Innehåll. Ett år av både kontinuitet och förändring... 3

Årsredovisning 2013

Innehåll Landstingsstyrelsens ordförande: Ett år av både kontinuitet och förändring... 3 Förvaltningsberättelse: Styrelsens samlade bedömning... 4 Västerbottens läns landsting i ett nationellt perspektiv... 5 Viktiga händelser i landstinget under 2013... 8 Koncernövergripande strategier... 10 Utveckling och arbete inom verksamhetsområdena... 15 Hur klarar landstinget målen?... 19 Personalöversikt... 27 Produktionsöversikt... 30 Finansiell analys... 31 RESULtat- och balansräkningar:... 39 Bilaga 1: Måluppfyllelse för landstingsstyrelsen... 43 Bilaga 2: Visionsindikatorer för 2013... 46 Bilaga 3: Redovisning av sjukfrånvaro... 47 Bilaga 4: Tillgänglighet till primärvård och sjukhusvård... 48 Bilaga 5: Budgetjusteringar 2013... 50 Bilaga 6: Vårdproduktion... 51 Bilaga 7: Medelsförvaltning 2013... 53 Bilaga 8: Revisionsberättelse för år 2013... 54 Bilaga 9: Landstingets organisation... 56 ProdUKtion: Landstingets kommunikationsstab (ES), Umeå, april 2014 Foto: matton bildbyrå: sid 1 jan lindmark: sid 3 jan alfredsson: sid 6, 7, 8, 9, 10, 12, 15, 16, 18, 19, 20, 21 andreas NiLSSon: sid 8, 14, 23, 25 rune AnderSSon: sid 11 Elin Sköld: sid 13 Lars Bygdemark: sid 17

Landstingsstyrelsens ordförande Ett år av både kontinuitet och förändring 2013 präglades av både kontinuitet och förändring och var ett år fyllt av många utmaningar. Arbetet med att uppfylla visionen om att Västerbotten år 2020 har världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning fortsätter. Riktningen att gå från sjukhusvård till en primärvård med tidiga insatser och ett brett uppdrag ligger också fast. Satsningen på teknik och fler kompetenser i primärvården innebär också att vi kan ligga i framkant. Ett exempel är Västerbottens glesbygdsmedicin som väckt intresse långt utanför Sveriges gränser. Årsbokslutet innehåller både positiva och negativa inslag. Vi har stora utmaningar framför oss för att anpassa verksamheten efter de behov framtiden kräver. Utgifter av engångskaraktär drabbar resultatet för året men trots detta har vi enligt lagen en budget i balans. Året präglades av förändring och diskussionerna har handlat om hur vi kan budgetera för en framtid med förändrade behov. I slutet av året beslöt också fullmäktige att höja skatten, både för att kompensera minskade statsbidrag och för att kunna ta tillvara på utvecklingen av medicinsk teknik och nya behandlingsmetoder. 2013 stack också ut då landstingets arbete inom sjukhusvården landade i att Norrlands universitetssjukhus i början av 2014 tilldelades pris för landets bästa universitetssjukhus. Även Skellefteå lasarett imponerade med en 8:e plats för mellanstora sjukhus. Lycksele lasarett med sin litenhet, står sig också väl. Inte minst är det goda samarbetet mellan våra tre sjukhus till gagn för länet. 2013 var också året då vi som första landsting i Sverige i september genomförde en rådgivande folkomröstning. Därför har mycket fokus hamnat på denna fråga från både politiken och verksamheten. Frågan har också berört många medborgare. Under fullmäktige i november diskuterades resultatet av folkomröstningen och de kostnader den medförde behandlades även i budgeten. Framtiden rymmer utmaningar för landstinget. En sådan är finansieringen. En annan är rekryteringen av personal. Det ställer krav på vårt arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare, både för att den befintliga personal som varje dag gör skillnad i vården ska trivas, men också för att vi lättare ska kunna rekrytera ny personal. Frågan kräver också samarbete med andra aktörer. Under 2013 har tidigare års omstruktureringar kommit allt mer på plats. I detta arbete, som i allt annat vi gör, är personalen och dess kunskap vår viktigaste resurs. Det är av största betydelse att vi tar tillvara den resursen. I slutändan är det något som gagnar medborgarna. Peter Olofsson Landstingsstyrelsens ordförande (S) 3

Förvaltningsberättelse: Styrelsens samlade bedömning Styrelsens samlade bedömning Årsrapporten är ett viktigt underlag i landstingets planerings- och uppföljningsprocess och är styrelsens rapport till fullmäktige om hur målen uppfylls i organisationen. I landstingsplanen för åren 2012 2015 har landstinget angett följande målområden: Bättre och jämlik hälsa God vård Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare God hushållning Miljö, hållbar tillväxt och regional kraftsamling Medborgarinflytande. Övergripande strategier 2013 Efter ett par år av genomgående strukturförändringar präglades 2013 av konsolidering och utvecklingsarbete. För att stödja arbetet med en värdebaserad hälso- och sjukvård och uppnå visionens hälsomål har ett värdegrundsarbete påbörjats i landstinget. Hela värdegrunden samlas i devisen: Ständigt bättre patienten alltid först! Arbetet med att skapa ett processbaserat ledningssystem har tagit ny fart under året med vetskap om att det krävs ett omfattande förarbete för ett hållbart resultat. Arbetet med Lean i hälso- och sjukvården är en fortsatt levande förbättringsfilosofi, från verksamhetsfront till landstingsledning. Produktions- och kapacitetsplanering är i detta sammanhang ett kraftfullt verktyg för att matcha verksamhetsuppdraget mot tillgängliga resurser. Det har påbörjats i alla verksamheter. Styrelsen konstaterar att samverkan är en nödvändig och framgångsrik strategi. Samverkan mellan länets sjukhus leder till bättre resursanvändning. Samverkan mellan primärvård och sluten vård är en förutsättning för sammanhållna vårdprocesser. Behovet av utökad samverkan med kommunerna är en realitet efter överflyttningen av hemsjukvård. Landstinget har fördjupat sin samverkan med Umeå universitet för att säkra utbildningen av kommande medarbetare och skapa en god forskningsmiljö. Utökad samverkan med norrlandstingen är en förutsättning för att Norrlands universitetssjukhus skall kunna fortsätta att producera högkvalitativ regionvård. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet är prioriterat. Att länet står sig väl har framkommit i egna patientsäkerhetsdialoger och vid Socialstyrelsens granskning. Öppna jämförelser och tidningen Dagens Medicins rankning lyfter fram ett antal områden där medicinsk kvalitet är i frontlinjen. Hjärtsjukvård, strokevård, vården av för tidigt födda barn, ortopedi och ljumskbråckskirurgi är några exempel på områden med goda resultat i kvalitetsregister. Det finns förbättringsområden inom andra diagnosområden. Ett sådant är diabetes. Att säkra kompetens och medarbetare för framtidens sjukvård är en stor utmaning för hela landet. Landstinget har med projektet Attraktiva seniorer förberett satsningar på tjänstgöring efter 65 års ålder och gjort strategiska lönesatsningar i eftersatta grupper. Måluppfyllelse Västerbottningarnas hälsa förbättras. Bland visionens 19 hälsoindikatorer går de flesta i rätt riktning men det krävs ytterligare förbättring innan målet kan anses uppnått. Inom området e-hälsa utvecklas ständigt invånartjänsterna. Västerbottningarna toppar användningen av Mina vårdkontakter i en landsomfattande jämförelse med mer än 20 procent som loggat in. Bland landstingsstyrelsens övergripande mål konstateras att 34 av 40 delmål är helt eller delvis uppfyllda. Nio av tio delmål uppfylls helt eller delvis i området Bättre och jämlik hälsa. Inom området God vård har målet helt eller delvis nåtts bland fyra av sex målvärden medan motsvarande siffror för Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare är sju av sju mål. Av sex delmål inom God hushållning har målvärdet nåtts helt eller delvis för fyra. Målen för Miljö, hållbar tillväxt och regional kraftsamling samt Medborgarinflytande har helt eller delvis uppfyllts för samtliga mätta variabler. Styrelsen konstaterar vidare att hälso- och sjukvårdsnämnden i sin årsrapport visar på många goda resultat med ökad måluppfyllelse. Av 55 målvärden är 38 helt eller delvis uppnådda. Störst förbättringspotential konstateras inom God hushållning och tillgänglighet. Det råder en obalans mellan budget och kostnader inom nämndens område. Nämnden för funktionshinder och habilitering uppfyller målet helt eller delvis för 21 av 26 målvärden. Den största utmaningen är kostnadsutvecklingen för hjälpmedel, som idag ligger utanför nämndens påverkan samt att anpassa verksamheten till kommunens minskade beställning av hjälpmedel. Övriga nämnder redovisar i sina årsrapporter att huvuddelen av planerade aktiviteter genomförts. Alla uppnår dock inte sina budgetmål. Ekonomiska resultat Styrelsen konstaterar att med ett negativt resultat på 215 miljoner kronor har budgetmålet för 2013 inte uppnåtts. Med regelmässiga justeringar enligt kommunallagen har landstinget ett positivt överskott med 135 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen på 2,6 procent är fortsatt relativt låg i nationell jämförelse. Landstinget har beslutat att höja skatten med 50 öre från 2014, bland annat för att möta sänkningen av de generella statsbidragen. Trots det är de ekonomiska utmaningarna för framtiden stora. Kostnadsläget är idag för högt liksom konsumtionen av främst slutenvård. Landstinget och svensk sjukvård står för fortsatt stora utmaningar. Den medicintekniska utvecklingen och introduktionen av nya kostsamma läkemedel skapar förväntningar hos en befolkning som lever allt längre och där möjligheterna att behandla ökar. Ständiga förbättringar och ett tålmodigt kvalitetsarbete är ett av våra viktigaste arbetssätt för att möta framtiden. 4

Förvaltningsberättelse: landstinget i ett nationellt perspektiv Västerbottens läns landsting i ett nationellt perspektiv Hälsoutveckling i Västerbotten Landstingsfullmäktige har beslutat att utvecklingen mot landstingets vision om världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning ska följas med hjälp av 19 olika indikatorer. Dessa speglar sjuklighet och dödlighet, människors hälsobeteende och hur hälso- och sjukvården fungerar. Flera av de mått som används förändras mycket långsamt och i de fallen har inga stora förändringar skett under året. Bland de värden som förbättrats kan nämnas medellivslängd bland män och så kallad åtgärdbar dödlighet bland kvinnor. Länets redan låga andel rökare bland gravida, lägst i landet, har ytterligare förbättrats. Andelen rökare är nu 2 procent mot tidigare 3 procent. Amningsfrekvensen liksom andelen barn som får MPR-vaccination har också ökat något. Till de områden som inte utvecklats lika gynnsamt hör tandhälsa, mätt som andel kariesfria 19-åringar, och självupplevd hälsa, framför allt hos kvinnor. Även om tandhälsan förbättrats under senare år når landstinget inte upp till genomsnittet för riket. Då det gäller den självskattade hälsan är det framför allt den kroppsliga hälsan som inte upplevs lika god som i riket i stort. Sammanfattningsvis har nästan alla hälsoindikatorer över åren utvecklats i positiv riktning. Det krävs dock ytterligare förbättringar innan visionen kan sägas ha uppnåtts. Nationella jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Socialstyrelsen visar i rapporten Öppna jämförelser, ÖJ, att sjukvården i Västerbottens läns landsting har många bra medicinska resultat i jämförelse med övriga landsting men även att det finns områden att utveckla vidare. I ÖJ mäts bland annat hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Dit hör diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser som till exempel kampanjer för rökavvänjning och förbättrade alkoholvanor. Västerbotten redovisar här landets näst bästa resultat. Den så kallade sjukvårdsrelaterade dödligheten, i diagnoser som man bedömer kan påverkas om de upptäcks och behandlas tidigt, har förbättrats under året. Trots något sämre siffror för kvinnor hamnar Västerbotten ändå över snittet för riket. Sjuklighet/ dödlighet Åtgärdbar dödlighet (döda per 100 000 invånare och år) Medellivslängd Hälsopolitiska indikatorer Sjukvårdsindikatorer Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 83 år 79 år 24 37 32 42 Hälsoläget i Västerbotten 2013, i bilaga 2 redovisas visionsindikatorer i procent av måluppfyllelse. Upplevd hälsa Tandstatus 19 år, kariesfria Självskattad god hälsa Kvinnor Män Kvinnor Män 30 % 27 % 65 % 75 % Friska dagar (% utan sjukdag senaste månaden) Kroppslig hälsa Psykisk hälsa Kvinnor Män Kvinnor Män 30 % 42 % 43 % 58 % Levnadsvanor Rökande gravida 2 % Riskkonsumtion av alkohol Kvinnor Män 8 % 12 % Amning vid fyra månader 59 % helt 78 % helt eller delvis Hälso- och sjukvårdsinsatser MPR-vaccinering HFS-indikatorer MPR 98 % HFS 39 0 20 40 60 80 100 Bättre än riket Samma som riket Sämre än riket 5

Förvaltningsberättelse: landstinget i ett nationellt perspektiv Fotoferes är en ny metod som används för att stärka immunförsvaret efter benmärgstransplantation. På bilden studerar sjuksköterskan Camilla Reinklou och Karin Skoglund Unnersjö, enhetschef vid blodcentralen, den nya apparaten. Landstinget har under flera år systematiskt arbetat med läkemedelsfrågan och är bäst i landet när det gäller förskrivning av antibiotika och näst bäst när det gäller smärtlindring till patienter i livets slutskede. Andelen äldre med tio eller fler läkemedel har minskat i Västerbotten men det finns fortfarande utrymme för förbättring. Tidig behandling med bromsmedicin av multipel skleros, MS, som går i skov, är viktig för att minska obotliga skador. I Västerbotten får 94 procent av patienterna sådan behandling, något fler kvinnor än män. Strokevården håller hög kvalitet i nationell jämförelse och Västerbotten fortsätter att ligga i topp när det gäller behandling med trombolys. Behandling med blodtryckssänkande RAAS-hämmare och betablockerare minskar risken för inläggning på sjukhus, hjärtinfarkt och död hos patienter med hjärtsvikt. Hjärtsjukvården i Västerbotten har goda resultat på det området. Inom ortopedin rapporterar patienterna goda resultat för både knä- och höftprotesoperationer. För kirurgisk behandling av bråck och galla har Västerbotten också mycket goda resultat. I cancervården varierar resultaten för olika diagnosgrupper. Vården vid prostata- och bröstcancer visar goda resultat men väntetiden från remiss till första besök behöver kortas. Multidisciplinära konferenser har hög prioritet i de nationella riktlinjerna för behandling av nyupptäckt lungcancer. I Västerbotten får drygt 93 procent av patienterna, något fler män än kvinnor, ta del av en sådan konferens, och den siffran är bäst i landet. Västerbotten följer trenden med ökad femårsöverlevnad vid tjock- och ändtarmscancer för både kvinnor och män. Till en god diabetesbehandling hör att blodsockernivån ska hållas på en så normal nivå som möjligt. Blodtryck ska också ligga inom angivna värden. Blodsockervärdena har tidigare successivt försämrats i Västerbotten men mellan de två sista jämförelseåren har försämringen planat ut. Måluppfyllelse för blodtryck som behandlas i primärvården har förbättrats för diabetespatienterna och ligger över riksgenomsnittet. Under året har primärvård och sjukhusvård inlett ett arbete som syftar till en hållbar och långsiktigt förbättrad diabetesvård i länet. Medicinsk och medicinteknisk utveckling Den medicinska utvecklingen är fortsatt intensiv inom många områden. Läkemedel som har en hämmande effekt på tillväxtfaktorer, anti-vegf, används vid sjukdomar i ögats gula fläck. Under året har två nya indikationer för läkemedlet tillkommit, vilket ökat antalet patienter. Norrlands universitetssjukhus har som första sjukhus i landet utbildat sjuksköterskor för att utföra behandlingen. Titthålskirurgi, laparoskopi, ökar vid många sjukdo- 6

mar i buken och ställer krav på ökad mängd utrustning. Laparoskopisk ljumskbråcksoperation med nätimplantat är nu ett komplement till dagens standardmetod och används framför allt på kvinnor. Många nya, dyra och effektiva läkemedel har presenterats under året. Norra sjukvårdsregionen har gemensamt infört en beredningsprocess vid beslut om införande av sådana läkemedel. Under 2013 beslutades om fem nya läkemedel till en beräknad årskostnad på cirka 20 miljoner kronor. Hit hör till exempel läkemedel inom hematologi och onkologi med några mycket dyra preparat för behandling av malignt melanom, prostatacancer samt amyloidos. Frågan om de nya dyra cancerläkemedlen har lett till en nationell diskussion. Ett arbete om huruvida introduktion och användning bör vara gemensam i landet pågår i SKL:s regi. Nya läkemedel och behandlingsstrategier kommer att innebära en revolution beträffande möjligheten att bota patienter med den virusorsakade leverinflammationen hepatit C. För familjär amyloidos med polyneuropati, FAP eller Skelleftesjukan, finns ett nytt, billigare läkemedel att tillgå istället för dagens mycket dyra behandling. Flera amyloidossjukdomar har samma uppkomst och utveckling, till exempel amyloid hjärtsjukdom. Det innebär att patientgruppen har vidgats och att resursbehovet ökar de närmaste åren. Under 2013 har indikationerna för vissa biologiska läkemedel inom reumaområdet vidgats, vilket i sin tur ökar antalet patienter som går att behandla och därmed kostnaderna. Under 2013 inledde Norrlands universitetssjukhus, Nus, behandling med fotoferes, en ny och skonsam metod för vissa patienter som genomgått benmärgstransplantation. Behandlingen gör att de snabbare får normal benmärgsfunktion och att risken för allvarliga infektioner minskar. Uppföljningen tyder på att patienterna behöver betydligt färre dagar med tung och dyr antibiotikabehandling. Ingrepp i lunga och hjärta, framför allt aortaklaffkirurgi, kan numera göras utan att hela bröstkorgen öppnas. En diskussion pågår, främst inom professionen, om att denna typ av kirurgi inte erbjuds jämlikt i norra regionen. Både teknologi och metoder kring ultraljud av kärl har utvecklats markant under 2013. Klinisk fysiologi och Medicinsk teknik-fou närmar sig tillsammans en spjutspetsposition i att visualisera åderförkalkning och att använda kunskapen i studier och prevention. En stor studie, Vipviza, där undersökning av de stora halskärlen med ultraljud ingår som en hörnsten, har inletts i Västerbotten. Inom profilområdet stereotaktisk funktionell neurokirurgi har den positiva utvecklingen fortsatt. Forskning gällande andra indikationer har preliminärt visat lovande resultat. Numera mäts elasticitet i levervävnad på patienter med leverfibros och -cirrhos. Nationellt och regionalt/ lokalt diskuterar man om dessa patienter borde undersökas varje halvår. Det skulle medföra en stor ökning av ultraljudsverksamheten. Nuklearmedicin utvecklas framför allt inom området PET/CT. Avdelningen ingår genom ett samarbetsavtal i det levererande företagets grupp av kvalificerade användare i Europa. Planen är att producera en substans för diagnostik av Alzheimers sjukdom. Inom barnpsykiatrin har sjuksköterskor börjat följa upp läkemedelsbehandlingar. Utredning av autism görs nu även i Lycksele. Där har man också deltagit i forskning kring samspelsbehandlingsmetoden Theraplay respektive anknytningsbaserad familjeterapi. Barn- och ungdomshabiliteringen har infört ett nationellt kvalitetsregistrer för habilitering. Ett kvalitetsregister för uppföljning av cerebral pares har gett underlag för att tillsammans med ortopedin och Barnoch ungdomscentrum Västerbotten både införa och avveckla medicinska metoder. Arbetet med att införa kvalitetsregister för vuxna med synnedsättning fortsätter med stöd från SKL. Hjälpmedel Västerbotten utvecklas kontinuerligt, framför allt inom elektronik och it-området, till exempel med alltfler appar. Strokevården i länet fortsätter att utvecklas framgångsrikt. Ett nytt blodförtunnande läkemedel har lett till att behandlingen av patienter med djup ventrombos i princip helt sker i öppen vård. Antalet njurtransplantationer har fortsatt att öka, men väntetiden till transplantation efter remiss är som tidigare lång. Immunologisk behandling av njurtransplanterade patienter fortsätter också att öka. Idag görs regelbundna ronder med endokrinkirurger och neurokirurger på Nus, telemedicinska ronder med endokrinkollegor i regionen och regelbundna patientorienterade konferenser inom området endokrina buktumörer. Snabbare lungcancerutredningar har nu införts fullt ut. Endobronkiellt ultraljud, Ebus, som är en viktig del i cancerutredningarna, efterfrågas alltmer. En ny behandlingsmetod vid emfysem införs med stöd av en nationell registerstudie. En ny fysikalisk behandlingsmetod vid svår astma, så kallad termisk ablation, kommer att behöva prövas för införande. Antalet patienter med cystisk fibros fortsätter att öka, liksom de med tuberkulos. En pekplatta och appoteket vid Kolbäckens barnoch ungdomshabilitering har hjälpt Julia Lundkvist att utveckla både finmotorik och kommunikation. 7

Förvaltningsberättelse: Viktiga händelser Viktiga händelser i landstinget under 2013 men kan användas av andra kliniker vid sjukdomar i hjärta, kärl och nervsystem. Problem med sjuka hus Även under 2013 fick stora resurser läggas ner på att åtgärda interna problem i inomhusmiljön. Många verksamheter och även tillgänglighet påverkades av detta. Problemen blev föremål för en särskild revisionsrapport. Det var den medicinska kvaliteten som vägde tyngst när Dagens Medicin gav utmärkelsen Sveriges bästa universitetssjukhus till Umeå och Norrlands universitetssjukhus. Ständigt bättre patienten alltid först! Nye landstingsdirektören Anders Sylvan ledde under året arbetet med att formulera en ny värdegrund för landstinget. Norrlands universitetssjukhus bäst i Sverige Norrlands universitetssjukhus, Nus, fick första pris när tidningen Dagens Medicin för andra året i rad listade landets bästa universitetssjukhus. Utmärkelsen byggde på en samlad bedömning av ett 90-tal parametrar, bland annat ur Öppna jämförelser, ÖJ, under 2013. Den parameter som bedömdes som i särklass viktigast var den medicinska kvaliteten och där hade universitetssjukhuset bäst resultat inom hjärtsjukvård, strokevård, ortopedi, ljumskbråck och infektioner i neonatalvård. Sjukhuset är bäst också när patienterna säger sitt i patientenkäter. Robotprecision ger snabbare läkning En operationsrobot installerades under hösten vid Kirurgcentrum på Nus och de första operationerna utfördes i slutet av året. Den nya tekniken styrs av operatören men robotens tredimensionella, förstorade bild av operationsområdet ökar precisionen markant. För patienten innebär det mindre öppningar, blödning och smärta, färre infektioner och komplikationer och därmed kortare vårdtid. Med denna operationsmetod kan fler patienter med vissa prostata- och gynekologiska cancerformer erbjudas kirurgisk behandling som alternativ till exempelvis strålbehandling. Norrlands universitetssjukhus fick donation till PET-MR Två generösa donationer gjorde att Cancercentrum vid Nus kunde köpa en så kallad PET-MR-utrustning. Med den kan man skräddarsy behandling som optimerar effekten på tumören och samtidigt skyddar frisk vävnad. Cancerforskningsfonden Norrland bidrog med 50 miljoner kronor till utrustningen och Karin och Krister Olsson med 15 miljoner kronor för att stärka spetskompetens och interaktion med andra internationella centra. Landstinget står för resurser till driften och Umeå universitet stärker rekryteringen av unga forskare inom området. Utrustningen tillhör Cancercentrum Kris och beredskap Landstinget deltog i slutet av maj i den omfattande krisledningsövningen Vildälv. Scenariot med extremt höga vattenflöden bidrog till värdefulla erfarenheter om hur ett samhälle i kris agerar och samverkar. Förutom landstingen i Norr- och Västerbotten deltog länsstyrelserna från tre län, åtta kommuner samt vattenregleringsföretag, Försvarsmakten, Polisen, SOS-alarm och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Från landstinget deltog lokala krisledningar från Lycksele, Skellefteå och Umeå, regional krisledning och krisledningsnämnd. Utvärderingen visar att bland annat teknikstödet i ledningscentralerna behöver bli bättre. Ett förslag till åtgärder tas fram före sommaren 2014 med stöd av MSB. Landstingets värdegrund Under året började landstingsledningen formulera en gemensam värdegrund för landstinget. De perspektiv man utgick från var: patienten alltid först, respekt för individen, ständigt bättre. Bakgrunden är en övergång till en värdebaserad hälso- och sjukvård där utfallet mäts i förbättrad hälsa per satsad krona. Genom denna värdestyrning ska landstinget nå visionen om världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. För det krävs ett förändrat ledarskap som mer anger mål och riktning och mindre detaljstyrning. Förslaget till värdegrund har under året remitterats inom organisationen. Slutresultatet har kondenserats i uttrycket Ständigt bättre patienten alltid först!. Arbetet med att förankra värdegrunden bland alla medarbetare har inletts på bred front. Rådgivande folkomröstning Efter ett så kallat medborgarinitiativ beslutade landstingsfullmäktige i april att hålla en rådgivande folkomröstning om vården i länet. Frågan som västerbottningarna skulle ta ställning till var om landstinget skulle få i uppdrag att utforma ett åtgärdspaket för hela länet som innebar vårdplatser med läkarjourkedja som 2011 i Dorotea och en ambulans stationerad i Åsele. Av länets 207 696 röstberättigade personer deltog 31,1 procent i omröstningen. Av dem röstade 88,4 procent ja och 7,5 procent nej. 2 023 röstsedlar var blanka och 654 förklarades ogiltiga. Landstingsstyrelsen fick fullmäktiges uppdrag att 8

Operationsroboten da Vinci installerades under hösten. Målgruppen är främst cancerpatienter som man hoppas kunna erbjuda mer precisa ingrepp med mindre biverkningar. komma överens med Dorotea kommun. Det handlade om att samlokalisera fyra vårdplatser vid Bergvattengården, att återuppta jourläkarlinjen samt att på sikt tillsammans nyttja Bergvattengården för hälsocentral och kommunal korttidsvård. De externa kostnaderna för folkomröstningen uppgick till totalt 9,1 miljoner kronor. Hälso- och sjukvård i ordinärt boende Från september överfördes efter en skatteväxling ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende till länets kommuner. Ansvaret omfattar hemsjukvård, hembesök av distriktssköterska samt rehabilitering och habilitering inklusive hjälpmedel för vuxna från 18 år. Landstinget ansvarar också i fortsättningen för insatser av läkare och dietist för dessa patienter. Inför övertagandet tecknade parterna avtal med vissa förtydliganden. Dit hör ett ramavtal för medverkan av läkare, justeringar i tidigare överenskommelse om samordnad vårdplanering samt ett hjälpmedelsavtal. Lokala ledningsgrupper tog fram lokala rutiner och planerade också gemensamt själva övergången. Den fungerade mycket bra i de mindre kommunerna, medan främst Umeå brottades med en del problem till att börja med. På länsövergripande nivå kvarstår bland annat att klara ut frågor kring informationsöverföring och hantering av remiss och svar vid provtagning. Sommarsituationen 2013 Rekryteringen inför sommaren blev besvärlig eftersom bristen på sjuksköterskevikarier redan under våren ledde till att antalet vårdplatser på Norrlands universitetssjukhus drogs ner. Detta och diskussioner om ingångslön för sommarvikarier ledde till att antalet vårdplatser i länet ytterligare minskade jämfört med sommaren 2012. Situationen förbättrades något genom att rekryteringen av undersköterskor i stället ökade. Under sommarens första del var beläggningen hög eller mycket hög på flera kliniker. Under andra delen var både beläggning och vårdtyngd lägre. Den dagliga styrningen på alla enheter, dagliga samordningsmöten av vårdplatser, operationer och akutmottagning inom och mellan sjukhusen har varit mycket viktig för att snabbt och effektivt fördela om resurser. Utökad servicefunktion, främst på universitetssjukhuset, har underlättat mycket. Gott samarbete mellan kliniker, snabb handläggning och en stark vilja att hjälpas åt inom den egna enheten, mellan enheter och sjukhus i länet har varit helt avgörande för detta. Landstinget 150 år Västerbottens läns landsting fyllde tillsammans med övriga landsting i Sverige 150 år 2013. Det uppmärksammades bland annat genom att landstinget producerade en kort animerad film och distribuerade en tidning till alla hushåll. Båda berättar om landstingets historia och framtid. I samband med utgivningen besökte politikerna huvudorterna i länet för medborgardialog och landstingets medarbetare bjöds in att skriva om sina visioner för framtiden. LANDSTINGET 150 ÅR GOD HÄLSA OCH LIVSMILJÖ Nu har du fått ta del av några berättelser från Västerbottens läns landstings historia och framtid. Det finns förstås mycket mer att berätta. Landstinget är och förblir summan av alla medarbetares insatser och utvecklingskraft, politikers visioner, ny teknik, mediciner och behandlingar. Landstingets mål är utveckling för hela Västerbotten en god hälsa och en bra livsmiljö. Du kan läsa mer och se filmen om landstinget på: www.vll.se/hundrafemtio LANDSTINGET 150 ÅR FÖR BÄTTRE HÄLSA OCH ETT LEVANDE LÄN DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN 2013 fyllde landstingen i Sverige 150 år. I Västerbotten berättade landstinget i en animerad film och en jubileumstidning om arbetet för en bättre hälsa och ett levande län då, nu och i framtiden. 9

Förvaltningsberättelse: Koncernövergripande strategier Koncernövergripande strategier Projektet med vårdsamordning avslutades under året och permanentades. På bilden syns avgående och tillträdande vårdsamordnare och projektledare och processamordnare Ingrid Hugosson-Wallgren, andra från höger. Kunskapsstyrning Regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, stödjer landstingens arbete att bygga upp strukturer för kunskapsstyrning. I Västerbotten har det under 2013 drivits lokalt, gemensamt i regionen och nationellt. Diabetesområdet har varit pilot för en modell med ämnesbaserade expertråd. Landstinget har deltagit i Socialstyrelsens arbete med att utveckla en modell för att utvärdera screeningmetoder och ta fram målnivåer för kvalitetsindikatorer inom stroke-, hjärt- och diabetesvård. Under året har landstinget också berett en utvärdering av införandet av tidigare riktlinjer och nya nationella riktlinjer för bröst-, prostata- och kolorektalcancer samt nationella riktlinjer för screening inom dessa områden. Norrlandstingens etablering och utveckling av Regionalt cancercentrum, RCC Norr, har fortsatt under året. Dess organisation och erfarenheter är en viktig kunskapsbank för hur landstinget utvecklar den samlade organisationen för kunskapsstyrning. Vård och omsorg om äldre Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med SKL kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Satsningen syftar till att utveckla ett gemensamt, systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete på fem områden; sammanhållen vård och omsorg, förebyggande arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, säker läkemedelshantering och god vård i livets slut. Målgruppen är personer 65 år och äldre med behov av omfattande sjukvård eller omsorg. Under 2013 har fokus legat på åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg. Där har arbetet med vårdsamordning och utskrivningssköterska visat goda resultat. Målet är att minska antalet återinskrivningar och undvika slutenvård för personer som besöker vården ofta och bidra till ökad trygghet och tillfredställelse med livet i det ordinarie boendet. Läkemedelsgenomgångar görs i både primärvård och slutenvård för att identifiera problem relaterade till läkemedel. Under 2013 har arbetet fokuserat på särskilda riskgrupper bland äldre för att förbättra användningen av läkemedel och minska risken för fallskador. Tillsammans med länets kommuner uppfyllde Västerbottens läns landsting de grundläggande kraven samt de gemensamt uppsatta målen för att få statliga prestationsmedel. Psykisk hälsa Staten och SKL har kommit överens om en satsning på arbete med psykisk hälsa för målgrupperna barn och unga, 0 25 år, som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa personer med komplicerad psykiatrisk problematik eller allvarlig psykisk funktionsnedsättning. Landstinget klarade de två grundkraven från staten för denna satsning. Det betyder att det i länet finns en överenskommelse om samverkan kring barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Det betyder också att landsting och kommuner ska tillhandahålla webbaserad information om vart barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. Tillgängligheten till specialistnivån barn- och ungdomspsykiatri inom ramen för vårdgarantin har inte kunnat tillgodoses i hela länet under 2013. Landstinget beslutade redan 2010 att hälsocentraler och sjukstugor ska utgöra första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa. Detta för att bland annat minska köerna till specialistnivån. Under 2013 har landstinget och kommunerna reviderat överenskommelsen om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Lokala handlingsplaner har följts upp och ändrats. Användandet av samordnade individuella planer för dem som behöver insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst har ökat. Försäkringsmedicin Landstinget arbetar för en kunskapsbaserad, aktiv, säker och jämlik sjukskrivningsprocess, evidensbaserad behandling och rehabilitering. I arbetet ingår att utbilda läkare och andra berörda yrkesgrupper i försäkringsmedicin samt att utveckla rutiner för samverkan med andra berörda aktörer. Baserat på årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL får landstinget dessutom uppdrag inom Sjukskrivningsmiljarden och/eller Rehabiliteringsgarantin. Sjukskrivningsmiljarden För 2013 bestod uppdragen av fem villkor; jämställd sjukskrivning, försäkringsmedicinsk kunskap, tidig samverkan, kvalitet i medicinska underlag och utveckling av elektroniska intyg där statsbidrag betalas ut efter att 10

insatserna genomförts. Därutöver får landstinget ersättning utifrån hur antalet sjukpenningdagar i Västerbotten förändrats i förhållande till övriga landet. För varje villkor har handlingsplaner utarbetats och alla planer har godkänts i en nationell beslutsprocess. Landstinget har också bland annat anordnat utbildning i jämställd sjukskrivning samt förberett för att patienter ska kunna läsa och skicka sina läkarintyg till Försäkringskassan via Mina vårdkontakter. Rehabiliteringsgarantin Psykisk ohälsa och långvarig smärta ligger bakom en stor del av alla sjukskrivningar. Landstinget har två uppdrag på området. Ett var att utveckla multimodal rehabilitering, MMR, för diagnoser som långvarig smärta och ett annat att utveckla kognitiv eller interpersonell beteendeterapi, KBT/IPT, för rehabilitering av psykisk ohälsa. Strategin har varit att utveckla hälsocentralernas möjligheter att erbjuda rehabilitering. Utvecklingen under året har varit positiv men fortfarande lever många hälsocentraler inte upp till garantin. En del håller på att specialisera sig och erbjuder samarbete. Bland annat har metoder som KBT i grupp och KBT på distans prövats med framgång under året. Antalet behandlingar av psykisk ohälsa visar en klar uppgång 2013, se nedan. 2012 2013 KBT 211 410 MMR 1* 84 114 MMR 2* 43 80 *MMR1 utförs i primärvården och MMR 2 vid smärtrehabilitering, Umeå. Forskning och utveckling Forskning och utveckling, FoU, är viktigt för hälsooch sjukvården men är också beroende av att hälsooch sjukvården är med och deltar. Vården ska vara evidensbaserad och genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt och en vilja till utveckling. FoU och utbildning, både grund- och vidareutbildning, är också beroende av varandra. All länets hälso- och sjukvård, men i synnerhet universitetssjukhuset, har en nyckelroll för den kliniska forskningens utveckling. Landstingets resultat av projekt som bedrivits i samarbete med Umeå universitet redovisas i det forskningsbokslut som publiceras på försommaren 2014. Resultaten omfattar klinisk forskning som stötts med landstingsanslag men också med Alf- och Tua-medel. Cirka 300 olika projekt har fått stöd genom de Alf-medel som fördelas på basenheter. Med centralt fördelade Alf-medel bedrevs ytterligare ett 50-tal större kliniska projekt. Konkurrensen om anslagen var mycket hård och kvaliteten på forskningen god. Under året har 17 kliniska projekt inom odontologin finansierats med Tua-medel. Den potentiella patientnyttan är tydlig. Av landstingets egna forskningsmedel har tio nya så kallade spjutspetsprojekt jämnt fördelats bland kvinnor och män. Dessutom har FoU-medel tilldelats 29 medarbetare som är i början av sin forskarkarriär. Två tredjedelar av dem är kvinnor. Den regionaliserade läkarutbildningen är nu genomförd och bedrivs på fyra orter med Umeå som nav. Regionaliseringen har stärkt samverkan i norra regionen och gjort universitetssjukhusets roll tydligare. Den öppnar också möjligheter att arbeta för att ytterligare öka läkarutbildningen vid Umeå universitet vilket är viktigt för den framtida läkarförsörjningen i Norrland. Clinical Trial Unit, CTU, är en administrativ stödfunktion för klinisk behandlingsforskning och kliniska prövningar, oavsett om de är initierade av forskare eller sponsras av företag. CTU har under 2013 utvecklats mot ett mer strategiskt, övergripande arbete för stora, klinikövergripande studier. CTU är också nav för KBN, Klinisk behandlingsforskning i Norrland, som är en stödjande resurs inom norra sjukvårdsregionen. Denna har under 2013 blivit mer konkret och operativ. KBN består nu av kliniska forskningscentrum i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland samt är under slutplanering i Jämtland. Service och stöd erbjuds till projekt som engagerar två eller flera av norrlandstingen. KBNplattformen är, utöver fysiska lokaler och resurscentrum, en del av de fyra norrlandstingens gemensamma strategi för klinisk forskning. Kliniskt forskningscentrum, KFC, vid Nus är en resurs för patientnära klinisk forskning. Lokalerna är öppna för forskare från landsting och universitet och här bedrivs både akademiska och företagssponsrade studier. KFC har under 2013 främst arbetat med förbättrade rutiner, tydlighet kring avtal och ekonomi samt med information och marknadsföring och därigenom uppnått en hög grad av nyttjande. 2013 slutförde landstinget det första steget i att etablera Registercentrum Norr, RC Norr. Centrumet har elva nationella kvalitetsregister, varav två är under uppbyggnad, och samarbetar också med fem regionala kvalitets- eller hälsoregister. RC Norr erbjuder en etablerad it-plattform samt övrig kompetens inom området. En särskild profil är registerbaserat utvecklingsarbete i samarbete med landstingets utvecklingsenhet Memeologen. Under året har detta använts av tre anslutna register, varav två inom ramen för ett större nationellt projekt med extern finansiering och i samarbete med Utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. För att stärka RC Norrs roll i den registerbaserade forskningen har ett särskilt samarbetsavtal ingåtts med Epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. RC Norr är etablerat i samtliga nationella nätverk och har också internationella kontakter. Forskningsframgångarna kring Skelleftesjukan var många 2013. Centrum för kardiovaskulär genetik vid Hjärtcentrum i Umeå bidrog till att bevisa att genterapi kan stoppa bildningen av det protein som leder till sjukdomen. Bilden visar ett hjärta med amyloidinlagringar. 11

Förvaltningsberättelse: Koncernövergripande strategier anslutits till kvalitetsregistret SKaPA. Arbetet med avvikelsehantering och händelse-/riskanalyser har fått en bättre struktur. Ett videostöd som ger snabb kontakt med specialist på distans och som lätt flyttas nära patienten används nu av länets dialysavdelningar. På bilden kopplar avdelningschef Lena Alenbro och njurspecialist Ulf Forsberg upp sig från Skellefteå. Antalet västerbottningar som loggat in i e-tjänsten Mina vårdkontakter steg från 40 000 till 52 000 under året. Det gör att landstinget ligger i framkant i Sverige. Mina vårdkontakter När det passar dig På 1177 Vårdguidens webbplats, 1177.se, kan du logga in på e-tjänsten Mina vårdkontakter. Där kan du enkelt få kontakt med din hälsocentral, tandvårdsklinik eller mottagning. Du kan till exempel förnya recept, avboka en tid eller följa dina läkemedelskostnader. 1177.se/e-tjanster Utveckling av landstingets ledningssystem Landstingets ledningssystem är under utveckling med syftet att få en bättre struktur i processer på alla nivåer. Det spänner över lagstiftning, landstingsplan, andra politiska styrdokument samt riktlinjer och rutiner inom definierade områden. En stor del av det praktiska arbetet omfattar att revidera och komplettera styrdokument, uppdatera planer för genomförande, metodstöd och it-stöd och att genomföra utbildningar. Säker hälso- och sjukvård Under 2011 2014 avsätter regeringen särskilda medel för att öka patientsäkerheten i landstingen. Under 2013 bedrevs i Västerbotten förbättringsarbete inom samtliga utpekade områden vilket resulterade i en ersättning på drygt 16 miljoner kronor. Under året har fokus legat på att förstärka organisationen kring lokala samordnare och team för patientsäkerhet på basenheterna. Egenkontroll av landstingets arbete har under året gjorts bland annat genom så kallade patientsäkerhetsdialoger. De syftar till att vara en uppföljning för basenheterna och ett forum för ledningen att identifiera exempel på väl genomfört arbete och/eller brister. Västerbotten har lägst antibiotikaförskrivning i landet Målet för antibiotikaförskrivningen 2013 var att läkarna skulle ha fortsatt hög följsamhet till lokala rekommendationer och att minska onödig förskrivning. Västerbotten Mina vårdkontakter Mina vårdkontakter lyckades väl och har fortsatt lägst förskrivning i landet. Användningen av antibiotika på sjukhusen har minskat När det passar dig När det passar dig för andra På 1177 Vårdguidens året i webbplats, rad. Framgången är På 1177 ett Vårdguidens resultat webbplats, av ett 1177.se, kan du logga in på e-tjänsten 1177.se, kan du logga in på e-tjänsten Mina vårdkontakter. Mina vårdkontakter. långsiktigt arbete. Västerbotten är det landsting som Där kan du enkelt få kontakt med din Där kan du enkelt få kontakt med din har bäst hälsocentral, förutsättningar tandvårdsklinik eller att nå det långsiktiga hälsocentral, tandvårdsklinik målet eller på mottagning. mindre Du kan än till exempel 250 förnya recept/1000 recept, invånare och år. avboka en tid eller följa dina läkemedelskostnader. 1177.se/e-tjanster Patientsäkerhet i tandvården mottagning. Du kan till exempel förnya recept, avboka en tid eller följa dina läkemedelskostnader. 1177.se/e-tjanster Arbetet med patientsäkerhetsfrågor och klinisk utveckling i tandvården fortlöper väl. Samtliga allmäntandvårdskliniker i Folktandvården har under året E-hälsa, distansöverbryggande teknik och avancerad telemedicin Området e-hälsa har under året utvecklats positivt i Västerbotten. Syftet är att förbättra tillgängligheten till vården, öka patienternas medverkan och effektivisera processerna i vården. Exempel på det är e-tjänsten Mina vårdkontakter, där användningen ökat och där antalet invånare som loggat in minst en gång stigit från 40 000 till 52 000 under året. Med dessa siffror ligger landstinget i framkant i Sverige. Mina vårdkontakter är en del av 1177 Vårdguiden och kännedomen om alla tjänster inom 1177 Vårdguiden ökar. Exempelvis har 1177.se/vasterbotten nu över 100 000 besök per månad. Inom invånartjänsterna finns också umo.se, en ungdomsmottagning på nätet. Med distansöverbryggande teknik minskar patienternas resande och tillgängligheten ökar trots stora avstånd. Västerbotten med glest befolkat inland och långa avstånd hör till de främsta, nationellt och internationellt, när det gäller distanslösningar. Idag finns cirka 150 större system med digitala lösningar för lagring och videokonferens vid sjukstugor, hälsocentraler och sjukhus. Användningen har under ett antal år ökat med cirka 30 procent per år. De kliniska tillämpningarna blir fler och mer avancerade. I specialiserad vård och regionvård används tekniken bland annat för multidisciplinära konsultationer och ronder, för logopedi på distans där patienten via videolänk får stöd av logopeder i Umeå och för handkirurgisk rehabilitering där sjukgymnaster och arbetsterapeuter erbjuder träning, konsultation och bedömning. Alla Jämtlands MS-patienter följs upp via videolänk. Vinsterna för patienten ligger främst i att resandet minskar, tiden för handläggning blir kortare och närheten till vård förbättras. Läkemedelssystemet Pascal infördes våren 2012 för att ordinera så kallade dosläkemedel. Införandet har även under 2013 inneburit betydande problem för användarna, inte bara i Västerbotten. Svårigheterna hänger samman med problem att få flera system att samverka på ett bra sätt, och problemen fanns både i journalsystem och i Apotekets infrastruktur. Bristerna har successivt åtgärdats under året. Landstinget har genomfört ett stort utbyte av operativsystem i de 10 000 datorer som finns i verksamheten. Bytet är en förutsättning för den nya generationen av Mina vårdkontakter journalsystem och pågick till hösten 2013. Nationell patientöversikt, NPÖ När det passar dig Under På året 1177 Vårdguidens har arbetet webbplats, med att producera information 1177.se, kan du logga in på e-tjänsten Mina vårdkontakter. från landstinget till nationell patientöversikt fortsatt Där kan du enkelt få kontakt med din hälsocentral, tandvårdsklinik eller och kompletterats för att säkra överföring av information till mottagning. Du kommunen kan till exempel förnya recept, i samband med att hemsjukvården avboka en tid eller följa dina läkemedelskostnader. kommunaliserats. 1177.se/e-tjanster Journalsystem Datajournalen NCS Cross har varit uppdelad i databaser i Skellefteå respektive Umeå och Lycksele. För att öka 12 Mina vårdkontakter Mina vårdkontakter Mina vårdkontakter Mina vårdkontakter

Ett nytt operativsystem installerades under året i landstingets 10 000 datorer. Simon Albinsson, Edwin Lindberg, Ann-Catrin Olofsson, Olov Johansson, Bengt Widmark, Joel Dahlström och Stefan Hällbom bidrog i arbetet. patientsäkerheten slogs dessa ihop till en våren 2013. Den version av datajournalen som nu används har nått slutet av sin livslängd och ska förnyas. Under 2013 har landstinget tillsammans med övriga användarlandsting gjort omfattande förberedelser för att säkra att kommande version är väl anpassad till lagkrav och användarnas behov och ger hög säkerhet vid överföring av information. Det nationella arbetet med informationsstruktur för vården börjar nu synas i vardagen. Ett exempel är att hälso- och sjukvårdens adressregister, den så kalllade HSA-katalogen, även används för att höja säkerhetsnivån i journalsystemet vad gäller dosordinationer och sjukintyg. I den nya versionen av journalsystemet används katalogen också till att styra vilken information användarna får tillgång till. Övergången till en ny version pågår ett antal år och kräver betydande resurser från Informatik Västerbotten och användare som engageras i utveckling och införande. Beställning till Svar, BtS Systemet RoS, Remiss och svar, som används i laboratorieverksamheten på Norrlands universitetssjukhus, är efter förberedelser under året nu på gång att införas i hela landstinget. Beredning av ett investeringsbeslut för projektet Beställning till svar, BtS, har skett parallellt. BtS är en vidareutveckling av RoS och är tänkt att vara ett verktyg för att beställa tjänster inom medicinsk diagnostik från olika typer av laboratorier. Upphandling av ett nytt intensivvårdssystem inleddes under året. Projektet, benämnt Pin, är tänkt att skapa en plattform för perioperativ vård, intensivvård och neonatal vård i länet. Det kommer att utbyta information med bland annat journalsystemet NCS Cross och systemet för operationsplanering, Orbit. Formella beslut om investering i BtS och Pin tas av landstingsstyrelsen våren 2014. Effektiv hälso- och sjukvård Lean som strategiskt tänkande för verksamhetsutveckling Sedan några år tillbaka anammar landstinget Leanfilosofin. Det har under året medfört att allt fler verksamheter kortat ledtider och reducerat onödiga aktiviteter. Allt fler arbetsplatser gör dagliga avstämningar. På mer strategisk nivå utvecklas planeringen av flöden genom nya metoder, där man balanserar kapacitet mot behov. Leantänkandet har även integrerats i olika viktiga utvecklingsområden och i den ordinarie planeringen och uppföljningen. Det syns exempelvis i projektet Multi7 där man i ett flödestänkande har utvecklat en trygg och säker hemgång för de sjuka äldre. Landstingets tjänstemannaledning har också med filosofin som grund inlett ett arbete för att förbättra sin förmåga att leda och styra utvecklingen. Värdegrunden med nyckelorden Ständigt bättre och Patienten alltid först förstärker filosofin ytterligare. En indikator på att landstingets satsning är framgångsrik är att Lean forum beslutat förlägga sin årliga konferens till Umeå 2014 i samverkan med Västerbottens läns landsting. Hälso- och sjukvård och tandvård i rimlig tid Landstingets statistik för väntetid bygger för närvarande inte på individbaserade uppgifter, vilket är en förutsättning för att kunna dela upp dem på kön. Landstinget följer SKL:s riktlinjer för rapportering. Under 2013 försämrades uppfyllandet av vårdgarantin för området tillgänglighet på telefon något jämfört med tidigare år. Det gällde både landstingsdrivna och 13

Förvaltningsberättelse: Koncernövergripande strategier Målbilden för Norrlands universitetssjukhus är inte bara att vara en attraktiv vårdgivare utan också en stark motor för näringsliv, universitet, forskning och utveckling. privat drivna hälsocentraler. Tillgängligheten till läkarbesök inom 7 dagar visade samma resultat som vid mätningarna 2012. Allt fler västerbottningar fick sitt förstabesök vid sjukhusen inom vårdgarantins tidsgräns 90 dagar under 2013. Väntetiderna till åtgärder försämrades dock under 2013. Sedan 2011 har andelen patienter som fått tid för förstabesök i den specialiserade vården ökat från i medeltal 89 procent till 92 procent. När det gäller åtgärder har andelen minskat under 2013 jämfört med 2012 efter en rad år av förbättringar. Det resultatbaserade statsbidraget, Kömiljarden, fortsatte under 2013. Ersättningsnivåerna var desamma som tidigare två år och resultatet stämdes av varje månad. Landstinget nådde den lägre nivån, måluppfyllelse med 70 80 procent för besök under fyra månader Den högre nivån, 80 procent, nåddes i fem månader. För åtgärder klarades inte grundkravet någon månad. Det genererade knappt 11 miljoner kronor, något mer än 2012. Landstinget nådde inte upp till aktuella målnivåer och fick därför inget resultatbaserat statsbidrag för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Tillgängligheten till allmäntandvård för både barn och vuxna är generellt bra till såväl akutvård som regelbundna tandvårdsbesök. Vissa kliniker har problem med att hålla avtalade tider för de regelbundna besöken, framförallt beroende på brist på tandläkare. En ny särskild akuttandklinik i Umeå har effektiviserat och ökat tillgängligheten till akut tandvård. Tillgängligheten till specialisttandvård har blivit bättre på senare år och 2013 klarar i princip alla specialiteter, utom behandling vid tandlossningssjukdomar, vårdgarantin. Ett problemområde är tillgången till narkostandvård i Umeå vilket resulterar i otillfredsställande väntetider för vuxna. Universitetssjukhusets roll i regionen, nationellt och internationellt Arbetet med att stärka varumärket Norrlands universitetssjukhus omfattar dess högspecialiserade vård/ regionsjukvård, forskning och utveckling. Målbilden att Nus ska vara en stark motor i regionen, nationellt och internationellt, för näringsliv, universitet, forskning och utveckling och en attraktiv vårdgivare för patienter och remittenter, är gemensam bland verksamhetschefer och universitetsföreträdare. Under året har regionvårdens verksamheter både lokalt och i regionen arbetat med att identifiera och ta hem patienter. Multidisciplinära konferenser i stället för patientbesök utvecklas ständigt. Hur detta ska hanteras i regionavtalet diskuteras, liksom hela avtalets ersättningsform. Behovet av läkarkonsultverksamhet i Östersund och Sunderbyn ökar. ST-läkare utbildas nu på uppdrag från Jämtland och samma modell diskuteras med Norrbotten så att bemanningen kan klaras på plats utan stöd från Umeå. Avtalet för klinisk patologi har förlängts inför en eventuell extern upphandling från Jämtlands sida. Angio/PCI-laboratoriet har minskat sin verksamhet till följd av att både Sunderbyn och Sundsvall numera har verksamhet dygnet runt. Jämtlands läns landsting har beslutat införa PCI från januari 2015 och Hjärtcentrum medverkar i uppbyggnaden av verksamheten. Alla aktiviteter är tecken på ökat samarbete men utmanar också den nuvarande bemanningen vid Nus. 14

Förvaltningsberättelse: UtvecKLing och arbete inom verksamhetsområdena Utveckling och arbete inom verksamhetsområdena Hälsoval och verksamhetsområde Primärvård Modellen med en beställar-/utförarorganisation har varit i drift i fyra år. Den syftar till att ge förutsättning att på ett konkurrensneutralt sätt styra utförare av Hälsoval, både landstingets och privata, utifrån gällande lag. Lagen om valfrihet ställer krav på landstinget som uppdragsgivare, varför det är viktigt att fortsätta utveckla organisationsmodellen. Som framgått lämnade landstinget under året över ansvaret för hemsjukvård till kommunerna. Under senvår och sommar har hälsocentralerna arbetat för ett smidigt överförande av patienter med hemsjukvård och enstaka sjukvårdsinsatser i hemmet. Fortfarande återstår en del arbete, främst i länets större orter, innan förändringen fungerar friktionsfritt. Majoriteten av västerbottningarna, cirka 84 procent, är listade vid hälsocentraler som drivs i landstingets regi. Det är huvudsakligen i Umeå och dess kommundelar samt i Lycksele och i Jörn som delar av befolkningen valt att lista sig vid en privat hälsocentral. Övriga orter saknar privat etablering. I november 2013 godkände landstingsstyrelsen ännu en privat vårdgivare inom Hälsoval med placering i Holmsund. Uppdraget i Hälsoval Västerbotten följs upp genom ett antal indikatorer som landstingsstyrelsen fastställer varje år. Resultatet av 2013 års uppföljning visar generellt att det finns utrymme för förbättring. Hälsocentralernas första linjeansvar för barn och unga med psykisk ohälsa utvecklas kontinuerligt. Under perioden 2011 2013 har besöken till personal med beteendevetenskaplig kompetens ökat med drygt 56 procent. Det talar för att tillgängligheten förbättrats. Två års arbete för att minska kostnaderna i landstinget har gett konsekvenser för alla utförare inom Hälsoval. Att överföra besök från specialiserad vård till primärvård har medfört krav på att utförarna i primärvården ökar sin produktion. Samtidigt har landstingets sjukhusvård arbetat för att öka patienternas eget ansvar för sin vård, till exempel genom att själva mäta sitt blodtryck på hälsocentralen. 1177 Sjukvårdsrådgivningen hör numera till verksamhetsområdet Primärvård. Under 2013 har cirka 13600 samtal/månad hanterats. De vanligaste orsakerna till kontakt och frågor rör läkemedel, buksmärta, feber och barn samt administrativa frågor. Det nya telefonisystem som installerades i februari kan inte leverera samma parametrar som tidigare statistik vilket gör att utfallet inte går att jämföra med tidigare år. Trots att arbetsbelastningen har varit hög under sommaren har tillgängligheten varit bättre än 2012. Det nationella målet för totala andelen besvarade samtal är 85 procent och Västerbotten ligger på 83 procent, vilket är detsamma som snittet i riket. 51 procent av samtalen besvaras inom tre minuter och 76 procent inom nio minuter vilket är bättre än riket. Vårdplatser för sluten vård i inlandet är ett tilläggsuppdrag till sjukstugornas utförare av Hälsoval. Medelvårdtider och beläggningsgrad vid slutenvårdsplatserna varierar mellan sjukstugorna. Under 2013 var den genomsnittliga beläggningen 78 procent. Storumans sjukstuga står för 160 av totalt 350 överbeläggningsdygn. Mellan åren 2011 och 2012 ökade medelvårdtid och beläggningsgrad men dessa har stabiliserats det senaste året. Verksamhetsområde Medicin Systematiska förbättringsarbeten pågår inom barn- och ungdomspsykiatrin och har bland annat lett till en ny indelning av team på mottagningen i Umeå. Föräldrar som har barn under 12 år med en adhd-diagnos har erbjudits en strategiutbildning. Den psykogeriatriska länsgruppen arbetar för att skapa en specialistvård på lika villkor i länet. Kliniken deltar också i ett EU-projekt kring vård på distans med hjälp av telekonsultation och mentorskap. I länsuppdraget ingår även stöd till hälsocentraler och sjukstugor via videokonsultation gällande personer med demenssjukdom. Antalet vårdtillfällen och vårddagar har minskat på Geriatriskt centrum. Beläggningen har ökat till 98 procent och läkarkonsultationer via telemedicin har Trots att arbetsbelastningen var hög under sommaren var tillgängligheten bättre 2013 än året före. Det visar statistiken för 1177 Vårdguiden på telefon. 15

Förvaltningsberättelse: UtvecKLing och arbete inom verksamhetsområdena Vårdkedjan för trombolys vid Strokecenter på Nus har flera gånger uppmärksammats som bäst i landet. Trombolysväskan är viktig för sjuksköterskorna Ellenor Karlsson och Erika Strålberg. blivit fler. Två avdelningar har nu en utskrivningssjuksköterska. Färre vårdplatser med kortare vårdtider och sjukare patienter har ökat arbetsbelastningen. Kliniken har skapat en så kallad studenttät sal, där studenter i utbildningssyfte bär ansvaret för patienterna. Hud och STD Västerbotten har arbetat för att korta väntetiderna. Den remissfria melanommottagningen har upphört efter beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden. Trots detta har antalet patienter som efter detta fått diagnosen malignt melanom varit högre än 2012. Ett projekt med så kallad teledermoskopi, diagnostik på distans, på tre hälsocentraler i Skellefteåområdet har visat bra resultat. Arbetssättet ska införas på alla hälsocentraler i länet under 2014. En drop in-mottagning för STD har skapats. Bland Medicincentrums många utmaningar och svårigheter under 2013 kan, utöver problem med sjuka hus, också lyftas fram brist på sjuksköterskor som ledde till problem med vårdplatser. Det var också brist på specialist- och ST-läkare. Bristen på vårdplatser har påverkat den psykosociala miljön negativt, men platsantalet har successivt ökat och ökas ytterligare när så kallade traineesköterskor anställs. Forskningen har fortsatt ge fina resultat både nationellt och internationellt. Strokecenters vårdkedja för trombolys och vårdprocess har uppmärksammats flera gånger som bäst i Sverige. Ledtider för patienter med förträngningar i halskärlen, karotis, fortsätter att minska. Bloddialysverksamheten fortsätter att öka och fler behandlas i hemmet. Samarbetet kring reumatologiska problempatienter fortsätter. Låg rankning inom Öppna jämförelser vad gäller diabetes har uppmärksammats och Medicincentrum har därför inlett ett arbete för ett mer strukturerat omhändertagande av diabetiker inom framför allt primärvård. Patienter inom gastroenterologin utreds och behandlas numera i huvudsak polikliniskt. På lungsektionen har bristen på specialistläkare lett till att TBC-dispensären för barn 0 18 år förts över till barn- och ungdomskliniken vid Nus. Specialistsjuksköterskor vid medicin- och rehabiliteringskliniken i Lycksele har optimerat omhändertagandet av gastropatienter och uppföljningen av strokepatienter. För medicinsk och geriatrisk klinik Skellefteå har antalet patienter på njurmottagningen och i dialysbehandling ökat. Habiliteringscentrum har under årets första hälft etablerat sin nya basenhet och arbetar kontinuerligt med utvecklings- och förbättringsarbete. För hjälpmedelsverksamheten har året dominerats av förberedelser inför kommunaliseringen av hemsjukvården. Flera mottagningar vid psykiatriska kliniken på Norrlands universitetssjukhus, Nus, har utvecklat gruppbehandling. Efter en genomlysning av vuxenpsykiatrin 2011 har arbetsgrupper gått igenom olika ämnesområden och/eller diagnoser och utarbetat gemensamma riktlinjer/behandlingsspår. Förslag på ny psykiatribyggnad har presenterats. Inflödet av remisser till psykiatrin ökade första halvåret 2013 med 9 pro cent, vilket ställer stora krav på tillgänglighet och logistik. Drygt var femte patient var under 25 år. Vårdavdelningarna har haft en fortsatt hög beläggning. Kliniken har deltagit i den nationella satsningen på psykisk ohälsa och satsat stort på utbildning i bemötande av hot och våld. Psykiatriska kliniken i Skellefteå och södra Lappland har nu adhd-skola och anhörigutbildning. De arbetar också vidare med mallar för neuropsykiatrisk utredning och uppföljning av antidepressiv läkemedelsbehandling. Kliniken följer gemensamt upp neuroleptikapatienter som förmedlas vidare till sjuksköterskor i primärvård. Arbetet med barnperspektivet har vidgats och innebär att den psykiatriska vården tar hänsyn till om patienten har barn som anhöriga. Arbetet med att förebygga självmord struktureras och utvecklas. Projektet Mäns våld mot kvinnor har startat liksom en stor satsning på temat bättre bemötande och mindre våld och tvång. Under Psykeveckan deltog psykiatrin med utställningar och föreläsningar. Gästhuset i Skellefteå, boende för utslussning av patienter, tar emot allt fler. Lyckselemottagningen ska starta ett beroendeteam och utvecklar former för att ta emot patienter i det läkemedelsassisterade rehabiliteringsprogrammet, Laro. På reumatologiska kliniken Västerbotten fortsätter avdelningen för dagmedicin att öka. Den ger nu över 900 infusioner årligen. Läkemedelsbehandling utgör cirka 65 procent av klinikens budget. Verksamhetsområde Kirurgi Alla kirurgiska verksamheter arbetar i ett länsperspektiv och ett förbättringsarbete pågår kring tillgängligheten. Delar av vården håller på att delas upp mellan klinikerna i länet. Viss omorganisation har gjorts mellan kliniker 16

och verksamhetsområden. Ökad utomlänsvård på grund av bristande tillgänglighet och ökat behov av hyrläkare och annan personal har bidragit till underskott. Materialteknisk utveckling och nationella riktlinjer vad gäller läkemedel och bemanning är särskilt tydliga inom cancervården. Det ställs krav på ökad kompetens, utrymme för medicinsk och teknisk utveckling av vården och tillgänglighet för äldre patienter. Samtidigt ökar kraven på utbildnings- och forskningsresurser och på att skapa attraktiva arbetsplatser för att möta rekryteringsbehoven. Kontaktsköterskor finns nu vid länets mottagningar. Multidisciplinära konferenser hålls för de flesta kirurgiska tumördiagnoser. Barnanestesin vid Norrlands universitetssjukhus fortsätter att utvecklas för att nå nationell utbildningsstandard. Uppdraget med gränslös dirigering av ambulanser och utbildning för ambulansförare i norra regionen pågår. Linjelöst arbetssätt på akutmottagningen i samarbete med övriga kliniker vid Nus är en grund för att korta väntetiderna. Alla kirurgiska verksamheter erbjuder nu rökavvänjning och rökstopp inför operation. Kirurgkliniken i Lycksele har utvecklat nya arbetssätt vid ljumskbråck. Förutom fetma- och primär höftprotes kirurgi har livmoderoperationer vid godartade tillstånd tillkommit. Det har medfört höga produktionsflöden. Ungdomsmottagningen i Skellefteå belönades 2013 med en nationell utmärkelse för sin verksamhet. Begreppet Nya Skellefteå lasarett myntades under året. Planering för ombyggnation av operations-, steril- och perioperativ enhet, projektet Skop, har inletts. Kirurgisk och ortopedisk klinik utvecklar tillsammans med medicinsk och geriatrisk klinik gemensamma och effektiva vårdprocesser för att öka antalet tillgängliga vårdplatser. För att klara det stora inflödet av remisser har ortopedkliniken på Nus börjat med mottagning i grupp, multidisciplinära samarbeten och poliklinisk verksamhet. En ny form av ryggmottagning har införts där sjukgymnaster tidigt bedömer remisspatienter. Verksamhetsområde Regionvård Verksamheterna präglas av hög utvecklingsaktivitet och hög grad av måluppfyllelse. Vårdgarantin/Kömiljarden klaras inte för åtgärder inom neurokirurgi och kardiologi och kostnaderna för utomlänsvård har ökat samtidigt som regionintäkterna minskat. Belastningen har varit hög inom många områden trots minskade vårdtjänster. Neonatalavdelningen har tidvis haft mycket hög belastning och intensivvårdstransporter av för tidigt födda barn i regionen har ökat med 25 procent sedan 2011. Barncanceravdelningen har aldrig tidigare haft så många nyinsjuknade barn. Att kön till MR-undersökning ökar beror på ökad efterfrågan, effekter av en vattenskada samt ett planerat driftstopp i samband med utbyte av MR-utrustning i Skellefteå. Stressrehabiliteringen redovisar en påtaglig ökning av psykisk ohälsa med mycket höga remissinflöden. Ökningen är 80 procent jämfört med 2011. Vid Cancercentrum har verksamheten minskat, främst därför att den gynonkologiska delen nu bedrivs i öppna vårdformer. Laboratoriemedicin har haft en drygt 4-procentig produktionsökning inom främst genetik, klinisk kemi och patologi vilket lett till hård belastning. Samverkan med övriga patologlaboratorier i norra regionen pågår för att analysera den ansträngda situationen och föreslå åtgärder. Ett arbete har också startat för att fördela om laboratorieprover tagna inom primärvård från laboratorier i Lycksele och Skellefteå till Umeå för att bättre klara produktionsökning och framtida rekrytering av biomedicinska analytiker. Liksom inom röntgen och kardiologi har bearbetning av köer tidvis ägt rum på kvällar och helger. Ett palliativt konsultteam på länsnivå har byggts upp Produktionsflödena vid kirurgkliniken i Lycksele ökade under året. Ett skäl är att kliniken utvecklat nya arbetssätt vid ljumskbråck och att livmoderoperationer tillkommit vid sidan av fetma- och höftprotesoperationer. 17

Förvaltningsberättelse: UtvecKLing och arbete inom verksamhetsområdena i avancerad hemsjukvård. Organisationen av vårdsamordnare har utvärderats med goda resultat i att minska de så kallade mångbesökarnas behov av inläggningar eller besök på akuten/jourcentral. Patienter har också beskrivit en stor trygghet i att ha samma kontaktperson som varit insatt i deras specifika situation och att vårdsamordnaren alltid funnits tillgänglig. Detta jämte alla enheters utvecklings- och förbättringsarbeten har gjort att den planerade vårdplatsminskningen kunnat fullföljas. Dock har höstens brist på sjuksköterskor med 25 färre vårdplatser än planerat vid Nus påverkat alla enheter negativt med överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Andra produktionsstörningar har berott på fortsatta problem med sjuka hus på hjärtmottagningen och ombyggnad av hela Hjärtcentrum i samband med installation av det nya kateteriseringslaboratoriet. Antalet vårdplatser minskade tillfälligt under året. Orsaken var flera flyttomgångar för neurorehabilitering och neurologavdelning, en period med multiresistenta bakterieinfektioner och svårigheter att rekrytera personal. I samband med utbyte av utrustning på klinisk neurofysiologi upptäcktes omfattande problem med smutsig el i laboratoriets lokaler. Verksamheten fick under en period stängas helt för undersökningar av muskler och nervledning. Strålsäkerhetsmyndighetens inspektion av landstinget 2012 resulterade i ett antal förelägganden som åtgärdas fortlöpande. Hela organisationen har setts över och läkare med radiologiskt ledningsansvar har utsetts i större utsträckning än tidigare. Under året ställde landstinget i ordning evakueringslokaler för att göra det möjligt att renovera på Nus. En folktandvårdskampanj i samarbete mellan de fyra norrlandstingen inleddes 2013. Målet är att minska barnens läskkonsumtion. Verksamhetsområde Tandvård Folktandvården är den i särklass största utföraren av tandvård i Västerbotten. Folktandvårdens arbete har därför stor betydelse för hur landstinget uppfyller sitt lagstadgade ansvar. Landstinget har ett särskilt ansvar för tandvård till patienter med särskilda behov. En viktig del i åtagandet är att erbjuda en uppsökande bedömning av munhälsan. Verksamheten fungerar bra för personer i kommunala särskilda boenden medan täckningsgraden för dem som bor i eget boende är mycket låg. Avtalet med privat utförare har bland annat av den anledningen inte förlängts eftersom hela den uppsökande verksamheten under 2014 kommer att utföras i egen regi. Kostnaderna för nödvändig tandvård och tandvård som led i sjukdomsbehandling har under året minskat med cirka 3 procent. I huvudsak beror det på att vissa patientgrupper inte längre omfattas av stödet. Under året har landstinget tillsammans med Region Västerbotten arbetat för att införa en munvårdsmodul i kvalitetsregistret Senior Alert. Verksamhetsområde Service Landstinget är en av länets största fastighetsägare med en lokalyta på över en halv miljon kvadratmeter. Styrelsens beslut om en investeringsplan för 2014 2016 innefattar bland annat en ny byggnad för psykiatri vid Nus. Planen innebär också en ökning av den nuvarande årliga volymen för fastighetsinvesteringar. Från att ha varit en etikett på tekniklösningar har it eller informatik kommit att få stor betydelse som förutsättning för att bedriva verksamhet. Vad som tidigare betraktats som it-projekt ses nu som verksamhetsprojekt med it som stöd. Inom informatikområdet har också ett arbete startats för att bättre styra projektverksamheten. En konsultrapport har presenterats och föreslår förändringar i vissa arbetssätt. Under stormen Hilde i november drabbades Lycksele av ett elavbrott under några timmar då sjukhuset fick utnyttja reservkraft. Efter ombyggnad drivs köket vid Skellefteå lasarett i samarbete med Skellefteå kommun under en gemensam nämnd. Läkemedelsverket har under året inspekterat den interna läkemedelsdistributionen på Nus och resultatet blev mycket bra. Frågan om att bedriva en kontantlös verksamhet har anpassats till förvaltningsrättens dom. Den säger att ett landsting måste acceptera kontanter som betalning av patientavgifter. Rutiner finns nu för att hantera kontanter i de ytterst få fall där det behövs. 18

Förvaltningsberättelse: MÅLUppfyLLelse Hur klarar landstinget målen? Landstingets sex övergripande mål är långsiktiga och styr mot visionen att Västerbotten år 2020 har världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Målen ska leda till god och jämlik hälsa och vård, god hushållning med tillgängliga resurser, och till att landstinget är en attraktiv arbetsgivare med hälsofrämjande arbetsplatser. De ska också bidra till ökad demokrati och ökad tillväxt, regional utveckling och ett ekologiskt hållbart samhälle. Nedan redovisas måluppfyllelse per mål för de tre centrala driftnämnderna: landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden samt nämnden för funktionshinder och habilitering. En samlad bedömning av måluppfyllelsen för övriga nämnder, regionförbund och folkhögskolestyrelser presenteras också. För redovisning av specifika målvärden/indikatorer och resultat för landstingsstyrelsen se bilaga 1 samt respektive årsrapport. n Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Viktiga händelser och en samlad bedömning av verksamhetsåret 2013 har beskrivits inledningsvis. I det följande redovisas måluppfyllelsen för de uppdrag som landstingsfullmäktige gett styrelsen i landstingsplan samt de målvärden som styrelsen själv formulerat. Beskrivning av arbetet med mål och redovisning av måluppfyllelse Av totalt 40 målvärden uppfylldes 18 helt, 16 delvis och fyra uppfylldes inte. För två målvärden går måluppfyllelsen inte att bedöma. Samtliga målvärden redovisas i tabellform i bilaga 1. Bättre och jämlik hälsa Styrelsen anger i sin verksamhetsplan totalt tio målvärden för att styra mot det övergripande målet om bättre och jämlik hälsa. Måluppfyllelsen är god, då fem av dem uppfylls helt och fyra delvis. För ett målvärde kan måluppfyllelsen inte bedömas då data finns tillgängliga först 2014/2015. Det långsiktiga arbetet för att styra mot visionen 2020 har beskrivits mer ingående i avsnittet Hälsoutveckling i Västerbotten. Arbetet inom Salut pågår enligt plan. För att få en bättre uppfattning om hälsoläget bland barn i Västerbotten har ett nytt webbverktyg för Hälsosamtalet i skolan utarbetats tillsammans med övriga norrlandsting. Primärvården ska fungera som första linjens vård av barn och unga med psykisk ohälsa. Antalet besök till personal med beteendevetenskaplig kompetens för åldersgruppen 0 19 år har ökat under året med cirka 10 procentenheter. Enligt fullmäktiges intentioner har glesbygdssjukvården fortsatt att ta form. Glesbygdsmedicinskt centrum med utökat regionalt ansvar har under året fortsatt strukturerats i Storuman. Centrumbildningen har fyra områden i fokus: forskning och utveckling, samehälsa, innovationer och rekrytering. Länken till Lycksele lasarett har förtydligats och breddats. Landstingets satsning har väckt stort nationellt intresse. Fullmäktige har beslutat att Västerbottens läns landsting ska bli landets mest jämställda och jämlika. Under året har landstingsstyrelsen antagit en reviderad strategisk plan för jämställdhet och jämlikhet. Skälet till denna ytterligare revision var att landstinget undertecknat CEMR-deklarationen, den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Dess grundläggande principer och artiklar rör inte bara jämställdhet utan även jämlikhet och skydd mot diskriminering. Det strategiska arbetet har förlöpt enligt plan och arbetet med att vidga perspektivet till att också omfatta jämlikhet har inletts. God vård Av totalt sex målvärden uppfylls tre. Ett målvärde uppfylls delvis och två uppfylls inte. Arbetet med att utveckla Västerbottens it-baserade invånartjänster för att landstinget ska ligga i framkant visar goda resultat. Primärvården har inte uppfyllt målet för tillgänglighet till besök hos läkare respektive på telefon. Resultatet från en nationell mätning i oktober visar att andelen patienter som fick ett läkarbesök inom 7 dagar, 89 procent, var lägre än vid mätningen i mars då andelen var 92 procent. Den nationella mätningen av telefontillgänglighet avser besvarade samtal samma dag av totala antalet inkommande telefonsamtal. Resultatet visar att 84 procent av samtalen besvarades samma dag. Tillgängligheten blir dock högre, 97 procent, när man med en annan metod mäter antalet besvarade samtal från unika telefonnummer. Samtliga enheter gör patientsäkerhetsberättelser och Arbetet inom Glesbygdsmedicinskt centrum fortsätter att utvecklas. I slutet av året invigdes ett virtuellt hälsorum i Slussfors, där patienter kan kontrollera värden eller ha möten med doktorn på distans. Bilden visar läkarna Peter Berggren och Matilda Möllerberg. 19

Förvaltningsberättelse: MÅLUppfyLLelse Sissel Världens bästa* medarbetare Läs mer om vår värld och vad medarbetarna tycker på www.vll.se *År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning! Ny mall för landstingets rekryteringsarbete. Färre tjänsteresor med bil ledde till att utsläppen av koldioxid minskade. har en handlingsplan på området. För 2013 beslutade styrelsen att antalet vårdskador skulle minska med 30 procent. Vårdrelaterade infektioner hos inneliggande patienter mäts regelbundet men även om andelen infektioner minskat uppnås inte målvärdet. Resultatet ska ses mot bakgrund av att mätningarna är nedslag under en viss dag och resultatet kan därför skilja kraftigt från gång till gång. Verksamhetens praktiska jämlikhets- och jämställdhetsarbete sker i huvudsak med stöd av enheten för försäkringsmedicin, som har ett tydligt uppdrag på området. Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare Av totalt sju målvärden uppfylls fyra helt och tre delvis. Antalet heltider fortsätter att öka bland nyanställda. Arbete pågår ständigt för att utveckla alla medarbetare i att bidra till goda, effektiva och väl fungerande arbetsplatser. Masterutbildningar för sjuksköterskor inom psykiatri och glesbygdsmedicin är konkreta exempel på insatser som syftar till att medarbetare kan bredda sin kompetens. Det är fortfarande svårt att rekrytera till ett antal yrkesområden. Under 2013 har det framförallt gällt specialistläkar- och sjuksköterskegrupper. Det har också varit brist på grundutbildade sjuksköterskor vilket försvårat semesterrekryteringen. En arbetsgrupp tillsattes under hösten för att förbättra processen. Arbetet med att förstärka landstingets varumärke som attraktiv arbetsgivare har fortsatt. Bland annat har landstinget 2013 lanserat en webbaserad introduktionsutbildning för nya medarbetare. Inom landstinget finns numera 17 certifierade hälsofrämjande arbetsplatser och stöd finns för att etablera fler. Upplevelsen av stress och arbetsbelastning verkar öka medan upplevelserna av kränkningar, våld, hot om våld och sexuella trakasserier har minskat avsevärt. I jämförelse med 2006 anser flera medarbetare att den egna kompetensen tas tillvara och att de i större utsträckning planerar sin utveckling med sin chef. Fortfarande återstår en del för att nyttja kompetenserna effektivt. God hushållning Av sex målvärden uppfylls två helt, två målvärden uppfylls delvis och två uppfylls inte. Satsningar och omstruktureringar enligt fullmäktiges plan för 2013 (2013 2015) är genomförda i sin helhet. Prioriteringar har ingått i basenheternas verksamhetsplanering och utvecklingsarbete pågår för att finna former för detta på övergripande nivå. En fullständig redovisning av landstingets resultat finns i avsnittet Finansiell analys. Miljö, hållbar tillväxt och regional kraftsamling Av åtta målvärden uppfylls två helt och fem delvis. Målvärdet som styr mot regionbildning i Norrland ligger utanför landstingets påverkan i avvaktan på regeringens beslut om förutsättningar för framtida regionbildningar. Beslut om införande av ledsagning för kollektivtrafiken vid Nus fattades av landstingsstyrelsen under hösten och införs under första delen av 2014. Orsaken till att funktionen inte inrättades under 2013 var att man ville skapa koppling mellan ledsagning och införande av entrévärdar vid Norrlands universitetssjukhus. Frågan om entrévärdar behandlas under 2014. Under året har några områden i miljö- och klimatarbetet fått gemensamma nyckeltal i Sveriges landsting och regioner. Att Västerbottens läns landsting är bäst när det gäller förskrivning av antibiotika har betydelse också för miljön. För utsläpp av lustgas ligger landstinget i mitten. Till de områden där resultaten är sämre hör andelen ekologiska livsmedel och energiförbrukning i landstingets fastigheter. Aktiviteter pågår inom alla sex fokusområden i det miljöpolitiska programmet. Under 2013 har landstingsstyrelsen beslutat att flytta fram mål från 2014 till 2015 för att synkronisera med landstingsplanen. För att stärka planens genomförande har styrelsen beslutat avsätta ytterligare en miljon kronor i budget för 2014. Under 2013 har en ny fastighetsplan utarbetats och insatser för att minska energianvändningen i landstingets lokaler pågår. En energiledningsgrupp har bildats för att prioritera och besluta om åtgärder. Elanvändningen i landstingets lokaler minskade kraftigt under året främst på grund av att den centrala ånganläggningen på Nus avvecklades. Det innebär att målvärdet för specifik elanvändning uppnåddes redan under året. Även energianvändningen för uppvärmning minskade, om än inte i samma utsträckning. Delvis måluppfyllelse visas för genomförande och uppföljning av energieffektiviserande investeringar i projektet Leif, Lönsam energiinvestering i fastighet. Mål: Miljö, hållbar tillväxt och regional kraftsamling Uppföljning mål Resultat 2013 Mål 2015 Energianvändning Minskning 7 % Minskning 9 % CO 2 tjänsteresor Minskning 5,5 % Minskning 9 % totalt CO 2 tjänsteresor bilar Minskning 21 % Minskning 25 % Hela miljöarbetet rapporteras i en separat miljöredovisning. 20

Medborgarinflytande Av totalt tre målvärden uppfylls två helt och ett delvis. Möten mellan berörda nämnder och styrelsen sker enligt beslutat reglemente och arbetsordning. Både landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har inom målet Medborgarinflytande valt att använda resultat i Vårdbarometern som målvärden. Ambitionen är att resultatet ska förbättras och ligga över riksgenomsnittet. De parametrar som mäts handlar om tillgång till vård, förtroende för sjukhusvård och för primärvård. Resultatet från 2013 års enkät visar att 63 procent av västerbottningarna har stort förtroende för länets sjukvård. Resultatet är en försämring från föregående år med två procentenheter men andelen är högre än snittet för riket som ligger på 60 procent. När det gäller förtroendet för sjukhusen hamnar Västerbotten högt då 75 procent anger att de har stort förtroende, mot 69 procent för riket som helhet. Däremot är förtroendet för hälsocentralerna i länet lägre än för riket, 60 procent mot 63 procent. Västerbotten ligger strax under medelvärdet när medborgarna ger sin syn på tillgången till sjukvård. 77 procent av västerbottningarna anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. n Hälso- och sjukvårdsnämnden Nämnden leder och samordnar politiskt landstingets verksamheter inom specialist- och regionsjukvård och tandvård. Viktiga händelser och en samlad bedömning av verksamhetsåret 2013 2013 har varit ett tufft år både verksamhetsmässigt och ekonomiskt för nämnden. Samtidigt som verksamheterna skulle hantera fortsatta omställningar och minska kostnaderna med 66 miljoner kronor fanns fortsatta krav på att förbättra tillgängligheten, stärka vårdkvaliteten, de medicinska resultaten och patientsäkerheten. Dessutom skulle kostnader för ökade behov, demografi och nya medicinska metoder och läkemedel hanteras. Produktionen har minskat något jämfört med 2012. Operationsavdelningarna vid Norrlands universitetssjukhus hade bemanningsproblem med stor brist på anestesiläkare och sjuksköterskor. Resultatet blev en minskad produktion som påverkade tillgängligheten generellt och som till en del kan förklara minskade intäkter från regionen. De allt kortare vårdtiderna är ett resultat av det fortsatta arbetet med vårdsamordning, överföring av viss uppföljning av vård från slutenvård till primärvård, förbättrad genomströmning, ökad poliklinisering, daglig styrning med mera. Generellt har beläggningen på sjukhusen varit hög under året. Att det tidvis varit många överbeläggningar och utlokaliserade patienter beror främst på neddragna vårdplatser på grund av sjuksköterskebrist. Sjukahusproblematiken har också påtagligt stört verksamheten och i vissa fall påverkat arbetsmiljön negativt. Våren 2013 genomfördes den andra undersökningen med Nationell patientenkät inom barnsjukvården. Frågeformuläret besvarades av föräldrar till barn som besökt eller varit inlagt på något av länets sjukhus. Resultatet visar att den upplevda kvaliteten inom den slutna barnsjukvården tydligt förbättrats jämfört med 2011. I årets enkät har Västerbottens läns landsting i 42 av 50 frågor fått högre resultat än snittet i riket. Tillgängligheten i hälso- och sjukvården inom nämndens ansvarsområde har förbättrats jämfört med förra året, främst vad gäller läkarbesök. Allt fler enheter klarar 60-dagarsgränsen för läkarbesök. För barn psykiatrisk vård har dock prestationsmålet inte uppnåtts vid något tillfälle under 2013 men förbättringar har skett under hösten. Den minskade operationskapaciteten och bristen på vårdplatser under hösten har påverkat tillgängligheten för åtgärder jämfört med 2012 och lett till ökade utomlänskostnaderna inom ortopedin. Folktandvårdens vårdproduktion mätt i antalet vårdtimmar har jämfört med 2012 ökat med cirka 700 timmar inom vuxentandvården medan vårdinsatserna för barn och ungdom ligger på samma nivå. Vårdinsatser till patienter som omfattas av landstingets tandvårdsstöd har minskat något. Tillgänglighet till tandvård är fortsatt god men vissa basenheter har svårt att hålla avtalade besökstider inom både barn- och vuxentandvård. Inom specialiteterna för tandlossningssjukdomar och endodonti uppfylls inte målvärdena för vårdgarantin. Tillgången till uppsökande munhälsovård till patienter med särskilda behov är fortfarande otillfredsställande. Beskrivning av arbetet med mål och redovisning av måluppfyllelse Fullmäktige har i landstingsplan 2012 2015 formulerat uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden inom fem av landstingets mål: bättre och jämlik hälsa, god vård, hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare, god hushållning och medborgarinflytande. I nämndens verksamhetsplan för 2013 fanns 55 målvärden för att styra mot dessa uppdrag samt nämn- Glädje i barnsjukvården! Nationell patientenkät visar att kvaliteten inom sluten barnsjukvård blivit tydligt bättre än 2011. Västerbottens läns landsting fick högre resultat än riksgenomsnittet i 42 av 50 frågor. 21

Förvaltningsberättelse: MÅLUppfyLLelse dens egna mål. Av dem uppfylldes målvärdet helt för 29 och delvis för nio. 15 målvärden uppfylldes inte och för två målvärden saknas data för att måluppfyllelsen ska kunna bedömas. Bättre och jämlik hälsa Av totalt tolv målvärden uppfylldes sex helt och ett delvis. Fem målvärden uppfylldes inte. Under 2013 har fokus legat på åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Där har arbetet med vårdsamordning och utskrivningssköterska visat goda resultat. Fullmäktige har i landstingsplanen formulerat ett uppdrag till nämnden att utveckla samverkansformerna mellan barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, primärvården och kommunernas elevhälsa för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa. Målvärdet att Bup uppfyller vårdgarantin till 100 procent uppfylldes inte och verksamheten har inte uppfyllt den förstärkta vårdgarantin på 30 dagar vid något tillfälle under 2013. Genomsnittligt resultat blev för besök 41 procent och för fördjupad utredning/behandling 26 procent. God vård Av totalt 28 målvärden uppfylldes 14 helt och sex delvis. Sex målvärden uppfylldes inte. För två målvärden kunde måluppfyllelse inte bedömas. Målvärdena som styr mot patientsäkerhet visar goda resultat. Arbetet under året har beskrivits under Säker hälso- och sjukvård. Fullmäktiges uppdrag till nämnden om vårdgaranti för sjukhusvård och specialisttandvård visar för 2013 att målvärdena delvis uppfylls. Målvärdet för 2013 att minska kostnader för stafettläkare med 50 procent uppfylldes inte. Inom slutenvården uppgick dessa kostnader till drygt 37 miljoner kronor vilket är en ökning med cirka 37 procent jämfört med 2012. Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har formulerat ett antal gemensamma målvärden för att styra mot det övergripande målet Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare. Måluppfyllelsen var, som styrelsen tidigare beskrivit, mycket god. För nämndens totalt sex målvärden uppfylldes fem helt och ett delvis. Det senare handlade om strategiskt kompetens- och rekryteringsarbete. Landstingets gemensamma arbete inom målet beskrivs vidare i avsnittet Personalöversikt. God hushållning Inom målet finns sex målvärden varav två uppfylls helt men inte de andra fyra. Arbetet med prioriteringar finns med i basenheternas verksamhetsplaner. Inga specifika bortprioriteringar har redovisats. Kostnaderna för landstingsfinansierad tandvård har också minskat enligt givna budgetdirektiv för 2013. Den ekonomiska obalansen inom nämndens ansvarsområde består främst i höga personalkostnader föranledda av kostsamma lösningar på grund av brist på sjuksköterskevikarier och stafettläkarkostnader samt minskade vårdintäkter och ökade utomlänskostnader. De långsiktiga åtgärder som har vidtagits och planeras och som har beskrivits i nämndens och basenheternas verksamhetsplaner har än så länge inte gett full effekt vilket gör att kostnaderna överstiger budget. Regionintäkternas underskott 2013 beror på minskade volymer inom rättspsykiatri, neuro-, cancer- och hjärtområdena men också på en förhoppning om en större volymökning än den redovisade sju procent på tre år. Arbetet med ett nytt långsiktigt regionavtal som täcker landstingets kostnader pågår inför 2015. Verksamheten bedöms för 2014 ha en budgetavvikelse exklusive AFA på cirka 130 140 miljoner kronor. Tillsammans med det riktade tillskottet på 67 miljoner kronor, varav 50 utgör tillfälligt strukturbidrag och 17 särskilda satsningar, som fullmäktige fastställt för 2014 innebär det att kostnaderna måste reduceras med cirka 60 miljoner kronor för att uppnå budgetbalans. Medborgarinflytande Av tre målvärden uppfylldes två helt och ett delvis. Det senare rörde Västerbottens resultat i enkäten Vårdbarometern som tidigare beskrivits utförligt. n Nämnden för funktionshinder och habilitering Nämnden styr de verksamheter som tillhandahåller syn- och hörselrehabilitering, habilitering och särskilt stöd till barn och vuxna personer med funktionsnedsättning, tolktjänster till döva och hörselskadade samt hjälpmedelsservice till hälso- och sjukvården i landstinget och länets kommuner. Viktiga händelser och en samlad bedömning av verksamhetsåret 2013 Hjälpmedel ingick i det ansvar för hälso- och sjukvård i ordinärt boende som under året överfördes till kommunerna. Året har därför dominerats av att förbereda överföringen och samverkansavtal har slutits med länets kommuner. Trots det tillskott på fyra miljoner kronor som nämnden fick för 2013 är det fortfarande problem med hur kostnaderna för hjälpmedel utvecklas. Under året har verksamhet som rör hemsjukvård och som motsvarar 36 miljoner kronor förts över till kommunerna. Avtal har träffats om hjälpmedelsförskrivningen från 2014. Nämnden räknar med ett visst underskott i slutet av 2014. Därför har fullmäktige beslutat att nämnden i sin verksamhetsplan ska beskriva hur man tänker effektivisera och omfördela för att anpassa kostnaderna till det nya uppdraget. Nämnden ska också under 2014 förbereda att hjälpmedelskostnaderna läggs ut på förskrivande enheter inom landstinget. Habiliteringscentrum etablerade sin nya basenhet under årets första hälft och utvecklings- och förbättringsarbetet fortsätter. Landstingsstyrelsen beslutade också på nämndens initiativ att göra en förstudie om en samlokalisering av Habiliteringscentrum och Hjälpmedelscentralen i Umeå. Studien startade i slutet av året. 22

Vid årsskiftet 2013 övergick tolkcentralen som basenhet från verksamhetsområdet Service till verksamhetsområdet Medicin. Alla basenheter inom nämndens ansvarsområde ingår nu i samma verksamhetsområde. Tillgängligheten till verksamheterna inom nämndens område är generellt god. Tillförlitlig statistik för hörselhabilitering saknas dock ännu. Under 2013 har det funnits vakanser och svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Detta gäller särskilt inom habilitering för personer med hörselnedsättning. Beskrivning av arbetet med mål och redovisning av måluppfyllelse Fullmäktige har i landstingsplan 2012 2015 formulerat ett antal uppdrag till nämnden för funktionshinder och habilitering inom fem av de sex landstingsövergripande målen. För målet miljö, hållbar tillväxt och regional kraftsamling saknar nämnden uppdrag från fullmäktige men har ett mål som man formulerat själv. Av de 26 målvärdena/uppföljningsindikatorerna uppfylldes målvärdet helt för 13 och delvis för åtta. Fem målvärden uppfylldes inte. Bättre och jämlik hälsa Av tio målvärden uppfylldes fem helt, två delvis och två uppfylldes inte. Som nämnts är tillgängligheten till verksamheterna inom nämndens område generellt god med kortare väntetider för beslut om insats samt tid för första besök efter beslut om insats enligt LSS. Målvärdet att barn och unga ska få ett första besök inom 90 dagar efter remiss uppfylls till 95 procent för habiliteringen. Arbetet med att ta fram en modell för Infoplats funktionhinder har inte avslutats under året. Tillgängligheten inom hörselrehabiliteringen kan inte bedömas då tillförlitliga data saknas. Fullmäktiges uppdrag till nämnden att fortsätta utveckla samverkan med kommunerna i frågor som berör personer med funktionsnedsättning uppfylls. I Skellefteå pågår samverkan enligt huvudöverenskommelsen och i Umeå har arbetet kommit igång under 2013. I Lycksele, Skellefteå och Umeå har ett samarbete utvecklats med fokus på personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk ohälsa. På området barnhabilitering samverkar Habiliteringscentrum i arbetsgrupper i Skellefteå och Lycksele. Uppdraget att samverka och samråda med kommuner och andra parter i funktionshinderspolitiska frågor uppfylls delvis. För 2013 konstateras att arbetet inte lett till den utveckling som landstingets funktionshinderspolitiska policy och handlingsplan föreskriver. I samråd med funktionshindersorganisationerna har nämnden därför dialog om vilka mål och aktiviteter som ska prioriteras kommande år. God vård Av nio målvärden uppfylls fem helt, två delvis och två uppfylls inte. Målvärdet att 85 procent av brukarna har en individuell plan enligt LSS uppfylls för barn och unga men inte för vuxna. Måluppfyllelsen om individuell plan enligt hälso- och sjukvårds lagen, HSL, uppfylls för samtliga. För målgruppen i behov av synoch hörselrehabilitering saknas tillförlitliga data. Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare Nämnden har som målvärde att förbättra eller behålla resultatet från medarbetarundersökningen och redovisar måluppfyllelse för två basenheter. En av dem uppfyller målvärdet helt och den andra delvis. God hushållning Inom målet finns målvärdet att redovisa nollresultat gentemot budget. Detta uppfylls inte då nämndens kostnader vid årsbokslutet ligger drygt två miljoner kronor över budget. Det är en försämring med 1,6 miljoner kronor jämfört med 2012. Viktigt att notera är att årets utfall liksom året innan har påverkats positivt av att budgeten förstärkts med tre miljoner kronor för 2013 och två miljoner kronor för 2012. Bakgrunden är återbetalningen av AFA. Trots att nämnden redovisar ett underskott har utvecklingen varit något bättre än den årsprognos och bedömning som gjordes i samband med delårsrapporten per augusti 2013. Medborgarinflytande Av två målvärden uppfylls det ena helt och beträffande det andra har arbetet inte inletts. Miljö, hållbar tillväxt och regional kraftsamling Inom målet har nämnden i samverkan med funktionshindersrörelsen fört dialog kring utveckling av kollektivtrafiken, samordning av re-/habilitering samt utveckling av samverkan mellan kommunerna och landstinget i insatser till personer med psykisk ohälsa. Kollektivtrafiken är viktig för personer med funktionshinder och nämnden för därför dialog med funktionshindersrörelsen kring hur trafiken utvecklas. 23

Förvaltningsberättelse: MÅLUppfyLLelse n Nämnderna för folkhälsa och primärvård Huvuduppgiften för nämnderna för folkhälsa och primärvård är att som företrädare för befolkningen bedöma hälsoläget och behovet av hälso- och sjukvård och tandvård i befolkningen i det geografiska området samt bedöma hur befolkningen upplever att dessa behov tillgodoses. Nämnderna ska också bedöma möjligheterna att förebygga att behov uppstår. Med dessa bedömningar som utgångspunkt lämnar nämnderna underlag innan landstingsfullmäktige fattar beslut om landstingsplan och andra styrande dokument. I landstingsplanen har nämnderna fått särskilda uppdrag inom målen bättre och jämlik hälsa samt medborgarinflytande. Alla nämnder arbetar med kommunernas folkhälsoråd samt med medborgardialog, men med olika fokus. Nämnderna har deltagit i arbetet med regional äldreplan i Västerbotten. Planen antogs av fullmäktige i november. Nämnderna är representerade i länets samrådsgrupp för nationella minoriteter. Samråd hålls kontinuerligt med samer och sverigefinnar. Under 2013 har en ansökan om att inrätta ett nationellt centrum för samisk hälsa i länet riktats till regeringen. Nämnden för folkhälsa och primärvård i Umeåregionen Nämnden har uppfyllt verksamhetsplanens målvärden. Under året har arbetet fortsatt med fördjupningsgrupper på temat psykisk ohälsa och våld i nära relationer. Nämnden har deltagit i revidering av landstingets folkhälsopolitiska program. Under perioden har också samarbetet med folkhälsoråden i respektive kommun/kommundel liksom medborgardialoger utvecklats vidare. Nämnden har också haft träffar med olika intresseorganisationer såsom patientföreningar, lokala funktionshindersorganisationer och pensionärsföreningar. Det ekonomiska utfallet för året visar på ett överskott på drygt 45 000 kronor gällande nämndens ordinarie omkostnader samt ett överskott på knappt 183 000 kronor mot budgeten för projektmedel. Nämnden för folkhälsa och primärvård i Skellefteå- och Norsjöområdet Nämndens uppdrag under planperioden är fullgjort. Nämnden har under 2013 fokuserat på området psykisk ohälsa bland barn och ungdomar samt generellt sämre hälsa bland utsatta grupper. Nämnden har under året arbetat i temagrupper kring etnisk tillhörighet, sexuell läggning samt psykiskt och fysiskt funktionshinder. Dialogen med befolkningen har varit mycket givande och uppskattad från båda håll. Extern samverkan i frågor som rör folkhälsa och primärvård har skett genom deltagande i folkhälsoråden i Skellefteå och Norsjö. Nämnden deltar även i Förebyggande rådet i Skellefteå. Det ekonomiska utfallet för perioden visar ett överskott mot budget på 262 000 kronor för nämndens ordinarie omkostnader samt ett överskott på knappt 70 000 kronor mot budgeten för projektmedel. Nämnden för folkhälsa och primärvård i södra Lappland Nämnden har under året uppfyllt målen i sin verksamhetsplan. För att utveckla medborgardialogen har nämnden ordnat öppna möten i kommunerna i samband med sina sammanträden. Arbetet med fokusgrupper på temat utsatta grupper, psykisk ohälsa och primärvård har fortsatt liksom dialogen med patient- och pensionärsföreningar. Det ekonomiska utfallet för nämndens ordinarie omkostnader redovisar ett underskott på knappt 21 000 kronor. Det förklaras dels med att nämnden har haft större kostnader för deltagande i konferenser och utbildningar än budgeterat, dels höga resekostnader på grund av avstånden i inlandet. Det finns ett överskott i budgeten för projektmedel på drygt 103 000 kronor. n Region Västerbotten Landstinget har från och med 2011 överlämnat uppdraget att genomföra verksamhet inom tillväxt, internationellt samarbete och kultur till Region Västerbotten. Uppdraget omfattar bland annat ansvar för näringslivsutveckling och entreprenörskap, internationellt engagemang och EU-arbete samt regional kulturverksamhet. Under året har en ny regional utvecklingsstrategi för 2014 2020 utarbetats tillsammans med representanter från kommuner och landsting, det civila samhället, statliga myndigheter, näringslivsorganisationer, företag och akademi. Regionplanen har börjat revideras för att bättre stämma överens med den nya regionala utvecklingsstrategin. En handlingsplan för jämställd regional tillväxt har tagits fram på uppdrag av Tillväxtverket. I arbetet inför EU:s programperiod 2014 2020 har Region Västerbotten haft uppdraget att samordna arbetet med programskrivning för Regionalfondsprogrammet för övre Norrland samt det territoriella samarbetsprogrammet Botnia Atlantica. Regionförbundet har också bidragit med en regional analys som underlag till det nationella europeiska socialfondsprogrammet och varit representerat i ytterligare processer för programskrivning. Västerbottens kulturplan för 2012 2015 är utarbetad enligt kultursamverkansmodellen som innebär en regional fördelning av statliga kulturanslag. Region Västerbottens arbete inom Kulturhuvudstad 2014 är inriktat på att skapa ett regionalt mervärde och att förstärka kultur som drivkraft för regionens utveckling och främja möjligheter till medskapande och delaktighet i programåret. Under 2013 har Västerbottensteatern arbetat vidare med att bli Europas ledande berättarteater samt förbereda inför Umeå 2014. Inom Skellefteå museum har både utställningar och pedagogisk verksamhet förnyats. Västerbottens museum arbetar fortsatt med nya finansieringslösningar genom projektfinansiering och externa uppdrag. Norrlandsoperans verksamhet har varit omfattande under året med föreställningar på olika håll i norra Sverige. 24

Det regionala trafikförsörjningsprogrammet har färdigställts under 2013. Målet är att öka antalet resor med kollektivtrafik med 40 procent och att öka kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserat resande till 19 procent 2020 jämfört med 13 procent 2012. Norrbotniabanan AB har, trots aktiva kontakter och möten med Näringsdepartementet och infrastrukturministern, ännu inte fått gehör för en finansieringslösning för en första delsträcka Umeå-Dåva och någon motpart att förhandla med har inte tillsatts. Norrtåg har förbättrat fordonsflottan, resandet har ökat och viseringen av biljetter har blivit bättre. Kompetensförsörjning fortsätter att vara en prioriterad fråga för att skapa goda tillväxtmöjligheter. En samverkansmodell mellan branschföreträdare, relevanta myndigheter och utbildningssamordnare håller på att utformas. Regeringen har gett Region Västerbotten uppdraget att utarbeta en långsiktig kompetensförsörjningsplan för gruv- och mineralnäringen. Region Västerbotten har under året utarbetat Västerbottens innovationsstrategi som knyter an mot EU2020 och den nationella innovationsstrategin. Strategin ska stärka Västerbotten och Sverige och bidra till ökad europeisk konkurrenskraft. Inom kommunikationsområdet har arbetet med att stärka bilden av Västerbotten fortsatt. Resurser har inför 2014 tillförts från landstinget för att ytterligare kunna prioritera regionalt ledarskap och arbetet med Västerbottens attraktivitet. Mötesplats Lycksele arrangerades för första gången under året med mycket gott resultat. Resultatanalys Region Västerbottens omsättning uppgick 2013 till knappt 312 miljoner kronor, varav basverksamhet drygt 241 miljoner kronor och projektverksamhet knappt 71 miljoner kronor. Årets resultat på -957 000 kronor omfattar en pensionsavsättning på 2 310 000 kronor. Eftersom ökningen av pensionsförpliktelsen delvis beror på den sänkta diskonteringsräntan, som är att betrakta som ett synnerligt skäl, visar lagen att detta underskott inte behöver regleras inom tre år. Samtliga bolag utom Skellefteå museum (-8 000 kronor) och Almi (-1 209 000 kronor) visar överskott eller nollresultat. Norrtågs likviditet kommer att vara mycket god med anledning av att Trafikverket betalar ut hela fordonsstödet till och med 2016 vid årsskiftet 2013/2014. Västerbottens bruttoregionalprodukt 2005 2013 (mdkr) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012* 2013* BRP, löpande priser 69 75 76 78 75 82 83 87 89 BRP, fasta priser 77 83 81 81 77 83 86 86 86 *prognos Region Västerbotten n Folkhögskolestyrelser I Västerbottens län finns sju folkhögskolor varav de två i Vindeln och Storuman är landstingsägda. Deras huvuduppdrag är att genom folkbildning göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. Folkhögskolestyrelserna ska enligt fullmäktiges reglemente för förtroendevalda bland annat utöva den politiska styrningen av verksamheten vid folkhögskolan. Styrelsen ska verka för att uppfylla de mål som anges i förordningen om statsbidrag till folkbildningen. I fullmäktiges landstingsplan finns inga specifika uppdrag till folkhögskolestyrelserna. Styrelsen för Vindelns folkhögskola Utbildningsverksamheten har under året genomförts som planerat. Folkhögskolan har nått målet för antal deltagarveckor och en ny tvåårig reklamutbildning har startat. Under 2013 har tidigare överskott gentemot budget använts till planerade satsningar på ny utbildning, förändrat innehåll i befintlig kurs, nya medarbetare och utveckling av lokaler. Norrlandsoperans verksamhet var omfattande under fjolåret med föreställningar på olika håll i norra Sverige. 25

Förvaltningsberättelse: MÅLUppfyLLelse Sammanfattningsvis har året inneburit en del oväntade utmaningar framför allt i form av problem med sjuka hus. Flytt av administrativ personal, lärare och elever till andra byggnader har lett till ett antal oförutsedda utgifter vilket påverkar ekonomin. Vid bokslut redovisas ett underskott gentemot budget på 1 020 100 kronor. Styrelsen för Storumans folkhögskola Under året har utbildning genomförts enligt verksamhetsplan, målet för antal deltagarveckor har nåtts och en ny musikutbildning har startat vid folkhögskolans filial i Örnsköldsvik. I årsrapporten beskrivs det arbete som pågått för att styra mot fullmäktiges övergripande mål. En uttalad målsättning har varit att hålla budget och de prioriteringar som gjorts i verksamhetsplanen. Ekonomin har dock sviktat under året, främst beroende på dålig beläggning vid skolans internat samt bristande elevunderlag vid Tärnaby skidenhet. Åtgärder i form av köpstopp samt personalbegränsningar vid naturliga avgångar och sjukskrivningar ledde till att underskottet stannade vid -232 000 kronor. n Patientnämnden Patientnämnden har genomfört alla de aktiviteter den beslutat om för perioden. Detsamma gäller fullmäktiges direktiv till nämnden om att fortsatt uppmärksamma brister som kan äventyra patientsäkerheten samt att fördjupa samarbetet med patientnämnderna inom regionen. Nationell samverkan har skett genom tjänstemannanätverk och representation i patientrådet vid myndigheten för vårdanalys. Under året har 685 ärenden avslutats vilket är en ökning med 66 i jämförelse med 2012. Nämnden har därutöver tagit emot ett stort antal frågor som lett till olika typer av rådgivning för att patienter själva ska kunna gå vidare med sina klagomål. Nämnden noterar att svårighetsgrad och komplexitet i de ärenden som kommit in ökat även detta år. Nämnden noterar också under handläggningen av ett ärende att verksamheten ofta gjort en avvikelserapport kring händelsen. Däremot kan nämnden inte i samma omfattning se att information om liknande risksituationer går ut till övriga enheter för att undvika att dessa upprepas. Det ekonomiska utfallet för perioden visar ett överskott mot budget på drygt 234 000 kronor Överskottet beror till största delen på att en planerad uppdatering av datasystemet som beräknades uppgå till 200 000 kronor kommer att ske först under 2014. n Kostnämnden Kostnämnden redovisar i sin årsrapport arbetet för att nå de övergripande målen. I landstingets patientenkät undersöktes hur patienterna upplevde den levererade maten. Resultatet visade att 90 procent var nöjda medan nämndens mål var 95 procent. Åtgärder för att förbättra upplevelsen har vidtagits. Årsbokslutet visar ett underskott på 230 000 kronor mot budget där den stora minusposten är ökade kostnader för livsmedel. 26

Förvaltningsberättelse: Personalöversikt Personalöversikt Personalvision 2015 Personalvisionen är landstingets deklaration om en önskvärd organisation och värdegrund. En fjärde uppföljning av nuläget gjordes 2013. Många förbättringar har skett jämfört med utgångsläget 2006 men det finns fortfarande områden som behöver utvecklas. Färre arbetar deltid och betydligt fler har medarbetarsamtal. Chefer har blivit bättre på att ge återkoppling och de flesta medarbetare säger att de deltar aktivt på arbetsplatsträffar. Chefer har också förbättrat sin förmåga att hantera konflikter och att motivera och engagera sina medarbetare. Fördelningen kvinnor och män har däremot inte förändrats över åren och jämställdhetsarbetet går fortfarande mestadels trögt. Förtroendet för hur chefer leder verksamheterna är oförändrat ganska högt. Ledarskap och medarbetarskap Landstinget fortsätter att utveckla ledare på alla nivåer, både i grupp och individuellt. Coachning upplevs som ett viktigt stöd, men är också ett sätt att på en övergripande nivå samla kunskap om hur chefers situation ser ut. Introduktion av nya chefer har länge setts som viktig. Framöver kommer vissa utbildningsmoment att vara obligatoriska och ska genomföras i nära anslutning till introduktionsutbildningen. För nyanställda medarbetare i övrigt lanserades i början av året en nätbaserad introduktionsutbildning som komplement till introduktion på arbetsplatsen. Drygt 250 medarbetare har gått utbildningen och uttryckt att den var bra eller mycket bra och att man haft stor nytta av den. Arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete Landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen antog i höstas en policy respektive riktlinjer för arbetet för en hälsofrämjande arbetsmiljö. En grundläggande utbildning i arbetsmiljö är obligatorisk för chefer med personalansvar och hålls i samarbete med fackliga organisationer. Utbildning av ledningsgrupper om det nya samverkansavtalet har påbörjats. Under året har ett nytt webbaserat stöd för arbetsskador och tillbud, Lisa, tagits i bruk. Därmed har landstinget nu även möjlighet att följa förekomsten av tillbud. Det har rapporterats in 363 arbetsskador utan frånvaro, 63 arbetsskador med frånvaro samt 108 tillbud. De vanligaste skadorna är fallolyckor samt stick- och skärskador. Förra året rapporterades 373 arbetsskador. Arbetsmiljöproblem i inomhusmiljön är ett fortsatt stort problem och anmälningarna till företagshälsovården fortsätter att öka. Attraktiv arbetsgivare kompetensförsörjning Landstinget står inför stora utmaningar när det gäller att nyrekrytera, utveckla kompetens och förändra yrkesroller och arbetsorganisation. Man har i flera år aktivt marknadsfört verksamheternas många framtidsyrken till elever och universitetsstuderande. Det nya annonskonceptet för platsannonser Världens bästa... har varit i bruk sedan halvårsskiftet. Landstingets webbplats Jobb och framtid har arbetats om. Under 2013 inleddes också ett arbete för att göra det lättare för seniora medarbetare att arbeta efter 65 år. Ett förslag till försöksmodell för seniorer med nyckelkompetens har tagits fram. Det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft i många yrkesgrupper men rekryteringen av framförallt vissa specialistgrupper är problematisk. Situationen avspeglas också i den kraftiga ökningen av personal från bemanningsföretag. Kostnaderna för Ålderspyramid 2013 Män Ålder Kvinnor 77 65 102 275 309 250 251 265 285 239 171 60 64 55 59 50 54 45 49 40 44 35 39 30 34 25 29 1 039 1 287 1 065 1 064 831 789 741 540 31 20 24 184 0 19 9 0 500 1000 1500 Antal personer 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 500 5000 Antal anställda i landstinget 2013 Antal anställda Antal anställda omräknat till heltid Närvarotid Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bilden visar tydligt att landstinget är en kvinnodominerad verksamhet. Inte fullt åtta av tio anställda, 78 procent, var kvinnor 2013. De flesta anställda var medelålders, med en genomsnittsålder på 46,6 år för kvinnor och 46 år för män. Ålderspyramiden är inte idealisk. Basen, antalet yngre medarbetare, är liten medan antalet medelålders och lite äldre är stort. Att medelåldern sjunkit något indikerar att ett antal yngre medarbetare anställts. Bilden visar utvecklingen av antalet anställda, antalet anställda uttryckt i heltid samt volymen närvarotid uttryckt i heltid per månad under år 2013. Antalet anställda ökade något under året från 9 753 vid utgången av december månad 2012 till 9 766 motsvarande tid 2013. Den måsvingeliknande kurvan i diagrammet visar volymen närvarotid per månad under året. Närvarotiden var högst under vår- och vintermånaderna och lägst under sommaren. Närvarotid motsvaras av den konkurrens utsatta sektorns begrepp produktionstid. I medeltal var närvarotiden drygt 75 procent av antalet anställda uttryckt i heltid, vilket var det samma som föregående år. 27

Förvaltningsberättelse: Personalöversikt Förväntade ålderspensionsavgångar Män Kvinnor Antal 350 300 280 294 318 306 331 291 269 264 250 196 200 150 125 100 50 0 År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Medelåldern för en landstingsanställd var knappt 47 år 2013. Under perioden 2014 2023 beräknas nästan 2 700 personer gå i ålders pension. Som framgår av grafen beräknas antalet avgångar till cirka 300 per år. Antalet avgångar är likartat varje år med undantag för år 2020 då de beräknas bli drygt 330. Könsfördelning inom olika yrken samt medellöner efter löneöversyn 2013 Män Kvinnor Kurator Distriktsläkare Överläkare Allmäntandläkare Med.tekn.ingenjör Psykolog leg. Sjukgymnast Sjuksköterska Sjukvårdsbiträde Skötare Undersköterska Tandsköterska Läkarsekreterare Procent 75 50 25 0 25 50 75 100 28 824 kr 73 234 kr 68 859 kr 39 788 kr 32 149 kr 35 604 kr 26 229 kr 27 174 kr 22 500 kr 23 726 kr 22 875 kr 23 440 kr 21 398 kr Sjuktal 2012 2013 (antal sjukdagar per anställd) 10,6 Primärvård 11,0 2013 Medicin 12,1 2012 11,8 Kirurgi Regionvård Tandvård 10,5 11,4 10,8 11,1 11,9 12,7 Service Administration 9,8 10,0 9,7 13,4 Landstinget totalt 11,3 11,2 0 5 10 15 28 855 kr 68 760 kr 66 663 kr 38 292 kr 30 800 kr 35 841 kr 27 566 kr 27 560 kr 23 101 kr 23 631 kr 23 308 kr 23 157 kr 23 460 kr De månadslöner som redovisas är genomsnittliga heltidslöner inklusive fasta lönetillägg för respektive yrkesgrupp. Lönerna beskriver läget efter 2013 års översynsförhandling. Av figuren framgår att det fanns fler kvinnor än män inom de flesta av grupperna och att det finns yrken i landstinget som är nästan enkönade. Hit hör till exempel tandsköterska och läkarsekreterare. Löneöversynsförhandlingar har som mål att jämna ut omotiverade löneskillnader mellan kvinnor och män i samma eller likvärdiga yrken. Sjuktalet anger antalet sjukdagar per anställd och år och varierar mellan verksamheter och över tid. Högst sjuktal år 2013 redovisade Service med inte fullt 13,5 dagar. Lägst sjuktal redovisade Administration med 10 dagar. Landstingets sjuktal ökade 2013 med 0,1 dagar, från 11,2 till 11,3 jämfört med året innan. inhyrning av läkare i primärvården ökade med drygt 40 procent från knappt 40 miljoner kronor 2012 till cirka 57 miljoner kronor 2013. Köp av läkartjänster från bemannings företag (mnkr) 2013 2012 Ökning Medicin 13,7 8,6 59 % Kirurgi 17,7 13,4 31 % Regionvård 5,9 5,1 17 % 37,2 27,1 37 % Köp av sjukskötersketjänster från bemannings företag (tkr) 2012 2013 Primärvård 68 828 Kirurgi 1 150 3 388 Totalt landstinget 1 218 4 216 AT (allmäntjänstgöring) och ST (specialisttjänstgöring) för läkare Landstinget rekryterar sina specialistläkare nästan uteslutande bland dem som gjort sin ST-tjänstgöring i Västerbotten och ST-läkarna har i sin tur huvudsakligen gjort sin AT-tjänstgöring i länet. Därför måste landstinget kunna erbjuda en bra och attraktiv AT- respektive ST-utbildning. Läkarna behöver såväl utbildning och handledning som instruktion av äldre kollegor. Under 2013 arbetade landstinget fram nya riktlinjer för hur ansvaret fördelas i utbildningen av AT- och ST-läkare. I Umeå har ett AT-råd bildats för att föreslå förbättringar i AT-processen. Den centrala specialitetsövergripande utbildning som ges i landstinget, den så kallade Leka-kursen, är under omarbetning för att bli mer attraktiv och stämma överens med nya föreskrifter från Socialstyrelsen. Studierektorsgruppen för AT- och ST-läkare har under året erbjudits utbildning i handledning och bedömningsverktyg. Tandläkarförsörjning Ersättningsrekryteringen av tandläkare har fungerat bra. 16 allmäntandläkare och fyra specialister har anställts. Folktandvården hade vid slutet av året 26 STtandläkare vid Tandläkarhögskolan. Av de platserna är 8,5 solidariskt finansierade av landstingen på nationell nivå. Övriga är uppdragsutbildningar för olika landsting, inklusive Västerbotten. För att klara länets eget framtida behov och åtagande vid tandläkarprogrammet har landstinget finansierat tre platser. Landstingets uppdrag mot Umeå universitet och tandvårdsutbildningarna har under de senaste åren konkretiserats genom bland annat ett regionavtal för den kliniska delen i tandhygienistutbildningen. Den kliniska träningen av tandläkarstuderande fungerar bra. Antalet studenter har ökat och det ställer högre krav på rekrytering av lämpliga patienter. Genom reklamkampanjer och rabatterade patientavgifter har patienttillgången varit tillfredställande. Umeå universitets revision av Tua-verksamheten 2012, med särskilt fokus på genomlysning, innebar att många förbättringsområden identifierades och förändringar har gjorts. 28

Utveckling för vissa befattningar 2003 2013 Antal personer 3 500 3 250 3 000 Sjuksköterska 2 750 2 500 2 250 2 000 1 750 1 500 1 250 Undersköterska 1 000 750 500 250 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Läkare Administratör Läkarsekreterare Skötare Tandsköterska Tandläkare Tandhygienist Sjukvårdsbiträde Jämfört med för tio år sedan var antalet anställda i landstinget 2013 obetydligt färre, -0,1 procent. Läkare, tandläkare,tandhygienister och administratörer var fler 2013 än 2000. Ökningen av administratörer beror på att klassificeringssystemet ändrats. I den nya klassificeringen räknas chefer som administratörer. Den största minskningen svarade sjukvårdsbiträden för, -56 procent, följt av tandsköterskor, -28 procent, och läkarsekreterare, -10 procent. Sjukfrånvaro 2013 6% 7% 8% 12% 0 dagar 1 7 dagar 8 14 dagar 37% 30% 15 28 dagar 29 89 dagar >=90 dagar 30 av 100 landstingsanställda hade ingen redovisad sjukfrånvaro 2013 och 37 av 100 var sjukfrånvarande mellan en och sju dagar. Det betyder att de flesta lands tingsanställda, 67 procent, var sjuka mindre än åtta dagar. Andelen är något högre, 1 procent, än året innan. Samtidigt som de flesta anställda hade ingen eller endast obetydlig sjukfrånvaro hade 6 procent 90 sjukfrånvarodagar eller mer. Det värdet är oförändrat jämfört med året innan. 29

Förvaltningsberättelse: produktionsöversikt Produktion 2013 Sjukvårdens samlade produktion uttryckt i viktade vårdtjänster minskade under 2013 med 2,4 procent jämfört med året innan. En förklaring är kommunaliseringen av hemsjukvården som genomfördes i september. Den har inneburit att hälsocentralens sjukvårdande behandlingar i hemmen i princip upphört. Bortsett från det har produktionen minskat med 1,4 procent. Antalet vårdtillfällen är i princip oförändrat medan vårddagarna minskade med 3,9 procent. Medelvårdtiden var alltså kortare och uppgick till i genomsnitt 5,4 dagar per vårdtillfälle. Variationen var dock stor mellan olika specialiteter. Vårdtjänst-DRG, som ger uttryck för tyngden i vårdtillfället, minskade med 2,2 procent. Beläggningen på länets vårdplatser uppgick till knappt 94 procent. Produktionen har minskat med 1,6 procent inom verksamhetsområde Primärvård, exklusive hemsjukvård. Inom Medicin ökade produktionen med 1,0 procent medan den däremot minskade med 5,4 procent inom Regionvård. Produktionen är med +0,1 procent i princip oförändrad inom område Kirurgi. Sjukvårdens totala produktivitet minskade med 3,8 procent jämfört med föregående år. Förändring i produktion och produktivitet (%) 2011 2013 2011 2012 2013 Produktion 0,9-1,5-1,4 Produktivitet 0,5 0,3-3,8 Med nya förutsättningar i viktlistan som ger underlag för beräkning av vårdtyngd har produktionen räknats om bakåt i tiden. I produktionsvärdet för 2013 ingår inte Primärvårdens hemsjukvård. Produktionen inom laboratoriemedicin ökade med 4,2 procent jämfört med 2012. Produktiviteten har minskat med 0,6 procent. Inom bild- och funktionsmedicin ökade produktionen med 1,4 procent. Produktiviteten steg med 3,4 procent. Antalet operationer på länets sjukhus har minskat med 1,3 procent jämfört med året innan. Knivtiden har minskat med 1,3 procent. Produktionen för de privata vårdgivarna har minskat med 2,5 procent jämfört med föregående år. Nedgången är störst inom ramen för Hälsoval. Tandvården redovisar en produktionsökning på 2 procent och en förbättrad produktivitet med 2,9 procent. Utveckling av produktion och produktivitet inom sjukvården Procent 4 3 2 1 0,9 0-1 -2-3 -4 2011 0,5 0,3-1,5-1,4 2012 Produktion Produktivitet 2013-3,8 Utveckling av produktion och produktivitet inom tandvården Procent 7 6 5 4 3 2 1 1,7 1,4 0-1 2009 3,1 2,4 2010 6,7 4,2 2011 Produktion Produktivitet 2,0-0,3 2012 2,9 2,0 2013 Män Kvinnor Antal vårdtillfällen Män Kvinnor Läkarbesök 2012 Män 25 715 Kvinnor 29 070 2012 Män 258 340 Kvinnor 310 972 2013 Män 25 944 Kvinnor 28 909 2013 Män 258 192 Kvinnor 314 447 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 Män Sjukvårdande behandlingar Kvinnor Män Viktade vårdtjänster Kvinnor 2012 Män 389 507 Kvinnor 589 583 2012 Män 59 952 Kvinnor 67 963 2013 Män 373 711 Kvinnor 570 674 2013 Män 58 117 Kvinnor 66 745 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 30

Förvaltningsberättelse: ekonomisk översikt Finansiell analys Årets resultat Landstinget redovisar för verksamhetsåret 2013 ett negativt resultat på 215 miljoner kronor. Det är 332 miljoner kronor sämre än budget. Resultatet beror på att kalkylräntan för beräkning av pensioner har sänkts med 0,75 procentenheter, vilket medfört en engångskostnad på 330 miljoner kronor för 2013. Verksamhetens nettokostnader ökade med 0,8 procent jämfört med 2012. Justerat för effekterna av överföringen av hemsjukvården till kommunerna har nettokostnadsutvecklingen varit 2,6 procent, att jämföra med rikets 3,9 procent. Balanskravsresultatet för landstinget 2013, med regelmässiga justeringar enligt kommunallagen, visar ett positivt resultat med 135 miljoner kronor. Resultatet innebär att det kvarvarande underskottet från år 2009 på 30 miljoner kronor därmed är återställt. Under perioden 2005 2013 har Västerbottens läns landsting haft en oförändrad skattesats, 10,50 kronor, exklusive skatteväxling för hemsjukvården. Under den perioden har landstinget haft tre år med underskott och sex år med överskott enligt balanslagstiftningen. Det samlade resultatet för dessa nio år är ett överskott med 459 miljoner kronor, i snitt 0,8 procent per år. Resultatnivån uppgår inte till riktmärket 2 procent under en konjunkturcykel men måste ses mot bakgrund av att Sverige under perioden dels har upplevt en finanskris som inte sett sin motsvarighet under modern tid, dels flera år med lågkonjunktur. Anledningen till att landstinget har klarat sig relativt bra under dessa år är dels att det i likhet med hela kommun- och landstingssektorn fått extra tillskott i form av återbetalning av AFA försäkringspremier, dels en generellt sett god kostnadskontroll i verksamheten. Landstinget har varje år sedan 2007 haft en nettokostnadsutveckling som understigit snittet för sektorn. Framtidsbedömning Enligt SKL tyder det mesta på att den internationella konjunkturen har nått sin botten. Det märks bland annat på de finansiella marknaderna där aktiekurserna stigit och där oron på valuta- och obligationsmarknaderna dämpats avsevärt. Under 2013 har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet återigen visar tillväxt. Glädjande är också att förhoppningarna om framtiden överlag har stärkts. Bedömningen är att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras, men återhämtningen är inte särskilt stark. Den svaga arbetsmarknaden håller dock i sig hela 2014. Därefter inleds en återhämtning mot balans. Från 2015 ger den bättre fart åt sysselsättning och lönehöjningar samtidigt som pensionsinkomsterna stiger snabbare. Det leder till att skatteunderlaget nominellt sett växer i en takt som inte setts sedan åren närmast före finanskrisen. Flera skäl talar för att det kommer att bli svårt för landstingen att finansiera sina verksamheter framöver utan att höja skatten eller att resurser tillförs på annat sätt. Antalet invånare i vårdtunga åldrar ökar kraftigt. Nästan hela finansieringsansvaret för en expansiv kollektivtrafik ligger numera på landsting och regioner. Därtill är investeringsbehoven stora på många håll, både inom sjukvård och inom kollektivtrafik. Under en rad år har landstinget redovisat goda resultat. Anledningen är att skatteintäkterna utvecklats relativt gynnsamt trots konjunkturen och att man, som framgår ovan, fått extra tillskott i form av återbetalning av AFA försäkringspremier och konjunkturstöd. Detta har varit positivt samtidigt som det kan ha skapat en falsk trygghet när resultaten fått stark draghjälp. Trots den höga sammanlagda resultatnivån har många landsting en ytterligt besvärlig situation. Utan ökade statsbidrag kommer de att behöva höja skatten avsevärt fram till 2017 för att klara av att utveckla hälso- och sjukvården i samma takt som hittills och samtidigt klara resultatmålen. Landstingen står fortfarande inför stora omprövningar. Landstingsfullmäktige har fastställt skattesatsen för 2014 till 10,80 kronor per skattekrona, vilket innebär en ökad utdebitering jämfört med 2013 motsvarande 0,50 kronor. Intäktsförstärkningen är nödvändig med anledning av den översyn av den kommunala utjämningen som gjorts och som får stora negativa effekter för Västerbottens läns landsting. Totalt får landstinget cirka 360 miljoner kronor mindre i utjämningsbidrag. Förändringarna görs successivt från 2014 med 65 miljoner kronor mindre första året, 130 miljoner kronor mindre 2015 och så vidare till sammantaget 360 miljoner. Under perioden med minskat utjämningsbidrag fram till och med 2019 planerar fullmäktige för en ytterligare höjning av utdebiteringen med 50 öre. Landstingsfullmäktige har i landstingsplanen för perioden 2012 2015 lagt fast långsiktiga finansiella mål för landstinget. De innebär bland annat att kravet på god ekonomisk hushållning ska vara uppnått från och med 2013. Det motsvarar en årlig positiv resultatnivå på 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatutveckling 300 Mnkr 264 225 150 75-296 59 4 0-75 -296-215 -150-225 -300 2009 2010 2011 2012 2013 31

Förvaltningsberättelse: ekonomisk översikt Procent 10 5 0 3,3 2,7 2009 Procent 120 100 80 60 40 20 Utveckling av nettokostnader 3,0 3,0 2010 Landstingssektorn Västerbottens läns landsting 3,4 1,0 2011 3,0 2,9 2012 2013 Att klara denna resultatnivå och därmed säkerställa att landstinget såväl kort- som långsiktigt tål förändringar både inom och utanför organisationen blir en utmaning för landstinget de närmaste åren. Trots att prognoserna visar på en successivt tilltagande tillväxt av skatteunderlaget konstaterar fullmäktige att de ekonomiska förutsättningarna är fortsatt tuffa de närmaste åren. Det beror inte minst på att verksamheten fortfarande har strukturella problem samt att de generella statsbidragen inte räknas upp. De ekonomiska problemen blir särskilt tydliga 2016 då det kommer att krävas kostnadsreduceringar motsvarande 70 miljoner kronor för att uppnå målet om god ekonomisk hushållning. Därutöver krävs varje år omfördelningar och omprioriteringar i verksamheten för att klara demografiska förändringar, medicinsk utveckling, nya läkemedel samt det ökande behovet av hälso- och sjukvård. Behovet av omfördelning motsvarar cirka 80 miljoner kronor per år. Fullmäktige ser därför stora svårigheter att uppnå målet med god ekonomisk hushållning 2016. Utvecklingen av landstingets skatteintäkter och statsbidrag under kommande år räcker endast till för att täcka den allmänna prisutvecklingen. Landstinget måste hela tiden arbeta för att skapa utrymme för utveckling och nya behov. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader har varit 28 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket motsvarar 0,4 procent av budget. AFA Försäkrings beslut att betala tillbaka tidigare års inbetalda premier påverkar verksamhetens nettokostnader positivt. För landstinget motsvarar återbetalningen 115 miljoner kronor. 3,6 1,0 Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatter och generella statsbidrag 0 101,3 99,9 98,0 97,9 98,0 2009 2010 2011 2012 2013 Försäljning av vård till regionen och övriga externa parter har varit 52 miljoner kronor lägre än budgeterat. Den stora avvikelsen beror på extremt höga intäkter 2011 vilket har påverkat storleken på budgeten för 2013. Utfallet 2012 och 2013 ligger mera i paritet med en trendmässig utveckling från 2009 och 2010. I förhållande till 2012 har volymen såld vård, uttryckt i viktade vårdtjänster, minskat något. Minskningen visar sig i princip inom alla stora regionspecialiteter med undantag av barnsjukvården. Personalkostnaderna har varit 87 miljoner kronor högre än budgeterat, inklusive köp och försäljning av personella tjänster. Kostnaderna ökade med 4,2 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna för köp av personaltjänster, främst så kallade stafettläkare, har ökat med 42 procent. Behovet av hyrpersonal har varit stort, framför allt inom primärvården. En uppräkning av landstingets pensionsskulder, baserad på uppgifter från KPA, har belastat nettokostnaderna med 33 miljoner kronor. Dessutom har det överenskomna löneavtalet för sjuksköterskor, vilket löper på två år, inneburit att semesterskulden ökat med 5 miljoner kronor. Kostnaderna för läkemedel har varit 47 miljoner kronor lägre än budgeterat. En del av avvikelsen, 23 miljoner kronor, förklaras av att landstinget har ändrat redovisningsprincip avseende rabatter. Från och med 2013 tillämpas nettoredovisning av kostnader avseende rekvisitionsläkemedel. Tidigare har rabatterna erhållits med ett halvårs förskjutning. För 2013 innebär det att rabatter för 18 månader bokförts. Kostnaderna för läkemedel, exklusive den extra rabatten, har minskat med 3,3 procent jämfört med föregående år. Landstingets kostnad för vård utanför länet har varit 41 miljoner kronor högre än budgeterat och kostnadsökningen har varit 18 procent. För 2013 har högre kostnader än normalt belastat utomlänsvården beroende på förändrade redovisningsprinciper med anledning av revisionella krav. Högre andel utestående skulder har värderats. Trots det redovisar ändå utomlänsvården stor budgetavvikelse och hög kostnadsutveckling. Då knappt 70 procent av kostnaderna avser högspecialiserad vård och ofta är kopplad till få väldigt dyra vårdtillfällen kan stora variationer över tid uppstå. Inom främst ortopedisk vård redovisas en budgetavvikelse på 7 miljoner kronor för vård som utförts av andra landsting till följd av icke uppfylld vårdgaranti. Under 2013 har ett gemensamt arbete med regionen pågått om ett nytt långsiktigt regionavtal med start från 2015, som bättre ska beakta kostnadsutvecklingen för den högspecialicerade vården. Underhållskostnaderna i landstingets fastigheter har varit 23 miljoner kronor högre än budget. Orsaken är främst saneringskostnader på grund av problem med sjuka hus. Prognossäkerhet I delårsrapporten per augusti bedömde styrelsen att landstingets underskott i verksamheten inte skulle behöva byggas på ytterligare. Bedömningen förutsatte en gynnsam utveckling av såväl vårdintäkter som utomlänsvård. Den strategiska inriktningen är att med långsiktig effektivisering minska kostnaderna och att i 32

möjligaste mån undvika generella kortsiktiga akutåtgärder. I förhållande till den årsprognosen har underskottet dock byggts på med ytterligare cirka 70 miljoner kronor. Mer än hälften av detta beror på ändrade prognoser från KPA för landstingets pensionskostnader. Dessutom har avvikelsen för vårdintäkter och utomlänsvård byggts på med ytterligare 30 miljoner kronor. Nationell jämförelse Ett nationellt perspektiv på landstingets kostnader kan ses i Öppna jämförelser, ÖJ 2013. Där redovisas en strukturjusterad kostnad för hälso- och sjukvård, exklusive primärvårdsansluten hemsjukvård och tandvård, på 22562 kronor per invånare att jämföra med rikets 21737 kronor. Nationella jämförelser tyder på god produktivitet i hälso- och sjukvårdens olika verksamhetsgrenar, det vill säga förhållandevis låg kostnad per producerad vårdtjänst. Det gäller främst primärvården och Norrlands universitetssjukhus, Nus, vars kostnad per producerad DRG-poäng är lägre än genomsnittet för övriga universitetssjukhus i landet. Kostnadsreducerande åtgärder I samband med planeringen för 2013 identifierade landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden ett behov av åtgärdsplaner i verksamheten. Det baserades dels på den kostnadsnivå man gick in med från föregående år, dels på nya kostnader för innevarande år. Den samlade åtgärdsplanen uppgick till 75 miljoner kronor. Den bedömda effekten av planen efter året uppgår till cirka 59 procent av det planerade årsbeloppet. Fördelningen och upparbetad effekt framgår av nedanstående tabell. Årsrapport 2013 Plan, mnkr Effekt, mnkr Landstingsstyrelsen 9 6 Hälso- och sjukvårdsnämnden 66 38 Summa 75 44 Att uppfyllandegraden inte är högre beror på att beslut om verksamhetsplanerna fattades förhållandevis sent vilket skapade en förskjutning i tid. Förutom det har verksamheten upplevt ett högt tryck som försvårat möjligheterna att få effekt på de planerade åtgärder na. Skatteintäkter Skatteintäkterna under 2013 uppgick till 4885 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor sämre än budget. Under året har SKL:s prognoser varit försiktigt positiva medan decemberprognosen, som används i bokslutet, försämrades med 5 miljoner kronor jämfört med oktoberprognosen. Budgetavvikelse per anslagsbindningsnivå 2013 Budgetjusteringar redovisas i bilaga 5. Verksamhet Årsbudget enligt landstingsplan Justerad årsbudget Utfall mnkr Avvikelse, mnkr Landstingsstyrelse 2 769 2 700 2 674 27 varav primärvård 1 033 1 034 1 051-17 varav avskrivningar netto 302 306 297 9 varav pensionskostnader netto 335 317 315 6 Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 542 3 622 3 675-53 varav tandvård 142 138 133 4 Nämnd för funktionshinder och habilitering 108 111 113-2 Vindelns folkhögskola 3,24 3,24 4,26-1,0 Storumans folkhögskola 3,42 3,42 3,65-0,2 Patientnämnd 4,26 4,26 4,03 0,2 Revision 6,04 6,04 6,00 0,0 Nämnd för folkhälsa och primärvård, Umeåregionen 2,49 2,49 2,32 0,2 Nämnd för folkhälsa och primärvård, Skellefteå och Norsjö 2,44 2,44 2,11 0,3 Nämnd för folkhälsa och primärvård, södra Lappland 2,42 2,42 2,34 0,1 Verksamhetens nettokostnad 6 443 6 458 6 487-28 Skatteintäkter -4 894-4 894-4 885-9 Summa statsbidrag -1 753-1 753-1 735-18 Finansnetto 72 72 348-276 TOTALT -132-117 215-332 Budgetavvikelse per anslagsnivå kommenteras i nämndernas egna årsrapporter. 33

Förvaltningsberättelse: ekonomisk översikt Generella statsbidrag De generella statsbidragen har uppgått till 1 735 miljoner kronor vilket innebär 18 miljoner kronor mindre än budgeterat. Den största negativa avvikelsen mot budget redovisar statsbidraget för läkemedel med 29 miljoner kronor. Orsaken till detta är att SKL och regeringen inte kunnat komma överens om statsbidragsnivån för 2013. Regeringen har därför löpande under året tagit beslut om varje månadsbelopp. För december månads statsbidrag tas beslutet först i slutet av januari 2014. För att ge landstingen förutsättningar till ett korrekt bokslut har SKL därför försökt bedöma storleken på det återstående månadsbeloppet. Bedömningen medför att december månads statsbidrag därigenom förväntas bli nära 5 miljoner kronor högre än beloppet för november. Pensionskostnader Landstingets pensionskostnader, inklusive räntedel och löneskattekostnad, uppgår till 1 115 miljoner kronor, 348 miljoner kronor högre än budgeterat. I årsredovisningen för 2012 bedömde landstinget att det fanns en överhängande risk för att kalkylräntan för pensioner återigen skulle sänkas. Farhågorna besannades och räntan sänktes med 0,75 procentenheter vilket medför en merkostnad på 330 miljoner kronor. KPA:s slutliga beräkning av årets pensionskostnader i december medförde ytterligare kostnader med 36 miljoner kronor jämfört med prognosen i delårsrapporten i augusti. Av detta påverkades verksamhetens kostnader i december med 33 miljoner kronor och de finansiella kostnaderna med 3 miljoner kronor. Av de ökade kostnaderna beror nära 25 miljoner kronor på nyanställningar och återanställningar som inte var inrapporterade tidigare. Finansnetto Landstinget redovisar under 2013 ett negativt finansnetto på 350 miljoner kronor, vilket är 278 miljoner kronor sämre än budget. De finansiella intäkterna har uppgått till cirka 107 miljoner kronor varav cirka 23 miljoner kronor avser återföring av tidigare nedskrivningar av värdepapper. Under året har ränteintäkterna inklusive utdelningar uppgått till cirka 72 miljoner kronor. Vinster i samband med avyttring av värdepapper har uppgått till cirka 12 miljoner kronor. De finansiella kostnaderna har uppgått till cirka 458 miljoner kronor. Den största kostnadsposten, cirka 398 miljoner kronor, utgörs av räntekostnad inklusive löneskatt för pensionsskulden, varav cirka 330 miljoner är en konsekvens av den sänkta så kallade Rips-räntan. Under året har värdet på vissa värdepapper skrivits ned med cirka 48 miljoner kronor. Bank- och övriga finanskostnader har uppgått till cirka 12 miljoner kronor. God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat Som framgår ovan ska verksamheten enligt lag bedrivas så att intäkterna överstiger kostnaderna, det så kall ade balanskravet. Det krävs positiva resultat för att landstinget ska vara mindre känsligt för svängningar i konjunktur, klara framtida utbetalningar av pensioner och kunna finansiera investeringar med egna medel. Principen är att varje generation ska ansvara för sina egna kostnader. Enligt landstingsplanen för 2012 2015 innebär den ekonomiska målsättningen att landstinget ska ha ett positivt ekonomiskt resultat som uppgår till minst 1,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag för år 2012 respektive 2,0 procent vardera åren 2013 2015 investeringarna ska finansieras utan extern upplåning det totala pensionsåtagandet vid utgången av 2015 ska vara finansierat till minst 25 procent. Balanskravsresultat för landstinget 2013 framgår av tabell nedan. Utöver justering enligt kommunallagen har undantag gjorts för den finansiella kostnad som uppstått på grund av att kalkylräntan för beräkning av pensioner har sänkts. Enligt SKL bör det vara möjligt att inte räkna med den kostnaden i balanskravsavstämningen eftersom engångseffekten speglar ett mycket långsiktigt åtagande. Årets resultat, mnkr -215 - avgår realisationsvinst -5 - avgår orealiserad uppskrivning av värdepapper -23 - tillkommer orealiserad 48 nedskrivning av värdepapper - tillkommer finansiell kostnad pensioner 330 Balanskravsresultat, mnkr 135 De senaste fem åren har de årliga resultaten respektive balanskravsresultaten haft följande utveckling. År Årets resultat, mnkr Balanskravsresultat, mnkr 2009 4-113 2010 59 13 2011-186 37 2012 264 87 2013-215 135 Summa -155 159 Enligt lag ska negativa balanskravsresultat återställas inom en treårsperiod. I bokslutet 2012 återställdes 87 miljoner av tidigare ackumulerade underskott på 117 miljoner kronor. Det innebar att det för 2013 fanns ett kvarvarande återställningskrav på 30 miljoner kronor, vilket nu är reglerat. Bedömning av måluppfyllelse Landstinget klarar inte årets målsättning om ett positivt resultat som ska uppgå till minst 2 procent av skatter och generella statsbidrag, det vill säga 132 miljoner kronor. Landstinget klarar målsättningen att samtliga investeringar ska finansieras utan extern upplåning. Landstingets målsättning är att finansiera det totala pensionsåtagandet till minst 25 procent vid utgången av 2015. För 2013 finns det ingen specifik målangivelse. I jämförelse med 2012 är finansieringsgraden oförändrad, det vill säga 25 procent. 34

278 585 Årets investeringar Enligt fullmäktiges beslut ska investeringsvolymen i landstinget anpassas till en i fast pris oförändrad avskrivningskostnad. Mot den bakgrunden har landstingsstyrelsen i sin verksamhetsplan fastställt en investeringsbudget för 2013 på totalt 333 miljoner kronor inklusive ej nyttjat investeringsutrymme från 2012. Under året har investeringsutfallet uppgått till cirka 364 miljoner kronor med följande fördelning: Byggnader 182 Utrustning 164 Varav: Medicinteknik 132 It 6 Hjälpmedel 20 Övrigt 6 Immateriella tillgångar 18 Summa 364 Det i förhållande till budget högre investeringsutfallet beror i huvudsak på att byggnadsinvesteringar med investeringsbidrag gjorts under året, bland annat vad gäller Umeå Östra. Vidare har några byggnadsobjekt blivit dyrare än planerat och finansieringen av några objekt har tidigarelagts. Avskrivningskostnaderna har under året uppgått till totalt 306 miljoner kronor, vilket är cirka 7 miljoner kronor lägre än fastställd budgetram. Överskottet beror i huvudsak på att vissa objekt satts igång senare än planerat under året. Investeringar i byggnader I länet pågår en allmän upprustning av högspänningsställverk som fortsätter under 2014. I Skellefteå har ett utbyte av reservkraft gjorts. En omfattande upprustning av operationssalar på Nus pågår. C-op 1 plan 3 färdigställdes under sommaren. Evakueringsvåningen i byggnaderna 2 4 plan 10 samt byggnad 4 plan 9 har renoverats och anpassats till en administrativ del och en vårdavdelning för att kunna evakuera verksamheter vid ombyggnad och renovering. Lokalerna är färdigutrustade för att verksamheten ska kunna flytta över. Renovering av byggnad 7 är den största och mest omfattande som genomförts på senare tid. Lokaler för psykiatrin färdigställdes under 2013. Resterande delar färdigställs under våren 2014. Förstudie för en ny psykiatribyggnad presenterades under hösten för politik och ledning. Förslaget utvecklas med en systemhandling under 2014. Investering i utrustning Inom it-området byggdes de centrala servrarna ut och moderniserades under året och nätverksutrustning ersattes med modernare teknologi. Utbyggnad och ersättning av RadioLAN genomfördes också. Vidare uppgraderades produktionssystemet för CMTS och informatik, Maximo, och sattes i drift i juni. Samma system anpassas för beställning och lagerhållning av slutenvårdsläkemedel. Driftstart planeras till första kvartalet 2014. Till mikrobiologin har en ny analysutrustning, masspektrometern MaldiTof, anskaffats. Utrustningen medför att tiden kortas för typning och resistensbestämning vid odlingsfynd. För vissa patientgrupper med misstanke om svår infektion får man svar inom 4 8 timmar från provtagning. En utrustning för genetikanalyser anskaffades också under året. Inom bild- och funktionsmedicin har tre behandlingsrum ersatts med moderna och ändamålsenliga utrustningar. Mobila utrustningar för genomlysning har också moderniserats. Uppgradering till en modern anläggning för arbets- EKG har genomförts i hela länet. En första etapp för att ersätta avancerad ultraljudsutrustning har genomförts. Det är främst vid länets kliniskt fysiologiska laboratorier och iva-avdelningar som utbytet gjorts. Två ambulanser ersattes i länet under året. Den mycket omfattande ersättningen av patientövervakningssystem vid Nus har påbörjats. Under 2013 har Hjärtcentrum, Operationscentrum och Centrum för intensiv och postoperativ vård börjat använda sina utrustningar. I början av 2014 slutförs installationen vid Neurocentrum och på akutmottagningen. Mnkr 600 500 400 300 200 100 0 Mnkr 600 585 500 400 300 200 100 0 Investeringar 465 287 344 289 Avskrivningar 316 309 364 305 2009 2010 2011 2012 2013 Nettoinvesteringar i fastigheter inventarier totalt 465 344 316 364 2009 2010 2011 2012 2013 600 500 400 300 200 100 0 35

Förvaltningsberättelse: ekonomisk översikt Neurocentrum har i slutet av året tagit två operationsmikroskop samt två ultraljudsaspiratorer i drift. Kirurgcentrum började under slutet av året använda en operationsrobot för laparoskopisk kirurgi. Den kommer främst att användas inom allmänkirurgi och gynekologi. En modernisering och uppgradering av länets endoskopiska utrustning inleddes under året. En fortsatt modernisering planeras under 2014. Medelsförvaltning Landstingets finansiella tillgångar uppgick den 31 december 2013 till 2 893 miljoner kronor. Tillgångarna var placerade enligt följande, i miljoner kronor: Kassa/bank 174 Kortfristig placering 458 Långfristig placering 2 261 Summa 2 893 Vid årets början uppgick tillgångarna till 2 393 miljoner kronor vilket innebär att det bokförda värdet på landstingets finansiella tillgångar under året har ökat med 500 miljoner kronor. Landstingets likviditet inklusive kortfristiga placeringar uppgick den 31 december 2013 till 632 miljoner kronor. Av denna tillhör 36 miljoner kronor pensionsmedelsförvaltningen. Med beaktande av detta blir fördelningen av landstingets finansiella medel följande i miljoner kronor: Likvida medel inklusive kortfristiga 596 placeringar Pensionsmedel inklusive oplacerad likvid 2 297 Summa 2 893 Det bokförda värdet på pensionsmedelsförvaltningen har ökat under året med 331 miljoner kronor och de likvida medlen inklusive kortfristiga placeringar med 169 miljoner kronor. Ökningen av pensionsmedlen beror i huvudsak på att 300 miljoner kronor tillförts denna förvaltning efter beslut i fullmäktige. Ökningen av de likvida medlen inklusive kortfristiga placeringar beror främst på tillfälliga utbetalningar av försäkringspremier i slutet av året. Placeringar i egen förvaltning Landstingets likvida medel har under året förvaltats så att god betalningsberedskap upprätthållits. Avkastningen har överstigit affärsbankernas inlåningsränta. I slutet av året var huvuddelen av de likvida medlen placerade i specialinlåning. Under 2014 kommer styrelsen att lämna förslag om att överföra ytterligare medel till pensionsmedelsförvaltningen. Alternativt kan det bli aktuellt att med nuvarande likviditet försäkra bort en del av pensionsskulden. Pensionsmedelsförvaltning Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2013 att 300 miljoner kronor av landstingets likviditet successivt under året fick avsättas till kapital-/pensionsmedelsförvaltning i enlighet med då gällande policy för medelsförvaltningen i landstinget. Därefter beslutade fullmäktige i november om en reviderad förvaltningspolicy. Med beaktande av denna har de 300 miljonerna under december månad placerats genom köp av andelar i befintliga aktiefonder och av realränteobligationer och nominella obligationer. Avkastningen under 2013 på den totala pensionsmedelsförvaltningen har uppgått till 10,4 procent, vilket är 6,4 procentenheter bättre än avkastningskravet. I förhållande till fastställt jämförelseindex har avkastningen under 2013 varit cirka 1,3 procentenheter bättre. Samtliga placeringar ligger inom förvaltningspolicyns gränser sett till tillgångsslag, geografisk allokering och övriga krav, restriktioner och begränsningar. Detta framgår närmare i bilaga 7. Pensionsmedelsportföljens marknadsvärde var den 31 december 2509,9 miljoner kronor. Värdet har därmed ökat med cirka 510 miljoner kronor sedan årsskiftet. Förvaltningskostnaderna under året har uppgått till cirka 1,7 miljoner kronor. Kostnaden för rådgivning och rapportering har uppgått till cirka 0,5 miljoner kronor under året. Pensionsförpliktelser Enligt kommunallagen ska landstingets pensionsmedel användas eller placeras så att pensionsåtaganden ska Likvida medel, kort- och långfristiga placeringar 3 000 Mnkr 2 893 2 500 2 000 2 393 1 500 1 816 1 803 1 768 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 Finansiering av pensionsåtaganden pensionsmedel pensionsåtaganden finansiering i procent Mnkr Procent 9 000 35 8 000 30 7 000 6 000 25 5 000 20 4 000 15 3 000 2 000 10 1 000 5 0 0 2009 2010 2011 2012 2013 36

kunna infrias utan att verksamheten måste dras ner. Av sammanställningen nedan framgår att: landstingets samlade pensionsåtaganden uppgår till 8 945 miljoner kronor landstingets pensionsåtagande har finansierats med 2 297 miljoner kronor 6 648 miljoner kronor har använts som återlån för investeringar och löpande verksamhet den totala avkastningen på förvaltning av pensionsmedel för 2013 är 10,4 procent. 2013 2012 Avsättningar för pensioner 2 794 2 203 Ansvarsförbindelse 6 151 5 762 Summa förpliktelser 8 945 7 965 Finansiella placeringar (bokfört värde) 2 297 1 966 Återlån 6 648 5 999 Finansiella placeringar 2 510 2 000 (teoretiskt marknadsvärde) Avkastning på finansiella placeringar, % 10,4 11,6 Sammanställd redovisning Sammantaget redovisade koncernen ett negativt resultat med 215 miljoner kronor där Västerbottens läns landsting svarade för hela underskottet. Landstingets bidrag till Region Västerbotten uppgick till 143 miljoner kronor och bidraget till Länstrafiken och Norrtåg sammantaget till 105 miljoner kronor. Organisationsschema Västerbottens läns landsting Landstingskoncernen Region Västerbotten 50 % Almi Nord AB LäNet Västerbotten Data och Tele AB Uppdragsföretag Hälsogemenskapens hälsocentral Jörn Medicinkonsulten AB hälsocentral Lycksele Norrlandstingens regionförbund 25 % Stiftelsen Skellefteå museum 40 % Stiftelsen Skogsmuseet i Lycksele 49 % Länstrafiken i Västerbotten 100 % Norrlandsoperan AB 60 % Västerbottens museum 40 % Umeå Busstation AB Norrtåg AB Bothnia musik AB Citymottagningen hälsocentral Umeå Stiftelsen Västerbottens museum 40 % Västerbottensteatern AB 60 % Hälsocentralen Husläkarna Umeå Skellefteå museum AB 40 % Norrlandsklinikens hälsocentral Umeå Skogsmuseet i Lycksele AB 49 % Dragonens hälsocentral Umeå Privata vårdgivare med offentlig finansiering (ca 80 st) 37

Förvaltningsberättelse: ekonomisk översikt Intern kontroll Enligt landstingets reglemente för intern kontroll ska avrapportering ske i samband med årsredovisningens upprättande. Det sker inte i årsredovisningen utan som ett särskilt ärende. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Eventuella undantag anges under respektive rubrik. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras landstinget och om intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har tagits upp till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. De kortfristiga placeringarna har värderats post för post till det lägsta av det verkliga värdet och anskaffningsvärdet. Sammanställd redovisning I den landstingskommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där landstinget har minst 20 procents inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av organisationsschemat som tidigare redovisats. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när de förekommer, i not till respektive post i resultaträkningen och/ eller i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger fem miljoner kronor. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar som jämförelsestörande. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos vilket innebär 5 miljoner kronor lägre skatteintäkt. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserad på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas normalt i landstinget: 3, 5, 10, 30 respektive 50 år. Avskrivningsmetod Linjär avskrivning tillämpas, det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger ett prisbasbelopp, 44 500 kronor för 2013. Gränsen gäller även för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Finansiella tillgångar Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i fullmäktiges reglemente LF 252, 2013. Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Investeringsbidrag tas upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse Övriga intäkter Investeringsbidrag tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. 38

RESULtat- och balansräkningar RESULtaträKning (Mnkr) Koncernen Koncernen Landstinget Landstinget Landstinget 2013 2012 2013 2012 Budgetavvikelse Verksamhetens intäkter (Not 1) 2 758 2 621 2 550 2 419 52 Verksamhetens kostnader (Not 2) -8 930-8 744-8 730-8 544-87 Avskrivningar (Not 3) -312-313 -305-309 7 Verksamhetens nettokostnader -6 484-6 436-6 485-6 434-28 Skatteintäkter (Not 4) 4 885 4 848 4 885 4 848-9 Generella statsbidrag (Not 5) 1 735 1 723 1 735 1 723-18 Finansiella intäkter (Not 6) 108 369 107 368 87 Finansiella kostnader (Not 7) -459-241 -457-241 -365 Resultat före extraordinära poster -215 263-215 264-332 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 Bokslutsdispositioner 0 0 0 0 Skattekostnader 0 0 0 0 Årets resultat -215 263-215 264-332 KassafLödesrapport (mnkr) Koncernen Koncernen Landstinget Landstinget 2013 2012 2013 2012 LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat -215 263-215 264 Justering för ej likvidpåverkande poster (Not 1) 904 596 895 591 Medel från löpande verksamhet före 689 859 680 855 förändring av rörelsekapital Förändring kortfristiga fordringar 144 26 119-22 Förändring förråd -4-1 -3-1 Förändring korta skulder 14 23 64 62 Kassaflöde löpande verksamhet 843 907 860 894 INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar (Not 2) -370-327 -364-316 Försäljning av anläggningstillgångar (Not 3) 1 0 1 0 Kassaflöde investeringsverksamhet -369-327 -363-316 FINANSIERINGSVERKSAMHET Förändring långfristiga skulder (Not 4) 3 60 3 47 Kassaflöde finansieringsverksamhet 3 60 3 47 Årets kassaflöde 477 640 500 625 Likvida medel vid årets början 2 473 1833 2 393 1 768 Likvida medel vid årets slut 2 950 2 473 2 893 2 393 39

RESULtat- och balansräkningar BALansräKning, (Mnkr) Koncernen Koncernen Landstinget Landstinget 2013 2012 2013 2012 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella tillgångar (Not 1) 47 37 47 37 Mark, byggnader, tekniska anläggningar (Not 2) 1855 1815 1 849 1 813 Maskiner och inventarier (Not 3) 624 617 605 593 Finansiella anläggningstillgångar (Not 4) 4 3 2 1 Summa anläggningstillgångar 2 530 2 472 2 503 2 444 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd (Not 5) 23 19 22 19 Kortfristiga fordringar (Not 6) 711 856 678 797 Kortfristiga placeringar (Not 7) 2 741 2 343 2 719 2 325 Kassa och bank (Not 8) 209 129 174 68 Summa omsättningstillgångar 3 684 3 347 3 593 3 209 SUMMA TILLGÅNGAR 6 214 5 819 6 096 5 653 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital (Not 9) - ingående eget kapital 1 765 1 523 1 762 1 498 - direktbokning mot eget kapital 20 - resultatutjämningsfond 1 - årets resultat -215 263-215 264 Summa eget kapital 1 571 1 786 1 547 1 762 Avsättningar Avsättningar för pensioner (Not 10) 2 801 2 204 2 794 2 203 Övriga avsättningar 0 0 0 0 Summa avsättningar 2 801 2 204 2 794 2 203 Skulder Långfristiga skulder (Not 11) 278 277 267 264 Kortfristiga skulder (Not 12) 1 568 1 552 1 488 1 424 Summa skulder 1 846 1 829 1 755 1 688 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 218 5 819 6 096 5 653 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och jämförliga säkerheter 0 0 0 0 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna (Not 13) 6 151 5 762 6 151 5 762 Övriga ansvarsförbindelser (Not 14) 123 148 151 148 Fem år i sammandrag Allmänt 2013 2012 2011 2010 2009 Folkmängd 261 112 260 217 259 667 259 286 258 548 Utdebitering, kr 10,30 10,50 10,50 10,50 10,50 Personal Lönekostnader, mnkr 3 594 3 489 3 403 3 313 3 234 Sociala avgifter, mnkr 1 224 1 066 1 039 1 027 1 119 Pensionskostnader, mnkr 1 115 751 884 569 581 Antal anställda 9 766 9 753 9 798 9 753 9 857 Ekonomi Årets resultat, mnkr -215 264-186 59 4 Volymförändring % 0,8 2,3-1,0 1,3 1,0 Nettokostnadsutveckling % 0,8 1,9 1,0 3,0 2,7 Investeringar Investeringar, mnkr 364 316 344 465 585 Tillgångar, avsättningar och skulder Finansiella anläggningstillgångar, mnkr 2 1 4 12 13 Kortfristiga placeringar, mnkr 2 719 2 325 1 667 1 767 1 822 Postgiro, bank, kassa, mnkr 174 68 101 36 0 Pensionsavsättning, mnkr 2 794 2 203 1 925 1 479 1 316 Ansvarsförbindelse, mnkr 6 151 5 762 5 721 5 191 5 303 Eget kapital, mnkr 1 547 1 762 1 498 1 732 1 683 Finansiella nyckeltal Kassalikviditet % 2,40 2,24 1,87 1,63 1,57 Soliditet % 25,3 31,2 30,0 35,3 35,3 Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse % -75,5-70,8-84,4-70,5-76,0 Verksamhetens nettokostnader i förhållande till 98,0 97,9 98,0 100,0 101,3 skatteintäkter och generella statsbidrag 40

NOTER till resultaträkningen (Mnkr) Koncern Koncern Landsting Landsting Not 1 Verksamhetens intäkter 2013 2012 2013 2012 Patientintäkter 266 249 266 249 Försäljning, hälso- och sjukvård 1 069 944 1 069 944 Försäljning, tandvård 68 64 68 64 Försäljning, medicinska tjänster 210 207 210 207 Försäljning, andra tjänster 167 163 167 163 Försäljning, material och varor 111 91 111 91 Erhållna bidrag 485 541 470 506 Övriga intäkter 382 362 189 195 Summa verksamhetens intäkter 2 758 2 621 2 550 2 419 Jämförelsestörande poster Hemsjukvården är skatteväxlad fr.o.m. januari 2013. Kostnaden för verksamheten har dock legat kvar i landstingets regi t.o.m. sista augusti 2013. Kommunerna har därför återbetalt skatteväxlingen för samma period 77 0 77 0 Återbetalning gruppförsäkringspremier AGS-KL för åren 2007 och 2008 121 121 Återbetalning gruppförsäkringspremier AGS-KL för åren 2005 och 2006 115 115 Not 2 Verksamhetens kostnader 2013 2012 2013 2012 Personalkostnader 3 726 3 614 3 662 3 552 Sociala avgifter 1 104 1 085 1 084 1 066 Pensionskostnader 724 658 717 651 Läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material 1 241 1 270 1 241 1 270 Ersättning privata hälsovalsenheter 153 148 153 148 Köpt hälso- och sjukvård 239 209 239 209 Verksamhetsanknutna tjänster (lab, röntgen m.m.) 255 224 255 224 Trafikeringskostnader 0 0 Lämnade bidrag, varav bidrag till 30 330 278 300 - Region Västerbotten 0 0 143 144 - Länstrafiken och Norrtåg 0 0 105 122 Lokal- och fastighetskostnader samt media 296 310 296 310 Övriga kostnader 1 162 896 805 814 Summa kostnader 8 930 8 744 8 730 8 544 Leasing Operationell och finansiell leasing under året 10 11 10 11 Åtagande betalningar kommande 12 månader 9 9 9 9 Åtagande betalningar kommande 12 60 månader 14 19 14 19 Åtagande mer än 60 månader 2 5 2 5 Not 3 Avskrivningar Immateriella tillgångar 7 6 7 6 Inventarier, fordon 159 159 152 155 Fastigheter, markanläggningar 146 140 146 140 Utrangeringar, nedskrivningar 0 8 0 8 Summa avskrivningar 312 313 305 309 Not 4 Skatteintäkter Landstingsskatt 4 885 4 848 4 885 4 848 Summa skatteintäkter 4 885 4 848 4 885 4 848 Specifikation av skatteintäkterna Preliminära utbetalningar 4 911 4 773 4 911 4 773 Justeringspost slutavräkning tidigare år 4 70 4 70 Prognos slutavräkning innevarande år -30 5-30 5 Not 5 Generella statsbidrag Strukturbidrag 116 116 116 116 Kostnadsutjämningsbidrag 217 207 217 207 Inkomstutjämning 877 850 877 850 Statsbidrag läkemedelsförmånen 580 584 580 584 Regleringsbidrag 0 0 0 0 Regleringsavgift -62-51 -62-51 Statsbidrag för minskad sjukfrånvaro 7 17 7 17 Summa generella statsbidrag 1 735 1 723 1 735 1 723 Not 6 Finansiella intäkter Räntor likvida medel, kundfordringar 9 10 8 10 Ränteintäkter obligationer, värdepapper 30 32 30 31 Återföring av tidigare nedskrivning, finansiella tillgångar 23 245 23 245 Utdelning 34 26 34 26 Vinst vid avyttring, värdepapper 12 56 12 56 Summa finansiella intäkter 108 369 107 368 Koncern Koncern Landsting Landsting Not 7 Finansiella kostnader 2013 2012 2013 2012 Räntekostnad 2 0 0 Räntedel i årets pensionskostnad 320 80 320 80 Löneskattskostnad i årets räntedel 78 20 78 20 Räntekostnad revers LÖF 3 5 3 5 Ej realiserad nedskrivning finansiella tillgångar 48 72 48 72 Nedskrivning aktier pga. överlåtelse av Länstrafiken till Region Västerbotten 0 3 0 3 Förlust vid avyttring, värdepapper 3 59 3 59 Övriga finansiella kostnader 5 2 5 2 Summa finansiella kostnader 459 241 457 241 Jämförelsestörande poster Sänkt diskonteringsränta vid beräkning av pensioner 330 0 330 0 Nedskrivning aktier Länstrafiken 0 3 0 3 Balanskravsresultat Årets resultat enligt resultaträkningen - - -215 264 - avgår realisationsvinster - - -5-5 - avgår orealiserad uppskrivning, finansiella tillgångar - - -23-244 + tillkommer orealiserad nedskrivning, finansiella tillgångar - - 48 72 + tillkommer finansiell kostnad pga. ny kalkylränta pensioner - - 330 0 Justerat resultat 135 87 NOTER till kassaflödesrapport (Mnkr) Koncern Koncern Landsting Landsting 2013 2012 2013 2012 Not 1 Justering för ej likvidpåverkande poster Av-/nedskrivningar och utrangeringar 312 313 305 309 Reavinster -5 0-5 0 Förändring långfristiga skulder (reavinst by 11) 4 5 4 5 Årets förändring avsättning pensioner 593 278 591 277 Övrigt 0 0 0 0 Summa ej likviditetspåverkande 904 596 895 591 Not 2 Investeringar Immateriella tillgångar 18 8 18 8 Fastigheter 176 134 176 134 Markanläggningar 6 29 6 29 Medicinteknisk utrustning 132 97 132 97 Hjälpmedel 20 22 20 22 It-utrustning 6 13 6 13 Maskiner/inventarier 8 20 2 9 Fordon 3 3 3 3 Konst 1 1 1 1 Summa investeringar 370 327 364 316 Not 3 Försäljning av anläggningstillgångar Maskiner/inventarier 0 0 0 0 Byggnader 1 0 1 0 Summa försäljningar 1 0 1 0 Not 4 Förändring långfristiga skulder Investeringsbidrag 7 52 7 52 Nyupplåning 0 13 0 0 Resultatförd årlig reavinst by 11-4 -5-4 -5 Summa förändring långfristiga skulder 3 60 3 47 41

RESULtat- och balansräkningar NOTER till balansräkningen (Mnkr) Koncern Koncern Landsting Landsting 2013 2012 2013 2012 Not 1 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde 52 44 52 44 Årets investeringsutgifter 17 8 17 8 Summa anskaffningsvärde 69 52 69 52 Avskrivningar Ingående avskrivningar -15-8 -15-8 Årets avskrivningar -7-7 -7-7 Summa avskrivningar -22-15 -22-15 Avskrivningstid är normalt 5 år förutom för EPOK och Maximo 7 där avskrivningstiderna är 7 år. Summa redovisat värde vid årets slut 47 37 47 37 Not 2 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 4 229 4 077 4 218 4 070 Anskaffningsvärde mark 6 6 6 6 Årets investeringsutgifter 182 163 182 163 Försäljning/utrangeringar 0-15 0-15 Summa anskaffningsvärde 4 417 4 231 4 406 4 224 Avskrivningar Ingående avskrivningar -2 416-2 279-2 411-2 279 Årets avskrivningar -146-144 -146-139 Försäljningar/utrangeringar 0 7 0 7 Summa avskrivningar -2 562-2 416-2 557-2 411 Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Summa redovisat värde vid årets slut 1 855 1 815 1 849 1 813 Not 3 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 2 283 2 118 2 232 2 087 Årets investeringsutgifter 172 156 164 145 Försäljning/utrangeringar -22 0-22 0 Summa anskaffningsvärde 2 433 2 274 2 374 2 232 Avskrivningar Ingående avskrivningar -1 657-1 498-1 639-1 484 Årets avskrivningar -152-159 -152-155 Förändrad redovisningsprincip sängar och infusionspumpar 0 0 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 22 0 Summa avskrivningar -1 809-1 657-1 769-1 639 Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Summa redovisat värde vid årets slut 624 617 605 593 Not 4 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar (utlämnade lån) 2 3 1 1 Värdepapper m.m. 1 0 0 0 Bostadsrätter 1 0 1 0 Summa redovisat värde vid årets slut 4 3 2 1 Not 5 Förråd Hjälpmedelsförråd, övrigt 1-1 0-1 Förråd, bränsle 1 1 1 1 Förråd, implantat 21 19 21 19 Summa redovisat värde vid årets slut 23 19 22 19 Not 6 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 275 279 267 259 Osäkra fordringar 0-2 0-2 Statsbidragsfordringar m.m. 0 2 0 2 Fordran slutavräkning landstingsskatt 74 180 74 180 Förutbetalda kostnader/ upplupna intäkter 327 345 302 306 Mervärdesskatt 35 52 35 52 Summa redovisat värde vid årets slut 711 856 678 797 Not 7 Kortfristiga placeringar Obligationer 483 440 483 440 Aktier 981 965 981 965 Realränteobligationer 760 385 760 385 Alternativa placeringar 72 72 72 72 Övriga kortfristiga placeringar 480 491 458 473 Värdereglering -35-10 -35-10 Summa redovisat värde vid årets slut 2 741 2 343 2 719 2 325 Not 8 Postgiro, bank, handkassor Bank 209 129 174 68 Handkassor, plusgiro 0 0 0 0 Summa redovisat värde vid årets slut 209 129 174 68 Landstinget har en checkkredit på 100 miljoner kronor som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället. Koncern Koncern Landsting Landsting 2013 2012 2013 2012 Not 9 Eget kapital Ingående eget kapital 1 765 1 756 1 762 1 498 Resultatutjämningsfond 1 0 0 0 Direktbokning mot eget kapital 20 0 0 0 Årets resultat -215 263-215 264 Summa redovisat värde vid årets slut 1 571 2 019 1 547 1 762 Not 10 Avsättning pensionsförpliktelser Ingående avsättning 2 197 1 925 2 188 1 925 Ingående avsättning avtalspensioner 2013 och 2014 15 0 15 0 Varav löneskatt 427 376 427 376 Nya förpliktelser under året 513 241 511 240 Varav - Nyintjänad pension 184 156 184 156 - Ränte- och basbeloppsuppräkning 52 81 52 81 - Ändring pga. ny kalkylränta 266 0 266 0 - Pension till efterlevande 5 2 5 2 - Övrig post 4 0 4 0 Årets utbetalningar -39-37 -39-37 Arbetstagare som pensionerats 12 9 12 9 Avtalspensioner 2013 0 15 0 11 Avtalspensioner 2014 4 4 4 4 Förändring löneskatt 118 51 118 51 Summa redovisat värde vid årets slut 2 801 2 204 2 794 2 203 Aktualiseringsgrad i procent 96,0 96,0 96,0 96,0 Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper Not 11 Långfristiga skulder Reversskuld LÖF 167 167 167 167 Investeringsbidrag 96 88 96 88 Långfristiga skulder 11 0 0 0 Övriga långfristiga skulder (reavinst by 11) 4 9 4 9 Summa redovisat värde vid årets slut 278 264 267 264 Investeringsbidragen periodiceras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Not 12 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 247 244 226 244 Innestående övertid 37 34 37 34 Innestående jour 91 91 91 94 Semesterlöneskuld 397 368 397 382 Upplupen arbetsgivaravgift 92 86 92 92 Prognos avräkning skatter 30 0 30 0 Upplupen individuell del pensioner 169 159 169 163 Preliminärskatt 92 85 92 94 Upplupna. kostnader m.m. 413 461 354 321 Summa redovisat värde vid årets slut 1 568 1 528 1 488 1 424 Not 13 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse 4 637 4 604 4 637 4 604 Ränteuppräkning 46 57 46 57 Basbeloppsuppräkning 101 170 101 170 Ändring pga. ny kalkylränta 389 0 389 0 Övrig post -36-21 -36-21 Utbetalningar -183-169 -183-169 Aktualisering -4-4 -4-4 Summa pensionsförpliktelser 4 950 4 637 4 950 4 637 Särskild löneskatt 1 201 1 125 1 201 1 125 Utgående ansvarsförbindelse 6 151 5 762 6 151 5 762 Ansvarsförbindelse för förtroendevalda Antal visstidförordnanden, politiker 7 Ingående ansvarsförbindelse 21 12 21 12 Årets förändring 7 9 7 9 Särskild löneskatt 7 5 7 5 Utgående ansvarsförbindelse 35 26 35 26 Not 14 Borgensåtaganden Länstrafiken i Västerbotten AB 0 15 25 25 Västerbottensmuseum AB 0 1 1 1 Västerbottensmusiken AB 0 2 1 2 Norrbotniabanan AB 0 1 1 1 *Transitio, garantibelopp (enskilt efter regress) 123 119 123 119 Summa redovisat värde vid årets slut 123 138 151 148 Proprieborgen Transitio (solidarisk) *Borgensåtagande som innebär att fordringsägaren omedelbart kan kräva vem han vill av borgensmännen eller låntagaren så snart någon betalning uteblivit. Västerbottens läns landsting har som ett av 19 landsting undertecknat dessa borgensförbindelser. Bedömt utestående värde borgensförbindelser 3 257 3 326 3 257 3 326 42

Bilaga 1 Måluppfyllelse för landstingsstyrelsen I bilaga 1 redovisas landstingsstyrelsens måluppfyllelse för målvärden/uppföljningsindikatorer i styrelsens verksamhetsplan 2013. Färgerna för måluppfyllelsen är tänkta att ge läsaren en snabb, enkel och pedagogisk överblick. Grönt anger att målvärdet uppfylls eller uppfylls till största delen, gult anger att det är en bit kvar men att arbetet pågår i positiv riktning medan rött pekar på en större avvikelse från målvärdet och att kraftiga förbättringar krävs. De vita rutorna är redovisning där exakta målvärden saknas. Färgmarkeringar Målvärdet uppfylls eller uppfylls till största delen. En bit kvar till målvärdet men arbetet pågår i positiv riktning. Större avvikelse från målvärdet. Kraftiga förbättringar krävs. I vita rutor saknas exakta målvärden. n Mål: Bättre och jämlik hälsa Landstingsstyrelsens måluppfyllelse av målvärden/uppföljningsindikatorer Mål 2015 Målvärden/uppföljningsindikatorer 2013 Förbättra värdena för hälsoindikatorerna enligt mätetal för visionen, särskilt beträffande tandhälsa och kroppslig ohälsa. Måluppfyllelse per den 31 december 2013 Måluppfyllelse delvis Förverkliga landstingets vision: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Måluppfyllelse mot rikets genomsnitt: Tandhälsa: kvinnor 97 %, män 94 %. Kroppslig hälsa: kvinnor 97 %, män 93 % Måluppfyllelse mot bästa landsting för varje indikator: Tandhälsa: kvinnor 70 %, män 67 % Kroppslig hälsa: kvinnor 94 %, män 91 %. Måluppfyllelse alla indikatorer mot rikets genomsnitt: 99 %. Måluppfyllelse alla indikatorer mot bästa landsting i varje indikator: 91 %. Tandhälsa: långsam förbättring mot övriga landsting som legat bättre till sedan tidigare. Kroppslig hälsa: subjektiv skattning av hälsan är generellt lägre i norra Sverige. Mäts bara vart fjärde år. Måluppfyllelsen går inte att bedöma. Data tas fram 2014/2015. Förverkliga ambitionen att Västerbottens läns landsting ska bli Sveriges mest jämlika och jämställda landsting 1. Självskattad hälsa i gruppen med kort respektive lång utbildning ska vara jämlik. 2. Skapa förutsättningar för samverkan med kommuner och andra samhällsaktörer kring det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. 3. Jämställdhet ska vara ett integrerat perspektiv i landstingets system för styrning och ledning. 4. Aktiviteterna i den strategiska handlingsplanen är genomförda. 5. Säkra en jämställd sjukskrivningsprocess i landstinget utifrån nationella mål. Målvärdet uppfylls. VLL deltar i alla kommunala hälsoråd, sitter i samverkansgrupper inom skol- och socialtjänstområdet och har genomgående dialog kring frågor som rör hälsofrämjande och förebyggande arbete. Målvärdet uppfylls delvis. Checklista med utvärderingsmall har utarbetats som stöd för genomförandet. LTS har antagit en reviderad strategisk plan till följd av att landstinget undertecknat CEMR-deklarationen. Målvärdet uppfylls delvis. Strategiskt arbete pågår enligt plan. Det praktiska arbetet i verksamheten sker i huvudsak via Försäkringsmedicin. Målvärdet uppfylls. Åtgärder enligt handlingsplanen i villkor 1, en jämställd sjukskrivningsprocess, i statsmakternas s.k. Sjukskrivningsmiljard har genomförts enligt plan. Redovisningen av genomförda aktiviteter har godkänts av Försäkringskassan. Målvärdet uppfylls. Antalet besök till personal med beteendevetenskaplig kompetens för åldersgruppen 0 19 år har ökat under 2013 med 10 procentenheter. delvis delvis Primärvården fungerar som första linjens vård av barn och unga med psykisk ohälsa Utvecklad vård i glesbygd Uppföljning av uppdraget till primärvården. 1. Ökad samverkan mellan primärvård, sjukstugor, glesbygdssjukhus och Lycksele lasarett. Målvärdet uppfylls. Glesbygdssjukvården har strukturerats och glesbygdsmedicinska centrum har bildats i Storuman och Vilhelmina med utökat regionalt ansvar. Länken till Lycksele lasarett har förtydligats och breddats. Målvärdet uppfylls delvis. Samarbetet med länets kommuner har strukturerats och fördjupats. Regelbundna interaktioner även utanför uppdraget för Region Västerbotten har etablerats bland politiker och tjänstemän. Målvärdet uppfylls. Nyttjandet av distansöverbryggande teknik vidare utvecklas och stärker både länets och regionens sjukvård och specialistkompetens. 2. Ökad samverkan med kommunerna. delvis 3. Följa upp forskning och utveckla nyttjandet av distansöverbryggande teknik. 43

Bilaga 1 n Mål: God vård Landstingsstyrelsens måluppfyllelse av målvärden/uppföljningsindikatorer Mål 2015 Målvärden/uppföljningsindikatorer 2013 Måluppfyllelse per den 31 december 2013 Måluppfyllelse Västerbottens it-baserade invånartjänster ska utvecklas och landstinget ska ligga i framkant. 1. Antal användare av webbtjänsten Mina vårdkontakter ska öka. 2. Fortsatt utveckling av webbtjänsten 1177.se/Vasterbotten. Målvärdet uppfylls. Antalet användare har ökat med 12 000 jämfört med 2012. 20 % av västerbottningarna har använt tjänsten minst en gång. Målvärdet uppfylls. Webbplatsen utvecklas enligt årlig förvaltningsplan. Över 100 000 besök/månad innebär en ökning med nästan 50 % jämfört med föregående år. Fortsatt utveckling av landstingets journalsystem SYSteamCross. 1. Införa nästa generations journalsystem i syfte att utveckla vårdens dokumentation, stärka vårdens processer och förbättra kvalitet och patientsäkerhet. Målvärdet uppfylls delvis. Arbetet med att testa och kvalitetssäkra NCS Cross 5.1, den nya grundplattformen, har tagit långt mer tid än planerat under 2013. Orsaken är omfattande kvalitetsbrister i funktioner och prestanda från leverantören. delvis Undvikbara vårdskador ska inte förekomma. 1. Alla basenheter med koppling till vården har en handlingsplan för kvalitet och patientsäkerhet som efterlevs. Målvärdet uppfylls. Samtliga basenheter har en handlingsplan och en patientsäkerhetsberättelse. 2. Minska andelen vårdskador med 30 % under 2012 2013. Målvärdet uppfylls inte. 8,7 % av de inneliggande patienterna drabbades av vårdrelaterad infektion 2013 (2011: 9,1 %), en minskning med 4,4 % eller 4 procentenheter. inte Nationell vårdgaranti för primärvården: 100 % får kontakt med hälsocentralen samma dag och 100 % får läkarbesök inom 7 dagar. Primärvården uppfyller nationell vårdgaranti till 100 %. Målvärdet uppfylls inte. Andel samtal som besvarades samma dag 2013: 82 % av totala antalet inkomna registrerade samtal Andel läkarbesök inom 7 dagar i den nationella uppföljningen 2013: mars 92 % och oktober 89 %. inte n Mål: Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare Landstingsstyrelsens måluppfyllelse av målvärden/uppföljningsindikatorer Mål 2015 Målvärden/uppföljningsindikatorer 2013 Måluppfyllelse per den 31 december 2013 Måluppfyllelse Alla medarbetares kompetens tas tillvara för att utveckla verksamheten. 1. Alla enheter ska beskriva ett förbättrings- och flödesarbete. 2. Utveckla ledarskap som främjar förbättringsarbete. Målvärdet uppfylls. Målvärdet uppfylls. Ingår i alla landstingets ledarskapsutbildningar. HR och Memeologen samplanerar utvecklingsprogram för verksamhetschefer. 3. Individuella kompetensutvecklingsplaner upprättade för 50 % av medarbetarna. Målvärdet uppfylls delvis. Medarbetarundersökningen 2012 visar att 58 % av de svarande får den kompetensutveckling de anser sig behöva. delvis Västerbottens läns landsting är en attraktiv arbetsgivare som har den personal och kompetens som behövs. 1. Strategiskt kompetens- och rekryteringsarbete. 2. Det ska finnas minst 20 certifierade hälsofrämjande arbetsplatser. Målvärdet uppfylls delvis. Under 2013 har det varit svårt att rekrytera specialistkompetenser i framför allt läkar- och sjuksköterskegrupperna. Detsamma gäller grundutbildade sjuksköterskor. Landstinget har lanserat en webbaserad introduktionsutbildning. Målvärdet uppfylls delvis. Det finns 17 certifierade hälsofrämjande arbetsplatser i landstinget. delvis delvis 3. Skapa förutsättningar för att fler ska få heltidsanställning. Följa upp antalet nyanställningar med heltid. Målvärdet uppfylls. Mellan 2011 och 2013 har andelen heltider ökat från 80,9 % 2011 (män 89,7 %, kvinnor 78,3 %) till ca 82,6 % år 2013 (män 89,8 %, kvinnor 80,5 %). 2010 2013 har andelen heltider bland nyanställda (på helårsbasis) ökat från drygt 82 % 2010 till knappt 84 % år 2013. 4. Vårdens medarbetarroller ska utvecklas. Målvärdet uppfylls. Kontinuerligt arbete pågår för att utveckla alla medarbetare. Masterutbildningar för sjuksköterskor inom psykiatri och glesbygdsmedicin har genomförts för att medarbetare ska kunna överta andra yrkesgruppers uppgifter. 44

n Mål: God hushållning Landstingsstyrelsens måluppfyllelse av målvärden/uppföljningsindikatorer Mål 2015 Målvärden/uppföljningsindikatorer 2013 1. Kostnaderna för sjukhusvård ska minska enligt givna budgetdirektiv för 2013, vilket motsvarar x mnkr. Måluppfyllelse per den 31 dec 2013 Måluppfyllelse delvis Genom effektiviseringar av vårdens struktur och processer ska hälso- och sjukvården ha en god kvalitet, finnas nära medborgarna och bedrivas inom ramen för en god ekonomisk hushållning. 2. Genomföra beslutade kostnadsminskande åtgärder enligt Projekt balans. 3. Genomföra övriga satsningar och omstruktureringar enligt Projekt balans. Målvärdet uppfylls delvis. x mnkr står för de samlade åtgärdsplanerna och motsvarar 38 mnkr. Måluppfyllelsen är 71 %. Målvärdet uppfylls delvis. Måluppfyllelsen för de totala åtgärdsplanerna är 71 %. Målvärdet uppfylls. Satsningar och omstruktureringar enligt fullmäktiges plan för 2013 (2013 2015) är genomförda i sin helhet. delvis Utveckla arbetet med öppna prioriteringar. 1. Beslutade prioriteringar för 2012 har genomförts med full ekonomisk effekt. 2. Arbetet med prioriteringar ska vara transparent och en integrerad del i verksamheternas planeringsarbete. Målvärdet uppfylls inte. Vissa prioriteringar kunde genomföras men med begränsat ekonomiskt resultat. Målvärdet uppfylls. Har varit en del av basenheternas årliga verksamhetsplanering. Utvecklingsarbete pågår för att finna former på övergripande nivå. inte Antalet och kostnaderna för sjukresor ska minska. 1. Antalet besök per patient på sjukhus minskar genom bättre samordning. Målvärdet uppfylls inte*. Antalet besök per patient: 2013: 4,44, 2012: 4,42. I princip oförändrat. *Resorna har minskat med 6,5 % och kostnaderna har minskat med 6,1 % 2013 jämfört med 2012. inte n Mål: Miljö, hållbar tillväxt och regional kraftsamling Landstingsstyrelsens måluppfyllelse av målvärden/uppföljningsindikatorer Delmål 2015 Målvärden/uppföljningsindikatorer 2013 Måluppfyllelse per den 31 december 2013 Måluppfyllelse Ha en kollektivtrafik med hög trafiksäkerhet och god tillgänglighet för resenärerna i länet. 1. Införa ledsagning på viktiga mål- och bytespunkter med speciell prioritet åt punkter som stimulerar ett kollektivt resande till/ från vården med kollektivtrafik som beställs av landstinget. 1. Skapa förutsättningar för genomförande av mål i landstingets miljöpolitiska program och handlingsplan med mål och aktiviteter. 1. Utarbeta en fastighetsplan för planperioden. Målvärdet uppfylls delvis. Beslut om inrättande av ledsagning inom kollektivtrafiken vid Norrlands universitetssjukhus fattat av landstingsstyrelsen i oktober. Ledsagningsfunktionen inrättas under första delen av 2014. delvis Landstingets klimatarbete bidrar till bättre hälsa enligt visionen. Målvärdet uppfylls delvis. Aktiviteter pågår på alla sex fokusområden i det miljöpolitiska programmet. Under 2013 har landstingsstyrelsen beslutat att flytta målår från 2014 till 2015 och avsatt 1 mnkr i budget för 2014 för att förstärka genomförandet. Målvärdet uppfylls. Ny fastighetsplan finns för beslut i landstingsfullmäktige i februari. delvis Fastigheter och energi: Landstingets energianvändning ska minska och andelen förnyelsebar energi ska öka. 2. Uppdatera fastighetsplanen årligen inklusive plan för lokalavveckling. 3. Utifrån landstingets miljöpolitiska program minska energianvändningen och öka andelen förnyelsebar energi. 4. Genomföra och följa upp energieffektiviserande investeringar (LEIF). Målvärdet uppfylls. Arbetet med fastighetsplan löper bra. En lokalförsörjningsgrupp är bildad och har tagit fram ett utkast. Landstingsstyrelsen har tagit beslut om investeringsplan. Målvärdet uppfylls delvis. Insatser pågår för att minska energianvändningen i landstingets lokaler. En energiledningsgrupp har bildats i landstinget. delvis Målvärdet uppfylls delvis. Planerade och genomförda åtgärder för 2013 uppgår i december till omkring 8 mnkr. Ekonomisk och energimässig slutredovisning med utfall för genomförda åtgärder genomförs kvartal 1 2014. Planerade större åtgärder för 2014 2016 redovisas i ordinarie investeringsplan. Landstinget avvaktar regeringens beslut om förutsättningar för framtida regionbildningar. delvis Regionbildning i Norrland 1. Tillsammans med Region Västerbotten verka för en regionbildning i Norrland. 1. Ta fram rutiner för uppföljning av överförd verksamhet till Region Västerbotten som säkerställer styrelsens uppsiktsplikt. Utveckla och öka den regionala tillväxten. Målvärdet uppfylls delvis. Landstingsstyrelsens arbetsutskott har beslutat om regelbundna träffar med regionförbundet och övriga nämnder. delvis 45

Bilaga 1 n Mål: Medborgarinflytande Landstingsstyrelsens måluppfyllelse av målvärden/uppföljningsindikatorer Mål 2015 Målvärden/uppföljningsindikatorer 2013 Måluppfyllelse per den 31 december 2013 Måluppfyllelse Ha en god dialog med intresseorganisationer på länsnivå. Medborgarna ska ha stort förtroende för hälso- och sjukvården. 1. Möten mellan berörda nämnder och styrelsen sker enligt beslutat reglemente och arbetsordning. 1. Västerbottens resultat i enkäten Vårdbarometern ska förbättras och ligga över riksgenomsnittet. 2. Västerbottens resultat i nationella patientenkäten ska förbättras med 5 % vad gäller indikatorerna patientmedverkan, information och helhetsintryck av vården. Målvärdet uppfylls. Möten mellan berörda nämnder och styrelsen sker enligt beslutat reglemente och arbetsordning. Målvärdet uppfylls delvis i Vårdbarometern 2013. Riket inom parentes. God tillgång till vård: 77 % (58 %). Stort förtroende för primärvård: 60 % (63 %). Stort förtroende för sjukhusvård: 75 % (69 %). Målvärdet uppfylls. 2013 genomfördes mätning med Nationell patientenkät endast inom Barn- och ungdomscentrum Västerbotten. Inom sluten vård har resultatet förbättrats med 5 % i genomsnitt för respektive indikator. delvis Bilaga 2 Visionsindikatorer för 2013 Diagrammen visar alla visionsindikatorer för 2013 i procent av måluppfyllelse. Målet bäst värde visar i vad mån Västerbotten når upp till det bästa värde som något landsting redovisar. För varje indikator väljs det landsting som har bäst värde i landet (ljusare grönt). Måluppfyllelse till 100 procent innebär att det färgade området når ut helt till kanten på cirkeln. VISIONSINDIKATORER KVINNOR VISIONSINDIKATORER MÄN Indikatorer på hälsofrämjande sjukvård, (HFS-indikatorer) MPR-vaccinering, (mässling/polio/ röda hund) Amning i 4 månader, helt Medellivslängd 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Förebyggbar dödlighet Behandlingsbar dödlighet Tandstatus, 19-åringar Indikatorer på hälsofrämjande sjukvård (HFS-indikatorer) MPR-vaccinering (mässling/polio/ röda hund) Medellivslängd 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Förebyggbar dödlighet Behandlingsbar dödlighet Alkoholrisk Självskattad hälsa Alkoholrisk Tandstatus, 19-åringar Rökande gravida Psykisk hälsa Kroppslig hälsa Psykisk hälsa Kroppslig hälsa Självskattad hälsa 46

Bilaga 3 Redovisning av sjukfrånvaro 1. Enligt lag om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro* är arbetsgivare som i medeltal under de två senaste räkenskapsåren haft mer än tio anställda skyldiga att redovisa sjukfrånvaro i årsbokslutet. Redovisningen ska ske på företagsnivå och bestå av ett antal nyckeltal inom ramen för att sjukfrånvaron ska ålders- och könsuppdelas. Sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. För Västerbottens läns landsting gäller nedanstående värden för respektive nyckeltal och år. Total sjukfrånvarotid Sammanlagd ordinarie arbetstid 2013 2012 4,9 % 4,9 % 2. 3. 4. 5. 6. 7. Summa tid med långtidssjukfrånvaro ( =60 dagar) Total sjukfrånvarotid Summa sjukfrånvarotid för kvinnor Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor Summa sjukfrånvarotid för män Sammanlagd ordinarie arbetstid för män Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30 49 år Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30 49 år Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 41,4 % 42,9 % 5,6 % 5,5 % 2,8 % 3,0 % 4,3 % 3,8 % 4,6 % 4,7 % 5,3 % 5,3 % Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro visade på oförändrad sjukfrånvaro avseende den totala frånvaron jämfört med föregående år. Kvinnorna i landstinget hade dubbelt så stor sjukfrånvaro som männen och äldre hade högre sjukfrånvaro än yngre medar betare. Av den totala sjukfrånvaron utgjorde långtidssjukfrånvaron inte fullt 43 procent. De långtidssjukas andel av sjukfrånvaron ökade något jämfört med föregående år. *Med obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro avses frånvaro under den tid den anställde har rätt till sjuklön från arbetsgivare, sjukpenning, tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetseller rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. 47

Bilaga 4 Tillgänglighet till primärvård och sjukhusvård Medelvärdet för telefontillgängligheten i primärvården var under året 82 procent, en procentenhet lägre än 2012. De två nationella primärvårdsmätningarna veckorna 11/12 samt 41/42 av tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar gav samma resultat som mätningarna 2012, i mars 92 procent och i oktober 89 procent. Den 31 december fanns cirka 700 patienter som väntat längre än 90 dagar till nybesök vid sjukhusens mottagningar. Det är färre patienter än vid samma tid 2012. Antal patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen till operation/åtgärd var cirka 1 700. Det var fler patienter än vid samma tid 2012. Figur 2. Uppfylld vårdgaranti. Läkarbesök inom sju dagar, primärvården Procent 100 92% 90 80 70 60 50 91% 92% 90% Figur 1. Uppfylld vårdgaranti. Andel besvarade samtal samma dag inom primärvården Procent 100 80 60 40 20 0 93% 93% 89% 88% 2010 93% 92% 2011 93% 92% 2012 93% 89% 83% 82% 93% 93% 92% 2013 89% Riket Västerbotten Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst 2010 2011 2012 2013 2 000 1 500 1 000 500 0 Figur 3. Patienter som väntat längre än 90 dagar Antal 783 735 584 950 Besök 947 1 021 2010 2011 2012 Åtgärder 709 1 725 2013 Primärvård Telefontillgängligheten följs varje månad via återuppringningssystemet eller via datoriserad växel. Uppföljningen mäter samtal under hälsocentralens öppettid för samtal kl. 7.30 16.00 eller kl. 8.00 16.30. Telefontillgängligheten var något sämre under 2013 än samma period 2012. Se figur 1. De två nationella mätningarna av tillgängligheten i primärvården 2013 visade att 92 respektive 89 procent av patienterna fick läkarbesök inom 7 dagar. Resultatet är samma som förra årets mätning och ligger strax under rikssnittet. Se figur 2. Specialiserad vård Patienter som väntat längre än 90 dagar Antalet patienter som väntade längre än 90 dagar på nybesök till sjukhusens mottagningar var färre, -238, 31 december 2013 jämfört med året före. Väntande patienter till åtgärd var fler, +704, än 2012. Se figur 3. Flest väntande patienter till besök fanns vid urolog-, ortoped-, ögon- samt öron-näsa-halsmottagningarna, alla vid Norrlands universitetssjukhus, Nus. Flest väntande patienter till åtgärd fanns vid ortoped- och öron-näsa-halsklinikerna vid Nus samt för utprovning av hörapparat. Vårdgarantiläge Under året har antalet patienter som den sista i varje månad väntat på nybesök längre än vårdgarantigränsen varit lägre än föregående år. Vårdgarantiläget, alltså andelen väntande 0 90 dagar, var högre i stort sett varje månadsskifte än föregående år. Se figur 4. När det gäller åtgärder har vårdgarantiläget varit lägre under 2013 än 2012. Se figur 5. Kömiljarden Det statliga stimulansbidraget Kömiljarden beräknas 2013 på andelen patienter som fått ett första specialistbesök respektive åtgärd inom 60 dagar. Grundkrav för att få ta del av medlen är att andelen patienter som väntat 60 dagar eller längre den sista i varje månad inte får överstiga 30 procent. Merparten av Kömiljarden fördelas till de landsting som når målet att minst 70 procent av patienterna har fått ett förstabesök/behandling inom 60 dagar. En knapp tredjedel av medlen fördelas till de landsting som når målet att minst 80 procent av patienterna har fått ett förstabesök/behandling inom 60 dagar. Frivilligt väntande är inkluderade i beräkningen och resultaten stäms av varje månad. Fördelningen till landstingen sker i relation till deras befolkningsandel vid tidpunkten för avstämningen. Grundkravet för Kömiljarden uppfylldes av landstinget för besök under tio av årets tolv månader och för dessa månader var måluppfyllelsen mellan 70 och 48

Figur 4. Vårdgarantiläget besök, andel väntande patienter 0 90 dagar 100 2011 2012 2013 80 60 40 20 Figur 5. Vårdgarantiläget åtgärder, andel väntande patienter 0 90 dagar 100 2011 80 60 40 20 2012 2013 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 80 procent i fyra månader och över 80 procent i fem månader. I juli och augusti klarades inte grundkravet och i september uppnåddes inte gränsen för måluppfyllelsen 70 procent. För åtgärder klarades inte grundkravet någon månad. Se figurerna 6 och 7. Uppföljning av stimulansmedel för förstärkt vårdgaranti till barn och unga med psykisk ohälsa Regeringen och SKL har slutit särskilda överenskommelser om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2013. Ett av prestationsmålen syftar till att förbättra tillgängligheten för barn och unga med psykisk ohälsa. Nivåerna för måluppfyllelse är 2013 att minst 90 procent av de första besöken och minst 80 procent av de utredningar/behandlingar som genomförs ska ske inom 30 dagar. Landstingen ska redovisa faktiska väntetider varje månad och medlen kommer att fördelas efter uppnått medelvärde januari oktober. Landstinget uppfyllde inte målet för tilldelning av stimulansmedel 2013. Medelvärdet för januari oktober blev för besök 41 procent och för fördjupad utredning/ behandling 26 procent. Figur 6. Måluppfyllelse. Kömiljarden 2013, besök Figur 7. Måluppfyllelse. Kömiljarden 2013, åtgärder Procent 100 80 60 40 70,0% 70,0% 81,0% 77,0% 78,0% 78,0% 78,0% 59,0% 76,0% 66,0% Väntande Genomförda 83,0% 75,0% Procent 100 80 65,0% 60 61,0% 40 73,0% 67,0% 66,0% 64,0% 86,0% 40,0% 53,0% 53,0% Väntande Genomförda 64,0% 52,0% 20 20 31 jan 30 juni 31 dec 31 jan 30 juni 31 dec 49

Bilaga 5 Budgetjusteringar 2013 Budgetjusteringar 2013 mnkr Landstingsstyrelsen Primärvård - fördelning FoUU 2013 0,2 - fördelning patientsäkerhet 0,8 - fördelning Kol-projektet 0,1 Service - budgetförstärkning porto och förrådspåslag från intäkter 5,0 - omfördelning till avskrivningar för ånga -2,6 - omfördelning intranätsanslag -1,0 - budget för rivning och bullersanering 4,5 - återtag sjukresebudget 66,7 - justering för verksamhetsservice -2,0 - utfördelning av budget för prator -0,4 - flyttad tjänst till informatik från hjälpmedel 0,3 - fördelning patientsäkerhetsmedel 1,0 - teknisk justering 3,3 Övrig verksamhet inom LTS - omfördelning avskrivningar 2,6 - fördelning tillgänglighet -23,2 - fördelning äldre stimulans -4,3 - fördelning sjukskrivning -2,8 - fördelning patientsäkerhet -6,9 - fördelning psykisk ohälsa -8,6 - fördelning FoUU 2013-12,8 - omfördelning för avtal ambulans -1,2 - omfördelning intranät 1,0 - budgetförstärkning för ST-tjänster från intäkter 5,0 - justering för versamhetsservice 2,0 - flytt av budget för rivning och bullersanering -4,5 - teknisk justering - pensionskostnader -14,7 - fördelning AFA-budget -91,0 - omfördelning från resultatet till folkomröstning 15,0 Summa landstingsstyrelsen -68 Hälso- och sjukvårdsnämnd Medicin - omfördelning läkemedel nytt avtal -1,1 - fördelning sjukskrivning 2,3 - fördelning patientsäkerhet 1,2 - fördelning äldrestimulans 2,3 - fördelning psykisk ohälsa 8,6 - fördelning FoUU 2013 3,5 - budgetförstärkning för särläkemedel från intäkter 4,3 - återtag sjukresebudget -18,7 - budgetförstärkning för läkemedel 3,4 - budget för multidisciplinära konferenser 0,2 - teknisk justering -2,0 Kirurgi - omfördelning läkemedel nytt avtal -1,1 - fördelning tillgänglighet 23,2 - fördelning sjukskrivning 0,2 - fördelning patientsäkerhet 2,3 - fördelning FoUU 2013 1,2 - tillskott för avtal för flygambulans 0,9 - tillskott för avtal för ambulans 1,2 - tillskott för Nus profilområde 0,5 - tillskott för barnanestesiläkare 2,0 - hand och plastik har flyttats till VO Regionvård -38,7 - budgetförstärkning från intäkter 0,5 - återtag sjukresebudget -22,0 - flyttad budget för ryggkirurgi 2,2 - budgetförstärkning för medicinskt materiel 2,5 - budget för start av robotkirurgi 0,4 - budget för multidisciplinära konferenser 0,9 - teknisk justering -0,4 Regionvård - omfördelning läkemedel nytt avtal -0,8 - fördelning sjukskrivning 0,3 - fördelning äldrestimulans 2,0 - fördelning patientsäkerhet 2,6 - fördelning FoUU 2013 7,3 - tillskott för Nus profilområde 2,5 - omfördelning nya medicinska metoder 1,7 - hand och plastik har flyttats från VO Kirurgi 38,7 - budgetförstärkning utomlänstransporter och särläkemedel 10,2 - flytt av Umeå Care, kostnad och intäkt -6,0 - återtag sjukresebudget -26,0 - flyttad budget för ryggkirurgi -2,2 - budget för nya läkemedel 6,8 - budget för multidisciplinära konferenser 3,3 - teknisk justering 2,9 Tandvård - fördelning FoUU 2013 0,6 - resultatkrav flyttat till HSN -5,0 Övrig verksamhet inom HSN - omfördelning läkemedel nytt avtal 3,0 - omfördelning till nytt avtal för flygambulans -0,9 - fördelning av budget för Nus profilområde -3,0 - fördelning av budget för barnanestesiläkare -2,0 - fördelning nya metoder -1,7 - ökning av regionintäkter enligt särskilt avtal för 2013-25,0 - flytt av Umeå Care, kostnad och intäkt 6,0 - flytt av resultatkrav till HSN 5,0 - fördelning av budget för nya läkemedel -10,2 - fördelning av budget för medicinskt materiel -2,5 - fördelning av budget för multidisciplinära konferenser -4,4 - fördelning av budget för start av robotkirurgi -0,4 - fördelning AFA-budget 88,0 - teknisk justering inklusive sociala avgifter 9,9 Summa hälso- och sjukvårdsnämnden 80,4 Nämnd funktionshinder och habilitering - fördelning patientsäkerhet 0,2 - flyttad tjänst till informatik -0,3 - budget för ny tjänst 0,2 - fördelning AFA-budget 3,0 Summa nämnd för funktionshinder och habilitering 3,1 Summa verksamhetens nettokostnad 15 50

Bilaga 6 Vårdproduktion Bilaga 6:1 Vårdproduktion Västerbottens läns landsting Vårdtillfällen Vårddagar Vårdtjänst DRG Läkarbesök Sjukvårdande behandling Viktade vårdtjänster VERKSAMHETSOMRÅDE 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Primärvård Medicin Kvinna 659 617 4 802 4 648 134 678 135 355 337 498 303 208 17 566,9 16 478,6 Man 588 561 4 398 4 163 106 477 106 479 206 754 189 991 12 110,1 11 473,0 Summa Primärvård 1 247 1 178 9 200 8 811 0 0 241 155 241 834 544 252 493 199 29 677,0 27 951,6 Medicinska specialiteter Kvinna 8 312 8 555 62 479 63 136 6 069 6 376 33 588 33 505 56 967 58 304 11 566,6 11 922,3 Man 7 673 7 893 54 352 51 801 6 223 6 388 32 007 31 179 49 811 47 455 10 833,3 10 780,2 Psykiatriska specialiteter Kvinna 1 460 1 375 25 075 21 667 12 321 12 736 89 891 93 489 5 362,6 5 228,4 Man 1 591 1 593 22 813 19 430 10 241 10 803 64 097 69 580 4 182,0 4 358,2 Summa Medicin 19 036 19 416 164 719 156 034 12 292 12 764 88 157 88 223 260 766 268 828 31 944,6 32 289,1 Kirurgi Kirurgiska specialiteter Kvinna 12 317 12 461 56 679 56 545 12 818 12 820 97 525 99 364 62 510 65 125 19 840,6 20 082,7 Man 8 136 8 135 40 971 39 543 10 444 10 141 76 279 76 202 32 996 33 726 15 531,1 15 301,3 Summa Kirurgi 20 453 20 596 97 650 96 088 23 262 22 961 173 804 175 566 95 506 98 851 35 371,6 35 383,9 Regionvård Medicinska specialiteter Kvinna 5 181 4 720 28 932 27 741 5 724 5 159 25 427 25 461 49 474 48 121 9 665,4 8 963,1 Man 6 164 6 177 35 990 34 360 7 595 6 997 26 085 26 217 33 287 30 377 10 914,1 10 133,0 Kirurgiska specialiteter Kvinna 1 141 1 181 7 919 7 948 3 366 3 409 7 433 8 026 2 243 2 427 3 961,0 4 069,6 Man 1 563 1 585 12 487 11 886 5 826 5 488 7 251 7 312 2 562 2 582 6 381,9 6 071,4 Summa Regionvård 14 049 13 663 85 328 81 935 22 511 21 053 66 196 67 016 87 566 83 507 30 922,5 29 237,1 Totalt 54 785 54 853 356 897 342 868 58 065 56 778 569 312 572 639 988 090 944 385 127 915,6 124 861,7 Bilaga 6:2 Vårdproduktion, privata vårdgivare med offentlig finansiering Privata vårdgivare 2012 2013 Taxeläkare 25 750 24 764 Summa läkare 25 750 24 764 Taxesjukgymnaster 61 191 64 345 Summa sjukgymnaster och sköterska 61 191 64 345 Kiropraktorer och psykoterapeuter med avtal 1 732 1 654 Externa i Hälsoval Läkarbesök 52 881 53 690 Sjukvårdande behandling 106 371 97 288 Summa externa i Hälsoval 159 252 150 978 Summa privata vårdgivare 247 925 241 741 51

Bilaga 6 Bilaga 6:3 Sjukvårdande behandlingar per vårdgivarkategori Verksamhetsområde Vårdgivarkategori, grupp Kön 2012 2013 Primärvård Medicin Primärvård Arbetsterapeut Kvinna 10 870 8 371 Man 6 181 4 858 Barnmorska Kvinna 38 993 38 831 Man 861 885 Dietist Kvinna 2 234 2 169 Man 1 046 1 047 Kurator Kvinna 6 761 6 147 Man 2 348 2 293 Kvinna 66 87 Man 42 86 Läkare Kvinna 134 679 135 355 Man 106 477 106 480 Psykolog Kvinna 5 286 5 724 Man 2 145 2 488 Sjukgymnast Kvinna 63 272 61 769 Kirurgi Regionvård Man 10 249 10 815 Psykolog Kvinna 15 075 15 409 Man 8 268 9 238 Sjukgymnast Kvinna 2 375 2 689 Man 549 677 Sjuksköterska/distriktssköterska Kvinna 31 197 33 406 Man 28 681 32 880 Undersköterska/skötare Kvinna 21 525 22 388 Man 18 398 18 690 Övrigt Kvinna 2 471 1 885 Man 784 574 Verksamhetsområde Vårdgivarkategori, grupp Kön 2012 2013 Kirurgi Barnmorska Kvinna 25 140 26 614 Man 344 324 Dietist Kvinna 3 35 Man 2 19 Kurator Kvinna 1 070 1 176 Man 109 95 Läkare Kvinna 97 525 99 364 Man 76 279 76 202 Sjukgymnast Kvinna 3 564 3 712 Man 2 700 2 657 Sjuksköterska/distriktssköterska Kvinna 16 174 16 562 Man 11 233 11 730 Undersköterska/skötare Kvinna 632 544 Man 1 093 1 017 Övrigt Kvinna 15 927 16 482 Man 17 515 17 884 Medicin Arbetsterapeut Kvinna 2 370 2 353 Man 879 966 Dietist Kvinna 3 544 3 475 Man 1 978 2 100 Kurator Kvinna 1 453 1 671 Man 717 745 Läkare Kvinna 25 437 25 463 Man 26 090 26 221 Psykolog Kvinna 4 643 4 631 Man 2 220 2 267 Sjukgymnast Kvinna 9 960 10 113 Man 6 574 6 142 Sjuksköterska/distriktssköterska Kvinna 19 263 17 226 Man 15 161 13 322 Undersköterska/skötare Kvinna 6 973 7 560 Man 4 592 4 241 Övrigt Kvinna 1 258 1 091 Man 1 161 590 Kirurgi Arbetsterapeut Kvinna 1 057 1 149 Man 1 184 1 209 Läkare Kvinna 7 433 8 026 Man 7 251 7 312 Sjukgymnast Kvinna 926 994 Man 1 079 1 092 Sjuksköterska/distriktssköterska Kvinna 247 271 Man 286 273 Undersköterska/skötare Kvinna 13 12 Man 13 8 Totalt 1 557 402 1 517 024 Läkare Kvinna 12 322 12 747 Laboratorie-/röntgenassistent Man 30 578 31 493 Sjuksköterska/distriktssköterska Kvinna 188 957 165 538 Man 150 292 139 276 Undersköterska/skötare Kvinna 19 262 13 075 Man 11 895 6 252 Övrigt Kvinna 1 796 1 497 Man 1 366 1 312 Medicin Arbetsterapeut Kvinna 4 732 5 262 Man 3 418 3 142 Dietist Kvinna 684 552 Man 819 644 Kurator Kvinna 2 693 3 090 Man 1 612 1 732 Läkare Kvinna 33 588 33 505 Man 32 007 31 179 Psykolog Kvinna 329 100 Man 157 118 Sjukgymnast Kvinna 12 428 13 439 Man 8 915 8 346 Sjuksköterska/distriktssköterska Kvinna 27 533 27 906 Man 28 491 27 674 Undersköterska/skötare Kvinna 799 569 Man 862 440 Övrigt Kvinna 7 769 7 386 Man 5 537 5 359 Psykiatri Arbetsterapeut Kvinna 4 761 5 096 Man 1 817 1 955 Dietist Kvinna 108 109 Man 15 5 Kurator Kvinna 12 378 12 496 Man 5 577 5 549 52

Bilaga 7 Medelsförvaltning 2013 Marknadsvärde och avkastning Marknadsvärde mnkr Avkastning % Avkastningskrav % Differens % Aktieportfölj 1 142,4 22,1 Ränteportfölj 1 245,1-1,6 Alternativa 86,4 21,1 Likvida medel 36,0 Totala portföljen 2 509,9 10,4 3,9 6,4 Föreskrifterna om medelsförvaltningen anger inte bara krav på avkastning utan även en del restriktioner vad gäller tillgångsfördelning och geografisk fördelning, så kallad allokering. I förhållande till normalportföljen i placeringsföreskrifterna fastställda av fullmäktige i november 2013 var allokeringen vid årsskiftet följande (%): Tillgångsallokering Portfölj Föreskrifter Differens % Aktieportfölj 45,5 45,0 0,5 Ränteportfölj 49,6 50,0-0,4 Alternativa 3,4 5,0-1,6 Oplacerad likvid 1,4 Summa 100,0 100,0 Under- och övervikterna rättas till under 2014. Allokeringen av ränteportföljen är följande i förhållande till restriktionerna i förvaltningspolicyn (%): Allokering ränteportföljen Portfölj Föreskrifter Differens Nominella 40,0 40,0-0,2 Reala 60,0 60,0 0,2 Under- och övervikterna rättas till under 2014. Portföljens geografiska allokering var vid årsskiftet följande (%): Geografisk allokering Portfölj Föreskrifter Differens Sverige 20,0 20,0 0,0 Europa 18,6 19,0-0,3 USA 43,1 41,6 1,5 Japan 6,9 6,3 0,7 Pacific 5,7 3,8 1,9 Em Markets 5,6 9,4-3,8 Summa 100,0 100,0 Under- och övervikterna rättas till under 2014. Aktuell rating av de olika värdepapperen var vid årsskiftet följande. Rating för löptider <3 år Portfölj Föreskrifter Överskridning AAA* 10 % 100 % Nej AAA 31 % 70 % Nej AA 0 % 50 % Nej A 0 % 30 % Nej BBB 0 % 0 % Nej Rating för löptider >3 år Portfölj Föreskrifter Överskridning AAA* 33 % 100 % Nej AAA 29 % 50 % Nej AA 0 % 35 % Nej A 0 % 20 % Nej BBB 0 % 0 % Nej *) Stater, kommuner och landsting eller dess motsvarighet inom Euroområdet, AAA/Aaa 53

Bilaga 8 Revisionsberättelse för år 2013 1 Inledning Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som lands tingssty relsen, folkhögskolestyrelser och nämnder bedrivit under år 2013. Revisorer i kommunalförbund, stiftelser med mera har granskat landstingets kommunala företag. Landstingsstyrelsen, folkhögskolestyrelserna och nämnderna ansvarar för att verk samheter bedrivs i enlighet med mål, beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller för verksamheterna. De ansvarar för att det finns en tillräcklig styr ning, uppföljning och kontroll. Styrelserna och nämnderna ansvarar också för återrapportering till fullmäk tige. Revisorerna har i uppdrag att granska verk samhet, kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits i en lighet med fullmäktiges uppdrag. Vi har genomfört 2013 års granskning i enlighet med kommunallagen, lands ting ets revisionsreglemente och god revi sionssed i kommunal verksam het. Gransk ningen är genomförd med den in riktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Rapporterna finns att hämta på www.vll.se 1.1 Sammanfattande iakttagelser Vi bedömer att landstingets styrelser och nämnder i allt väsentligt har bedrivit sina verksamheter på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt till fredsställande sätt. Patientnämnden har en i allt väsentligt tillfredsställande styrning och kontroll. Övriga styrelser och nämnder behöver utveckla sin styrning och kontroll. Våra viktigaste iakttagelser är i sammanfattning: Landstinget har endast uppnått ett av fullmäktiges finansiella mål. Vi bedömer att detta inte är förenligt med fullmäktiges mål för god eko nomisk hushållning. Efter balanskravsavstämning har landstinget emellertid ett positivt resultat och kan återställa tidigare års underskott med 30 miljoner kronor. Landstinget saknar ett fungerande ledningssystem. Inte heller landsting ets regelverk är uppdaterat på flera år. Detta bidrar till svå righeter i den politiska styrningen men också för verksamheterna att veta hur processer ska vara utformade och vilka regler som gäller i landstinget. Landstingsstyrelsens beredning av fullmäktiges budget är inte tillräck ligt utvecklad. I alltför hög grad har informella kontakter ersatt en formell beredning. Hälso- och sjukvårdsnämnden och nämnden för funktionshinder och ha bilitering har för år 2013 inte en tillräcklig måluppfyllelse. Landstingsstyrelsens uppsikt är inte tillräcklig. Vi vill uppmärksamma fullmäktige om att identifierade brister i årets gransk ning i hög utsträckning är sådana som vi tidigare påtalat. I avsnitten nedan kommenterar vi iakttagelser för respektive styrelse och nämnd. 2 Landstingsstyrelsen Vi bedömer att landstingsstyrelsen i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett tillfredsställande sätt. Under flera år har vi emellertid uttryckt oro för landstingets ekonomi. För år 2013 redovisar landstinget ett negativt resultat på 215 miljoner kronor. Det var 332 miljoner kronor sämre än fullmäktiges budget för landstinget. Beaktar man det justerade resultatet så uppvisar landstinget ett överskott med 135 miljoner kronor. Man räk nar då bort effekterna av den höjda RIPS-räntan, realisationsvinster och änd rade värden för värde papper. Landstinget kan därmed återställa tidigare års underskott som uppgår till 30 miljoner kronor. Landstingsstyrelsen redovisar för sitt verksam hetsom råde ett över skott med 27 miljoner kronor i förhållande till budget. 2.1 Styrning och kontroll Våra fördjupade granskningar visar att landstingsstyrelsen inte har haft en tillräckligt utvecklad styrning och kontroll. Exempel på brist är de otydliga ansvarsförhållanden som råder mellan landstingsstyrelsen och övriga styrelser och nämnder och förvaltningen. Ett annat exempel är att landstinget inte har ett fungerande ledningssystem. Inom många områden saknar landstinget reg ler och rutiner som är formellt beslutade. I vissa delar har landstingsstyrelsen utvecklat sitt arbete med den interna kontrollen. Landstingsstyrelsen har bland annat beslutat om anvisningar för hur öv riga styrelser och nämnder ska uppfylla fullmäktiges reglemente för den in terna kontrollen. I andra delar är styrelsens arbete med den interna kontrollen alltför outvecklat. Det handlar främst om att de kontroller som styrelsen be slutat om i sin internkontrollplan inte är genomförda eller återrapporterade till styrelsen med tillräcklig kvalitet. 2.2 Uppsiktsplikten Landstingsstyrelsens uppsikt över övriga nämnder, styrelser och kommunala företag med flera har för år 2013 varit begränsad till att styrelsen tagit del av pro tokoll, ekonomisk rapportering, delårsrap porter och årsrapporter. Detta är inte tillräckligt för att landstingsstyrelsen ska upp fylla sin uppsiktsplikt. 3 Hälso- och sjukvårdsnämnden Vi bedömer att hälso- och sjukvårdsnämnden i allt väsentligt har bedrivit verksam heten på ett tillfredsställande sätt. Nämnden redovisar emellertid ett ekonomiskt underskott mot budget med 53 miljo ner kronor vilket motsvarar en avvikelse på 1,5 pro cent. Detta trots att nämnden hösten 2013 fick en till fällig inkomst förstärkning med 88 miljoner kronor i form av utbetalda AFA-me del. 3.1 Styrning och kontroll Vi bedömer att hälso- och sjukvårdsnämnden inte har haft en tillräckligt ut vecklad styrning och kontroll. Granskningar år 2013 visar att det finns betyd ande oklarheter kring nämndens befogenheter. Det handlar om otydliga gränsdragningar mellan nämnden och landstingsstyrelsen och om att nämnden inte har tillräckligt inflytande över förvaltningen. Ett exempel på en otydlig het gentemot förvaltningen var att hälso- och sjukvårdsnämnden fram till slutet av november 2013 helt saknade en delegationsordning. Avsaknad av delegationsordning medförde risk att nämnden varken 54

styrde eller hade kon troll över hur beslut hanterades i förvaltningen. En särskild brist som upp märksammas i en av granskningarna är att hälso- och sjukvårdsnämnden inte har fördelat arbetsmiljöuppgifter inom sitt verksamhetsområde. Detta innebär att nämndens ledamöter kan hållas personligen ansvariga vid brister gentemot arbetsmiljölagen. En annan brist som uppmärksammades i en av de fördjupade granskningarna var att hälso- och sjukvårdsnämnden inte var tillräckligt delaktig i bered ningen inför fullmäktiges beslut om nämndens budget. Nämnden beslutade inte om ett underlag för budgeten och informella kontakter ersatte i hög grad en formell budgetberedning. En brist är också att det för nämndens verksam hetsområde saknas ett fungerande ledningssystem. Av granskningarna fram går att det inom många områden saknas regler och rutiner som är formellt beslutade. Hälso- och sjukvårdsnämnden har utvecklat sitt arbete med den interna kon trollen. Nämnden behöver fortsätta detta arbete. En svaghet är att flera av kontrollerna i internkontrollplanen inte blivit genomförda och återrapporter ade med tillräcklig kvalitet. 4 Nämnden för funktionshinder och habilitering Vi bedömer att nämnden för funktionshinder och habilitering i allt väsentligt har be drivit verksamhe ten på ett tillfredsställ ande sätt. Nämnden redovisar emellertid ett ekonomiskt underskott mot budget med 2 miljoner kronor vilket motsvarar en avvikelse på 1,8 procent mot budget. Detta trots att nämnden hösten 2013 fick en tillfällig inkomst förstärkning med 3 miljoner kronor i form av utbetalda AFA-me del. Vi bedömer att nämnden behöver fortsätta arbetet med att utveckla sin styrning och kontroll. 5 Nämnderna för folkhälsa och primärvård Vi bedömer att landstingets tre nämnder för folkhälsa och primärvård under år 2013 i allt väsentligt har bedrivit sina verksamheter på ett tillfredsställande sätt. Granskningarna visar att nämnderna under året genomfört ett ambitiöst arbete i syfte att redo visa hur behoven av folkhälsa och pri märvård är till go dosedda. Nämnderna har också varit aktiva i arbetet med att få fler sam hälls aktörer att medverka i det hälso främjande arbetet. Nämnderna behöver fort sätta arbetet med att ta fram mätbara mål. 6 Patientnämnden Vi bedömer att patientnämnden i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett tillfredsställande sätt. Patientnämnden gör strukturerade uppföljningar av verksamheten. Vår samlade be dömning är att patientnämnden i allt väsentligt har en fun gerande styrning och kon troll. 7 Styrelserna för Vindelns och Storumans folkhögskolor Vi bedömer att styrelserna för Vindelns och Storumans folkhögskolor i allt väsentligt har bedrivit verk samheterna på ett tillfredsställande sätt. Det finns däremot ut rymme till förbätt ringar vad gäller styrning och uppföljning med hjälp av mätbara mål. 8 Kostnämnden Vi bedömer att kostnämnden i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett tillfredsställande sätt. Nämnden behöver emellertid utveckla redovis ningen av sin måluppfyll else och arbetet med den interna kontrollen. 9 Ansvarsprövning Vi bedömer sammantaget att styrelser och nämnder i Västerbottens läns landsting i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Den finansiella redovis ningen har tagits fram i enlighet med lag om kommunal redovisning och god redo visningssed. Vi bedömer att patientnämnden har haft en tillräcklig intern kontroll. Vi be dömer att nämnderna för folkhälsa och primärvård delvis har haft en tillräck lig intern kontroll. Vi bedömer att landstingsstyrel sen, hälsooch sjukvårds nämnden, nämnden för funktionshinder och habilitering, styrelsen för Storu mans folk högskola, styrelsen för Vindelns folkhögskola och kostnämnden inte har haft en tillräcklig in tern kontroll. Vi bedömer att landstinget uppnår ett av fullmäktiges tre finansiella mål. Årets investeringar har finansierats utan extern upplåning. Resultatmålet är inte uppnått. För det tredje finan siella målet, som handlar om hur stor andel av pensionsåtagandet som ska vara fi nansierat, saknas mål för år 2013. Vår samlade bedömning är att lands tinget inte uppfyllt fullmäktiges mål om god eko nomisk hushållning. Efter balanskravsavstämning har landstinget emel lertid ett positivt resultat och kan återställa tidigare års underskott med 30 miljoner kronor. När det gäller redovisat resultat i förhållande till fullmäkti ges verksamhetsmål konstate rar vi att resultatet för patientnämnden och för nämnderna för folk hälsa och primärvård är förenligt med fullmäktiges mål. För hälso- och sjuk vårdsnämnden och för nämnden för funktionshinder och habilitering är det redovisade resultatet inte förenligt med fullmäktiges mål. För landstingsstyr elsen, folkhögskolestyrelserna och kostnämnden är redovis ningen inte utfor mad på sådant sätt att det går att be döma om deras resultat är förenligt med fullmäktiges mål. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelser och nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Vi tillstyrker att landstingets årsredovisning för år 2013 godkänns. Våra ställningstaganden baseras på bifogade redogörelser och rapporter. Umeå den 8 april 2014 Landstingets revisorer Christer Fessé Ordförande Karl Gustav Abramsson Mattias Sehlstedt Philip Cohen Sven-Olov Södermark Vice ordförande Thomas Nordenstam Kurt-Lennart Eriksson 55

Bilaga 9 Landstingets organisation Förtroendemannaorganisation 2013 Landstingsfullmäktige 71 ledamöter Landstingsstyrelse 15 + 13 Revision 7 Patientnämnd 7 + 5 Central katastrofledning 3 Arbetsutskott 7 + 5 Hälso- och sjukvårdsnämnd 13 + 9 Nämnd för folkhälsa och primärvård Umeåregionen 9 + 7 Nämnd för folkhälsa och primärvård södra Lappland 9 + 7 Nämnd för folkhälsa och primärvård Skellefteå och Norsjö 9 + 7 Nämnd för funktionshinder och habilitering 7 + 5 Två folkhögskolestyrelser 5 + 5 Närsjukvårdsberedning 6 Tjänstemannaorganisation Tjänstemannaorganisation och och verksamhetsområden verksamhetsområden 2013 2013 Landstingsdirektör PRIMÄRVÅRD MEDICIN KIRURGI REGIONVÅRD SERVICE TANDVÅRD Verksamhetsområden Familjemedicin Hälsocentraler Sjukstugor Sjukvårdsrådgivningen VB Barn- och ungdomspsykiatri VB Geriatriskt centrum Umeå Habiliteringscentrum VB Hjälpmedel VB Hud och STD VB Infektionsklinik Umeå Medicincentrum Umeå Medicinrehabilitering Lycksele Medicin-geriatrik Skellefteå Psykiatri Skellefteå och södra Lappland Psykiatri Umeå Rehabcentrum Skellefteå Reumatologi VB Akutsjukvården VB Anestesi-Iva Lycksele Anestesi-operation- Iva Skellefteå Centrum för intensiv och postoperativ vård Umeå Kirurgcentrum Umeå Kirurgi Lycksele Kirurgi-ortopedi Skellefteå Kvinnoklinik Lycksele Kvinnoklinik Skellefteå Kvinnoklinik Umeå Ortopedi Umeå Operationscentrum Umeå Ögonklinik Lycksele Ögonklinik Skellefteå Ögonklinik Umeå Öron-näsa-halsoch käkkirurgi VB Arbets- och beteendemedicinskt centrum Umeå Avancerad hemsjukvård VB Barn- och ungdomscentrum VB Bild- och funktionsmedicin VB Cancercentrum Umeå Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik VB Hand- och plastikkirurgi Umeå Hjärtcentrum Umeå Laboratoriemedicin VB Neurocentrum Umeå Drift VB Fastighet VB Informatik VB Logistik VB Löne- och faktureringsbyrå VB Tele VB Tolkcentral VB Allmäntandvård Specialisttandvård Tandtekniska laboratorier Utbildningstandvård THU Basenheter Läkemedelscentrum Regionalt cancercentrum Norr* Smittskydd HR-centrum Företagshälsovård Basenheter Staber Stab för verksamhetsutveckling Stab för planering och styrning Kommunikationsstab Ekonomistab HR-stab VB = Västerbotten HR = Personal (Human Resources) *Styrs via Norrlandstingens regionförbund, drivs av VLL 56