Vildsvin Hur stora kostnader orsakar vildsvin inom jordbruket? Foto: Stock.xchng Rapport 2010:26 Totalkostnaden för vildsvinsskador i Södermanlands län uppskattas till 17 300 000 kr för år 2009. Mjölkgårdar i Södermanlands län hade under år 2009 högre andel vildsvinsskador och vildsvinskostnader än växtodlingsgårdar. Små gårdar har högre skördeförlust och totalkostnad jämfört med stora gårdar. Arrendatorer får i högre utsträckning skador och ekonomiska konsekvenser av vildsvin än markägare.
Vildsvin Hur stora kostnader orsakar vildsvin inom jordbruket? Att vildsvinsstammen ökar i Sverige får konsekvenser för jordbrukarna då vildsvinens aptit för jordbruksgrödor är stor. Vildsvin kan orsaka skador på såväl mark som gröda vilket medför stora kostnader för den enskilde jordbrukaren. I dag är de ekonomiska konsekvenserna av vildsvinsstammen dåligt belysta, inte minst inom jordbruket. För att få en uppfattning om hur stora kostnader vildsvin orsakar inom jordbruket så uppskattas i denna rapport kostnaderna för mjölk- och växtodlingsgårdar i Södermanlands län. Kostnaderna beräknas för små och stora gårdar. Beräkningarna i rapporten baseras på telefonintervjuer med jordbrukare. Beräkningarna fokuserar på skördeförlust, arbetskostnad, maskinkostnad, inköp av frö samt totalkostnad. En beskrivande fallstudie görs även för ekologisk grisproduktion som kan få konsekvenser av en växande vildsvinsstam vad gäller tjuvbetäckta suggor och skördebortfall. Utredningsenheten 0ve00ka Författare Anna Wretling Clarin Joel Karlsson
Sammanfattning Vildsvinsstammen i Sverige har ökat snabbt och okontrollerat de senaste tjugo åren. Vildsvin finns i dag allmänt söder om Dalälven med viss koncentration till de östra landsdelarna. Det uppskattas att antalet vildsvin uppgår till cirka 150 000 i dagsläget. Antalet vildsvin kan ha påverkats av den stränga kylan i vintras, men det finns inga tecken på att nedgången är ett trendbrott. Jordbruksgrödor erbjuder vildsvin stora mängder energirikt foder, dessutom finns det ofta lättillgängligt. En växande vildsvinsstam får därför konsekvenser för landets jordbrukare då vildsvinens aptit för jordbruksgrödor är stor. För den enskilde jordbrukaren kan en uppbökad vall eller förlorad skörd innebära stora kostnader. I dag är de ekonomiska konsekvenserna av vildsvinsstammen dåligt belysta, inte minst inom jordbruket. Utifrån telefonintervjuer med jordbrukare i Södermanlands län har därför de ekonomiska konsekvenserna av vildsvinsskador beräknats för små och stora gårdar inom olika produktionsinriktningar. Beräkningarna har fokuserat på skördeförlust, arbetskostnad, maskinkostnad, inköp av frö och totalkostnad. I genomsnitt beräknas jordbruk i Södermanlands län under 2009 ha en totalkostnad för vildsvinsskador på cirka 135 kr per hektar. Totalkostnaden för hela Södermanlands län uppskattas till 17 300 000 kr. Cirka 50 procent av mjölk- och växtodlingsgårdarna i länet hade vildsvinsskador under 2009 och cirka 40 procent fick ekonomiska konsekvenser av skadorna. För de gårdar med vildsvinsskador uppgick den genomsnittliga hektarkostnaden till cirka 279 kr. Mjölkgårdar har en högre andel vildsvinsskador och kostnader än växtodlingsgårdar. Mjölkproducentens beroende av ensilage med hög kvalitet medför extra arbete för att säkerställa vallen innan skörd. Små gårdar som drabbats av vildsvinsskador har en högre skördeförlust och totalkostnad jämfört med stora gårdar. Ekologiska grisproducenter har på flera sätt unika problem med vildsvin. Förutom att vildsvin ökar foderkostnaden om de äter spannmålsgrödor som avses för gårdens egna djur så kan vildsvinsgaltar även tjuvbetäcka suggor som vistas ute. Resultaten från intervjuundersökningen indikerar att arrendatorer i högre grad än markägare drabbas av vildsvinsskador samt får högre ekonomiska konsekvenser av dessa. Cirka 80 procent av arrendatorerna i Södermanlands län fick skador på sina grödor under 2009, men endast 25 procent av de som äger marken fick skador. Samverkan anses vara den viktigaste förebyggande åtgärden för att minska vildsvinsskador. En förutsättning för lyckad samverkan är nära kontakt mellan markägare, arrendatorer och jägare. Samtidigt som vildsvin ger positiva värden såsom goda jakttillfällen, naturupplevelser, inkomster i form av vildsvinskött och arrende så är det en djurart som i hög grad påverkar sin miljö och ger upphov till skador. De negativa värdena med vildsvin för samhället i stort är skador inom såväl jordbruk som trafik och tätbebyggelse.
Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund och syfte...1 1.2 Metod...2 1.2.1 Enkätundersökning...2 1.2.2 Erfarenheter och tankar om framtida studier...4 1.3 Omfattning och avgränsning...5 1.4 Tack...6 2 Vildsvinens utbredning...7 2.1 Hur stort är antalet vildsvin i Sverige?...7 2.2 I vilka delar av landet finns vildsvin?...8 3 Vilka skador orsakar vildsvin inom jordbruket?...10 3.1 Skador på mark och gröda...11 4 Beräkning av kostnader och förluster inom jordbruket...14 4.1 Hur ser det ut i Södermanlands län?...14 4.2 Hur beräknas kostnader och förluster?...16 4.2.1 Kostnader som ingår i beräkningarna...17 4.2.2 Kostnader som inte ingår i beräkningarna...18 4.2.3 Tidigare studier...19 4.3 Mjölkproduktion och växtodling...20 4.4 Växtodling...22 4.4.1 Skördeförlust...22 4.4.2 Maskinkostnad...23 4.4.3 Arbetskostnad...23 4.4.4 Totalkostnad...24 4.5 Mjölkproduktion...25 4.5.1 Skördeförlust...25
4.5.2 Maskinkostnad...26 4.5.3 Arbetskostnad...26 4.5.4 Totalkostnad...27 4.6 Potatis- och grönsaksodling...28 4.6.1 Skördeförlust...28 4.6.2 Arbetskostnad och materialkostnad för stängsel...29 4.7 Ekologisk grisproduktion...30 4.7.1 Kostnader och ekonomiska konsekvenser...31 5 Vildsvinsjakt och jordbruk...36 5.1 Hur många vildsvin skjuts per hektar?...36 5.2 Vilka jordbrukare drabbas av vildsvinsskador?...37 5.3 Hur stora inkomster kan vildsvin ge?...38 6 Förebyggande åtgärder för att motverka vildsvinsskador...40 6.1 Så här försöker jordbrukare motverka vildsvinsskador...40 7 Vildsvin har både positiva och negativa värden...43 7.1 Positiva värden...43 7.2 Negativa värden...44 7.3 Kan de positiva värdena vägas mot de negativa?...45 8 Slutsats...48 9 Källförteckning...52 10 Enkät för intervjuundersökning...54 10.1.1 Inledande företagspresentation...54 10.1.2 Skador orsakade av vildsvin...54 10.1.3 Konsekvenser och kostnader...55 10.1.4 Åtgärder för att motverka skadorna...56 10.1.5 Egna observationer...56 11 Urval: mjölkproduktion, växtodling samt potatis- och grönsaksodling...57
11.1.1 Målpopulation...57 11.1.2 Urvalsram...57 11.1.3 Urval...57 11.1.4 Svarsfrekvens och bortfall...58 12 Schablonkostnader...59 12.1.1 Maskin- och arbetskostnad...59 12.1.2 Hektarskörd och avräkningspris...60 12.1.3 Inköp av frö och stängsel...61
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Vildsvin är ett nygammalt vilt i den svenska faunan. Sedan frilevande vildsvin under lång tid varit utrotade återetablerades de under 1970- och 80-talen och sedan dess har vildsvin funnits i de svenska skogarna. I april 1988 beslutade riksdagen att vildsvin, under kontrollerade former, ska vara ett naturligt inslag i den svenska faunan. 1 Under drygt tjugo år har vildsvinen ökat snabbt och okontrollerat både till antal och geografisk utbredning. Hur många vildsvin som rör sig i de svenska skogarna finns det endast uppskattningar av. Svenska Jägareförbundet bedömer att det i dagsläget troligen finns cirka 150 000 vildsvin 2 och både populationsstorleken och den rumsliga expansionen väntas fortsätta att öka även under de närmaste åren. Samtidigt som vildsvin ger goda jakttillfällen så är det en djurart som i hög grad påverkar sin miljö och orsakar skador, framförallt inom jordbruket och i trafiken. Skador på jordbruksgrödor uppstår främst när vildsvin bökar efter mask och kvickrot på vallar eller äter av spannmålsgrödor och utsäde. Vildsvin kan förstöra grödor för stora belopp och det kan vara svårt för den enskilde lantbrukaren att hantera konsekvenserna av en för stor vildsvinsstam. Vildsvinens levnadssätt, den höga förökningstakten och dess aptit för jordbruksprodukter innebär särskilda utmaningar framöver. Följderna och konsekvenserna inom jordbruket av en växande vildsvinsstam är emellertid dåligt belysta. Det finns för närvarande inte tillräckligt med information eller underlag för att kunna sammanställa de ekonomiska konsekvenserna av de skador vildsvin orsakar inom jordbruket. Det är inte heller känt hur eller om skadefrekvensen förändrats över tiden. Den undersökning som gjorts nu ska ses som ett pilotarbete främst för att undersöka om den tillämpade metoden är framgångsrik. Undersökningen har därför koncentrerats geografiskt till ett län. Jordbruksverket har mot bakgrund av ovanstående faktorer bedömt det vara lämpligt att analysera de skador vildsvin orsakar inom jordbruket, samt att beräkna och uppskatta omfattningen av dessa. Rapportens syfte är således att: - redogöra för de skador vildsvin orsakar inom jordbruket i Sverige och för konsekvenserna av dessa skador. - beräkna och uppskatta omfattningen av skadorna för jordbrukare i Södermanlands län samt på länsnivå. - resonera kring vildsvinens positiva och negativa värden för samhället. Förhoppningen är att rapporten ska ge kunskap och kunna tjäna som underlag för fortsatta studier om vilka skador vildsvin orsakar inom jordbruket och hur stora kostnaderna blir. 1 Naturvårdsverket, Nationell förvaltningsplan för vildsvin 2 LRF m.fl.,vildsvinsförvaltning i samverkan (uppgift för år 2009) 1
1.2 Metod De senaste åren har intresset för vildsvin ökat i Sverige, och inte minst deras påverkan inom jordbruket. Rapporten inleds med en beskrivning av vildsvinens utbredning i Sverige samt vilka skador de kan ge upphov till inom jordbruket. Aktörer såsom Länsstyrelser, Naturvårdsverket, Hushållningssällskapet, Viltskadecenter Grimsö SLU liksom intresseorganisationer som LRF, Svenska Jägareförbundet med flera har varit betydelsefulla källor för denna del av rapporten. Trots flera källor så genomsyras området av brist på tillförlitlig statistik, vilket resulterar i att en del uppskattningar redovisas i rapporten. Uppskattningarna gäller framförallt antal vildsvin i Sverige, avskjutningar med mera. I den andra delen av rapporten beräknas de kostnader som vildsvin ger upphov till inom jordbruket i Södermanlands län. Beräkningarna baseras på intervjuer med enskilda jordbrukare inom olika produktionsinriktningar, se avsnitt 1.2.1. Utifrån beräkningarna för de enskilda jordbrukarna i undersökningen uppskattas den genomsnittliga kostnaden per hektar för alla gårdar i Södermanland samt för gårdar med vildsvinsskador. Där resultaten beräknas med hänsyn till urvalsmetoden. Metoden gör det möjligt att presentera resultat per hektar generellt för gårdar i Södermanlands län samt att undersöka om det finns statistiskt säkra skillnader mellan gårdar av olika storlek och produktionsinriktning, se avsnitt 4.2. På liknande sätt beräknas även resultat vad gäller vildsvinsjakt, se avsnitt 5. Resultaten som presenteras i avsnitt 4.3-4.5 och 5 är uppskattade genomsnitt för alla gårdar samt endast för gårdar med vildsvinsskador i Södermanlands län. Då resultaten bygger på en intervjuundersökning finns det osäkerhet kring genomsnitt som presenteras. Osäkerheten i resultaten kvantifieras i tabellerna av standardfel 3 och presenteras i tabellerna bredvid de uppskattade genomsnitten inom parantes. Utifrån uppskattat genomsnitt och standardfel kan man skapa intervall (konfidensintervall) som med viss säkerhet (konfidensnivå) innehåller det verkliga värdet. Rapporten använder en 90 procent konfidensnivå. Det är också på denna säkerhetsnivå som det testas om det verkliga värdet skiljer sig mellan till exempel produktionsinriktningar. På olika ställen i rapporten redovisas även allmänna resonemang som kom fram under intervjuerna. Ett sådant avsnitt handlar till exempel om vilka förebyggande åtgärder som kan användas för att minimera vildsvinsskador. Hur jordbrukarna ställer sig till en växande vildsvinsstam och vad det finns för farhågor är viktigt att belysa. Även de positiva sidorna som en vildsvinsstam kan medföra inkluderas. 1.2.1 Enkätundersökning I syfte att få en bild av vilka skador och intäkter vildsvin ger inom jordbruket har en kvantitativ analys gjorts i form av en intervjuundersökning. Vidare har syftet med intervjuerna varit att genom samtal med jordbrukare få en fördjupad bild av vilka skadorna är på mark och gröda samt vilka ekonomiska konsekvenser dessa skador ger upphov till. Målsättningen har varit att utifrån svaren beräkna kostnader i samband med 3 Standardfel är standardavvikelsen för fördelningen av urvalsmedelvärdet. Storleken på standardfelet påverkas av standardavvikelsen och urvalets storlek. En större standardavvikelse ger ett större standardfel och en större urvalsstorlek reducerar standardfelet. 2
vildsvinsskador men även beskriva intäkter från vildsvin för jordbrukare i Södermanlands län. Intervjuundersökningen har inriktats på jordbrukare i Södermanlands län, se avsnitt 1.3. Undersökningen har medvetet gjorts vid för att omfatta flera produktionsinriktningar. Sammanlagt har 114 jordbrukare intervjuats inom följande produktionsinriktningar; - 67 inom växtodling med inriktning spannmål, ärter och annan växtodling - 10 inom växtodling med tyngdpunkt potatis- och grönsaksodling - 33 inom mjölkproduktion - 4 inom ekologisk grisproduktion För att få en uppfattning om vilka skador och konsekvenser en växande vildvinsstam kan få för ekologiska grisproducenter med utegrisar så har fyra grisproducenter intervjuats. I brist på ekologiska grisproducenter i Södermanlands län så har även producenter i Skåne län intervjuats (en i Södermanlands och tre i Skåne län). Undersökningen genomfördes under maj månad i form av telefonintervjuer. Intervjuerna har framförallt skett på dagtid och tagit ungefär tio minuter i anspråk. Alla svar har hanterats med anonymitet. I avsnitt 10 återges de frågor som ställdes i samband med intervjun. För att säkerställa kvaliteten på undersökningen har intervjuerna genomförts av två personer på Jordbruksverkets utredningsenhet. 1.2.1.1 Hur har urvalet gjorts? Enkätundersökningen har inriktats på jordbrukare i Södermanlands län, se avsnitt 1.3. Totalt genomfördes 114 telefonintervjuer varav 100 intervjuer till mjölk- och växtodlingsföretag, 10 intervjuer till trädgårdsföretag och fyra till ekologiska grisproducenter. Svarsfrekvensen för mjölk- och växtodlingsgårdarna samt trädgårdsföretagen var 90 procent. Bortfallet avser de jordbrukare som inte gick att få tag på trots flera försök. Bortfallet är utspritt över produktionsinriktningar, storlek (areal) och geografiskt. Svarsfrekvensen får anses vara hög och bortfallet sådant att djupare bortfallsanalys inte är nödvändig. Ekologiska grisproducenter har på flera sätt unika problem med vildsvin, se avsnitt 4.7, och för att belysa dessa problem görs en beskrivande studie med beräkningsexempel på skador. De ekologiska grisproducenterna valdes ut efter diskussion med rådgivare på Jordbruksverket och Hushållssällskapet och resulterade i en grisproducent i Södermanlands län och tre i Skåne. Svarsfrekvensen för grisproducenterna var 100 procent. Urvalsmetoden för mjölk- och växtodlingsföretag samt trädgårdsföretag beskrivs här övergripande, se avsnitt 11 för en mer ingående presentation av metoden. Urvalet har gjorts från alla jordbruk registrerade i SAMregistret 2009. Urvalet begränsas till jordbruk i Södermanland som redovisat mark i samma län. Dessutom uppfattas företag med samma adress eller ägare alternativt samma telefonnummer som ett jordbruk, vilket hädanefter också kommer att benämnas som gård alternativt företag. Vidare begränsas urvalet till gårdar med totalt mer än två hektar (exklusive träda) jordbruksmark. Dessa begränsningar avgränsar antalet företag till 2 027 gårdar med mjölk- alternativt 3
växtproduktion. På samma sätt som för mjölk- och växtproduktion begränsas antalet företag med grönsaksodling till 30 företag. Målet med den statistiska undersökningen är främst att ange mått på relevanta egenskaper för alla jordbruksföretag (mjölkproduktion, växtodling samt potatis- och grönsaksodling) i Södermanlands län, men det finns också intresse av att ge mått för vissa kategorier av jordbruksföretag samt att jämföra de olika kategorierna av jordbruksföretag. Kategorier av intresse inkluderar mjölkproducenter, jordbruk med ärter och jordbruk med spannmål. Det är också av intresse att undersöka eventuella skillnader mellan företag med olika stor areal jordbruksmark. Urvalet stratifieras i totalt sex grupper (stratum), tre produktionsinriktningar efter två storleksgrupperingar, se avsnitt 11. Från varje stratum dras urvalet slumpmässigt. Urvalet i varje stratum allokeras proportionellt, dock är urvalet i ett stratum minst tio. Stratum med mindre än tio skulle göra det svårt att undersöka och jämföra skillnader mellan gårdskategorier. Separat dras ett obundet slumpmässigt urval för företag med grönsaksodling. 1.2.1.2 Vad finns det för problem med metoden? Att som jordbrukare veta om det är just vildsvin som har ätit av skörden eller om det är annat vilt kan vara svårt. I Södermanland till exempel förekommer även skador på jordbruksmark och gröda orsakade av gäss och annat klövvilt, till exempel kron- och dovhjort. Ett sätt att konstatera att det är vildsvin som orsakar skadan är bland annat genom synobeservation av viltet, spillning, klövspår och skadans karaktär. De tillfrågade jordbrukarna har generellt inte uttryckt några problem att identifiera vildsvinsskador. Dock har de intervjuade jordbrukarna som drabbats av vildsvinsskador utryckt viss osäkerhet om skadornas omfattning samt ekonomiska konsekvenser. Detta har gjort att resultaten från undersökningen fokuserar på de uppgifter som jordbrukaren med stor säkerhet kan härleda till vildsvin och vildsvinsskador. Försiktigheten bland de tillfrågade jordbrukarna har generellt varit så stor att det har funnits behov att fråga om andra möjliga ekonomiska konsekvenser, som till exempel extra arbetstid. Därför är det troligt att rapporten underskattar omfattningen av vildsvinsskador och speciellt de ekonomiska konsekvenserna. Specifika frågor i intervjun har inte ställts om exakt vilken maskin som jordbrukaren har använt för maskinarbete eller till exempel vilken timlön de uppskattar sitt arbete till. I beräkningarna används schablonkostnader, se avsnitt 4.2. Ett problem med metoden som valts är att det inte går att beräkna exakta kostnader per gård. Dock kan kostnaden för jordbrukaren uppskattas utifrån intervjuundersökningen med hjälp av statistisk metod. Metoden gör det möjligt att utifrån urvalet uppskatta en genomsnittskostnad för jordbrukare i Södermanland samt beräkna intervall som med sannolikhet innehåller den verkliga genomsnittskostnaden för länet som helhet. 1.2.2 Erfarenheter och tankar om framtida studier Det har funnits ett stort intresse för den här rapporten och framförallt för beräkningarna. Nästan utan undantag har alla tillfrågade jordbrukare i Södermanlands län varit mycket positiva till att delta i undersökningen oavsett om man haft skador orsakade av vildsvin eller inte. Därför har svarsfrekvensen varit hög och urvalet har gett tillräcklig information för att kunna basera beräkningar därpå. Utifrån urvalet och resultaten i den 4
här rapporten är det möjligt att utforma en bättre framtida analys för länet samt en undersökning för hela landet. Telefonintervjuer ger möjlighet att få en bra kommunikation med de intervjuade. Att skicka ut en enkät som vederbörande förväntas svara på och skicka tillbaka ansågs inte vara en effektiv metod i detta fall då studien även bygger på att fånga upp problematiken kring för- och nackdelar med vildsvin. Utifrån de erfarenheter som införskaffats under telefonintervjuerna kan det vara möjligt att utföra en utvidgad nationell undersökning med hjälp av enkäter som skickas ut. För att säkerställa kvaliteten på telefonintervjuerna så bör inte denna typ av undersökning genomföras av för många personer. Anledningen därtill är att undersökningen har präglats av en djupare diskussion om för- och nackdelar med vildsvin. För att säkerställa kvaliteten på undersökningen bör det därför finnas en kommunikation mellan intervjuvarna. Beräkningarna som gjorts i rapporten utifrån intervjuundersökningen har gett mer information om hur ett framtida urval och en framtida enkät bör utformas. I de fall där det finns osäkerhet i beräkningarna bör framtida studier utvidga urvalet så att osäkerheten minskas. En framtida studie bör lägga ytterligare mer fokus på för- och nackdelar med vildsvin. Fokus för denna studie har i första hand varit de kostnader vildsvin orsakar inom jordbruket. I och med att det finns olika intressen med vildsvin så är det viktigt att alla perspektiv lyfts fram och analyseras. 1.3 Omfattning och avgränsning Enkätundersökningen begränsas till jordbrukare i Södermanlands län. Att undersökningen begränsas till Södermanland beror bland annat på att länet har en stor vildsvinsförekomst. Det var härifrån som vildsvin rymde ur hägn i slutet av 1970-talet och det är således det län där den första vildsvinspopulationen fanns. Länet består även av skiftande natur, blandbygd (såväl skogsbygd som slättbygd), och olika typer av jordbruk, stora och små gårdar. Att enkätundersökningen begränsas till enbart ett län beror på bristfällig information om vildsvin. Det finns inte tillräckligt med underlag, varken på enskild företagsnivå, länsnivå eller riksnivå, för att kunna sammanställa de kostnader vildsvin orsakar inom jordbruket. Viltskadecenter Grimsö SLU 4 fick under 2010 i uppdrag av Naturvårdsverket att inom Örebro, Södermanland, Kronoberg och Skåne län att driva ett pilotprojekt som inventerar och värderar skador orsakade av vildsvin under odlingssäsongen 2010. Syftet med projektet är att få en samlad bild av hur stora kostnader vildsvin orsakar enskilda lantbruksföretag. Viltskadecenters arbete pågår under 2010. Därutöver finns några få mindre rapporter och artiklar som beräknar kostnaderna på gårdsnivå eller per produktionsinriktning, se avsnitt 4.2.3. Att göra en heltäckande enkätundersökning i Södermanlands län kräver därför stora insatser då inga beräkningar gjorts tidigare och metoden blir outforskad mark. En riksomfattande analys skulle i detta skede inte vara lämplig. Studien kan på grund av detta ses som en 4 www.viltskadecenter.com 5
pilotundersökning. Som pilotundersökning bidrar rapporten inte endast med uppskattningar av kostnader av vildsvinsskador utan också med nödvändig information för mer detaljerade framtida studier. Enkätundersökningen begränsas till fyra olika produktionsgrenar. För växtodling har intervjuerna koncentrerats till gårdar med spannmål- och ärtodling. Mjölkgårdar är av särskilt intresse därför att vildsvinens bökande i vall kan leda till stora kostnader och konsekvenser. Även för kostnadsintensiva grödor som potatis och grönsaker kan skador orsakade av vildsvin medföra höga kostnader. I urvalet av grönsaksodlare var det få gårdar som haft skador och beräkningar skulle därför bli osäkra. Avsnittet är därför av mer beskrivande karaktär. De problem som ekologiska grisproducenter kan få till följd av en frilevande vildsvinsstam är unika, till exempel tjuvbetäckta tamsuggor. I rapporten görs en beskrivande studie för att belysa de problem och kostnader som vildsvin kan medföra för denna grupp producenter. 1.4 Tack Vi vill framföra ett stor tack till alla de jordbrukare som tagit sig tid att svara på våra frågor om vildsvin och därmed deltagit i vår intervjuundersökning. Utan ert deltagande hade denna rapport inte varit möjlig. Vi har upplevt att undersökningen har tagits emot positivt oavsett om man har haft skador av vildsvin eller inte. Tack även till de rådgivare som varit behjälpliga med information, förmedla kontakter med mera. 6
2 Vildsvinens utbredning 2.1 Hur stort är antalet vildsvin i Sverige? Efter att vildsvin varit utrotade i Sverige återinfördes de på 1940-talet till hägn. Rymningar från hägn i slutet av 1970-talet har sedan lett till att stammen förökat sig och spridits till olika delar av landet. I början av 1980-talet fanns det färre än 100 frilevande vildsvin i landet och tio år senare bestod stammen av cirka 500 djur. Sedan dess har spridningstakten varit snabb och idag uppskattas antalet vildsvin till cirka 150 000 stycken. Att det endast finns uppskattningar beror bland annat på att vildsvin är skygga och nattaktiva och därför är det totala antalet svårt att uppskatta. Det finns inte heller någon skyldighet för jägare att rapportera antalet skjutna vildsvin. 5 Det leder till att ingen i dag säkert kan bedöma, vilken nivå som populationen maximalt kan uppgå till inom landet. Med hjälp av avskjutningsstatistik från Svenska Jägareförbundet, statistik om trafikolyckor och forskning på dödlighet samt reproduktion kan man dock beräkna en rimlig utveckling av vildsvinspopulationen. Vildsvinsprojektet Grimsö SLU har gjort en sådan uppskattning som framgår av tabell 1. Trots att vildsvin varit inblandade i många trafikolyckor de senaste åren så är jakten den främsta dödsorsaken. Om det antas att avskjutningsstatistiken motsvarar den verkliga populationsutvecklingen, så kan den årliga tillväxttakten beräknas. I antagandet förutsätts dock att jakttrycket inte har förändrats under perioden. Nettotillväxten för vildsvinsstammen i medeltal blir 1,31 mellan år 2000 till 2009, vilket innebär att populationen i genomsnitt ökar cirka 30 procent årligen. En tillväxttakt i denna storlek medför att stammen kan fördubblas på tre år. Denna tillväxttakt skulle kunna innebära att antalet vildsvin om tre år ökat till 300 000 djur och om fem år till cirka 400-500 000. Vildsvinen har en hög tillväxtkapacitet eftersom de blir könsmogna tidigt och föder stora kullar om tre till åtta kultingar. 6 5 LRF mil., Vildsvinsförvaltning i samverkan 6 Svensk Naturförvaltning, Vildsvin, jakt och förvaltning 7
Tabell 1. Årlig tillväxttakt för vildsvin År Avskjutning* Nettoförändring Tillväxttakt 2000 5 500 - - 2001 10 500 5 000 (10 500 5 500) 1,91 2002 10 700 200 (10 700 10 500) 1,02 2003 17 400 6 700 (17 400 10 700) 1,63 2004 19 000 1 600 (19 000 17 400) 1,09 2005 23 000 4 000 (23 000 19 000) 1,21 2006 24 000 1 000 (24 000 23 000) 1,04 2007 23 500-500 (23 500 24 000) 0,98 2008 32 700 9 200 (32 700 23 500) 1,39 2009 49 000 16 300 (49 000 32 700) 1,50 Medel - - 1,31 *Svenska Jägareförbundets avskjutningsstatistik Källa: Svensk Jakt, Hur många vildsvin finns det? (egen bearbetning) 2.2 I vilka delar av landet finns vildsvin? Storleken på vildsvinens hemområden varierar mycket. I medeltal använder ett vuxet vildsvin nattetid ett område på ungefär 100 hektar. Grupper av suggor med kultingar använder upp till ett par tusen hektar stora hemområden. Områdets storlek som vildsvinen rör sig inom kan dock variera om djuren utfodras. I länder där utfodring inte sker kan vildsvin utnyttja mycket större hemområden, upp till tio tusen hektar. Studier visar att vildsvinens hemområdesarealer tenderar att vara något större i Södermanland än i Skåne. Avvikelsen skulle kunna bero på en mer splittrad habitatsstruktur och högre populationstäthet i Skåne. Jämförs storleken på hemområden för svenska vildsvin med länder där den geografiska expansionen har avstannat verkar hemområdesarealen minska med ökad vildsvinstäthet. 7 Svenska Jägareförbundet bedömer att de tätaste populationerna i Sverige består som mest av cirka tio djur per 1 000 hektar på marker där ingen utfodring sker. 8 Variationerna är dock mycket stora. I slutet av 1970-talet fanns vildsvin främst i ett område söder om Stockholm, men de har sedan dess spridit sig till stora delar av mellersta Sverige och hela södra Sverige. Vildsvin finns nu allmänt söder om Dalälven med viss koncentration till de östra landsdelarna. Det pågår dock en nordlig spridning av vildsvin, men för närvarande finns det endast enstaka rapporter om vildsvinsförekomst norr om Dalälven. Det kan vara klimatet, som sätter en nordgräns eftersom vildsvinen har svårt att finna naturlig föda i djup snö och vid långvarig, djup tjäle. 9 Figur 1 visar vildsvinens geografiska utbredning i Sverige år 1985 till 2007. 7 Svensk Naturförvaltning, Vildsvin, jakt och förvaltning och Svenska Jägarförbundet, skrift vildsvin 8 Svenska Jägareförbundet, skrift vildsvin 9 Jordbruksverket, Redovisning av regeringens uppdrag om åtgärder med anledning av vildsvinsförekomst 8
Sporadisk förekomst Etableringar God Förekomst Figur 1. Vildsvinens geografiska utbredning i Sverige 1985-2007 Källa: Svensk Naturförvaltning, vildsvin, jakt och förvaltning (egen bearbetning) 9
3 Vilka skador orsakar vildsvin inom jordbruket? Vad vildsvin väljer att äta beror till stor del på vad som finns tillgängligt. Vildsvin kan tillgodogöra sig i stort sett alla typer av födoämnen både ovan och under jord. Tillgången på föda är en viktig faktor för var och när vildsvin spenderar sin tid. Finns det gott om föda begränsas inte bara vildsvinens arealbehov utan också den aktiva tid som de använder till att leta efter mat. Vildsvin är allätare. Vegetabilier är huvudfödan och utgör cirka 90 procent av allt de äter. Vildsvin kan också äta kadaver, möss och sork, larver, mask och insekter. Stor del av födan finner de genom att böka i mark. Under vintern letar de främst efter rötter och växtdelar och under sommaren efter gröna blad, fallfrukt, bok- och ekollon samt hasselnötter. 10 Att jordbruksgrödor är attraktiva för vildsvin ligger i sakens natur. Genom att reproduktionen till stor del sker under vinter och vårvinter och eftersom de inte kan bryta ned annan cellulosa än enklare typer, måste de lägga på sig stora mängder kroppsfett innan vintern kommer. Jordbruksgrödor erbjuder stora mängder energirikt foder på förhållandevis begränsade ytor. 11 De grödor som vildsvin gärna äter är vete, havre, ärter och potatis. Det är främst från juli månad och framåt hösten som vildsvin äter mycket frön och frukter och det är också då de kan ge sig på odlade grödor. 12 De flesta skador rapporteras under augusti och beror då på att spannmålen är mogen. Skador på betes- och slåttervallar inträffar både under vår/försommaren och sensommaren/höst. 13 Figur 2 visar några grödor när de under året är utsatta för störst vildsvinsskador. 10 Svenska Jägareförbundet, skrift Vildsvin 11 Naturvårdsverket, Nationell förvaltningsplan för vildsvin 12 Svenska Jägareförbundet, skrift vildsvin, Svensk Naturförvaltning, Vildsvin, jakt och förvaltning 13 Svensk Naturförvaltning, Vildsvin, jakt och förvaltning 10
Figur 2. Månad under året då betes- och slåttervall samt havre och höstvete företrädesvis utsätts för vildsvinsskador, % Källa: Svensk Naturförvaltning, Vildsvin, jakt och förvaltning (egen bearbetning) För att få en uppfattning om hur mycket vildsvin äter så har Svenska Jägareförbundet beräknat att ett vuxet vildsvin av den storlek som finns i Sverige konsumerar cirka fyra kg föda om dygnet sommartid. En kulting klarar sig på ungefär hälften, men behöver mer mat under vintern. Om tillgången på föda är god äter djuren desto mer. 14 I de flesta områden är den föda som naturen erbjuder tillräcklig för vildsvinens överlevnad, men lättillgänglig och attraktiv föda har stark dragningskraft på djuren. 3.1 Skador på mark och gröda Vildsvin lever i matriarkat som leds av en äldre sugga. Eftersom vildsvin lever i grupper kan skador på åkrar bli betydande även vid enstaka besök. Vildsvin äter spannmålsgrödor, men mycket av skadan orsakas inte av ätandet i sig utan av bökandet och nedtrampningen av spannmål. Bökskador uppstår när vildsvin bökar upp jord och sten för att leta efter till exempel mask, kvickrotsrötter eller skörderester. Trampskadorna uppstår när vildsvinen går runt och betar i odlingarna och liggskador när de bygger bo i odlingarna. Vildsvin favoriserar vissa grödor framför andra och gör därför mer eller mindre skador på gröda och mark beroende på vad som odlas. 14 Svenska Jägareförbundet, skrift vildsvin 11
I den höstsådda spannmålen äter vildsvin utsäde samt bökar efter mask, skörderester och kvickrotsrötter. Skador uppträder främst under sensommaren. Det förekommer även att de bygger bon i fälten. 15 Skador på korn och råg är mest vanliga vid sådd, annars undviker vildsvin borstförsedda grödslag. Under vår och sommar betar vildsvin klöver i vall, då är det främst de yngre och mer högavkastande vallarna som drar till sig vildsvin eftersom de innehåller mycket klöver. I äldre vallar är det kvickrot som vildsvin bökar efter och under vinterhalvåret kan vildsvin böka upp stora arealer. Det förekommer att de uppbökade områdena blir så stora att de måste sås om. 16 Att odla majs blir vanligare i Sverige och majs är en gröda som vildsvin gärna äter. Majsen är högväxt och ger vildsvin effektivt skydd i kombination med ett smakligt och energirikt foder under flera månader mellan sådd och skörd. Mogna majskolvar är ett omtyckt byte och i augusti när majsen är högväxt kan vildsvin vistas ostört inne i fälten, äta och bygga bon. 17 Ärter, och även åkerböna, är omtyckta grödor, speciellt strax efter sådd. I ärtodlingen kan vildsvin äta hela säsongen och därför kan det vara svårt att odla ärter i vildsvinstäta områden och på fält där de kan äta ostört. Likaså har vildsvin stor aptit på potatis och de flesta skador yttrar sig i form av bökskador. 18 Oljeväxter är däremot inte en av vildsvinens favoritgrödor och därför gör de inte heller så stora skador på oljeväxtodlingar. Om skador uppstår uppträder de i ett tidigt stadium då oljeväxten fortfarande är grön. Det är mer vanligt att vildsvin bygger bon i odlingen när grödan växer upp än att de äter av den. De stora sortskillnaderna bland oljeväxter medför dock att vissa sorter är mer smakliga än andra. 19 För de jordbrukare i Södermanlands län som deltog i intervjuundersökningen var bökskador i vall den mest framträdande skadan. Speciellt stora var skadorna bland mjölkproducenterna som naturligt har stora vallarealer för att få ensilage till mjölkkorna. Skadorna kunde likaväl uppstå på våren som på hösten. För spannmålsodlarna var det främst fält med vårvete, höstvete, havre och ärter som drabbats av vildsvinsskador. Betesskador är lika vanliga som ligg- och trampskador. I något fall hade även vildsvin byggt bo bland havren och uppehöll sig där flera dagar. För potatisodlarna var bök- och betesskador de vanligaste skadorna. Förutom att vildsvin kan orsaka direkta skador på mark och gröda så kan de ge upphov till indirekta skador. Vilka de indirekta skadorna är diskuteras i avsnitt 4.2.2. Förutom tillgång till föda är skydd en viktig faktor för vildsvinens överlevnad. Fält som är kringgärdade av skog eller annan högvuxen vegetation ger vildsvin trygghet när de letar föda. Sådana åkrar löper större risk att utsättas för vildsvinsskador än åkrar som är omgärdade av betesmarker eller andra öppna ytor. I intervjun framkom att några jordbrukare varit tvungna att flytta till exempel ärtodlingar från utkanten av gården till fält närmast gårdsbyggnaderna. Anledningen därtill var att på detta sätt kunna ha bättre 15 SLU, Vildsvinsskador inom jordbruket 16 SLU, Vildsvinsskador inom jordbruket, LRF, Vildsvin- skador och skadetyper 17 SLU, Vildsvinsskador inom jordbruket 18 SLU, Vildsvinsskador inom jordbruket 19 SLU, Vildsvinsskador inom jordbruket 12
uppsikt över fälten. Det förekom även att arealer med vall, ärter och potatis stängslats in för att hindra vildsvin från att böka och beta, men åtgärden var mer undantag än regel. Det kan också vara på så vis att en jordbrukare vissa år drabbas av vildsvinsskador och är befriad andra år. Detta mönster kan troligtvis förklaras dels av växtföljd och dels av de enskilda skiftens storlek och belägenhet. 20 20 Svensk Naturförvaltning, Vildsvin, jakt och förvaltning 13
4 Beräkning av kostnader och förluster inom jordbruket De skador vildsvin orsakar inom jordbruket varierar beroende på hur hög vildsvinsförekomsten är inom ett visst område, till exempel inom ett län. Sannolikt är skadorna större i de län där vildsvinstätheten är hög. Detta kan dock variera beroende på hur länge vildsvin har funnits i området och vilka rutiner som finns för att förebygga skador. Vissa typer av skador kan vara ett lokalt bekymmer medan andra kan drabba jordbruket oavsett om gården ligger i Skåne, Södermanland eller i Örebro län. 4.1 Hur ser det ut i Södermanlands län? Resultaten av intervjuundersökningen i Södermanlands län visar att vildsvinsskadorna inte är spridda över hela länet. Flertalet av jordbrukarna i intervjun menade dock att vildsvinstätheten är hög eller till och med mycket hög. Skadefrekvensen är således hög och djuren uppfattas som ett stort problem. Det fanns också de jordbrukare som inte haft några skador av vildsvin alls. I vissa områden hade endast något enstaka djur observerats då det passerat, men det fanns inga djur som permanent uppehöll sig i området. Enligt Svenska Jägareförbundet ökar inte antalet vildsvin i Södermanland så mycket, däremot sprids de jämnare över länet, då vildsvin länge funnits där. I Södermanlands län skjuts det dock mest vildsvin per ytenhet jämfört med andra län 21. Figur 3 visar andel av intervjuade gårdar som har vildsvinsskador i olika kommuner i Södermanlands län. Mörk färg indikerar intervjuade med hög andel vildsvinsskador och ljus färg indikerar intervjuade med låg andel skador. I Vingåker kommun hade alla intervjuade gårdar vildsvinsskador under år 2009. En hög andel av de intervjuade i Katrineholms och Nyköpings kommun hade vildsvinsskador. Låg andel intervjuade gårdar med skador återfinns i Flens och Trosas kommun och i Gnestas kommun hade ingen av de intervjuade några vildsvinsskador. 21 Svenska Jägareförbundet 14
Figur 3. Andel (%) av intervjuade gårdar med vildsvinsskador i olika kommuner i Södermanlands län Källa: Intervjuundersökning med mjölk- och växtodlingsproducenter Den generella uppfattningen bland de intervjuade lantbrukarna är dock att vildsvinen ökat i antal under 2009 jämfört med tidigare år, se figur 4. Till exempel anser 88 procent att antalet vildsvin har blivit fler, medan nio procent menar att vildsvinen minskat. Tre procent anser att antalet vildsvin 2009 är oförändrat jämfört med tidigare år. Av de gårdar som hade vildsvinsskador under 2009 anser 69 procent att skadorna har blivit fler jämfört med tidigare år. 21 procent anser att skadorna är oförändrade och tio procent att skadorna har blivit färre. 15
Figur 4. Hur antalet vildsvin och vildsvinsskador har förändrats 2009 jämfört med tidigare år, % Källa: Intervjuundersökning med mjölk- och växtodlingsproducenter 4.2 Hur beräknas kostnader och förluster? Av de 114 jordbrukare som deltog i intervjuundersökningen har inte alla haft vildsvinsskador. Sammanlagt har cirka 50 procent av mjölk- och växtodlingsgårdarna i Södermanlands län haft vildsvinsskador och 40 procent av dessa fick ekonomiska konsekvenser av skadorna, se tabell 2. Det innebär att cirka tio procent av gårdarna har haft skador men inte fått några konsekvenser av dessa. Det finns flera exempel på hur vissa jordbrukare undgått att få några direkta kostnader och konsekvenser av de skador som vildsvin orsakat. Till exempel så har djur istället för att beta på den vall som var planerad fått beta på vall som blivit uppbökad. På så vis har man undvikit kostnader såsom vända tuvor och extra harvning. Ett annat exempel där skador på vall inte gett upphov till några större kostnader är när vallen ändå skulle brytas upp under våren. Skadorna som kommit till under sen höst och vinter har därmed inte haft så stor betydelse. I intervjuundersökningen ingick både ekologiska och konventionella gårdar i Södermanland. Det framkom inga skillnader i vildsvinsskador mellan de två produktionssätten. Andelen ekologiska gårdar var liten jämfört med de konventionella. Därför har endast konventionella priser använts i kostnadsberäkningen av skördeförlust, se avsnitt 12 (med undantag av grönsaksodling och ekologisk grisproduktion). Avräkningspriset för ekologiskt odlade grödor är betydligt högre än för konventionellt odlade grödor, ibland kan priset vara dubbelt så högt. För att inte överskatta skördeförlusten används endast konventionella avräkningspriser. Prissättningen innebär emellertid att skördeförlusten är underskattad för företag med ekologisk produktion. 16
4.2.1 Kostnader som ingår i beräkningarna Resultaten presenteras generellt per hektar för alla gårdar i intervjuundersökningen samt per hektar för gårdar med vildsvinsskador. I tabellerna är dessa resultat åtskilda. Resultaten för alla gårdar innebär att alla uppskattade kostnader eller intäkter är utspridda per hektar för alla gårdar i Södermanlands län oberoende om gården faktiskt hade vildsvinsskador eller inte. Detta kan ses som den uppskattade kostnaden eller intäkten per hektar om alla gårdar fördelade alla kostnader och intäkter lika. Resultaten för alla gårdar kan användas för att uppskatta den totala kostnaden av vildsvinsskador i Södermanlands län, se avsnitt 1.2. Resultaten för gårdar med vildsvinsskador innebär att alla uppskattade kostnader och intäkter endast är utspridda per hektar för gårdar i Södermanlands län som verkligen hade vildsvinsskador under 2009. Detta kan ses som den förväntade uppskattade kostnaden per hektar om man drabbats av vildsvinsskador. Självklart kan den verkliga kostnaden vara högre eller lägre, men resultaten för gårdar med vildsvinsskador ger en indikation om kostnaden per hektar för en gård med vildsvinsskador. För att förenkla jämförelser mellan produktionsinriktningarna definierar rapporten små gårdar som jordbruk med en total areal under eller lika med 50 hektar (exklusive träda) och stora gårdar som jordbruk med en total areal över 50 hektar. Skördeförlust beräknas som avräkningspris multiplicerat med förlorad skörd där förlorad skörd uppskattas från det angivna skördebortfallet i intervjuerna. Skördebortfallet anges i intervjuerna generellt i procent alternativt hektar med totalskada. Avräkningspriserna kan variera mycket från år till år och avräkningspriserna som används i beräkningarna avser skörd 2008. De avräkningspriser och schabloner som används för att beräkna förlorad skörd kommer från Jordbruksstatistisk årsbok (2009), Statistiska meddelanden (JO 49 SM 1005) samt Lantmännen och presenteras i avsnitt 12. Utifrån det angivna antal timmar för extra maskinbearbetning i intervjuundersökningen till följd av vildsvinsskador uppskattas en maskinkostnad. Den uppskattade kostnaden avser arbetstimmar inklusive förare och diesel. Den totala timkostnaden som använts kommer från Maskinringen och presenteras för små och stora gårdar, se avsnitt 12. Maskinstorleken beror på gårdens arealstorlek. Den vanligaste maskinen som använts är vält följt av harv med eller utan sladdplanka. Samma typ av maskiner har använts på både växtodlings- och mjölkgårdar. Arbetskostnad avser kostnaden av allt extra arbete på grund av vildsvin som inte är maskinbearbetning och tid direkt relaterad till vildsvinsjakt. Exempel på extra arbetstid är skrämsel, vänt tuvor för hand i till exempel vall, röjt längs skogskanter, extra övervakning, underhåll av stängsel samt maskinreperationer. Den enda typ av inköp som ingår i kostnadsberäkningen är inköp av frö, till exempel när vall måste fyllas i på grund av bökskador. Inköp av frö avser inte inköp på grund av normal växtföljd. Schabloner för inköpskostnad kommer från Agriwise, se avsnitt 12. Totalkostnad avser skördeförlust plus övriga kostnader där övriga kostnader är summan av maskinkostnad, arbetskostnad och inköp av frö. 17
4.2.2 Kostnader som inte ingår i beräkningarna De kostnader som inte ingår i beräkningarna är sådana som inte generellt drabbat de gårdar som haft vildsvinsskador. Dessutom kan det avse investeringar med långa avskrivningstider. Detta gör att det inte heller går att slå ut kostnaderna på de gårdar som haft skador. Allt extra arbete som kan ses som en investering ingår inte i beräkningarna. Exempel på denna typ av arbete är att sätta upp nytt stängsel och samverkan. Det förekommer att jordbrukare stängslar in grödor för att skydda dem mot vildsvin och denna förebyggande åtgärd innebär kostnader. Hushållningssällskapet har beräknat kostnader för stängsling, se avsnitt 12. I avsnitten om potatis- och grönsaksodling samt ekologisk grisproduktion beräknas kostnaden för inköp av stängsel och stängslingsarbete för att visa på vad dessa kostnader kan uppgå till. Samverkan innebär ofta extra arbetstid. Samverkan kan röra den tid som jaktlaget diskuterar hur många vildsvin som ska skjutas av eller var åtelplatser ska anläggas med mera. I denna post inkluderas även tid som enskilda jordbrukare lägger på samtal eller samarbete med jägare eller markägare. I intervjuerna framkom att det var vanligt med samverkan. Däremot hade jordbrukarna svårt att uppskatta antalet timmar, vilket medför att denna extra arbetstid inte inkluderas i beräkningarna. Tid och kostnader direkt relaterade till vildsvinsjakt, till exempel jakttid samt inköp av jaktvapen och ammunition ingår inte i beräkningarna. Kostnader för inköp av till exempel maskiner, stängsel, maskindelar, skrämseldetaljer ingår inte i beräkningarna. Maskiner kan gå sönder av uppbökade jordhögar eller stenar. Skador i markskiktet vid exempelvis vallodling är svåra att bedöma. Eftersom många maskiner är konstruerade för att köra med hög hastighet på en slät yta, innebär det en betydande risk för maskinskador som kan uppgå till stora belopp. Maskinreparationer och inköp av maskindelar tas inte med i kostnadsberäkningarna. Dels är kostnaderna svåra att uppskatta och dels är det inte alla jordbrukare som får dessa extra kostnader. Endast några få jordbrukare i intervjuundersökningen hade drabbats av maskinskador. De vanligaste maskinskadorna är skador på skördetröskor och slåtterkrossar. Skadorna uppstår genom att stenar slår sönder knivblad och drivanordningar. Knivblad måste därmed bytas ut, slipas till och drivanordningar lagas. I något fall hade även en press gått sönder. Enligt de jordbrukare som drabbats av maskinskador har skador och inköp av maskindelar uppgått till en kostnad av 10 000 kr 30 000 kr. Odlingsbegränsningar såsom ändrad växtföljd eller flytt av odlingar med mera ingår inte i beräkningarna. I några fall har jordbrukare behövt flytta till exempel ärtodlingar från fält i utkanten av gården till fält som kan övervakas oftare. Vildsvinens förekomst kan även ha begränsat odlingsmöjligheterna på så sätt att man som producent väljer att odla mindre ärter än man kanske skulle vilja eller att man ersätter ärterna med andra grödor. Dessa kostnader är svåra att uppskatta och ingår inte i beräkningarna. Det är få jordbrukare i undersökningen som drabbats av denna typ av odlingsbegränsningar. Förlorad miljöersättning för betesmark med särskilda värden. De särskilda värdena kan bestå i höga natur- eller kulturvärden som behöver särskild skötsel, till exempel en 18
unik flora. Ersättningen för betesmark med särskilda värden som kan ge gårdsstöd uppgår till 2 650 kr per hektar och till 3 850 kr per hektar för betesmark med särskilda värden som inte kan ge gårdsstöd. 22 För en jordbrukare i undersökningen hade ersättningen gått förlorad på grund av att vildsvin bökat i betesmarken. De beräkningar som görs tar inte hänsyn till om det finns några eventuella inbesparade kostnader i samband med skörd för den areal där vildsvinsskador uppkommit. Inbesparade kostnader kan till exempel vara kostnader för utebliven skörd och pressning av slåttervall liksom lägre lagrings- och torkningskostnader. 4.2.3 Tidigare studier En mindre studie gjord på SLU 23 är ett av få försök att kvantifiera förluster inom jordbruket på grund av vildsvin. Studien undersöker förluster vid fem fallgårdar med en fallgård i vardera fem län; Skåne, Blekinge, Småland, Södermanland och Uppland. Gårdarna har relativt skilda driftinriktningar, från ren spannmålsodling till förhållandevis specialiserad mjölkproduktion. Utifrån intervjuer med lantbrukare på de fem gårdarna genomförs produktionsekonomiska analyser i form av driftplaner (Agriwise). Från driftplanerna beräknas tre täckningsbidrag (intäkter särkostnader av insatsmedel). Studien jämför dagens situation med aktuell grödfördelning givet befintliga vildsvinsskador (A), mot två andra situationer. En situation visar dagens drift utan vildsvinsskador (B) med samma grödfördelning som i A. Den tredje visar hur driften skulle se ut om lantbrukaren inte hade vildsvinsskador och således inte behöver anpassa sin grödofördelning till vildsvinen (C). Vid jämförelse mellan dagens drift med vildsvinsskador och dagens drift utan vildsvinsskador (A-B) så får fyra av fem fallgårdar en förlust mellan 809 962 kr per hektar. På en av gårdarna bedrivs kommersiell jakt vilket ger en total vinst (A-B + jaktintäkter) på cirka 90 kr per hektar. Vid en jämförelse med en hypotetisk optimal grödofördelning utan vildsvin så går dock alla fem gårdarna med förlust. Förlusten (A-C) för gårdarna ligger mellan 609 1 830 kr per hektar. En studie av LRF 24 gör ett försök att uppskatta kostnader för vildsvinsskador inom spannmålsodling och vall. Skador i spannmålsodling leder till lägre skörd och ger därmed lägre intäkt. Studien bedömer att ett skördebortfall på 30-60 procent inte är ovanligt i vildsvinstäta områden. Förutom minskade skördeintäkter kan skadorna medföra ökad arbetsinsats på grund av extra vältning efter bökskador. Intäktsbortfallet beräknas uppgå till 5 600 kr för fyra ton spannmål med ett pris på 1,40 kr/kg. Vildsvin kan orsaka olika nivåer av skada på vall och beroende på skadas art så varierar kostnaderna. Studien beräknar att om skadenivån är låg, då det räcker med en tilljämning av markytan, uppgår kostnaden till 1 377 kr för en hektar vall. Om skadenivån är något högre, det vill säga om det behövs en tilljämning av markytan samt att vallfrö måste sås i luckorna, uppskattas kostnaden till 2 041 kr. Om skadenivån är hög blir däremot skördeminskningen stor. I det fallet behövs skiftet plöjas och sås om. 22 www.jordbruksverket.se 23 SLU, Vildsvinsskador inom jordbruket 24 LRF, Vildsvin skador och skadetyper 19