallskrot, skall föras till respektive uppsamlingsplatser. I övrigt skall hanteringen, återvinningen och insamlingen av avfall följa avfallsbestämmelserna för Raseborgs stad. Avfallsförbränning i gårdens egen värmecentral är förbjuden. 9. Animaliskt avfall som uppkommer i djurstallarna, t.ex. döda nötkreatur och kalvar samt delar av sådana, bör så snabbt som möjligt levereras till en anläggning med tillstånd att behandla och återvinna kadaver enligt miljöskyddslagen. Det är förbjudet att bränna animaliskt avfall i gårdens egen värmecentral. 10. Om kadaver måste mellanlagras innan lämplig transport kan ordnas skall upplagring och all hantering ske hygieniskt. Mellanlagringen får inte medföra hälsorisk för den närliggande bosättningen eller hälsofara för människor eller djur. Mellanlagringen av kadaver förutsätter såväl lämpliga utrymmen som redskap och hanteringssätt. Alla kärl och behållare skall vara vattentäta och lätta att hålla rena. Utrymmet skall ha tätt botten, vara täckt och skyddat så att varken rävar, råttor eller andra djur kan komma åt kadavren. Lagring (43, 45 MiljöskL, 6 AvfallsL, 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden, SRF 931/2000) 11. Torrgödsel som uppkommer i verksamheten ska lagras i en gödselstad med tät botten. Gödseln ska vid behov täckas med rent strö. För torrgödsel och regnvatten ska i de nuvarande torrgödselstäderna finnas en lagringsvolym på minst 355 m 3. Vid dimensioneringen av en eventuell ny torrgödselstad ska dessutom beaktas den volym som krävs för regnvatten, om gödselstaden enligt planerna inte ska vara täckt. 12. För svämgödsel, annat tvättvatten från djurstallet och pressvätska från ensilagefodret ska finnas en lagringsvolym på sammanlagt minst 5 700 m 3. Dessutom skall icke täckta cisterner ha ett extra 300 mm högt utrymme i övre kanten av cisternen. Människor och djur ska hindras från att falla i flytgödselbehållarna. Flytgödselbehållarna ska vid behov förses med tillräckligt höga och täta skyddsstängsel. 13. Flytgödselbehållarna och den eventuella torrgödselstaden skall planeras och byggas vattentät. Flytgödselbehållarna och torrgödselstaden ska anläggas på bärande botten. Väggelementen ska monteras och fogarna tätas i enlighet med konstruktörens krav. Det skall finnas nödvändiga och ändamålsenligt konstruktioner och anordning-
12 (19) ar för påfyllning av flytgödselbehållarna. Eventuell täckdikning från behållarna och torrgödselstaden ska göras så att vid olyckor och skador kan täckdikesvattnet vid behov hindras från att rinna ut i diket och så att täckdikesvattnet kan kontrolleras. 14. Byggnadsplanerna för gödsellager som byggs på djurstallsfastigheten ska delges Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland i god tid innan gödsellagren börjar byggas. 15. De nybyggda flytgödselbehållarnas och den eventuella torrgödselstadens konstruktioner skall visas för och granskas av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland innan de tas i bruk. 16. Påfyllning och tömning av gödsellagren ska alltid utföras under övervakning så att gödsel inte i misstag hamnar i omgivningen. Lagerutrymmena för fast- och flytgödsel skall tömmas helt och hållet en gång per år. I samband med tömningen bör gödsellagrens skick kontrolleras och eventuella brister omedelbart åtgärdas. 17. Lastningen av gödsel skall ske på tätt underlag. Konstruktioner och maskiner skall vara konstruerade så att läckage inte kan uppstå vid tömning, förflyttning och transport av gödseln. De trafikerade områdena skall konstrueras och skötas så att transportmaskinernas hjul hålls så rena som möjligt. 18. På gården skall foder, strömaterial, flytande bränsle, kemikalier och avfall lagras och hanteras på sådant sätt att det inte uppkommer några olägenheter för hälsan eller nedsmutsning, nedskräpning eller risk för förorening av marken, yt- eller grundvattnet eller annan skada på miljön. Ensilagefoder ska lagras i silor med tät botten och täta kanter. Bränslecisternerna ska placeras på tätt betongunderlag som är försett med upphöjda kanter. Bränslecisternernas skick skall kontrolleras regelbundet och upptäckta brister ska åtgärdas innan cisternen fylls på. Störningar och andra exceptionella situationer (7, 8, 43 MiljöskyddsL, 30 MiljöskyddsF, 6 AvfallsL) 19. Eventuella störningar i verksamheten, som flytgödselläckage, vilka kan förorsaka betydande skada för miljön, skall omedelbart anmälas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och miljövårdsmyndigheten i Raseborgs stad. 20. Gödsel och annat avfall eller andra ämnen som belastar miljön och som av misstag eller vid en olycka har hamnat i omgivningen skall omedelbart tas till vara. Andra åtgärder för att hindra, minska eller utreda förorening samt risken för eller olägenheterna av förorening (8, 43 MiljöskyddsL, SRF 931/2000) 21. Gödseln skall i första hand utnyttjas som gödsel på åkrarna. För spridning av gödsel på åkrar bör det finnas åtminstone 208 hektar åkerareal. Den erforderliga gödselspridningsarealen får minskas
13 (19) med åkerareal som överlåts till någon annan eller som motsvarar den mängd gödsel som utnyttjas på något annat sätt. Om nya arrende- eller gödselöverlåtelseavtal ingås skall kopior av avtalen sändas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. 22. På den del av grundvattenområdet där grundvatten bildas får kreatursgödsel och urin samt reningsverksslam inte spridas ut. Omkring brunnar och källor som används för anskaffning av hushållsvatten skall beroende på terrängens höjdförhållanden, brunnens konstruktion och jordarten lämnas en minst 30 100 meter bred skyddszon som inte behandlas med gödsel. Avslutning av verksamheten (43 MiljöskyddsL, 6 AvfallsL, 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden) 23. Verksamhetsidkaren skall i god tid, senast sex månader innan verksamheten avvecklas, presentera en detaljerad plan över åtgärder i anslutning till avvecklingen gällande vattenskydd, markskydd och avfallshantering. Kontroll- och rapporteringsbestämmelser (46 MiljöskyddsL, 51, 52 AvfallsL) 24. Reningen av avloppsvatten, mängden avloppsvatten och dess kvalitet skall övervakas och kontrolleras regelbundet. För övervakningen och kontrollen ska ett kontrollprogram uppgöras. Kontrollprogrammet, som ska uppgöras av en expert, ska för prövningen av fortsatta åtgärder inlämnas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och delges miljövårdsmyndigheten i Raseborgs stad senast 30.6.2010. 25. Angående satsreningsverkets funktion ska en rapport som gäller föregående år inlämnas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och miljövårdsmyndigheten i Raseborgs stad före utgången av mars varje år. Rapporten ska innehålla uppgifter om den inkommande och utgående mängden avloppsvatten och avloppsvattnets kvalitet, det slam som förts bort från reningsverket, mängden slam samt vart det förts. Dessutom ska rapporten innehålla uppgifter om kontroll av avloppsreningsverket. 26. Verksamhetsidkaren skall föra bok över verksamheten. Ett sammandrag över bokföringen skall sändas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och miljövårdsmyndigheten i Raseborgs stad årligen före utgången av mars månad. Årsrapporten skall innehålla åtminstone följande uppgifter: - uppgifter om djurantalet, årsproduktionen (st./a, kg/a, l/a) samt ett sammandrag av det underhåll och de produktionsstörningar som är av betydelse för miljöskyddet (orsak, varaktighet, uppskattning av utsläpp och miljöpåverkan samt vidtagna åtgärder) - uppgifter om gödselmängder, animaliskt avfall, annat avfall, problemavfall, avfallsmängder, upplagring och lager, återvin-
14 (19) ning, vidaresända avfallsfraktioner, gödselspridningsarealer samt övriga leveransplatser inkl. datum - uppgifter om kontroll av gödsellagrens konstruktioner efter tömning 27. Verksamhetsidkaren skall föra driftsdagbok över händelser och åtgärder som har betydelse för miljöskyddet. De uppgifter som uppräknats ovan och som behövs för rapporteringen skall införas i dagboken. Bokföringen skall på uppmaning uppvisas för den tillsynsmyndighet som övervakar miljötillståndet. MOTIVERING TILL BESLUTET Grunderna för tillståndsprövningen Verksamheten vid anläggningen kan ordnas i enlighet med kraven i miljöskyddslagen och avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem och under förutsättning att tillståndsvillkoren i miljötillståndsbeslutet iakttas. Förutsättningarna för beviljande av tillstånd Allmän motivering Nylands miljöcentral anser att djurstallet, under förutsättning att tillståndsvillkoren följs, inte medför olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av mark eller grundvatten eller försämring av speciella naturförhållanden, äventyrande av vattenförsörjningen eller någon annan från allmänt synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten eller medför oskäligt besvär för grannarna på sätt som avses i lagen om vissa grannelagsförhållanden. I driftscentrumet finns för verksamheten i djurstallet två gamla ladugårdar, två flytgödselbehållare, två torrgödselstäder, plansilor och andra lagerlokaler. Enligt planerna ska en ny lösdriftsladugård byggas på gården. Antalet djur på gården kommer att öka. Samtidigt byggs även två nya flytgödselbehållare med volymen 2 000 m 3 och 2 000 m 3. Gödsellagren töms regelbundet och gödseln används som gödslingsmedel på åkrar. Övrigt avfall, såsom döda djur och problemavfall, förs till lämplig hantering. När djurstallet sköts enligt detta miljötillstånd kan man säga att bästa tillgängliga teknik utnyttjas. Motivering till tillståndsvillkoren Enligt miljöministeriets anvisning "Kotieläintalouden ympäristönsuojeluohje" 29.6.2009 skall bottenkonstruktionerna i ett djurstall förhindra att gödsel, urin eller lakvatten från dem kommer ut i yt- eller grundvattnet. (Villkor 1.)
15 (19) Gödseln, urinen, pressvätskan från ensilagefoder, överskottsmjölken, avloppsvattnet från mjölkrummet och tvättvattnet från djurstallet skall ledas och behandlas så att någon hälsorisk eller förorening av miljön inte förorsakas. Vattnet från vattentoaletter ska behandlas innan det leds ut i naturen. I statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003) anges den reningseffekt som krävs av ett eventuellt reningsverk. (Villkor 2.) Avloppsvatten från mjölkrum eller annat avloppsvatten får inte ledas ut obehandlat i diket eller någon annan fåra med tanke på risken för att vattnen ska förorenas, utan avloppsvattnet ska genomgå godkänd behandling, i detta fall behandling i satsreningsverk. Det renade avloppsvattnet, som inte medför någon fara eller olägenhet för hälsan eller miljön, kan ledas ut i diket. De krav som ställs på avloppsreningsverkets effekt är nödvändiga för att förhindra förorening av vattnen. Reningsverket ska skötas så att bästa möjliga reningsresultat uppnås. Alternativt kan avloppsvattnet från mjölkrummet också ledas till flytgödselbehållaren. (Villkor 3. och 4.) Verksamheten skall ordnas så att närligga bosättning inte orsakas någon omåttlig olägenhet. På flytgödselbehållarna behövs åtminstone flytande lock för att minska lukten, om luktolägenheterna är oskäliga. (Villkor 5. - 7.) I synnerhet under transport av flytgödsel skall man se till att gödsel inte sprids i omgivningen. (Villkor 7.) Enligt 6 i avfallslagen är den som producerar och den som transporterar problemavfall ansvarig för att problemavfallet transporteras på det sätt som lagen föreskriver. Avfallet skall enligt 6 i avfallslagen återvinnas, om det är tekniskt möjligt och om återvinningen inte föranleder oskäliga merkostnader jämfört med avfallshantering som ordnas på annat sätt. Enligt 9 i avfallslagen ansvarar den som producerar och den som transporterar avfallet för att avfallet transporteras till en plats enligt lagen. (Villkor 8.) Sökanden uppger att djurstallet ger upphov till animaliskt avfall, ca 20 st. döda djur per år. I 6 i avfallslagen sägs det att avfallet eller avfallshanteringen inte får förorsaka hälsan eller miljön någon fara eller skada. I avfallshanteringen skall bästa ekonomiskt tillgängliga teknik samt bästa möjliga metod för bekämpning av hälso- eller miljöskador användas. Avfall får inte överges eller hanteras okontrollerat. Detaljerade bestämmelser om hanteringen av animaliskt avfall ingår i jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter (850/2005). (Villkor 9. och 10.) Enligt 4 1 mom. i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) skall en gödselstad för lagring av träck och urin vara så stor att den rymmer all stallgödsel som har ansamlats i 12 månader, frånsett den spillning som under betessäsongen blir kvar på betesmarken vid betesgång. Enligt 7 i förordningen får ett
16 (19) djurstall inte grundas så att det kan förorsaka sådan föroreningsfara som avsett i 8 miljöskyddslagen. (Villkor 11. och 12.) Med stöd av 11 i miljöskyddslagen (86/2000) har utfärdats statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000). I 4 2 mom. i förordningen föreskrivs att gödselstäderna skall vara vattentäta och att konstruktionerna och anläggningarna skall vara sådana att inget läckage uppstår i samband med tömning och flyttning av gödseln i gödselstaden. För att förhindra att gödsel och avloppsvatten hamnar i yt- och grundvatten samt marken ska hanteringen vara korrekt och omsorgsfull. (Villkor 11. 17.) Genom att omsorgsfullt tömma gödsellagren varje år försäkrar man sig om att lagrens nyttovolym inte avviker från den planerade volymen. Det sediment som eventuellt bildats på bottnen av behållaren avlägsnas. Samtidigt kan man kontrollera konstruktionerna för eventuella skador. (Villkor 16.) Behållarna och lagren för flytande bränsle skall vara lämpade för sitt bruk och deras skick skall kontrolleras tillräckligt ofta. Vid lagring och hantering av kemikalier skall man beakta de bestämmelser som anges i säkerhetsanvisningarna för varje produkt. (Villkor 18.) Störningar i verksamheten skall rapporteras så att utsläppstillsyn kan ordnas. (Villkor 19.) Gödsel, annat miljöbelastande avfall eller ämne som av misstag eller vid en olycka hamnat i omgivningen skall omedelbart tas till vara för att minimera olägenheterna. (Villkor 20.) Med utnyttjande av gödsel för gödsling av åkrar avses användning av gödsel på ett sådant sätt att det inte uppstår övergödning eller risk för urlakning av näringsämnen på grund av att man spridit vid felaktig tidpunkt. Kraven på åkerareal har här beräknats så att man har tillgång till minst en åkerhektar per 1,3 mjölkkor, en åkerhektar för 3,5 kvigor och en åkerhektar för 11 ungdjur under 6 månaders ålder, en åkerhektar för 2 hästar över 2 års ålder och en åkerhektar för 3,5 ponnyer över 2 års ålder. Kraven grundar sig på de genomsnittliga mängder kväve och fosfor som utsöndras i gödseln från husdjuren under ett år enligt miljöministeriets anvisning "Kotieläintalouden ympäristönsuojeluohje" 29.6.2009. (Villkor 21.) Enligt 8 i miljöskyddslagen är det förbjudet att förorena grundvattnet. Gödsel får inte spridas ut på ett sådant ställe att grundvattnets kvalitet kan försämras väsentligt på ett viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde. Gödsel får inte heller spridas så att grundvattnet på någon annans fastighet kan bli hälsofarligt eller obrukbart för något ändamål som det kunde användas för. I statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) ges en rekommendation om plats för gödselspridning kring brunnar och källor från vilka det tas hushållsvatten. (Villkor 22.) I god tid innan verksamheten avslutas skall verksamhetsidkaren presentera en plan för de miljöskyddsåtgärder som kommer att vidtas i anslut-
17 (19) ning till nedläggningen, såsom tömning av gödsellagren och transport av avfall. (Villkor 23.) Enligt 46 i miljöskyddslagen skall tillståndet förenas med behövliga villkor om driftskontroll. (Villkor 24.) Bokförings- och rapporteringsskyldigheterna över anläggningens funktion har ålagts verksamhetsidkaren för att säkerställa informationsgången till myndigheterna och för att ordna tillsyn. Gödselspridningsarealerna skall bokföras och rapporteras för att säkerställa att spridningsarealen är tillräcklig i förhållande till den mängd gödsel som bildas. (Villkor 25. 27.) I övrigt skall lagring och spridning av gödsel följa statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) samt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG nr 1774/2002). I övrigt skall hanteringen av döda djur följa jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter (850/2005) samt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG nr 1774/2002). TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH REVIDERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMEL- SERNA Tillståndets giltighet Beslutet gäller tillsvidare. Efterlevnad av förordningen Verksamhetsidkaren skall lämna in en anhållan om revidering av tillståndsbestämmelserna senast 31.12.2017. Till ansökan skall fogas uppgifter om utsläppens och miljökonsekvensernas utveckling och om åtgärder för att minska dem. Dessutom skall till ansökas fogas ett sammandrag av resultaten av drifts- och belastningskontrollen över satsreningsverkets funktion och av iståndsättningsåtgärder avseende reningsverkskonstruktionerna samt en framställning över utvecklingen av bästa tillgängliga teknik i branschen. (55 MiljöskyddsL) Tillstånd behövs för en väsentlig utvidgning och ändring av verksamheten. (28 MiljöskyddsL) Om det i form av en förordning utfärdas strängare bestämmelser eller avvikande bestämmelser från de bestämmelser, giltighetsbestämmelser eller revideringsbestämmelser som finns i detta, med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen redan beviljade tillstånd, skall förordning-
18 (19) en följas oberoende av tillståndet. (56 MiljöskyddsL, 19 MiljöskyddsF) VERKSTÄLLANDE AV BESLUTET Beslutets verkställbarhet Detta beslut är laggillt den 31 dagen efter beslutet har beviljats med undantag av dagen när beslutet beviljades såvida beslutet inte överklagas. Verksamheten får inte ändras förrän tillståndsbeslutet vunnit laga kraft. (100 MiljöskyddsL) TILLÄMPADE LAGRUM 6, 7, 8, 11, 28, 31, 35, 36, 37, 38, 41, 42, 43, 45, 46, 52, 53, 54, 55, 56, 62, 96, 97, 100 Miljöskyddslagen (86/2000) 1, 6, 11, 19, 30 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 4, 6, 9, 15, 51, 52 Avfallslagen (1072/1993) 3, 3 a Avfallsförordningen (1390/1993) 17 Lagen om vissa grannelagsförhållanden (26/1920) Statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall (1129/2001) Lag om grunderna för avgifter till staten (150/1992) Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas prestationer (1387/2006) HANDLÄGGNINGSAVGIFT Avgiften för behandlingen av detta miljötillstånd uppgår till 3 130. Avgiften för miljötillståndet bestäms utgående från miljöministeriets beslut (1387/2006), givet med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992), i enlighet med avgiftstabellen om avgiftsbelagda tjänster. Den fasta avgiften för annat djurstall som är avsett för minst 150 mjölkkor är 3 130. KUNGÖRELSE AV BESLUTET Beslutet Jan de la Chapelle Lindö 10 A 10520 Tenala
19 (19) Kopia av beslutet Meddelande om beslutet Raseborgs stad, stadsstyrelsen Raseborgs stad, miljö- och byggnadsnämnden Finlands miljöcentral (elektroniskt) Nylands TE-central, PB 15, 00241 Helsingfors Meddelande om beslutet sänds till de personer och instanser som nämns i bilaga 1. Kungörelse i staden och i tidningen Sökande av ändring Nylands miljöcentral informerar om detta beslut med en kungörelse på Raseborgs stads anslagstavla i enlighet med 54 i miljöskyddslagen samt genom att annonsera i minst en av de dagstidningar som utkommer på orten. (54 MiljöskyddsL) Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över avgiften som tas ut för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. (MiljöskyddsL 96 ) Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet. (MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. (Bilaga 2) Miljöingenjör Hannele Kärkinen Överinspektör Katja Kakko Bilagor Meddelande om beslutet (Bilaga 1) Besvärsanvisning (Bilaga 2)