PROTOKOLL. Tid Fredagen den 8 november Närvarande Solweig Eklund Lärarförbundet

Relevanta dokument
STADGAR FÖR NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD

Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort Gorm Leschly Søren Hoppe Christensen HL

NLS VÅRMÖTE I STOCKHOLM

Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.

Riktlinje - Roller och ansvar

Svensk författningssamling

NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.

Beslut för fritidshem

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

NLS VÅRMÖTE I TALLINN DEN MAJ 2004

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Sveriges Skolledarförbund

ENKÄT - SAMMANSTÄLLNING

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN

Grundutbildning för förtroendevalda.

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Beslut för fritidshem

Redogörelse för ändringar och tillägg i samband med prolongering av HÖK 12 med Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd

Kultur- och utbildningsnämnden

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

BUNS STYRKORT

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Föregående protokoll Blir det återkoppling om arbetskläderna för utevistelse? (Lärarförbundet) Frågan tas upp på nästa LSG

DILE II me. Projektet är ett Nordplus Horizontal projekt 2017

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år Källa: Skolverket/OECD

Årsmöte Vårdförbundet avdelning Stockholm. Onsdagen den 9 oktober kl

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet

1992 samverkat i de centrala avtalsrörelserna. Förbundens samverkan har varit nödvändig för att hävda lärarnas och skolans intressen och var en

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser

Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Lärarnas arbetstider i Norden Sommarkursen NLS/Anders Rusk

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Lönepolitiskt program för Lunds universitet fastställt av universitetsstyrelsen den 7 april 2000

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida Sign Sign Sign Sign. Löneavtal Version

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun.

Föredragningslista. 13 Ersättning till förtroendevalda 14 Ändring av sammanträdesdag 15 Lärare utan föreskriven behörighet

kulturfondens styrelsemöte

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Register till barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott protokoll vid sammanträde den 12 november 2010

RUC UU Regionalt UtvecklingsCentrum vid Uppsala universitet. och. den nationella matematiksatsningen på lokal, kommunal och regional nivå

Tillsyn av fristående förskolor och familjedaghem

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

3. Slutbehandling av förslag till Budget 2006

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Stadgar för Föreningarna Nordens Förbund

Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > lönepolitiskt program

2015 års Skolkommission Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet 1

Rapport - Utvärdering av den nya organisationen

Effektmål förskola och fritidshem

Föräldrasamverkan; samråd och lokala styrelser inom Bildningsförvaltningen

Beslut för fritidshem

LÄRARES LEDARSKAP. profession och etik i praktiken. En vidareutbildning med högskolepoäng för gymnasielärare. En samproduktion av

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten.

EFTER SJÖSÄTTNINGEN av Läroplan för grundskolan 1969, Lgr

Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015

Kompetensförsörjning Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnen. Lisbeth Erlandsson Förvaltningsekonom. Ann-Catrine Hellman Vision. Fredrik Gustavsson Lärarförbundet

Det professionella uppdraget i förändring VARMT VÄLKOMNA!

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Närvarande Stig G Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort Søren Hoppe Christensen HL. Per Wadman Sonja Åström

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Beslut för grundskola

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Lönsamt Inför lönesamtalet

Antagen av kommunfullmäktige

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Remiss av Betänkandet " På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen SOU 2017:43

Fritidshemmets måluppfyllelse

Verksamhetsplan Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun

Djuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun. Beslut. Kils kommun

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

TALIS länder/regioner lärare och 511 rektorer i Sverige Studien har genomförts 2008, 2013 och 2018 av OECD. Skolverket.

Transkript:

Protokoll, Sid. 1 PROTOKOLL Ärende NLS' möte i sektorn för förskola och fritidshem Tid Fredagen den 8 november 2002 Plats Lärarförbundet, Stockholm Närvarande Solweig Eklund Lärarförbundet Britta Sjöström Lärarförbundet Randi Bøyesen DLF Grete Roth DLF Kristiina Cleve OAJ Ritva Semi OAJ Laila- Brith Josefsen Utdanningsforbundet Lasse Kolstad Utdanningsforbundet Gun Aamodt Utdanningsforbundet Arne Bråten Utdanningsforbundet Bjørg Bjarnadóttir FIL Þröstur Brynjarsson FIL Camilla Raether Nielsen PIP Lillemor Darinder NLS Punkt 1 Mötet öppnas Sektorsordförande Solweig Eklund, Lärarförbundet, hälsade sektorns medlemmar välkomna till Stockholm. Hon erinrade om att året 2002 är ett jubileumsår för förskollärare. Förskollärarutbildningen i Norrköping, Sverige fyller 100 år. Främst två personer i början av 1900-talet ska ha äran för detta, Elin och Maria Norberg som var kunniga och besjälade av att ge barn en bättre tillvaro. 100-års jubileet väcker till liv mycket kunskap om förskollärarkårens historia och professionsutveckling, ett område som är viktigt för sektorn, avslutade Solweig och förklarade mötet öppnat. Ledamöterna från de olika länderna gav korta tillbakablickar av förskollärarutbildningens historia i det egna landet.

Protokoll, Sid. 2 Norden har i detta sammanhang också varit en viktig samlingspunkt för förskollärares erfarenhetsutbyte genom detta århundrade. Mycket historia och dokumentation finns om förskollärarutbildningens framväxt. Sektorns ledamöter beslöt delge varandra de skrifter och verk som belyser kårens utbildningshistoria under 1900-talet vid nästa sektorsmöte i Danmark. Punkt 2 Dagordningen fastställs Sektorn fastställde dagordningen i föreliggande skick. Punkt 3 Protokoll från senaste sektorsmöte Sektorn beslöt godkänna protokollet från den 23-24 augusti 2001. Punkt 4 Sektorns seminarium Förskollärarnas professionsutveckling. Till dagens möte förelåg dokumentation från seminariet. Britta Sjöström summerade erfarenheterna och utgick från seminariets uppsatta mål. Har vi tillsammans kommit fram till de verktyg som krävs för att höja yrkets status? Britta presenterade en sammanfattning i sex punkter! Autonomi Utbildning Det måste finnas en lärarutbildning för att få autonomi.! Nationellt fastlagda ramar läroplan De flesta länder i Norden diskuterar värdet av nationellt fastlagda ramar.! Yrkesspråk Marknadskrafternas yrkesspråk har begrepp som kåren inte använder. Det handlar om management, resultatsanalyser m.m. Dessa språksignaler använder inte förskollärarna när de beskriver sin verksamhet. Det är därför viktigt att dokumentera det vi gör. Då utvecklas yrkesspråket.

Protokoll, Sid. 3! Yrkesetiska principer Det räcker inte att fastställa gemensamma principer och professionsideal. Det stora arbetet är att göra alla medlemmar till bärare av den gemensamma yrkesetiken.! Kompetensutveckling Vidareutbildning och fortbildning är viktiga parametrar för att höja yrkets status. Det är viktigt också med kurser efter all utbildning som fördjupar och breddar kompetensen.! Mötesplatser Förskollärare måste träffas för att utveckla sitt yrke gemensamt. Mötesplatser är viktigt både på nationellt och internationellt plan. Viktigast är dock mötet på arbetsplatsen. Tid för detta måste skapas. Med dessa verktyg i sammanfattning, har syftet med NLS seminarium uppnåtts. Nu återstår att sätta handling bakom orden i det fortsatta arbetet avslutade Britta. Sektorns ledamöter delade Brittas uppsummering och ställde sig bakom sammanfattningen till alla delar. Sektorn diskuterade innehållet och det fortsatta arbetet samt beslöt återkomma till denna punkt när verksamhetsplanen för år 2003 ska formas. Punkt 5 Vad har hänt sen sist? Innehållet i de nationella rapporter som organisationerna sänt ut till sektorsmötet, tillsammans med de inlägg som ledamöterna ger under genomgången, ska också stimulera till frågor i behandlingen av områden för nästa verksamhetsperiod. Därför dokumenteras även tillägg och kommentarer i samband med situationsrapporterna från varje land under denna punkt: Island Fusionen i Island har gått bra. Nu uppsöker man alla medlemmar i landet för att lära känna sina nytillkomna medlemmar och för att foga samman de olika yrkesgrupperna.

Protokoll, Sid. 4 Fusionen har ökat förskollärarnas status. Den viktigaste debatten på förskolans område just nu i Island är om 5-åringar ska ha skolplikt eller ej. Staten anser det är billigare att ha denna åldersgrupp i grundskolan. Då kan man samtidigt förkorta den totala utbildningstiden för elevernas hela skolgång. KI vill att 5-åringar ska tillhöra förskolan. Norge Danmark Grönland Den nya organisationen Utdanningsforbundet har till sin struktur kommit långt. Nu återstår det att få jämlikhet mellan yrkesgrupperna. Det vore kanske bra att åka till Island och få goda exempel av KI. I förbundet diskuteras hur fritidshemsverksamheten ska bedrivas. Det utarbetas just nu ett policydokument om detta. Den politiska debatten i landet på förskolans område handlar mest om reduktion av föräldrarnas avgift till förskolan samt frågan om full täckning av förskolan år 2005. Debatten handlar alltså mer om kvantitet än kvalitet. Lärarna har haft en svår avtalsrörelse. Oron i lönebildningen är främst utvecklingen av lokal lön. Förhandlingarna i den nya huvudorganisationen är ännu inte klara. Allt detta förhandlingsarbete tar tid från det organisationspolitiska arbetet med förskolan. Danmarks Evalueringsinstitut som har en självständig ställning i sitt utvärderingsarbete har under året kvalitetsbedömt børnehaveklasselärarna. De har fått mycket beröm för sin identitetsmedvetenhet och sin pedagogik. De är brobyggare mellan förskolan och grundskolan. Ni vet vem ni är och vad ni vill, säger institutet, men ni har en tendens att lägga för mycket vikt vid lärobokens roll framför aktiviteter som rörelse, musik och motorik. DLF tycker att det är positivt att någon utifrån bedömt verksamheten. Detta kommer att medföra en utveckling på det professionella området. Vad som saknas och som måste åstadkommas är en adekvat utbildning för uppdraget. DLF har tillskrivit seminarierna i landet och vill ha svar på hur man tänker åtgärda detta. I förhandlingsuppgörelsen för förskollärarna avsattes medel för vidareutbildning och olika kurser för att stärka professionen. Tyvärr har projektet om den goda skolan gått i stå.

Protokoll, Sid. 5 Nu handlar debatten i Grönland inte så mycket om kvaliteten i verksamheten utan om kvantiteten. Kön till daghemsinstitutionerna är lång och förskollärarna har en pressad arbetssituation. Under året har PIP valt en ny ordförande Kalina Skifte. Finland Sverige Läget på undervisningsområdet är ganska lugnt i Finland. Debatten handlar just nu mest om hälso- och sjukvårdsfrågor. Därför har OAJ satt igång en skolpolitisk kampanj STOP-Lärarna behövs för att sätta fokus på lärarrollen. Förhandlingsarbetet i Finland rör just nu huvudsakligen det inkomstpolitiska helhetsavtalet. De branchvisa avtalen har inte kommit igång än. I januari kan OAJ rapportera mer om utfallet för den offentliga sektorn. Projektet STOP-Lärarna behövs är därför en viktig markering i det lönepolitiska arbetet. Skollagskommitten som arbetat i två år med lagstiftning på utbildningsområdet, lägger den 16 december fram sitt slutbetänkande. Lärarförbundet har fått många av sina krav tillgodosedda:! Förskolan blir en egen skolform i lagstiftningen! Fritidshemmen ska ingå som en del i grundskolan! Förskola en rättighet för alla barn! Behörighet för att anställas som förskollärare Punkt 6 Internationella ärenden Rapporter: Punkt 6.1 Punkt 6.2 Nordiska Rådets session har firat 50 års jubileum i Helsingfors. Lillemor Darinder gav en rapport angående de viktigaste frågorna. Lillemor Darinder informerade om åtgärder vidtagna av NLS inför Nordiska Ministerrådets konferens Morgondagens skola i Norden. I samband med detta ärende diskuterade sektorn huvudmannaskapet för förskolan. Sektorn återkommer till denna fråga under punkt 7, verksamhetsplanen.

Protokoll, Sid. 6 Punkt 6.3 Viktiga händelser! Meddelades att ETUCE håller seminarium i Köpenhamn den 18-19 november 2002 angående Concrete Future Objectives of Education Systems in Europe! Meddelades att EIE och ETUCE s generalförsamlingsmöten äger rum 8-10 december 2003! Meddelades att ETUCE har konferens om verksamheten 2-4juni 2003. Punkt 7 Verksamhetsplan för 2003 Sektorn utgick från de målbeskrivningar som redovisats vid utvärderingen av sektorns seminarium. Sektorn beslöt att de punkter som redovisades ska ligga till grund för innehållet i verksamhetsplanen för nästa år. Vad är då viktigast till nästa möte? Det är spännande att se hur de olika länderna använder processen kring yrkesetiken. Nu vet vi vad som kommit fram under organisationernas arbete men vi vet inte hur dessa frågor kommer att påverka och genomsyra det professionella och fackliga arbetet. Området med yrkesetiken är en stor fråga som också involverar yrkesspråket och professionsutvecklingen. Även lönepolitik och frågor kring arbetstid och arbetsmiljö är i grunden en fråga om etik. Professionsideal Sektorn beslöt att till nästa gång lyssna på de danska organisationernas erfarenheter. Vad händer nu när regelverket finns på plats. Vad ska deras professionsideal användas till. Vilka reflektioner gör man? Hur påverkas arbetet m.m.? Sektorn beslöt att BUPL och DLF tar ansvar för denna fråga vid nästa möte. Regelverk De nationellt fastlagda ramarna angående förskolan är ett viktigt område att jämföra. Danmark inviterades att börja. Hur är regelverket för förskolan och för börnehaveklassen? Hur är lagstiftningen uppbyggd och vad gäller för de olika yrkeskategorier som arbetar inom dessa områden? Vilka samverkansformer finns? Vilka skillnader och gränsdragningar finns? Sektorn beslöt att BUPL och DLF redovisar detta vid nästa möte.

Protokoll, Sid. 7 Huvudmannaskapet för förskolan Sektorn diskuterade ingående den splittrade gränsdragningen i förskolans huvudmannaskap. Huvudmannaskapet för förskolan är fortfarande olika i de nordiska länderna. I huvudsak är det socialdepartementet eller liknande, som har ansvaret för förskolan. Endast i Sverige och i Island ligger ansvaret hos utbildningsdepartementet. Samma förhållanden råder lokalt på nationellt plan. I vissa kommuner har utbildningsförvaltningarna ansvaret i andra är det den sociala förvaltningen. Detta försvagar förskolans ställning i det politiska arbetet. Hur samarbetar de nordiska ministrarna om förskolan? Hur kommunicerar man på förvaltningsnivå om förskolans frågor, nationellt och lokalt? Ett viktigt område för sektorn och för NLS som helhet, är därför att undersöka och redovisa hur det politiskt går till när förskolans verksamhet behandlas dels inom det egna landet och dels på Nordisk Ministerrådsnivå. Med denna kunskap ska NLS kunna utforma strategier för politisk påverkan. Sektorn beslöt att NLS ansvarar för den nordiska ministernivån och att organisationerna har ansvar för uppgifter om styrningen i kommunerna. En verksam strategi för det politiska påverkansarbetet är att använda OECD s rapport Starting Strong. Hur tänker regeringar och kommuner åtgärda det som OECD påtalade? Övriga frågor Sektorn beslöt att de övriga verktygen och dess innehållsmässiga behandling prioriteras vid vårmötet. Sektorn beslöt också att ämnet Lönepolitiska strategier ska stå på sektorns dagordning under verksamhetsåret. Detta är ett område viktigt för kontinuerligt informations- och erfarenhetsutbyte.

Protokoll, Sid. 8 Punkt 8 Möteskalendarium för år 2003 Sektorn beslöt att vårmötet äger rum den 5 maj och att höstmötet förläggs till den 1 december i ordförandelandet Danmark. Punkt 9 Övriga frågor Inga frågor behandlades. Punkt 10 Mötet avslutas Sektorsordförande Solweig Eklund tackade för det gångna året samt förklarade mötet avslutat. Stockholm, den 8 november 2002 Vid protokollet Lillemor Darinder Generalsekreterare