MANUAL FÖR PROJEKTARBETET

MANUAL FÖR PROJEKTARBETET

VAD ÄR ETT PROJEKTARBETE? I kursen Projektarbete får du möjlighet att ta ansvar för ett större arbete. Du ska i grupp eller enskilt göra ett fördjupningsarbete inom ramen för ditt programmål. Du får handledare som följer ditt arbete från idé till slutprodukt. Handledarens uppgift är att ge dig stöd i arbetet och att bedöma din insats under hela arbetets gång. Kursen ger dig erfarenhet av att arbeta i projektform, något som du kan ha nytta av när du läser vidare och när du börjar arbeta. Du får också i ditt arbete fördjupa dina tidigare kunskaper och du måste utveckla din förmåga att planera och ta ansvar. Väljer du att göra ett projekt i grupp tränar du också din förmåga att samarbeta. Kursen Projektarbete börjar med en introduktionskurs, som förbereder dig för projektarbetet. VAL AV PROJEKT Du ska välja ett område inom ditt program och det ska fördjupa dina kunskaper. Det är lärararbetslaget som prövar om ditt projekt uppfyller de här två kraven. När du har valt område för projektarbetet gör du en idéskiss. PROJEKTARBETE L O G G B O K IDÉSKISS PROJEKTPLAN SLUTPRODUKT PROJEKTREDOVISNING ARBETSPROCESSEN ÄR LIKA VIKTIG SOM SLUTPRODUKTEN

IDÉSKISSEN gör du under introduktionskursen och den ligger till grund för projektplanen. I idéskissen presenterar du ditt val av projekt och vad du vill göra. LOGGBOKEN skrivs för att du och din handledare skall kunna följa arbetsprocessen. Du skriver ned idéer och tankar om arbetet, noterar förändringar i arbets- och tidsplan och skälen till förändringar, vilka arbetsmoment som utförts, hur framgångsrika de varit. Här skall även en utvärdering av arbetet göras. Loggboken skall föras under hela arbetets gång och vara analyserande och reflekterande. Förutom redovisning vid handledarträffarna, bör du via e-post hålla kontinuerlig kontakt med din handledare. Loggboken förs individuellt även vid grupparbete. PROJEKTPLANEN innehåller - val av kunskapsområde - syfte, problemformulering och avgränsning - val av metod - val av material kontakta skolans bibliotek - val av eventuell medarbetare - val av presentationsform - tidsplan Arbetet med projektplanen är mycket viktigt och du bör lägga ner ca 20 % av projektarbetstiden på projektplanen. Projektplanen kan behöva revideras under arbetets gång. SLUTPRODUKTEN kan vara ett konkret föremål, en tjänst, en film, en utställning eller dylikt. Ett projektarbete av mer teoretisk karaktär kan bestå i att formulera ett problem eller ett antagande och därefter söka, värdera och använda information från egna undersökningar och/eller från skriftliga källor. Ett sådant arbete kan redovisas som uppsats eller i annan form t.ex. genom att utnyttja multimedia. Slutproduktens omfattning kan variera beroende på ämne, men ett stort antal sidor innebär inte nödvändigtvis ett bättre arbete. PROJEKTREDOVISNINGEN är en skriftlig och muntlig redovisning av projektet, där du resonerar kring arbetet med framställningen av slutprodukten. Vilka överväganden har gjorts? Vad blev resultatet? 2

Hur du ställer upp och redovisar ditt material, skriver innehållsförteckning, källförteckning, noter m.m. ser du i avsnittet Skrivguide. Om du ska redovisa ett laborativt arbete kan du få ytterligare hjälp av din handledare. Dessutom har skolan en standard för projektarbetets framsida, som du hittar på skolans hemsida. HANDLEDARTRÄFFAR (HL) Du och din handledare träffas vid minst fem tillfällen enligt följande ordning: HL1 HL2 HL3 HL4 HL5 Idéskiss, loggbok och projektplan diskuteras. Handledaren går igenom betygskriterierna, så att du förstår vad som krävs av dig. För att få G krävs att du uppfyller betygskriterierna för godkänd. För att få VG krävs att du uppfyller betygskriterierna för godkänd och väl godkänd och för MVG krävs att du uppfyller kriterierna för godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd. Projektplan diskuteras vidare. Det innebär att du preciserar och begränsar ditt ämne och formulerar det som ett problem att lösa eller en fråga att besvara. Handledaren följer ditt arbete. Handledaren följer ditt arbete. Handledaren följer ditt arbete. Det kan behövas fler handledarträffar t.ex. i början av arbetet, eftersom det är mycket viktigt att du lägger ned tid på att planera projektet ordentligt. Vid varje handledartillfälle bedömer din handledare arbetsprocessen. Det är ditt ansvar att hålla kontakten med din handledare! BETYGSKRITERIER Godkänd Eleven planerar och genomför med handledning ett projektarbete, som innebär lösningen på det problem eller ger ett rimligt svar på den fråga som är projektarbetets utgångspunkt. Eleven väljer och använder med handledning relevant material och metod samt relevanta redskap. Eleven redovisar skriftligen arbetsgången och resultatet av projektarbetet. Eleven värderar med handledning arbetsgången och resultatet. 3

Väl godkänd Eleven visar självständighet i valet av kunskapsområdet och i formulering av uppgift eller problem som projektet ska lösa. Eleven beskriver olika metoder, arbetsredskap och material samt väljer kritiskt bland dessa och resonerar kring sina val. Eleven identifierar problem som kan uppstå under arbetets gång och förmår lösa dessa. Eleven tar till vara och utvecklar andras synpunkter. Mycket väl godkänd Eleven tar egna initiativ och visar uppfinningsrikedom och fantasi, dels i formuleringen av problem eller uppgift, dels i valet av metod, arbetsredskap och material. Eleven motiverar sina val med väl underbyggda argument. Eleven visar skicklighet i utförandet av slutprodukten. EXEMPEL PÅ CHECKLISTA SOM DIN HANDLEDARE BL A ANVÄNDER VID BEDÖMNING AV PROCESSEN Eleven har under projektarbetet Diskuterat arbetets utveckling med handledaren Upprättat och vid behov reviderat sin projektplan Fört loggbok Eleven har under projektarbetet visat prov på Planeringsförmåga Medverkan i genomförande Ansvarstagande Grad av självständighet Källkritiskt förhållningssätt Problemlösningsförmåga Samarbetsförmåga Initiativtagande Kreativitet Förmåga att motivera sina beslut 4

SKRIVGUIDE Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka dina kunskaper och slipa dina färdigheter. Allt det du skriver om ska du göra till din egen kunskap. Det lyckas du med om du arbetar självständigt och är noga med hur du använder dina källor. Här i guiden finns först regler för referat- och citatteknik, därefter några exempel på hur man gör hänvisningar till källor inne i texter och också hur en källförteckning ställs upp. I slutet av häftet finns en modell för hur ett eget arbete bör disponeras. Skrivguiden finns också på skolans hemsida, www.boras.se/svenerikson under länken Elevinformation, så att du alltid kan komma åt den. Där finns den kompletterad med några enkla men viktiga saker att tänka på när du också ska göra en muntlig presentation av dina arbeten. Om du ska bli en trovärdig skribent måste du alltså handskas med dina källor på ett hederligt och korrekt vis. Här på skolan ska du lära dig den praxis för källhänvisningar och källförteckningar du möter på andra ställen i samhället, t.ex. i dagstidningars debattartiklar eller i högskolans uppsatser. De regler som här presenteras gäller för alla dina arbeten här på skolan. Utöver dessa regler kan ytterligare metodiska krav ställas på ditt arbete beroende på ämnets tradition och karaktär. Behöver du mer ingående förklaringar och regler vänder du dig till din ämneslärare eller till din svensklärare. Grundregel Du ska alltid tydligt visa vad i din text som du hämtar från en källa och vad i din text som är dina egna tankar eller slutsatser. REFERAT OCH CITAT När du hämtar fakta, teorier, åsikter eller synpunkter från en skriftlig eller kanske muntlig källa kan du göra det på två vis: Du kan referera och du kan citera. 5

Referatteknik Om du i ett arbete ska återge innehållet i en tidnings- eller tidskriftsartikel eller i en bok använder du referatteknik, vilket innebär: - att du alltid använder egna formuleringar när du sammanfattar innehållet i en artikel eller i en bok. - att du i början av referatet tydligt gör en källangivelse. Här följer några exempel: 1. Att man som skribent alltid ska tala om varifrån man hämtat sina uppgifter betonar Siv Strömquist i sin bok Konsten att tala och skriva (2001). Hon visar också i kapitel 33 hur du praktiskt kan gå tillväga. Där presenterar hon... 2. I artikeln Olles stil (Språktidningen 2009, nr 2) presenterar Olle Josephson skillnaden mellan Blondinbellas och Carl Bildts bloggspråk. Han visar att Bildts språk har en ordföljd som ligger mycket närmare skriften än vad Blondinbellas språk gör. - att du då och då påminner din läsare om att du refererar genom att använda referatmarkeringar. Här följer några exempel: Olle Josephson skriver/säger/menar/tycker/anser/påstår/ hävdar/ framhäver/understryker/betonar/ utreder/ diskuterar vidare... Citatteknik När du i stället citerar ställs följande krav på din citatteknik: - att varje citat har en tydlig källa. - att du använder citattecken: I sin bok Stora döden (2000) skriver Dick Harrison: "Det är enklast att låta siffrorna tala för sig själva. Av Europas omkring 80 miljoner invånare dog mellan 26 och 40 miljoner under åren 1347-1352. Det gör digerdöden till den största enskilda katastrof som vår världsdel har drabbats av under historisk tid." (s. 420) - att allt du citerar återges exakt utan förändringar. - att du är sparsam med citat. Här finns dock undantag: När du analyserar t.ex. en skönlitterär text eller en argumentation kan du behöva många citat för att belägga och belysa dina slutsatser. 6

EGNA ARBETEN Om du gör ett större arbete med källmaterial från flera olika källor måste du också här tydligt visa var i din text du använt vilken källa. Målet är att du ska bli en kunnig, kritisk samt självständig tänkare och skribent. Att skriva av eller kopiera andras texter är djupt ohederligt och motverkar målet för din undervisning här på skolan. För att underlätta din lärares kontroll av att du arbetar hederligt använder skolan ett system som kallas Urkund. Den källförteckning som finns i slutet av ditt arbete ersätter inte källhänvisningar inne i din text, utan tillsammans visar de tydligt vad som är ditt och vad som är andras. Arbetsgången vid ett större arbete är ofta att du går från en väl preciserad fråga, via en undersökning till slutsatser, dvs. en diskussion där frågan du ställt besvaras. Det är i undersökningsdelen du samlar fakta eller synpunkter ur källor och där ska du tydligt visa varifrån du hämtat vad. Du kan använda samma teknik för källangivelse och källhänvisning som i referatet, men det finns också andra sätt, som är smidigare och passar bra i större arbeten med lite mer vetenskaplig stil. Det finns två sätt att göra sådana källhänvisningar i texten: Oxfordmetoden och Harvardmetoden. Oxfordmetoden Här gör du en hänvisning genom ett nummer i din text till en s.k. fotnot placerad längst ned på sidan. Det kan se ut så här: Rädslan för stora farsoter gör sig ständigt påmind. Under senare tid har vi drabbats av epidemiska sjukdomar som fågelinfluensa och svininfluensa. Ännu lite längre tillbaka drabbades vi av Hong Kong-influensa och spanska sjukan. Den sjukdom som dock skördat de flesta offer genom historien är den medeltida pest som kallas digerdöden. 1 Idag har vi dock helt andra möjligheter att minska smittspridning och verkningar av en farsot. Här ovan finns ett nummer i texten och längst ned på sidan kommer som du ser en numrerad not som anger vilken källa skribenten här stöder sig på. Nästa gång hänvisning sker till samma källa behöver du bara ange författare och årtal och, om du vill vara noggrann, också sidnummer. 1 Harrison, Dick, Stora döden 2000, s. 420 7

Harvardmetoden Använder du denna metod anges källan genom att författarnamn och utgivningsår skrivs inom parentes inne i uppsatsen. Läsaren hittar sedan lätt resterande uppgifter i din källförteckning: Rädslan för stora farsoter gör sig ständigt påmind. Under senare tid har vi drabbats av epidemiska sjukdomar som fågelinfluensa och svininfluensa. Ännu lite längre tillbaka drabbades vi av Hong Kong-influensa och spanska sjukan. Den sjukdom som dock skördat de flesta offer genom historien är den medeltida pest som kallas digerdöden (Harrison, 2000). Idag har vi dock helt andra möjligheter att minska smittspridning och verkningar av en farsot. Du kan också i parentesen ange de sidor du använt, om du vill vara mer noggrann. Då sätter du kolon mellan årtalet och sidan eller sidorna: (Harrison, 2000:420) eller (Harrison, 2000:419-420) Om det är en webbplats du ska hänvisa till ska du ändå i din text använda ovanstående metod med att ange författarnamn och årtal. Finns ingen författare angiven kan du använda t ex en organisations namn i stället. I källförteckningen i slutet av arbetet däremot anger du fullständiga uppgifter om alla dina källor. Internetkällor Hänvisningar till källor hämtade från Internet ska naturligtvis börja med samma uppgifter som skriftliga källor. Du anger alltså först textens författare, därefter utgivningsår osv. Hittar du inte skribentens namn anger du organisationens namn allra först. I uppgifterna för en Internetkälla ska dessutom tid för senaste uppdatering vara med samt datum då informationen hämtades och adressen till källan. Källkritik Som skribent har du alltid ansvar för att välja så trovärdiga källor som möjligt. Till din hjälp har du förstås dina lärare och också all den hjälp du kan få i biblioteket och på skolans hemsida, som visar länkar till pålitliga referensdatabaser. Tänk på att du genom hänvisning till flera källor om samma sak kan öka din egen kunskap och också din trovärdighet. Tänk också på att skolarbeten som du t ex kan finna på nätet inte alls är den typ av pålitliga källor som du ska satsa på. Det tål att påpekas igen: Målet är att du ska bli en kunnig, kritisk, samt självständig tänkare och skribent. 8

Källförteckning Efter din egentliga text ska en fullständig lista på referenser komma. Här nedan följer ett exempel med olika typer av referenser: Källförteckning ett exempel Backman, J. (1998), Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter. Lund: Studentlitteratur Bildt, Carl (2009), Hemma från Dushanbe maj 30 2009. På bloggen Alla dessa dagar, hämtad 2009-06-01, http://carlbildt.wordpress.com/ Harrison, Dick (2000), Stora döden, Stockholm: Ordfront Josephson, Olle (2009), Olles stil, Språktidningen nr 2, s 42 Petersson, Torbjörn (2003), Medaljer har alltid gått att köpa, Dagens Nyheter, 2003-08-27 Strömquist, Siv (2001), Konsten att tala och skriva (3:e uppl.). Malmö: Gleerups Svenska datatermgruppen (2010), Term- och språkmaterial version 27, 2010-06-17, uppdaterad 2010-04-20, http://www.nada.kth.se/dataterm/ Östman, Karl (2009), Muntl. Intervju 2009-05-17 Östros, Ada (2010), Muntl. Telefonsamtal 2010-06-01 Fullständiga uppgifter för tryckta källor anger författare, utgivningsår, titel, utgivningsort och förlag. Du kan ovan se hur fullständig källa ges till tre böcker. Alla efternamn ska stå i bokstavsordning, så att källan är lätt att hitta för din läsare. Kom ihåg att du inne i texten också alltid utgår från efternamn i dina källhänvisningar. När du hänvisar till en tidningsartikel eller tidskrift måste både rubrik och tidningens namn finnas med, liksom datum för publicering eller nummer om det är frågan om en tidskrift. Se de två exemplen här ovan. Använder du Internet som referens är det viktigt att du också här får med alla uppgifter. Det är bra om du kan göra en författarangivelse, antingen det är en enskild skribent eller en organisation som står bakom webbplatsen. I källförteckningen bör du få med "författare", årtal, eventuell titel, det datum du hämtar informationen, det datum då sidan senast uppdaterats och webbsidans korrekta och fullständiga adress. Se de två exemplen i rutan ovan. När det gäller muntliga källor som telefonsamtal och intervjuer kan de också visas i referenslistan. I källförteckningen ovan finns några exempel på det. Du kan också i första exemplet se hur man oftast anger förnamn med endast initial i vetenskaplig text. 9

Bilder och diagram De bilder du använder i ditt arbete ska alla anknyta direkt till texten, underlätta förståelsen för läsaren och inte användas som utfyllnad. De diagram och figurer du använder ska numreras, så att det är lätt att hänvisa till dem inne i texten. Ange alltid bildens källa och lär dig vilka bilder det är tillåtet för dig att använda. Disposition för skrift När du gör ett eget arbete följer du den arbetsgång som beskrivs i början av det här avsnittet om egna arbeten. Här får du en grov disposition för ett sådant arbete: Inledning med syfte och preciserad fråga Metod och material Undersökning (Faktadel) Diskussion (Slutsatser) Avslutning Källförteckning (Referenser) Eventuella bilagor I din inledning presenterar och motiverar du ditt ämne och du anger tydligt ditt syfte eller den avgränsade fråga som du söker svar på. I avsnittet om metod och material presenterar du kortfattat vilken metod och vilken typ av källor du använt dig av. I undersökningen presenterar du ditt faktamaterial. Det kan vara referat ur andra tryckta källor eller dina resultat av eventuella undersökningar eller intervjuer som du har gjort. I diskussionen drar du dina slutsatser med undersökningsmaterialet som grund. Det är alltså här som du försöker besvara din ursprungliga fråga. Här skall inga nya källor förekomma. Avslutningen ska kort sammanfatta och eventuellt peka framåt. Efter avslutningen kommer en källförteckning där du tar upp alla referenser du har använt och allra sist de bilagor du vill bifoga. På skolans hemsida hittar du en mer detaljerad dispositionsmall för naturvetenskapliga arbeten. Där finner du också en enkel disposition för tal och några andra viktiga saker att tänka på när du muntligt ska presentera dina arbeten. Gå in på skolans hemsida på adressen www.boras.se/svenerikson och klicka på länken Elevinformation. 10

Sven Eriksonsgymnasiet, 2010 11