Innehåll. Ett år av både kontinuitet och förändring... 3

Årsredovisning 2013

Innehåll Landstingsstyrelsens ordförande: Ett år av både kontinuitet och förändring... 3 Förvaltningsberättelse: Styrelsens samlade bedömning... 4 Västerbottens läns landsting i ett nationellt perspektiv... 5 Viktiga händelser i landstinget under 2013... 8 Koncernövergripande strategier... 10 Utveckling och arbete inom verksamhetsområdena... 15 Hur klarar landstinget målen?... 19 Personalöversikt... 27 Produktionsöversikt... 30 Finansiell analys... 31 RESULtat- och balansräkningar:... 39 Bilaga 1: Måluppfyllelse för landstingsstyrelsen... 43 Bilaga 2: Visionsindikatorer för 2013... 46 Bilaga 3: Redovisning av sjukfrånvaro... 47 Bilaga 4: Tillgänglighet till primärvård och sjukhusvård... 48 Bilaga 5: Budgetjusteringar 2013... 50 Bilaga 6: Vårdproduktion... 51 Bilaga 7: Medelsförvaltning 2013... 53 Bilaga 8: Revisionsberättelse för år 2013... 54 Bilaga 9: Landstingets organisation... 56 ProdUKtion: Landstingets kommunikationsstab (ES), Umeå, april 2014 Foto: matton bildbyrå: sid 1 jan lindmark: sid 3 jan alfredsson: sid 6, 7, 8, 9, 10, 12, 15, 16, 18, 19, 20, 21 andreas NiLSSon: sid 8, 14, 23, 25 rune AnderSSon: sid 11 Elin Sköld: sid 13 Lars Bygdemark: sid 17

Landstingsstyrelsens ordförande Ett år av både kontinuitet och förändring 2013 präglades av både kontinuitet och förändring och var ett år fyllt av många utmaningar. Arbetet med att uppfylla visionen om att Västerbotten år 2020 har världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning fortsätter. Riktningen att gå från sjukhusvård till en primärvård med tidiga insatser och ett brett uppdrag ligger också fast. Satsningen på teknik och fler kompetenser i primärvården innebär också att vi kan ligga i framkant. Ett exempel är Västerbottens glesbygdsmedicin som väckt intresse långt utanför Sveriges gränser. Årsbokslutet innehåller både positiva och negativa inslag. Vi har stora utmaningar framför oss för att anpassa verksamheten efter de behov framtiden kräver. Utgifter av engångskaraktär drabbar resultatet för året men trots detta har vi enligt lagen en budget i balans. Året präglades av förändring och diskussionerna har handlat om hur vi kan budgetera för en framtid med förändrade behov. I slutet av året beslöt också fullmäktige att höja skatten, både för att kompensera minskade statsbidrag och för att kunna ta tillvara på utvecklingen av medicinsk teknik och nya behandlingsmetoder. 2013 stack också ut då landstingets arbete inom sjukhusvården landade i att Norrlands universitetssjukhus i början av 2014 tilldelades pris för landets bästa universitetssjukhus. Även Skellefteå lasarett imponerade med en 8:e plats för mellanstora sjukhus. Lycksele lasarett med sin litenhet, står sig också väl. Inte minst är det goda samarbetet mellan våra tre sjukhus till gagn för länet. 2013 var också året då vi som första landsting i Sverige i september genomförde en rådgivande folkomröstning. Därför har mycket fokus hamnat på denna fråga från både politiken och verksamheten. Frågan har också berört många medborgare. Under fullmäktige i november diskuterades resultatet av folkomröstningen och de kostnader den medförde behandlades även i budgeten. Framtiden rymmer utmaningar för landstinget. En sådan är finansieringen. En annan är rekryteringen av personal. Det ställer krav på vårt arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare, både för att den befintliga personal som varje dag gör skillnad i vården ska trivas, men också för att vi lättare ska kunna rekrytera ny personal. Frågan kräver också samarbete med andra aktörer. Under 2013 har tidigare års omstruktureringar kommit allt mer på plats. I detta arbete, som i allt annat vi gör, är personalen och dess kunskap vår viktigaste resurs. Det är av största betydelse att vi tar tillvara den resursen. I slutändan är det något som gagnar medborgarna. Peter Olofsson Landstingsstyrelsens ordförande (S) 3

Förvaltningsberättelse: Styrelsens samlade bedömning Styrelsens samlade bedömning Årsrapporten är ett viktigt underlag i landstingets planerings- och uppföljningsprocess och är styrelsens rapport till fullmäktige om hur målen uppfylls i organisationen. I landstingsplanen för åren 2012 2015 har landstinget angett följande målområden: Bättre och jämlik hälsa God vård Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare God hushållning Miljö, hållbar tillväxt och regional kraftsamling Medborgarinflytande. Övergripande strategier 2013 Efter ett par år av genomgående strukturförändringar präglades 2013 av konsolidering och utvecklingsarbete. För att stödja arbetet med en värdebaserad hälso- och sjukvård och uppnå visionens hälsomål har ett värdegrundsarbete påbörjats i landstinget. Hela värdegrunden samlas i devisen: Ständigt bättre patienten alltid först! Arbetet med att skapa ett processbaserat ledningssystem har tagit ny fart under året med vetskap om att det krävs ett omfattande förarbete för ett hållbart resultat. Arbetet med Lean i hälso- och sjukvården är en fortsatt levande förbättringsfilosofi, från verksamhetsfront till landstingsledning. Produktions- och kapacitetsplanering är i detta sammanhang ett kraftfullt verktyg för att matcha verksamhetsuppdraget mot tillgängliga resurser. Det har påbörjats i alla verksamheter. Styrelsen konstaterar att samverkan är en nödvändig och framgångsrik strategi. Samverkan mellan länets sjukhus leder till bättre resursanvändning. Samverkan mellan primärvård och sluten vård är en förutsättning för sammanhållna vårdprocesser. Behovet av utökad samverkan med kommunerna är en realitet efter överflyttningen av hemsjukvård. Landstinget har fördjupat sin samverkan med Umeå universitet för att säkra utbildningen av kommande medarbetare och skapa en god forskningsmiljö. Utökad samverkan med norrlandstingen är en förutsättning för att Norrlands universitetssjukhus skall kunna fortsätta att producera högkvalitativ regionvård. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet är prioriterat. Att länet står sig väl har framkommit i egna patientsäkerhetsdialoger och vid Socialstyrelsens granskning. Öppna jämförelser och tidningen Dagens Medicins rankning lyfter fram ett antal områden där medicinsk kvalitet är i frontlinjen. Hjärtsjukvård, strokevård, vården av för tidigt födda barn, ortopedi och ljumskbråckskirurgi är några exempel på områden med goda resultat i kvalitetsregister. Det finns förbättringsområden inom andra diagnosområden. Ett sådant är diabetes. Att säkra kompetens och medarbetare för framtidens sjukvård är en stor utmaning för hela landet. Landstinget har med projektet Attraktiva seniorer förberett satsningar på tjänstgöring efter 65 års ålder och gjort strategiska lönesatsningar i eftersatta grupper. Måluppfyllelse Västerbottningarnas hälsa förbättras. Bland visionens 19 hälsoindikatorer går de flesta i rätt riktning men det krävs ytterligare förbättring innan målet kan anses uppnått. Inom området e-hälsa utvecklas ständigt invånartjänsterna. Västerbottningarna toppar användningen av Mina vårdkontakter i en landsomfattande jämförelse med mer än 20 procent som loggat in. Bland landstingsstyrelsens övergripande mål konstateras att 34 av 40 delmål är helt eller delvis uppfyllda. Nio av tio delmål uppfylls helt eller delvis i området Bättre och jämlik hälsa. Inom området God vård har målet helt eller delvis nåtts bland fyra av sex målvärden medan motsvarande siffror för Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare är sju av sju mål. Av sex delmål inom God hushållning har målvärdet nåtts helt eller delvis för fyra. Målen för Miljö, hållbar tillväxt och regional kraftsamling samt Medborgarinflytande har helt eller delvis uppfyllts för samtliga mätta variabler. Styrelsen konstaterar vidare att hälso- och sjukvårdsnämnden i sin årsrapport visar på många goda resultat med ökad måluppfyllelse. Av 55 målvärden är 38 helt eller delvis uppnådda. Störst förbättringspotential konstateras inom God hushållning och tillgänglighet. Det råder en obalans mellan budget och kostnader inom nämndens område. Nämnden för funktionshinder och habilitering uppfyller målet helt eller delvis för 21 av 26 målvärden. Den största utmaningen är kostnadsutvecklingen för hjälpmedel, som idag ligger utanför nämndens påverkan samt att anpassa verksamheten till kommunens minskade beställning av hjälpmedel. Övriga nämnder redovisar i sina årsrapporter att huvuddelen av planerade aktiviteter genomförts. Alla uppnår dock inte sina budgetmål. Ekonomiska resultat Styrelsen konstaterar att med ett negativt resultat på 215 miljoner kronor har budgetmålet för 2013 inte uppnåtts. Med regelmässiga justeringar enligt kommunallagen har landstinget ett positivt överskott med 135 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen på 2,6 procent är fortsatt relativt låg i nationell jämförelse. Landstinget har beslutat att höja skatten med 50 öre från 2014, bland annat för att möta sänkningen av de generella statsbidragen. Trots det är de ekonomiska utmaningarna för framtiden stora. Kostnadsläget är idag för högt liksom konsumtionen av främst slutenvård. Landstinget och svensk sjukvård står för fortsatt stora utmaningar. Den medicintekniska utvecklingen och introduktionen av nya kostsamma läkemedel skapar förväntningar hos en befolkning som lever allt längre och där möjligheterna att behandla ökar. Ständiga förbättringar och ett tålmodigt kvalitetsarbete är ett av våra viktigaste arbetssätt för att möta framtiden. 4

Förvaltningsberättelse: landstinget i ett nationellt perspektiv Västerbottens läns landsting i ett nationellt perspektiv Hälsoutveckling i Västerbotten Landstingsfullmäktige har beslutat att utvecklingen mot landstingets vision om världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning ska följas med hjälp av 19 olika indikatorer. Dessa speglar sjuklighet och dödlighet, människors hälsobeteende och hur hälso- och sjukvården fungerar. Flera av de mått som används förändras mycket långsamt och i de fallen har inga stora förändringar skett under året. Bland de värden som förbättrats kan nämnas medellivslängd bland män och så kallad åtgärdbar dödlighet bland kvinnor. Länets redan låga andel rökare bland gravida, lägst i landet, har ytterligare förbättrats. Andelen rökare är nu 2 procent mot tidigare 3 procent. Amningsfrekvensen liksom andelen barn som får MPR-vaccination har också ökat något. Till de områden som inte utvecklats lika gynnsamt hör tandhälsa, mätt som andel kariesfria 19-åringar, och självupplevd hälsa, framför allt hos kvinnor. Även om tandhälsan förbättrats under senare år når landstinget inte upp till genomsnittet för riket. Då det gäller den självskattade hälsan är det framför allt den kroppsliga hälsan som inte upplevs lika god som i riket i stort. Sammanfattningsvis har nästan alla hälsoindikatorer över åren utvecklats i positiv riktning. Det krävs dock ytterligare förbättringar innan visionen kan sägas ha uppnåtts. Nationella jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Socialstyrelsen visar i rapporten Öppna jämförelser, ÖJ, att sjukvården i Västerbottens läns landsting har många bra medicinska resultat i jämförelse med övriga landsting men även att det finns områden att utveckla vidare. I ÖJ mäts bland annat hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Dit hör diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser som till exempel kampanjer för rökavvänjning och förbättrade alkoholvanor. Västerbotten redovisar här landets näst bästa resultat. Den så kallade sjukvårdsrelaterade dödligheten, i diagnoser som man bedömer kan påverkas om de upptäcks och behandlas tidigt, har förbättrats under året. Trots något sämre siffror för kvinnor hamnar Västerbotten ändå över snittet för riket. Sjuklighet/ dödlighet Åtgärdbar dödlighet (döda per 100 000 invånare och år) Medellivslängd Hälsopolitiska indikatorer Sjukvårdsindikatorer Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 83 år 79 år 24 37 32 42 Hälsoläget i Västerbotten 2013, i bilaga 2 redovisas visionsindikatorer i procent av måluppfyllelse. Upplevd hälsa Tandstatus 19 år, kariesfria Självskattad god hälsa Kvinnor Män Kvinnor Män 30 % 27 % 65 % 75 % Friska dagar (% utan sjukdag senaste månaden) Kroppslig hälsa Psykisk hälsa Kvinnor Män Kvinnor Män 30 % 42 % 43 % 58 % Levnadsvanor Rökande gravida 2 % Riskkonsumtion av alkohol Kvinnor Män 8 % 12 % Amning vid fyra månader 59 % helt 78 % helt eller delvis Hälso- och sjukvårdsinsatser MPR-vaccinering HFS-indikatorer MPR 98 % HFS 39 0 20 40 60 80 100 Bättre än riket Samma som riket Sämre än riket 5

Förvaltningsberättelse: landstinget i ett nationellt perspektiv Fotoferes är en ny metod som används för att stärka immunförsvaret efter benmärgstransplantation. På bilden studerar sjuksköterskan Camilla Reinklou och Karin Skoglund Unnersjö, enhetschef vid blodcentralen, den nya apparaten. Landstinget har under flera år systematiskt arbetat med läkemedelsfrågan och är bäst i landet när det gäller förskrivning av antibiotika och näst bäst när det gäller smärtlindring till patienter i livets slutskede. Andelen äldre med tio eller fler läkemedel har minskat i Västerbotten men det finns fortfarande utrymme för förbättring. Tidig behandling med bromsmedicin av multipel skleros, MS, som går i skov, är viktig för att minska obotliga skador. I Västerbotten får 94 procent av patienterna sådan behandling, något fler kvinnor än män. Strokevården håller hög kvalitet i nationell jämförelse och Västerbotten fortsätter att ligga i topp när det gäller behandling med trombolys. Behandling med blodtryckssänkande RAAS-hämmare och betablockerare minskar risken för inläggning på sjukhus, hjärtinfarkt och död hos patienter med hjärtsvikt. Hjärtsjukvården i Västerbotten har goda resultat på det området. Inom ortopedin rapporterar patienterna goda resultat för både knä- och höftprotesoperationer. För kirurgisk behandling av bråck och galla har Västerbotten också mycket goda resultat. I cancervården varierar resultaten för olika diagnosgrupper. Vården vid prostata- och bröstcancer visar goda resultat men väntetiden från remiss till första besök behöver kortas. Multidisciplinära konferenser har hög prioritet i de nationella riktlinjerna för behandling av nyupptäckt lungcancer. I Västerbotten får drygt 93 procent av patienterna, något fler män än kvinnor, ta del av en sådan konferens, och den siffran är bäst i landet. Västerbotten följer trenden med ökad femårsöverlevnad vid tjock- och ändtarmscancer för både kvinnor och män. Till en god diabetesbehandling hör att blodsockernivån ska hållas på en så normal nivå som möjligt. Blodtryck ska också ligga inom angivna värden. Blodsockervärdena har tidigare successivt försämrats i Västerbotten men mellan de två sista jämförelseåren har försämringen planat ut. Måluppfyllelse för blodtryck som behandlas i primärvården har förbättrats för diabetespatienterna och ligger över riksgenomsnittet. Under året har primärvård och sjukhusvård inlett ett arbete som syftar till en hållbar och långsiktigt förbättrad diabetesvård i länet. Medicinsk och medicinteknisk utveckling Den medicinska utvecklingen är fortsatt intensiv inom många områden. Läkemedel som har en hämmande effekt på tillväxtfaktorer, anti-vegf, används vid sjukdomar i ögats gula fläck. Under året har två nya indikationer för läkemedlet tillkommit, vilket ökat antalet patienter. Norrlands universitetssjukhus har som första sjukhus i landet utbildat sjuksköterskor för att utföra behandlingen. Titthålskirurgi, laparoskopi, ökar vid många sjukdo- 6

mar i buken och ställer krav på ökad mängd utrustning. Laparoskopisk ljumskbråcksoperation med nätimplantat är nu ett komplement till dagens standardmetod och används framför allt på kvinnor. Många nya, dyra och effektiva läkemedel har presenterats under året. Norra sjukvårdsregionen har gemensamt infört en beredningsprocess vid beslut om införande av sådana läkemedel. Under 2013 beslutades om fem nya läkemedel till en beräknad årskostnad på cirka 20 miljoner kronor. Hit hör till exempel läkemedel inom hematologi och onkologi med några mycket dyra preparat för behandling av malignt melanom, prostatacancer samt amyloidos. Frågan om de nya dyra cancerläkemedlen har lett till en nationell diskussion. Ett arbete om huruvida introduktion och användning bör vara gemensam i landet pågår i SKL:s regi. Nya läkemedel och behandlingsstrategier kommer att innebära en revolution beträffande möjligheten att bota patienter med den virusorsakade leverinflammationen hepatit C. För familjär amyloidos med polyneuropati, FAP eller Skelleftesjukan, finns ett nytt, billigare läkemedel att tillgå istället för dagens mycket dyra behandling. Flera amyloidossjukdomar har samma uppkomst och utveckling, till exempel amyloid hjärtsjukdom. Det innebär att patientgruppen har vidgats och att resursbehovet ökar de närmaste åren. Under 2013 har indikationerna för vissa biologiska läkemedel inom reumaområdet vidgats, vilket i sin tur ökar antalet patienter som går att behandla och därmed kostnaderna. Under 2013 inledde Norrlands universitetssjukhus, Nus, behandling med fotoferes, en ny och skonsam metod för vissa patienter som genomgått benmärgstransplantation. Behandlingen gör att de snabbare får normal benmärgsfunktion och att risken för allvarliga infektioner minskar. Uppföljningen tyder på att patienterna behöver betydligt färre dagar med tung och dyr antibiotikabehandling. Ingrepp i lunga och hjärta, framför allt aortaklaffkirurgi, kan numera göras utan att hela bröstkorgen öppnas. En diskussion pågår, främst inom professionen, om att denna typ av kirurgi inte erbjuds jämlikt i norra regionen. Både teknologi och metoder kring ultraljud av kärl har utvecklats markant under 2013. Klinisk fysiologi och Medicinsk teknik-fou närmar sig tillsammans en spjutspetsposition i att visualisera åderförkalkning och att använda kunskapen i studier och prevention. En stor studie, Vipviza, där undersökning av de stora halskärlen med ultraljud ingår som en hörnsten, har inletts i Västerbotten. Inom profilområdet stereotaktisk funktionell neurokirurgi har den positiva utvecklingen fortsatt. Forskning gällande andra indikationer har preliminärt visat lovande resultat. Numera mäts elasticitet i levervävnad på patienter med leverfibros och -cirrhos. Nationellt och regionalt/ lokalt diskuterar man om dessa patienter borde undersökas varje halvår. Det skulle medföra en stor ökning av ultraljudsverksamheten. Nuklearmedicin utvecklas framför allt inom området PET/CT. Avdelningen ingår genom ett samarbetsavtal i det levererande företagets grupp av kvalificerade användare i Europa. Planen är att producera en substans för diagnostik av Alzheimers sjukdom. Inom barnpsykiatrin har sjuksköterskor börjat följa upp läkemedelsbehandlingar. Utredning av autism görs nu även i Lycksele. Där har man också deltagit i forskning kring samspelsbehandlingsmetoden Theraplay respektive anknytningsbaserad familjeterapi. Barn- och ungdomshabiliteringen har infört ett nationellt kvalitetsregistrer för habilitering. Ett kvalitetsregister för uppföljning av cerebral pares har gett underlag för att tillsammans med ortopedin och Barnoch ungdomscentrum Västerbotten både införa och avveckla medicinska metoder. Arbetet med att införa kvalitetsregister för vuxna med synnedsättning fortsätter med stöd från SKL. Hjälpmedel Västerbotten utvecklas kontinuerligt, framför allt inom elektronik och it-området, till exempel med alltfler appar. Strokevården i länet fortsätter att utvecklas framgångsrikt. Ett nytt blodförtunnande läkemedel har lett till att behandlingen av patienter med djup ventrombos i princip helt sker i öppen vård. Antalet njurtransplantationer har fortsatt att öka, men väntetiden till transplantation efter remiss är som tidigare lång. Immunologisk behandling av njurtransplanterade patienter fortsätter också att öka. Idag görs regelbundna ronder med endokrinkirurger och neurokirurger på Nus, telemedicinska ronder med endokrinkollegor i regionen och regelbundna patientorienterade konferenser inom området endokrina buktumörer. Snabbare lungcancerutredningar har nu införts fullt ut. Endobronkiellt ultraljud, Ebus, som är en viktig del i cancerutredningarna, efterfrågas alltmer. En ny behandlingsmetod vid emfysem införs med stöd av en nationell registerstudie. En ny fysikalisk behandlingsmetod vid svår astma, så kallad termisk ablation, kommer att behöva prövas för införande. Antalet patienter med cystisk fibros fortsätter att öka, liksom de med tuberkulos. En pekplatta och appoteket vid Kolbäckens barnoch ungdomshabilitering har hjälpt Julia Lundkvist att utveckla både finmotorik och kommunikation. 7

Förvaltningsberättelse: Viktiga händelser Viktiga händelser i landstinget under 2013 men kan användas av andra kliniker vid sjukdomar i hjärta, kärl och nervsystem. Problem med sjuka hus Även under 2013 fick stora resurser läggas ner på att åtgärda interna problem i inomhusmiljön. Många verksamheter och även tillgänglighet påverkades av detta. Problemen blev föremål för en särskild revisionsrapport. Det var den medicinska kvaliteten som vägde tyngst när Dagens Medicin gav utmärkelsen Sveriges bästa universitetssjukhus till Umeå och Norrlands universitetssjukhus. Ständigt bättre patienten alltid först! Nye landstingsdirektören Anders Sylvan ledde under året arbetet med att formulera en ny värdegrund för landstinget. Norrlands universitetssjukhus bäst i Sverige Norrlands universitetssjukhus, Nus, fick första pris när tidningen Dagens Medicin för andra året i rad listade landets bästa universitetssjukhus. Utmärkelsen byggde på en samlad bedömning av ett 90-tal parametrar, bland annat ur Öppna jämförelser, ÖJ, under 2013. Den parameter som bedömdes som i särklass viktigast var den medicinska kvaliteten och där hade universitetssjukhuset bäst resultat inom hjärtsjukvård, strokevård, ortopedi, ljumskbråck och infektioner i neonatalvård. Sjukhuset är bäst också när patienterna säger sitt i patientenkäter. Robotprecision ger snabbare läkning En operationsrobot installerades under hösten vid Kirurgcentrum på Nus och de första operationerna utfördes i slutet av året. Den nya tekniken styrs av operatören men robotens tredimensionella, förstorade bild av operationsområdet ökar precisionen markant. För patienten innebär det mindre öppningar, blödning och smärta, färre infektioner och komplikationer och därmed kortare vårdtid. Med denna operationsmetod kan fler patienter med vissa prostata- och gynekologiska cancerformer erbjudas kirurgisk behandling som alternativ till exempelvis strålbehandling. Norrlands universitetssjukhus fick donation till PET-MR Två generösa donationer gjorde att Cancercentrum vid Nus kunde köpa en så kallad PET-MR-utrustning. Med den kan man skräddarsy behandling som optimerar effekten på tumören och samtidigt skyddar frisk vävnad. Cancerforskningsfonden Norrland bidrog med 50 miljoner kronor till utrustningen och Karin och Krister Olsson med 15 miljoner kronor för att stärka spetskompetens och interaktion med andra internationella centra. Landstinget står för resurser till driften och Umeå universitet stärker rekryteringen av unga forskare inom området. Utrustningen tillhör Cancercentrum Kris och beredskap Landstinget deltog i slutet av maj i den omfattande krisledningsövningen Vildälv. Scenariot med extremt höga vattenflöden bidrog till värdefulla erfarenheter om hur ett samhälle i kris agerar och samverkar. Förutom landstingen i Norr- och Västerbotten deltog länsstyrelserna från tre län, åtta kommuner samt vattenregleringsföretag, Försvarsmakten, Polisen, SOS-alarm och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Från landstinget deltog lokala krisledningar från Lycksele, Skellefteå och Umeå, regional krisledning och krisledningsnämnd. Utvärderingen visar att bland annat teknikstödet i ledningscentralerna behöver bli bättre. Ett förslag till åtgärder tas fram före sommaren 2014 med stöd av MSB. Landstingets värdegrund Under året började landstingsledningen formulera en gemensam värdegrund för landstinget. De perspektiv man utgick från var: patienten alltid först, respekt för individen, ständigt bättre. Bakgrunden är en övergång till en värdebaserad hälso- och sjukvård där utfallet mäts i förbättrad hälsa per satsad krona. Genom denna värdestyrning ska landstinget nå visionen om världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. För det krävs ett förändrat ledarskap som mer anger mål och riktning och mindre detaljstyrning. Förslaget till värdegrund har under året remitterats inom organisationen. Slutresultatet har kondenserats i uttrycket Ständigt bättre patienten alltid först!. Arbetet med att förankra värdegrunden bland alla medarbetare har inletts på bred front. Rådgivande folkomröstning Efter ett så kallat medborgarinitiativ beslutade landstingsfullmäktige i april att hålla en rådgivande folkomröstning om vården i länet. Frågan som västerbottningarna skulle ta ställning till var om landstinget skulle få i uppdrag att utforma ett åtgärdspaket för hela länet som innebar vårdplatser med läkarjourkedja som 2011 i Dorotea och en ambulans stationerad i Åsele. Av länets 207 696 röstberättigade personer deltog 31,1 procent i omröstningen. Av dem röstade 88,4 procent ja och 7,5 procent nej. 2 023 röstsedlar var blanka och 654 förklarades ogiltiga. Landstingsstyrelsen fick fullmäktiges uppdrag att 8

Operationsroboten da Vinci installerades under hösten. Målgruppen är främst cancerpatienter som man hoppas kunna erbjuda mer precisa ingrepp med mindre biverkningar. komma överens med Dorotea kommun. Det handlade om att samlokalisera fyra vårdplatser vid Bergvattengården, att återuppta jourläkarlinjen samt att på sikt tillsammans nyttja Bergvattengården för hälsocentral och kommunal korttidsvård. De externa kostnaderna för folkomröstningen uppgick till totalt 9,1 miljoner kronor. Hälso- och sjukvård i ordinärt boende Från september överfördes efter en skatteväxling ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende till länets kommuner. Ansvaret omfattar hemsjukvård, hembesök av distriktssköterska samt rehabilitering och habilitering inklusive hjälpmedel för vuxna från 18 år. Landstinget ansvarar också i fortsättningen för insatser av läkare och dietist för dessa patienter. Inför övertagandet tecknade parterna avtal med vissa förtydliganden. Dit hör ett ramavtal för medverkan av läkare, justeringar i tidigare överenskommelse om samordnad vårdplanering samt ett hjälpmedelsavtal. Lokala ledningsgrupper tog fram lokala rutiner och planerade också gemensamt själva övergången. Den fungerade mycket bra i de mindre kommunerna, medan främst Umeå brottades med en del problem till att börja med. På länsövergripande nivå kvarstår bland annat att klara ut frågor kring informationsöverföring och hantering av remiss och svar vid provtagning. Sommarsituationen 2013 Rekryteringen inför sommaren blev besvärlig eftersom bristen på sjuksköterskevikarier redan under våren ledde till att antalet vårdplatser på Norrlands universitetssjukhus drogs ner. Detta och diskussioner om ingångslön för sommarvikarier ledde till att antalet vårdplatser i länet ytterligare minskade jämfört med sommaren 2012. Situationen förbättrades något genom att rekryteringen av undersköterskor i stället ökade. Under sommarens första del var beläggningen hög eller mycket hög på flera kliniker. Under andra delen var både beläggning och vårdtyngd lägre. Den dagliga styrningen på alla enheter, dagliga samordningsmöten av vårdplatser, operationer och akutmottagning inom och mellan sjukhusen har varit mycket viktig för att snabbt och effektivt fördela om resurser. Utökad servicefunktion, främst på universitetssjukhuset, har underlättat mycket. Gott samarbete mellan kliniker, snabb handläggning och en stark vilja att hjälpas åt inom den egna enheten, mellan enheter och sjukhus i länet har varit helt avgörande för detta. Landstinget 150 år Västerbottens läns landsting fyllde tillsammans med övriga landsting i Sverige 150 år 2013. Det uppmärksammades bland annat genom att landstinget producerade en kort animerad film och distribuerade en tidning till alla hushåll. Båda berättar om landstingets historia och framtid. I samband med utgivningen besökte politikerna huvudorterna i länet för medborgardialog och landstingets medarbetare bjöds in att skriva om sina visioner för framtiden. LANDSTINGET 150 ÅR GOD HÄLSA OCH LIVSMILJÖ Nu har du fått ta del av några berättelser från Västerbottens läns landstings historia och framtid. Det finns förstås mycket mer att berätta. Landstinget är och förblir summan av alla medarbetares insatser och utvecklingskraft, politikers visioner, ny teknik, mediciner och behandlingar. Landstingets mål är utveckling för hela Västerbotten en god hälsa och en bra livsmiljö. Du kan läsa mer och se filmen om landstinget på: www.vll.se/hundrafemtio LANDSTINGET 150 ÅR FÖR BÄTTRE HÄLSA OCH ETT LEVANDE LÄN DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN 2013 fyllde landstingen i Sverige 150 år. I Västerbotten berättade landstinget i en animerad film och en jubileumstidning om arbetet för en bättre hälsa och ett levande län då, nu och i framtiden. 9

Förvaltningsberättelse: Koncernövergripande strategier Koncernövergripande strategier Projektet med vårdsamordning avslutades under året och permanentades. På bilden syns avgående och tillträdande vårdsamordnare och projektledare och processamordnare Ingrid Hugosson-Wallgren, andra från höger. Kunskapsstyrning Regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, stödjer landstingens arbete att bygga upp strukturer för kunskapsstyrning. I Västerbotten har det under 2013 drivits lokalt, gemensamt i regionen och nationellt. Diabetesområdet har varit pilot för en modell med ämnesbaserade expertråd. Landstinget har deltagit i Socialstyrelsens arbete med att utveckla en modell för att utvärdera screeningmetoder och ta fram målnivåer för kvalitetsindikatorer inom stroke-, hjärt- och diabetesvård. Under året har landstinget också berett en utvärdering av införandet av tidigare riktlinjer och nya nationella riktlinjer för bröst-, prostata- och kolorektalcancer samt nationella riktlinjer för screening inom dessa områden. Norrlandstingens etablering och utveckling av Regionalt cancercentrum, RCC Norr, har fortsatt under året. Dess organisation och erfarenheter är en viktig kunskapsbank för hur landstinget utvecklar den samlade organisationen för kunskapsstyrning. Vård och omsorg om äldre Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med SKL kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Satsningen syftar till att utveckla ett gemensamt, systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete på fem områden; sammanhållen vård och omsorg, förebyggande arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, säker läkemedelshantering och god vård i livets slut. Målgruppen är personer 65 år och äldre med behov av omfattande sjukvård eller omsorg. Under 2013 har fokus legat på åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg. Där har arbetet med vårdsamordning och utskrivningssköterska visat goda resultat. Målet är att minska antalet återinskrivningar och undvika slutenvård för personer som besöker vården ofta och bidra till ökad trygghet och tillfredställelse med livet i det ordinarie boendet. Läkemedelsgenomgångar görs i både primärvård och slutenvård för att identifiera problem relaterade till läkemedel. Under 2013 har arbetet fokuserat på särskilda riskgrupper bland äldre för att förbättra användningen av läkemedel och minska risken för fallskador. Tillsammans med länets kommuner uppfyllde Västerbottens läns landsting de grundläggande kraven samt de gemensamt uppsatta målen för att få statliga prestationsmedel. Psykisk hälsa Staten och SKL har kommit överens om en satsning på arbete med psykisk hälsa för målgrupperna barn och unga, 0 25 år, som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa personer med komplicerad psykiatrisk problematik eller allvarlig psykisk funktionsnedsättning. Landstinget klarade de två grundkraven från staten för denna satsning. Det betyder att det i länet finns en överenskommelse om samverkan kring barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Det betyder också att landsting och kommuner ska tillhandahålla webbaserad information om vart barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. Tillgängligheten till specialistnivån barn- och ungdomspsykiatri inom ramen för vårdgarantin har inte kunnat tillgodoses i hela länet under 2013. Landstinget beslutade redan 2010 att hälsocentraler och sjukstugor ska utgöra första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa. Detta för att bland annat minska köerna till specialistnivån. Under 2013 har landstinget och kommunerna reviderat överenskommelsen om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Lokala handlingsplaner har följts upp och ändrats. Användandet av samordnade individuella planer för dem som behöver insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst har ökat. Försäkringsmedicin Landstinget arbetar för en kunskapsbaserad, aktiv, säker och jämlik sjukskrivningsprocess, evidensbaserad behandling och rehabilitering. I arbetet ingår att utbilda läkare och andra berörda yrkesgrupper i försäkringsmedicin samt att utveckla rutiner för samverkan med andra berörda aktörer. Baserat på årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL får landstinget dessutom uppdrag inom Sjukskrivningsmiljarden och/eller Rehabiliteringsgarantin. Sjukskrivningsmiljarden För 2013 bestod uppdragen av fem villkor; jämställd sjukskrivning, försäkringsmedicinsk kunskap, tidig samverkan, kvalitet i medicinska underlag och utveckling av elektroniska intyg där statsbidrag betalas ut efter att 10

insatserna genomförts. Därutöver får landstinget ersättning utifrån hur antalet sjukpenningdagar i Västerbotten förändrats i förhållande till övriga landet. För varje villkor har handlingsplaner utarbetats och alla planer har godkänts i en nationell beslutsprocess. Landstinget har också bland annat anordnat utbildning i jämställd sjukskrivning samt förberett för att patienter ska kunna läsa och skicka sina läkarintyg till Försäkringskassan via Mina vårdkontakter. Rehabiliteringsgarantin Psykisk ohälsa och långvarig smärta ligger bakom en stor del av alla sjukskrivningar. Landstinget har två uppdrag på området. Ett var att utveckla multimodal rehabilitering, MMR, för diagnoser som långvarig smärta och ett annat att utveckla kognitiv eller interpersonell beteendeterapi, KBT/IPT, för rehabilitering av psykisk ohälsa. Strategin har varit att utveckla hälsocentralernas möjligheter att erbjuda rehabilitering. Utvecklingen under året har varit positiv men fortfarande lever många hälsocentraler inte upp till garantin. En del håller på att specialisera sig och erbjuder samarbete. Bland annat har metoder som KBT i grupp och KBT på distans prövats med framgång under året. Antalet behandlingar av psykisk ohälsa visar en klar uppgång 2013, se nedan. 2012 2013 KBT 211 410 MMR 1* 84 114 MMR 2* 43 80 *MMR1 utförs i primärvården och MMR 2 vid smärtrehabilitering, Umeå. Forskning och utveckling Forskning och utveckling, FoU, är viktigt för hälsooch sjukvården men är också beroende av att hälsooch sjukvården är med och deltar. Vården ska vara evidensbaserad och genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt och en vilja till utveckling. FoU och utbildning, både grund- och vidareutbildning, är också beroende av varandra. All länets hälso- och sjukvård, men i synnerhet universitetssjukhuset, har en nyckelroll för den kliniska forskningens utveckling. Landstingets resultat av projekt som bedrivits i samarbete med Umeå universitet redovisas i det forskningsbokslut som publiceras på försommaren 2014. Resultaten omfattar klinisk forskning som stötts med landstingsanslag men också med Alf- och Tua-medel. Cirka 300 olika projekt har fått stöd genom de Alf-medel som fördelas på basenheter. Med centralt fördelade Alf-medel bedrevs ytterligare ett 50-tal större kliniska projekt. Konkurrensen om anslagen var mycket hård och kvaliteten på forskningen god. Under året har 17 kliniska projekt inom odontologin finansierats med Tua-medel. Den potentiella patientnyttan är tydlig. Av landstingets egna forskningsmedel har tio nya så kallade spjutspetsprojekt jämnt fördelats bland kvinnor och män. Dessutom har FoU-medel tilldelats 29 medarbetare som är i början av sin forskarkarriär. Två tredjedelar av dem är kvinnor. Den regionaliserade läkarutbildningen är nu genomförd och bedrivs på fyra orter med Umeå som nav. Regionaliseringen har stärkt samverkan i norra regionen och gjort universitetssjukhusets roll tydligare. Den öppnar också möjligheter att arbeta för att ytterligare öka läkarutbildningen vid Umeå universitet vilket är viktigt för den framtida läkarförsörjningen i Norrland. Clinical Trial Unit, CTU, är en administrativ stödfunktion för klinisk behandlingsforskning och kliniska prövningar, oavsett om de är initierade av forskare eller sponsras av företag. CTU har under 2013 utvecklats mot ett mer strategiskt, övergripande arbete för stora, klinikövergripande studier. CTU är också nav för KBN, Klinisk behandlingsforskning i Norrland, som är en stödjande resurs inom norra sjukvårdsregionen. Denna har under 2013 blivit mer konkret och operativ. KBN består nu av kliniska forskningscentrum i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland samt är under slutplanering i Jämtland. Service och stöd erbjuds till projekt som engagerar två eller flera av norrlandstingen. KBNplattformen är, utöver fysiska lokaler och resurscentrum, en del av de fyra norrlandstingens gemensamma strategi för klinisk forskning. Kliniskt forskningscentrum, KFC, vid Nus är en resurs för patientnära klinisk forskning. Lokalerna är öppna för forskare från landsting och universitet och här bedrivs både akademiska och företagssponsrade studier. KFC har under 2013 främst arbetat med förbättrade rutiner, tydlighet kring avtal och ekonomi samt med information och marknadsföring och därigenom uppnått en hög grad av nyttjande. 2013 slutförde landstinget det första steget i att etablera Registercentrum Norr, RC Norr. Centrumet har elva nationella kvalitetsregister, varav två är under uppbyggnad, och samarbetar också med fem regionala kvalitets- eller hälsoregister. RC Norr erbjuder en etablerad it-plattform samt övrig kompetens inom området. En särskild profil är registerbaserat utvecklingsarbete i samarbete med landstingets utvecklingsenhet Memeologen. Under året har detta använts av tre anslutna register, varav två inom ramen för ett större nationellt projekt med extern finansiering och i samarbete med Utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. För att stärka RC Norrs roll i den registerbaserade forskningen har ett särskilt samarbetsavtal ingåtts med Epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. RC Norr är etablerat i samtliga nationella nätverk och har också internationella kontakter. Forskningsframgångarna kring Skelleftesjukan var många 2013. Centrum för kardiovaskulär genetik vid Hjärtcentrum i Umeå bidrog till att bevisa att genterapi kan stoppa bildningen av det protein som leder till sjukdomen. Bilden visar ett hjärta med amyloidinlagringar. 11

Förvaltningsberättelse: Koncernövergripande strategier anslutits till kvalitetsregistret SKaPA. Arbetet med avvikelsehantering och händelse-/riskanalyser har fått en bättre struktur. Ett videostöd som ger snabb kontakt med specialist på distans och som lätt flyttas nära patienten används nu av länets dialysavdelningar. På bilden kopplar avdelningschef Lena Alenbro och njurspecialist Ulf Forsberg upp sig från Skellefteå. Antalet västerbottningar som loggat in i e-tjänsten Mina vårdkontakter steg från 40 000 till 52 000 under året. Det gör att landstinget ligger i framkant i Sverige. Mina vårdkontakter När det passar dig På 1177 Vårdguidens webbplats, 1177.se, kan du logga in på e-tjänsten Mina vårdkontakter. Där kan du enkelt få kontakt med din hälsocentral, tandvårdsklinik eller mottagning. Du kan till exempel förnya recept, avboka en tid eller följa dina läkemedelskostnader. 1177.se/e-tjanster Utveckling av landstingets ledningssystem Landstingets ledningssystem är under utveckling med syftet att få en bättre struktur i processer på alla nivåer. Det spänner över lagstiftning, landstingsplan, andra politiska styrdokument samt riktlinjer och rutiner inom definierade områden. En stor del av det praktiska arbetet omfattar att revidera och komplettera styrdokument, uppdatera planer för genomförande, metodstöd och it-stöd och att genomföra utbildningar. Säker hälso- och sjukvård Under 2011 2014 avsätter regeringen särskilda medel för att öka patientsäkerheten i landstingen. Under 2013 bedrevs i Västerbotten förbättringsarbete inom samtliga utpekade områden vilket resulterade i en ersättning på drygt 16 miljoner kronor. Under året har fokus legat på att förstärka organisationen kring lokala samordnare och team för patientsäkerhet på basenheterna. Egenkontroll av landstingets arbete har under året gjorts bland annat genom så kallade patientsäkerhetsdialoger. De syftar till att vara en uppföljning för basenheterna och ett forum för ledningen att identifiera exempel på väl genomfört arbete och/eller brister. Västerbotten har lägst antibiotikaförskrivning i landet Målet för antibiotikaförskrivningen 2013 var att läkarna skulle ha fortsatt hög följsamhet till lokala rekommendationer och att minska onödig förskrivning. Västerbotten Mina vårdkontakter Mina vårdkontakter lyckades väl och har fortsatt lägst förskrivning i landet. Användningen av antibiotika på sjukhusen har minskat När det passar dig När det passar dig för andra På 1177 Vårdguidens året i webbplats, rad. Framgången är På 1177 ett Vårdguidens resultat webbplats, av ett 1177.se, kan du logga in på e-tjänsten 1177.se, kan du logga in på e-tjänsten Mina vårdkontakter. Mina vårdkontakter. långsiktigt arbete. Västerbotten är det landsting som Där kan du enkelt få kontakt med din Där kan du enkelt få kontakt med din har bäst hälsocentral, förutsättningar tandvårdsklinik eller att nå det långsiktiga hälsocentral, tandvårdsklinik målet eller på mottagning. mindre Du kan än till exempel 250 förnya recept/1000 recept, invånare och år. avboka en tid eller följa dina läkemedelskostnader. 1177.se/e-tjanster Patientsäkerhet i tandvården mottagning. Du kan till exempel förnya recept, avboka en tid eller följa dina läkemedelskostnader. 1177.se/e-tjanster Arbetet med patientsäkerhetsfrågor och klinisk utveckling i tandvården fortlöper väl. Samtliga allmäntandvårdskliniker i Folktandvården har under året E-hälsa, distansöverbryggande teknik och avancerad telemedicin Området e-hälsa har under året utvecklats positivt i Västerbotten. Syftet är att förbättra tillgängligheten till vården, öka patienternas medverkan och effektivisera processerna i vården. Exempel på det är e-tjänsten Mina vårdkontakter, där användningen ökat och där antalet invånare som loggat in minst en gång stigit från 40 000 till 52 000 under året. Med dessa siffror ligger landstinget i framkant i Sverige. Mina vårdkontakter är en del av 1177 Vårdguiden och kännedomen om alla tjänster inom 1177 Vårdguiden ökar. Exempelvis har 1177.se/vasterbotten nu över 100 000 besök per månad. Inom invånartjänsterna finns också umo.se, en ungdomsmottagning på nätet. Med distansöverbryggande teknik minskar patienternas resande och tillgängligheten ökar trots stora avstånd. Västerbotten med glest befolkat inland och långa avstånd hör till de främsta, nationellt och internationellt, när det gäller distanslösningar. Idag finns cirka 150 större system med digitala lösningar för lagring och videokonferens vid sjukstugor, hälsocentraler och sjukhus. Användningen har under ett antal år ökat med cirka 30 procent per år. De kliniska tillämpningarna blir fler och mer avancerade. I specialiserad vård och regionvård används tekniken bland annat för multidisciplinära konsultationer och ronder, för logopedi på distans där patienten via videolänk får stöd av logopeder i Umeå och för handkirurgisk rehabilitering där sjukgymnaster och arbetsterapeuter erbjuder träning, konsultation och bedömning. Alla Jämtlands MS-patienter följs upp via videolänk. Vinsterna för patienten ligger främst i att resandet minskar, tiden för handläggning blir kortare och närheten till vård förbättras. Läkemedelssystemet Pascal infördes våren 2012 för att ordinera så kallade dosläkemedel. Införandet har även under 2013 inneburit betydande problem för användarna, inte bara i Västerbotten. Svårigheterna hänger samman med problem att få flera system att samverka på ett bra sätt, och problemen fanns både i journalsystem och i Apotekets infrastruktur. Bristerna har successivt åtgärdats under året. Landstinget har genomfört ett stort utbyte av operativsystem i de 10 000 datorer som finns i verksamheten. Bytet är en förutsättning för den nya generationen av Mina vårdkontakter journalsystem och pågick till hösten 2013. Nationell patientöversikt, NPÖ När det passar dig Under På året 1177 Vårdguidens har arbetet webbplats, med att producera information 1177.se, kan du logga in på e-tjänsten Mina vårdkontakter. från landstinget till nationell patientöversikt fortsatt Där kan du enkelt få kontakt med din hälsocentral, tandvårdsklinik eller och kompletterats för att säkra överföring av information till mottagning. Du kommunen kan till exempel förnya recept, i samband med att hemsjukvården avboka en tid eller följa dina läkemedelskostnader. kommunaliserats. 1177.se/e-tjanster Journalsystem Datajournalen NCS Cross har varit uppdelad i databaser i Skellefteå respektive Umeå och Lycksele. För att öka 12 Mina vårdkontakter Mina vårdkontakter Mina vårdkontakter Mina vårdkontakter

Ett nytt operativsystem installerades under året i landstingets 10 000 datorer. Simon Albinsson, Edwin Lindberg, Ann-Catrin Olofsson, Olov Johansson, Bengt Widmark, Joel Dahlström och Stefan Hällbom bidrog i arbetet. patientsäkerheten slogs dessa ihop till en våren 2013. Den version av datajournalen som nu används har nått slutet av sin livslängd och ska förnyas. Under 2013 har landstinget tillsammans med övriga användarlandsting gjort omfattande förberedelser för att säkra att kommande version är väl anpassad till lagkrav och användarnas behov och ger hög säkerhet vid överföring av information. Det nationella arbetet med informationsstruktur för vården börjar nu synas i vardagen. Ett exempel är att hälso- och sjukvårdens adressregister, den så kalllade HSA-katalogen, även används för att höja säkerhetsnivån i journalsystemet vad gäller dosordinationer och sjukintyg. I den nya versionen av journalsystemet används katalogen också till att styra vilken information användarna får tillgång till. Övergången till en ny version pågår ett antal år och kräver betydande resurser från Informatik Västerbotten och användare som engageras i utveckling och införande. Beställning till Svar, BtS Systemet RoS, Remiss och svar, som används i laboratorieverksamheten på Norrlands universitetssjukhus, är efter förberedelser under året nu på gång att införas i hela landstinget. Beredning av ett investeringsbeslut för projektet Beställning till svar, BtS, har skett parallellt. BtS är en vidareutveckling av RoS och är tänkt att vara ett verktyg för att beställa tjänster inom medicinsk diagnostik från olika typer av laboratorier. Upphandling av ett nytt intensivvårdssystem inleddes under året. Projektet, benämnt Pin, är tänkt att skapa en plattform för perioperativ vård, intensivvård och neonatal vård i länet. Det kommer att utbyta information med bland annat journalsystemet NCS Cross och systemet för operationsplanering, Orbit. Formella beslut om investering i BtS och Pin tas av landstingsstyrelsen våren 2014. Effektiv hälso- och sjukvård Lean som strategiskt tänkande för verksamhetsutveckling Sedan några år tillbaka anammar landstinget Leanfilosofin. Det har under året medfört att allt fler verksamheter kortat ledtider och reducerat onödiga aktiviteter. Allt fler arbetsplatser gör dagliga avstämningar. På mer strategisk nivå utvecklas planeringen av flöden genom nya metoder, där man balanserar kapacitet mot behov. Leantänkandet har även integrerats i olika viktiga utvecklingsområden och i den ordinarie planeringen och uppföljningen. Det syns exempelvis i projektet Multi7 där man i ett flödestänkande har utvecklat en trygg och säker hemgång för de sjuka äldre. Landstingets tjänstemannaledning har också med filosofin som grund inlett ett arbete för att förbättra sin förmåga att leda och styra utvecklingen. Värdegrunden med nyckelorden Ständigt bättre och Patienten alltid först förstärker filosofin ytterligare. En indikator på att landstingets satsning är framgångsrik är att Lean forum beslutat förlägga sin årliga konferens till Umeå 2014 i samverkan med Västerbottens läns landsting. Hälso- och sjukvård och tandvård i rimlig tid Landstingets statistik för väntetid bygger för närvarande inte på individbaserade uppgifter, vilket är en förutsättning för att kunna dela upp dem på kön. Landstinget följer SKL:s riktlinjer för rapportering. Under 2013 försämrades uppfyllandet av vårdgarantin för området tillgänglighet på telefon något jämfört med tidigare år. Det gällde både landstingsdrivna och 13

Förvaltningsberättelse: Koncernövergripande strategier Målbilden för Norrlands universitetssjukhus är inte bara att vara en attraktiv vårdgivare utan också en stark motor för näringsliv, universitet, forskning och utveckling. privat drivna hälsocentraler. Tillgängligheten till läkarbesök inom 7 dagar visade samma resultat som vid mätningarna 2012. Allt fler västerbottningar fick sitt förstabesök vid sjukhusen inom vårdgarantins tidsgräns 90 dagar under 2013. Väntetiderna till åtgärder försämrades dock under 2013. Sedan 2011 har andelen patienter som fått tid för förstabesök i den specialiserade vården ökat från i medeltal 89 procent till 92 procent. När det gäller åtgärder har andelen minskat under 2013 jämfört med 2012 efter en rad år av förbättringar. Det resultatbaserade statsbidraget, Kömiljarden, fortsatte under 2013. Ersättningsnivåerna var desamma som tidigare två år och resultatet stämdes av varje månad. Landstinget nådde den lägre nivån, måluppfyllelse med 70 80 procent för besök under fyra månader Den högre nivån, 80 procent, nåddes i fem månader. För åtgärder klarades inte grundkravet någon månad. Det genererade knappt 11 miljoner kronor, något mer än 2012. Landstinget nådde inte upp till aktuella målnivåer och fick därför inget resultatbaserat statsbidrag för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Tillgängligheten till allmäntandvård för både barn och vuxna är generellt bra till såväl akutvård som regelbundna tandvårdsbesök. Vissa kliniker har problem med att hålla avtalade tider för de regelbundna besöken, framförallt beroende på brist på tandläkare. En ny särskild akuttandklinik i Umeå har effektiviserat och ökat tillgängligheten till akut tandvård. Tillgängligheten till specialisttandvård har blivit bättre på senare år och 2013 klarar i princip alla specialiteter, utom behandling vid tandlossningssjukdomar, vårdgarantin. Ett problemområde är tillgången till narkostandvård i Umeå vilket resulterar i otillfredsställande väntetider för vuxna. Universitetssjukhusets roll i regionen, nationellt och internationellt Arbetet med att stärka varumärket Norrlands universitetssjukhus omfattar dess högspecialiserade vård/ regionsjukvård, forskning och utveckling. Målbilden att Nus ska vara en stark motor i regionen, nationellt och internationellt, för näringsliv, universitet, forskning och utveckling och en attraktiv vårdgivare för patienter och remittenter, är gemensam bland verksamhetschefer och universitetsföreträdare. Under året har regionvårdens verksamheter både lokalt och i regionen arbetat med att identifiera och ta hem patienter. Multidisciplinära konferenser i stället för patientbesök utvecklas ständigt. Hur detta ska hanteras i regionavtalet diskuteras, liksom hela avtalets ersättningsform. Behovet av läkarkonsultverksamhet i Östersund och Sunderbyn ökar. ST-läkare utbildas nu på uppdrag från Jämtland och samma modell diskuteras med Norrbotten så att bemanningen kan klaras på plats utan stöd från Umeå. Avtalet för klinisk patologi har förlängts inför en eventuell extern upphandling från Jämtlands sida. Angio/PCI-laboratoriet har minskat sin verksamhet till följd av att både Sunderbyn och Sundsvall numera har verksamhet dygnet runt. Jämtlands läns landsting har beslutat införa PCI från januari 2015 och Hjärtcentrum medverkar i uppbyggnaden av verksamheten. Alla aktiviteter är tecken på ökat samarbete men utmanar också den nuvarande bemanningen vid Nus. 14

Förvaltningsberättelse: UtvecKLing och arbete inom verksamhetsområdena Utveckling och arbete inom verksamhetsområdena Hälsoval och verksamhetsområde Primärvård Modellen med en beställar-/utförarorganisation har varit i drift i fyra år. Den syftar till att ge förutsättning att på ett konkurrensneutralt sätt styra utförare av Hälsoval, både landstingets och privata, utifrån gällande lag. Lagen om valfrihet ställer krav på landstinget som uppdragsgivare, varför det är viktigt att fortsätta utveckla organisationsmodellen. Som framgått lämnade landstinget under året över ansvaret för hemsjukvård till kommunerna. Under senvår och sommar har hälsocentralerna arbetat för ett smidigt överförande av patienter med hemsjukvård och enstaka sjukvårdsinsatser i hemmet. Fortfarande återstår en del arbete, främst i länets större orter, innan förändringen fungerar friktionsfritt. Majoriteten av västerbottningarna, cirka 84 procent, är listade vid hälsocentraler som drivs i landstingets regi. Det är huvudsakligen i Umeå och dess kommundelar samt i Lycksele och i Jörn som delar av befolkningen valt att lista sig vid en privat hälsocentral. Övriga orter saknar privat etablering. I november 2013 godkände landstingsstyrelsen ännu en privat vårdgivare inom Hälsoval med placering i Holmsund. Uppdraget i Hälsoval Västerbotten följs upp genom ett antal indikatorer som landstingsstyrelsen fastställer varje år. Resultatet av 2013 års uppföljning visar generellt att det finns utrymme för förbättring. Hälsocentralernas första linjeansvar för barn och unga med psykisk ohälsa utvecklas kontinuerligt. Under perioden 2011 2013 har besöken till personal med beteendevetenskaplig kompetens ökat med drygt 56 procent. Det talar för att tillgängligheten förbättrats. Två års arbete för att minska kostnaderna i landstinget har gett konsekvenser för alla utförare inom Hälsoval. Att överföra besök från specialiserad vård till primärvård har medfört krav på att utförarna i primärvården ökar sin produktion. Samtidigt har landstingets sjukhusvård arbetat för att öka patienternas eget ansvar för sin vård, till exempel genom att själva mäta sitt blodtryck på hälsocentralen. 1177 Sjukvårdsrådgivningen hör numera till verksamhetsområdet Primärvård. Under 2013 har cirka 13600 samtal/månad hanterats. De vanligaste orsakerna till kontakt och frågor rör läkemedel, buksmärta, feber och barn samt administrativa frågor. Det nya telefonisystem som installerades i februari kan inte leverera samma parametrar som tidigare statistik vilket gör att utfallet inte går att jämföra med tidigare år. Trots att arbetsbelastningen har varit hög under sommaren har tillgängligheten varit bättre än 2012. Det nationella målet för totala andelen besvarade samtal är 85 procent och Västerbotten ligger på 83 procent, vilket är detsamma som snittet i riket. 51 procent av samtalen besvaras inom tre minuter och 76 procent inom nio minuter vilket är bättre än riket. Vårdplatser för sluten vård i inlandet är ett tilläggsuppdrag till sjukstugornas utförare av Hälsoval. Medelvårdtider och beläggningsgrad vid slutenvårdsplatserna varierar mellan sjukstugorna. Under 2013 var den genomsnittliga beläggningen 78 procent. Storumans sjukstuga står för 160 av totalt 350 överbeläggningsdygn. Mellan åren 2011 och 2012 ökade medelvårdtid och beläggningsgrad men dessa har stabiliserats det senaste året. Verksamhetsområde Medicin Systematiska förbättringsarbeten pågår inom barn- och ungdomspsykiatrin och har bland annat lett till en ny indelning av team på mottagningen i Umeå. Föräldrar som har barn under 12 år med en adhd-diagnos har erbjudits en strategiutbildning. Den psykogeriatriska länsgruppen arbetar för att skapa en specialistvård på lika villkor i länet. Kliniken deltar också i ett EU-projekt kring vård på distans med hjälp av telekonsultation och mentorskap. I länsuppdraget ingår även stöd till hälsocentraler och sjukstugor via videokonsultation gällande personer med demenssjukdom. Antalet vårdtillfällen och vårddagar har minskat på Geriatriskt centrum. Beläggningen har ökat till 98 procent och läkarkonsultationer via telemedicin har Trots att arbetsbelastningen var hög under sommaren var tillgängligheten bättre 2013 än året före. Det visar statistiken för 1177 Vårdguiden på telefon. 15

Förvaltningsberättelse: UtvecKLing och arbete inom verksamhetsområdena Vårdkedjan för trombolys vid Strokecenter på Nus har flera gånger uppmärksammats som bäst i landet. Trombolysväskan är viktig för sjuksköterskorna Ellenor Karlsson och Erika Strålberg. blivit fler. Två avdelningar har nu en utskrivningssjuksköterska. Färre vårdplatser med kortare vårdtider och sjukare patienter har ökat arbetsbelastningen. Kliniken har skapat en så kallad studenttät sal, där studenter i utbildningssyfte bär ansvaret för patienterna. Hud och STD Västerbotten har arbetat för att korta väntetiderna. Den remissfria melanommottagningen har upphört efter beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden. Trots detta har antalet patienter som efter detta fått diagnosen malignt melanom varit högre än 2012. Ett projekt med så kallad teledermoskopi, diagnostik på distans, på tre hälsocentraler i Skellefteåområdet har visat bra resultat. Arbetssättet ska införas på alla hälsocentraler i länet under 2014. En drop in-mottagning för STD har skapats. Bland Medicincentrums många utmaningar och svårigheter under 2013 kan, utöver problem med sjuka hus, också lyftas fram brist på sjuksköterskor som ledde till problem med vårdplatser. Det var också brist på specialist- och ST-läkare. Bristen på vårdplatser har påverkat den psykosociala miljön negativt, men platsantalet har successivt ökat och ökas ytterligare när så kallade traineesköterskor anställs. Forskningen har fortsatt ge fina resultat både nationellt och internationellt. Strokecenters vårdkedja för trombolys och vårdprocess har uppmärksammats flera gånger som bäst i Sverige. Ledtider för patienter med förträngningar i halskärlen, karotis, fortsätter att minska. Bloddialysverksamheten fortsätter att öka och fler behandlas i hemmet. Samarbetet kring reumatologiska problempatienter fortsätter. Låg rankning inom Öppna jämförelser vad gäller diabetes har uppmärksammats och Medicincentrum har därför inlett ett arbete för ett mer strukturerat omhändertagande av diabetiker inom framför allt primärvård. Patienter inom gastroenterologin utreds och behandlas numera i huvudsak polikliniskt. På lungsektionen har bristen på specialistläkare lett till att TBC-dispensären för barn 0 18 år förts över till barn- och ungdomskliniken vid Nus. Specialistsjuksköterskor vid medicin- och rehabiliteringskliniken i Lycksele har optimerat omhändertagandet av gastropatienter och uppföljningen av strokepatienter. För medicinsk och geriatrisk klinik Skellefteå har antalet patienter på njurmottagningen och i dialysbehandling ökat. Habiliteringscentrum har under årets första hälft etablerat sin nya basenhet och arbetar kontinuerligt med utvecklings- och förbättringsarbete. För hjälpmedelsverksamheten har året dominerats av förberedelser inför kommunaliseringen av hemsjukvården. Flera mottagningar vid psykiatriska kliniken på Norrlands universitetssjukhus, Nus, har utvecklat gruppbehandling. Efter en genomlysning av vuxenpsykiatrin 2011 har arbetsgrupper gått igenom olika ämnesområden och/eller diagnoser och utarbetat gemensamma riktlinjer/behandlingsspår. Förslag på ny psykiatribyggnad har presenterats. Inflödet av remisser till psykiatrin ökade första halvåret 2013 med 9 pro cent, vilket ställer stora krav på tillgänglighet och logistik. Drygt var femte patient var under 25 år. Vårdavdelningarna har haft en fortsatt hög beläggning. Kliniken har deltagit i den nationella satsningen på psykisk ohälsa och satsat stort på utbildning i bemötande av hot och våld. Psykiatriska kliniken i Skellefteå och södra Lappland har nu adhd-skola och anhörigutbildning. De arbetar också vidare med mallar för neuropsykiatrisk utredning och uppföljning av antidepressiv läkemedelsbehandling. Kliniken följer gemensamt upp neuroleptikapatienter som förmedlas vidare till sjuksköterskor i primärvård. Arbetet med barnperspektivet har vidgats och innebär att den psykiatriska vården tar hänsyn till om patienten har barn som anhöriga. Arbetet med att förebygga självmord struktureras och utvecklas. Projektet Mäns våld mot kvinnor har startat liksom en stor satsning på temat bättre bemötande och mindre våld och tvång. Under Psykeveckan deltog psykiatrin med utställningar och föreläsningar. Gästhuset i Skellefteå, boende för utslussning av patienter, tar emot allt fler. Lyckselemottagningen ska starta ett beroendeteam och utvecklar former för att ta emot patienter i det läkemedelsassisterade rehabiliteringsprogrammet, Laro. På reumatologiska kliniken Västerbotten fortsätter avdelningen för dagmedicin att öka. Den ger nu över 900 infusioner årligen. Läkemedelsbehandling utgör cirka 65 procent av klinikens budget. Verksamhetsområde Kirurgi Alla kirurgiska verksamheter arbetar i ett länsperspektiv och ett förbättringsarbete pågår kring tillgängligheten. Delar av vården håller på att delas upp mellan klinikerna i länet. Viss omorganisation har gjorts mellan kliniker 16

och verksamhetsområden. Ökad utomlänsvård på grund av bristande tillgänglighet och ökat behov av hyrläkare och annan personal har bidragit till underskott. Materialteknisk utveckling och nationella riktlinjer vad gäller läkemedel och bemanning är särskilt tydliga inom cancervården. Det ställs krav på ökad kompetens, utrymme för medicinsk och teknisk utveckling av vården och tillgänglighet för äldre patienter. Samtidigt ökar kraven på utbildnings- och forskningsresurser och på att skapa attraktiva arbetsplatser för att möta rekryteringsbehoven. Kontaktsköterskor finns nu vid länets mottagningar. Multidisciplinära konferenser hålls för de flesta kirurgiska tumördiagnoser. Barnanestesin vid Norrlands universitetssjukhus fortsätter att utvecklas för att nå nationell utbildningsstandard. Uppdraget med gränslös dirigering av ambulanser och utbildning för ambulansförare i norra regionen pågår. Linjelöst arbetssätt på akutmottagningen i samarbete med övriga kliniker vid Nus är en grund för att korta väntetiderna. Alla kirurgiska verksamheter erbjuder nu rökavvänjning och rökstopp inför operation. Kirurgkliniken i Lycksele har utvecklat nya arbetssätt vid ljumskbråck. Förutom fetma- och primär höftprotes kirurgi har livmoderoperationer vid godartade tillstånd tillkommit. Det har medfört höga produktionsflöden. Ungdomsmottagningen i Skellefteå belönades 2013 med en nationell utmärkelse för sin verksamhet. Begreppet Nya Skellefteå lasarett myntades under året. Planering för ombyggnation av operations-, steril- och perioperativ enhet, projektet Skop, har inletts. Kirurgisk och ortopedisk klinik utvecklar tillsammans med medicinsk och geriatrisk klinik gemensamma och effektiva vårdprocesser för att öka antalet tillgängliga vårdplatser. För att klara det stora inflödet av remisser har ortopedkliniken på Nus börjat med mottagning i grupp, multidisciplinära samarbeten och poliklinisk verksamhet. En ny form av ryggmottagning har införts där sjukgymnaster tidigt bedömer remisspatienter. Verksamhetsområde Regionvård Verksamheterna präglas av hög utvecklingsaktivitet och hög grad av måluppfyllelse. Vårdgarantin/Kömiljarden klaras inte för åtgärder inom neurokirurgi och kardiologi och kostnaderna för utomlänsvård har ökat samtidigt som regionintäkterna minskat. Belastningen har varit hög inom många områden trots minskade vårdtjänster. Neonatalavdelningen har tidvis haft mycket hög belastning och intensivvårdstransporter av för tidigt födda barn i regionen har ökat med 25 procent sedan 2011. Barncanceravdelningen har aldrig tidigare haft så många nyinsjuknade barn. Att kön till MR-undersökning ökar beror på ökad efterfrågan, effekter av en vattenskada samt ett planerat driftstopp i samband med utbyte av MR-utrustning i Skellefteå. Stressrehabiliteringen redovisar en påtaglig ökning av psykisk ohälsa med mycket höga remissinflöden. Ökningen är 80 procent jämfört med 2011. Vid Cancercentrum har verksamheten minskat, främst därför att den gynonkologiska delen nu bedrivs i öppna vårdformer. Laboratoriemedicin har haft en drygt 4-procentig produktionsökning inom främst genetik, klinisk kemi och patologi vilket lett till hård belastning. Samverkan med övriga patologlaboratorier i norra regionen pågår för att analysera den ansträngda situationen och föreslå åtgärder. Ett arbete har också startat för att fördela om laboratorieprover tagna inom primärvård från laboratorier i Lycksele och Skellefteå till Umeå för att bättre klara produktionsökning och framtida rekrytering av biomedicinska analytiker. Liksom inom röntgen och kardiologi har bearbetning av köer tidvis ägt rum på kvällar och helger. Ett palliativt konsultteam på länsnivå har byggts upp Produktionsflödena vid kirurgkliniken i Lycksele ökade under året. Ett skäl är att kliniken utvecklat nya arbetssätt vid ljumskbråck och att livmoderoperationer tillkommit vid sidan av fetma- och höftprotesoperationer. 17

Förvaltningsberättelse: UtvecKLing och arbete inom verksamhetsområdena i avancerad hemsjukvård. Organisationen av vårdsamordnare har utvärderats med goda resultat i att minska de så kallade mångbesökarnas behov av inläggningar eller besök på akuten/jourcentral. Patienter har också beskrivit en stor trygghet i att ha samma kontaktperson som varit insatt i deras specifika situation och att vårdsamordnaren alltid funnits tillgänglig. Detta jämte alla enheters utvecklings- och förbättringsarbeten har gjort att den planerade vårdplatsminskningen kunnat fullföljas. Dock har höstens brist på sjuksköterskor med 25 färre vårdplatser än planerat vid Nus påverkat alla enheter negativt med överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Andra produktionsstörningar har berott på fortsatta problem med sjuka hus på hjärtmottagningen och ombyggnad av hela Hjärtcentrum i samband med installation av det nya kateteriseringslaboratoriet. Antalet vårdplatser minskade tillfälligt under året. Orsaken var flera flyttomgångar för neurorehabilitering och neurologavdelning, en period med multiresistenta bakterieinfektioner och svårigheter att rekrytera personal. I samband med utbyte av utrustning på klinisk neurofysiologi upptäcktes omfattande problem med smutsig el i laboratoriets lokaler. Verksamheten fick under en period stängas helt för undersökningar av muskler och nervledning. Strålsäkerhetsmyndighetens inspektion av landstinget 2012 resulterade i ett antal förelägganden som åtgärdas fortlöpande. Hela organisationen har setts över och läkare med radiologiskt ledningsansvar har utsetts i större utsträckning än tidigare. Under året ställde landstinget i ordning evakueringslokaler för att göra det möjligt att renovera på Nus. En folktandvårdskampanj i samarbete mellan de fyra norrlandstingen inleddes 2013. Målet är att minska barnens läskkonsumtion. Verksamhetsområde Tandvård Folktandvården är den i särklass största utföraren av tandvård i Västerbotten. Folktandvårdens arbete har därför stor betydelse för hur landstinget uppfyller sitt lagstadgade ansvar. Landstinget har ett särskilt ansvar för tandvård till patienter med särskilda behov. En viktig del i åtagandet är att erbjuda en uppsökande bedömning av munhälsan. Verksamheten fungerar bra för personer i kommunala särskilda boenden medan täckningsgraden för dem som bor i eget boende är mycket låg. Avtalet med privat utförare har bland annat av den anledningen inte förlängts eftersom hela den uppsökande verksamheten under 2014 kommer att utföras i egen regi. Kostnaderna för nödvändig tandvård och tandvård som led i sjukdomsbehandling har under året minskat med cirka 3 procent. I huvudsak beror det på att vissa patientgrupper inte längre omfattas av stödet. Under året har landstinget tillsammans med Region Västerbotten arbetat för att införa en munvårdsmodul i kvalitetsregistret Senior Alert. Verksamhetsområde Service Landstinget är en av länets största fastighetsägare med en lokalyta på över en halv miljon kvadratmeter. Styrelsens beslut om en investeringsplan för 2014 2016 innefattar bland annat en ny byggnad för psykiatri vid Nus. Planen innebär också en ökning av den nuvarande årliga volymen för fastighetsinvesteringar. Från att ha varit en etikett på tekniklösningar har it eller informatik kommit att få stor betydelse som förutsättning för att bedriva verksamhet. Vad som tidigare betraktats som it-projekt ses nu som verksamhetsprojekt med it som stöd. Inom informatikområdet har också ett arbete startats för att bättre styra projektverksamheten. En konsultrapport har presenterats och föreslår förändringar i vissa arbetssätt. Under stormen Hilde i november drabbades Lycksele av ett elavbrott under några timmar då sjukhuset fick utnyttja reservkraft. Efter ombyggnad drivs köket vid Skellefteå lasarett i samarbete med Skellefteå kommun under en gemensam nämnd. Läkemedelsverket har under året inspekterat den interna läkemedelsdistributionen på Nus och resultatet blev mycket bra. Frågan om att bedriva en kontantlös verksamhet har anpassats till förvaltningsrättens dom. Den säger att ett landsting måste acceptera kontanter som betalning av patientavgifter. Rutiner finns nu för att hantera kontanter i de ytterst få fall där det behövs. 18

Förvaltningsberättelse: MÅLUppfyLLelse Hur klarar landstinget målen? Landstingets sex övergripande mål är långsiktiga och styr mot visionen att Västerbotten år 2020 har världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Målen ska leda till god och jämlik hälsa och vård, god hushållning med tillgängliga resurser, och till att landstinget är en attraktiv arbetsgivare med hälsofrämjande arbetsplatser. De ska också bidra till ökad demokrati och ökad tillväxt, regional utveckling och ett ekologiskt hållbart samhälle. Nedan redovisas måluppfyllelse per mål för de tre centrala driftnämnderna: landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden samt nämnden för funktionshinder och habilitering. En samlad bedömning av måluppfyllelsen för övriga nämnder, regionförbund och folkhögskolestyrelser presenteras också. För redovisning av specifika målvärden/indikatorer och resultat för landstingsstyrelsen se bilaga 1 samt respektive årsrapport. n Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Viktiga händelser och en samlad bedömning av verksamhetsåret 2013 har beskrivits inledningsvis. I det följande redovisas måluppfyllelsen för de uppdrag som landstingsfullmäktige gett styrelsen i landstingsplan samt de målvärden som styrelsen själv formulerat. Beskrivning av arbetet med mål och redovisning av måluppfyllelse Av totalt 40 målvärden uppfylldes 18 helt, 16 delvis och fyra uppfylldes inte. För två målvärden går måluppfyllelsen inte att bedöma. Samtliga målvärden redovisas i tabellform i bilaga 1. Bättre och jämlik hälsa Styrelsen anger i sin verksamhetsplan totalt tio målvärden för att styra mot det övergripande målet om bättre och jämlik hälsa. Måluppfyllelsen är god, då fem av dem uppfylls helt och fyra delvis. För ett målvärde kan måluppfyllelsen inte bedömas då data finns tillgängliga först 2014/2015. Det långsiktiga arbetet för att styra mot visionen 2020 har beskrivits mer ingående i avsnittet Hälsoutveckling i Västerbotten. Arbetet inom Salut pågår enligt plan. För att få en bättre uppfattning om hälsoläget bland barn i Västerbotten har ett nytt webbverktyg för Hälsosamtalet i skolan utarbetats tillsammans med övriga norrlandsting. Primärvården ska fungera som första linjens vård av barn och unga med psykisk ohälsa. Antalet besök till personal med beteendevetenskaplig kompetens för åldersgruppen 0 19 år har ökat under året med cirka 10 procentenheter. Enligt fullmäktiges intentioner har glesbygdssjukvården fortsatt att ta form. Glesbygdsmedicinskt centrum med utökat regionalt ansvar har under året fortsatt strukturerats i Storuman. Centrumbildningen har fyra områden i fokus: forskning och utveckling, samehälsa, innovationer och rekrytering. Länken till Lycksele lasarett har förtydligats och breddats. Landstingets satsning har väckt stort nationellt intresse. Fullmäktige har beslutat att Västerbottens läns landsting ska bli landets mest jämställda och jämlika. Under året har landstingsstyrelsen antagit en reviderad strategisk plan för jämställdhet och jämlikhet. Skälet till denna ytterligare revision var att landstinget undertecknat CEMR-deklarationen, den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Dess grundläggande principer och artiklar rör inte bara jämställdhet utan även jämlikhet och skydd mot diskriminering. Det strategiska arbetet har förlöpt enligt plan och arbetet med att vidga perspektivet till att också omfatta jämlikhet har inletts. God vård Av totalt sex målvärden uppfylls tre. Ett målvärde uppfylls delvis och två uppfylls inte. Arbetet med att utveckla Västerbottens it-baserade invånartjänster för att landstinget ska ligga i framkant visar goda resultat. Primärvården har inte uppfyllt målet för tillgänglighet till besök hos läkare respektive på telefon. Resultatet från en nationell mätning i oktober visar att andelen patienter som fick ett läkarbesök inom 7 dagar, 89 procent, var lägre än vid mätningen i mars då andelen var 92 procent. Den nationella mätningen av telefontillgänglighet avser besvarade samtal samma dag av totala antalet inkommande telefonsamtal. Resultatet visar att 84 procent av samtalen besvarades samma dag. Tillgängligheten blir dock högre, 97 procent, när man med en annan metod mäter antalet besvarade samtal från unika telefonnummer. Samtliga enheter gör patientsäkerhetsberättelser och Arbetet inom Glesbygdsmedicinskt centrum fortsätter att utvecklas. I slutet av året invigdes ett virtuellt hälsorum i Slussfors, där patienter kan kontrollera värden eller ha möten med doktorn på distans. Bilden visar läkarna Peter Berggren och Matilda Möllerberg. 19

Förvaltningsberättelse: MÅLUppfyLLelse Sissel Världens bästa* medarbetare Läs mer om vår värld och vad medarbetarna tycker på www.vll.se *År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning! Ny mall för landstingets rekryteringsarbete. Färre tjänsteresor med bil ledde till att utsläppen av koldioxid minskade. har en handlingsplan på området. För 2013 beslutade styrelsen att antalet vårdskador skulle minska med 30 procent. Vårdrelaterade infektioner hos inneliggande patienter mäts regelbundet men även om andelen infektioner minskat uppnås inte målvärdet. Resultatet ska ses mot bakgrund av att mätningarna är nedslag under en viss dag och resultatet kan därför skilja kraftigt från gång till gång. Verksamhetens praktiska jämlikhets- och jämställdhetsarbete sker i huvudsak med stöd av enheten för försäkringsmedicin, som har ett tydligt uppdrag på området. Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare Av totalt sju målvärden uppfylls fyra helt och tre delvis. Antalet heltider fortsätter att öka bland nyanställda. Arbete pågår ständigt för att utveckla alla medarbetare i att bidra till goda, effektiva och väl fungerande arbetsplatser. Masterutbildningar för sjuksköterskor inom psykiatri och glesbygdsmedicin är konkreta exempel på insatser som syftar till att medarbetare kan bredda sin kompetens. Det är fortfarande svårt att rekrytera till ett antal yrkesområden. Under 2013 har det framförallt gällt specialistläkar- och sjuksköterskegrupper. Det har också varit brist på grundutbildade sjuksköterskor vilket försvårat semesterrekryteringen. En arbetsgrupp tillsattes under hösten för att förbättra processen. Arbetet med att förstärka landstingets varumärke som attraktiv arbetsgivare har fortsatt. Bland annat har landstinget 2013 lanserat en webbaserad introduktionsutbildning för nya medarbetare. Inom landstinget finns numera 17 certifierade hälsofrämjande arbetsplatser och stöd finns för att etablera fler. Upplevelsen av stress och arbetsbelastning verkar öka medan upplevelserna av kränkningar, våld, hot om våld och sexuella trakasserier har minskat avsevärt. I jämförelse med 2006 anser flera medarbetare att den egna kompetensen tas tillvara och att de i större utsträckning planerar sin utveckling med sin chef. Fortfarande återstår en del för att nyttja kompetenserna effektivt. God hushållning Av sex målvärden uppfylls två helt, två målvärden uppfylls delvis och två uppfylls inte. Satsningar och omstruktureringar enligt fullmäktiges plan för 2013 (2013 2015) är genomförda i sin helhet. Prioriteringar har ingått i basenheternas verksamhetsplanering och utvecklingsarbete pågår för att finna former för detta på övergripande nivå. En fullständig redovisning av landstingets resultat finns i avsnittet Finansiell analys. Miljö, hållbar tillväxt och regional kraftsamling Av åtta målvärden uppfylls två helt och fem delvis. Målvärdet som styr mot regionbildning i Norrland ligger utanför landstingets påverkan i avvaktan på regeringens beslut om förutsättningar för framtida regionbildningar. Beslut om införande av ledsagning för kollektivtrafiken vid Nus fattades av landstingsstyrelsen under hösten och införs under första delen av 2014. Orsaken till att funktionen inte inrättades under 2013 var att man ville skapa koppling mellan ledsagning och införande av entrévärdar vid Norrlands universitetssjukhus. Frågan om entrévärdar behandlas under 2014. Under året har några områden i miljö- och klimatarbetet fått gemensamma nyckeltal i Sveriges landsting och regioner. Att Västerbottens läns landsting är bäst när det gäller förskrivning av antibiotika har betydelse också för miljön. För utsläpp av lustgas ligger landstinget i mitten. Till de områden där resultaten är sämre hör andelen ekologiska livsmedel och energiförbrukning i landstingets fastigheter. Aktiviteter pågår inom alla sex fokusområden i det miljöpolitiska programmet. Under 2013 har landstingsstyrelsen beslutat att flytta fram mål från 2014 till 2015 för att synkronisera med landstingsplanen. För att stärka planens genomförande har styrelsen beslutat avsätta ytterligare en miljon kronor i budget för 2014. Under 2013 har en ny fastighetsplan utarbetats och insatser för att minska energianvändningen i landstingets lokaler pågår. En energiledningsgrupp har bildats för att prioritera och besluta om åtgärder. Elanvändningen i landstingets lokaler minskade kraftigt under året främst på grund av att den centrala ånganläggningen på Nus avvecklades. Det innebär att målvärdet för specifik elanvändning uppnåddes redan under året. Även energianvändningen för uppvärmning minskade, om än inte i samma utsträckning. Delvis måluppfyllelse visas för genomförande och uppföljning av energieffektiviserande investeringar i projektet Leif, Lönsam energiinvestering i fastighet. Mål: Miljö, hållbar tillväxt och regional kraftsamling Uppföljning mål Resultat 2013 Mål 2015 Energianvändning Minskning 7 % Minskning 9 % CO 2 tjänsteresor Minskning 5,5 % Minskning 9 % totalt CO 2 tjänsteresor bilar Minskning 21 % Minskning 25 % Hela miljöarbetet rapporteras i en separat miljöredovisning. 20