Nordisk Kriminologi, 29(1) 2003 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, februari 2003

Nordisk Kriminologi 29(1) 2003 Nordisk Kriminologi, 29(1) 2003 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, februari 2003 Innehåll Sid Från Sekretariatet 3 Forskarseminarium 2003 i Helsingfors (i samband med ESCkonferensen) anmälningsblankett 4 Resebrev 6 Framtidsvisioner för NSfK 12 Kriminologiska och kriminalpolitiska nyheter - Danmark 29 - Finland 53 - Grönland 57 - Island 61 - Norge 65 - Sverige 70 1

NSfK ISSN 0805-5033 Nordisk Kriminologi utges 3 gånger per år av Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi. Redaktör & layout: Tryck: Anna Esko & Joachim Enkvist Hakapaino Oy Inlägg till Nordisk Kriminologi, beställningar av nyhetsbrevet, adressändringar m.m. sänds till sekretariatet i Helsingfors. De synpunkter, som presenteras i signerade artiklar, står inte nödvändigtvis i överensstämmelse med Rådets uppfattning. Manusstopp för Nordisk Kriminologi 29(2) är den 1 juni 2003. Manusstopp för Nordisk Kriminologi 29(3) är den 1 oktober 2003. Manusstopp för Nordisk Kriminologi 30(1) är den 1 februari 2004. 2

Nordisk Kriminologi 29(1) 2003 Från sekretariatet Bästa läsare, Forskarseminarium 2003 Forskarseminariet 2003 i Helsingfors skiljer sig till sin karaktär märkbart från tidigare forskarseminarier. Forskarseminariet anordnas nämligen i samband med ESC-konferensen. Ansökningsblankett finns tryckta på omstående sidor. Det finns sammanlagt 47 stycken platser reserverade för NSfK. Sista ansökningsdatum är den 17 mars 2003. Det bör observeras att endast den som till sin ansökan bifogar ett abstrakt har rätt att deltaga i konferensen. NSfK betalar deltagarnas kostnader för logi (exklusive kostnader för mat) samt resekostnader och deltagaravgiften. Rådsmöte 2003 Rådet håller sitt årliga möte 24-25 mars 2003 i Oslo. På mötet tar man bland annat ställning till de ansökningar om ekonomiskt stöd till projekt o.dyl., vilka inkommit till sekretariatet. De som ansökt om stöd kan förvänta sig att få ett skriftligt meddelande om beslutet i början av april månad 2003. Framtidsvisioner Tiden för NSfK:s sekretariat i Finland börjar närma sig sitt slut. Bl.a. med anledning av detta har förman Kauko Aromaa skrivit ett papper om NSfK:s framtidsvisioner. Visionerna kan du läsa i detta nyhetsbrev s. 12 framåt. Personalförändringar Norges kontaktsekreterare Ragnhild Hennum har avsagt sig uppgifterna som kontaktsekreterare vid årsskiftet. Vi på sekretariatet vill härmed rikta ett stort och varmt tack till Ragnhild för all hennes hjälp, och samtidigt hälsa hennes efterföljare Astrid Renland hjärtligt välkommen till organisationen. 3

NSfK Ansökningsblankett Forskarseminarium 2003 Crime and Crime Control in an Integrating Europe Helsingfors 27. 30.8.2003 NSfK:s forskarseminarium anordnas år 2003 i samband med den 3:e årliga konferensen av ESC (European Society of Criminology). Det finns sammanlagt 47 stycken platser reserverade för NSfK (10 st. för Danmark, 10 st. för Sverige, 10 st. för Norge, 10 st. för Finland, 5 st. för Island och 2 platser för Grönland). Ansökan: Blanketten (s. 4-5) ifylles och skickas till respektive lands kontaktsekreterare (se nyhetsbrevets omslag). Ansökan skall vara kontaktsekreteraren tillhanda senast den 17 mars 2003. En förutsättning för att kunna deltaga i konferensen är att det till anmälan bifogas ett abstrakt på engelska. Varje deltagare skall hålla sin presentation på engelska. Ansökan, om den godkännes, är bindande. Namn/titel: Adress: Telefon: Fax: Email: Underskrift: 4

Nordisk Kriminologi 29(1) 2003 Varje deltagare skall själv sörja för arrangeringen av sin resa till och från konferensen. NSfK ersätter följande kostnader för varje deltagare: logi (exklusive matkostnader), resekostnader och anmälningsavgiften. NSfK ersätter deltagarnas resekostnader i efterhand mot framställd faktura. Kostnaderna för logi samt konferensavgiften ersätter NSfK på förhand. Resekostnaderna ersätts först efter att deltagaren sänt sin presentation i elektroniskt format till NSfK:s sekretariat. Presentation: Tidsramen för den muntliga presentationen är 20 min. Bidraget levereras till sekretariatet i elektronisk form senast 30.9.2003. Som det nämndes ovan ersätts deltagarens resekostnader inte förrän bidraget levererats till sekretariatet. Titel/tema på presentation: Finska deltagare, vänligen kryssa i! Jag önskar logi i Helsingfors: Nej Ja 5

NSfK Resebrev American Society of Criminology 54 th annual meeting. Reinventing Justice: Theories, Innovations and Research. 13 16 november 2002, Chicago. Av Lena Roxell, Lotta Pettersson och Jenny Karlsson. Doktorander vid Kriminologiska Institutionen, Stockholms Universitet. American Society of Criminology höll i år sin konferens i Chicago. Under konferensen deltog ca 2700 personer och det fanns en uppsjö olika teman för de ca 570 sessionerna. Då vi alla har olika inriktningar vad gäller avhandlingsarbeten, hade vi också olika intressen och letade efter sessioner som kunde passa in på våra respektive områden. Så här i efterhand kan vi konstatera att alla är nöjda med dels utbudet och dels innehållet i de sessioner vi deltog i. När man är iväg på en så här stor konferens i ett annat land, finns det möjlighet att även gå och lyssna på sådant som vi i Sverige kanske inte diskuterar med samma iver eller inriktning. Bland annat gick det ett flertal gånger att lyssna på diskussioner och aktuell forskning kring terrorism vilket har fått en hög aktualitet i USA efter 11 september. I dessa diskussioner uttrycktes bland annat definitionens betydelse, rädsloeffekter samt den sociala konstruktionen av terrorism och dualismer - ondskan och offer. Under en session med ett antal medförfattare till en antologi kring flickors våld framkom en mängd olika aspekter kring flickors uppfattningar om sitt eget våld och hur de ställer det i relation till pojkars våld. Generellt anser flickor att våld är fel man slår aldrig någon om man inte upplever att man måste det. Generellt kan också sägas att flickor nedvärderar sitt våld i relation till pojkars våld. Den dubbelhet som finns vad gäller flickor och våld framkom också: om inte flickor står upp mot sexistiska påhopp definieras de lätt som horor, om de står upp bryter de mot normen för hur flickor ska bete sig. Heterosexualitetens betydelse för offerskap framkom även under en annan session där genus, våld och rädsla behandlades. Det fanns även sessioner som gick under namnet: author-meets-readers. Under en av dessa granskades Richard B. Felson s bok Gender and Violence Reexamined av Sally S. Simpson och Candace Kruttschnitt. Under en annan 6

Nordisk Kriminologi 29(1) 2003 session granskades och diskuterades Jerzy Sarneckis bok Delinquent Networks: Youth Co-offending in Stockholm av Michael E. Buerger och David P. Farrington. Nätverksanalys som metod uppmärksammades även på andra sessioner. På en session presenterades en undersökning där flickor i gäng hade studerats med hjälp av nätverksanalys samt en studie där betydelsen av bostadsområde för personers gängtillhörighet hade analyserats med hjälp av ovan nämnda metod. På en annan session presenterades forskning om våld mellan olika gäng sett ur ett nätverksperspektiv. En del sessioner handlade om fängelseforskning och innehöll papers av mycket bred karaktär. För att nämna några så handlade ett om effekten av gängmedlemskap på misskötsamheten under anstaltsvistelsen. Ett annat behandlade erfarenheterna av att lära ut etik till fångar. Förhållandet mellan fängelsepopulationen och brottsnivåerna i USA:s 50 stater presenterades och frågan om den ökade fängelsepopulationen hade påverkat brottsnivåerna diskuterades på en session. Privatisering av fängelser och konsekvenserna av detta var också ett ämne som diskuterades. Sessioner som belyste olika kriminologiska teorier var inte vanligt förekommande. Däremot var det flera sessioner som behandlade strainteorin. Framförallt var det Agnew s General Strain Theory som användes som teoretisk utgångspunkt i ett flertal papers. Ett försiktigt antagande kan vara, med tanke på den överrepresentation av strainteoretiska sessioner, att nämnda teori är på väg mot en ny era inom den kriminologiska forskningen. Vad gäller det forskningsfält som riktar sig mot ekonomisk brottslighet gavs ett antal sessioner under denna konferens, bland annat under rubrikerna Corporate Crime, Occupational Crime, White Collar Crime. Det kan konstateras att ekobrottsforskningen ständigt utvecklas och breddas både empiriskt och teoretiskt. En tanke efter att ha lyssnat dessa dagar är att detta forskningsfält står inför flera stora, viktiga och stimulerande utmaningar, inte minst ur ett globalt perspektiv. Frågan aktualiserades under sessionen Corporate Crime genom Rebecka Katz presentation av Will the Real Murderer Please Stand up?. Utifrån ett globalt komparativt perspektiv (154 nationer) analyserades nivåerna av cancer respektive dödligt våld. Vidare, ställdes frågan vilken slags dödlighet är mest sannolikt relaterad till mer avancerade former av kapitalism (exempelvis närvaro av multinationella företag). Detta ställdes i relation till mer traditionella former av indikationer av social desorganisation (exempelvis fattigdom och arbetslöshet). En hypotes som arbetades utifrån, var att cancer som döds- 7

NSfK orsak är betydligt högre än mord. Förorening, orsakad av multinationella företag och ekonomisk globalisering kommer att påverka cancernivåerna medan fattigdom och arbetslöshet, det vill säga mer traditionella kapitalistiska konsekvenser, kommer enligt Katz påverka mordfrekvensen bland kvinnor och män. Särskilt intressant var också den session som behandlade Enron och Arthur Andersen The case of Enron/Arthur Andersen: State-corporate Crime for The new Century då man gavs inblick i händelseförloppet, aktörerna och konsekvenserna för enskilda anställda såväl som för samhället i stort. Under denna session fördes diskussioner kring (de komplexa) relationerna mellan politik, lagstiftning och näringsliv och vad dessa betyder ur ett kriminologiskt perspektiv. Vidare diskuterades huruvida Enron/Arthur Andersen skandalen skall analyseras ur ett individuellt, kulturellt eller strukturellt perspektiv. Sammanfattningsvis så kan vi konstatera att det är en stor förmån att kunna delta på konferenser av det här slaget under tiden som doktorand. Det är inspirerande för avhandlingsarbetet, det finns möjligheter att knyta kontakter med andra forskare och man blir uppdaterad vad gäller pågående forskning. Vi vill också tacka NSfK för resebidraget, vilket gjorde denna stimulerande resa möjlig. 8

Nordisk Kriminologi 29(1) 2003 Reseberättelse. Av My Lilja. Doktorand vid Kriminologiska Institutionen, Stockholms Universitet. Den femte September 2002 åkte jag till S:t Petersburg för att göra kompletterande intervjuer och samla material till min andra delundersökning om narkotika i ryska tidningar. I denna kortfattade reseberättelse kommer jag beskriva hur jag gick tillväga och de problem som uppstod under insamlingen. Intervjuerna Det första problemet jag stötte på var när jag försökte boka tid med representanterna för intresseorganisationerna. Under denna resa försökte jag boka tid med de representanter jag tidigare träffat, men det visade sig vara svårare än jag trott. Till en början försökte jag boka tid ett antal veckor innan resan till S:t Petersburg, men när jag kom till S:t Petersburg fick jag lov att ändra min strategi. Ibland hade de glömt bort mötet eller ville ändra tidpunkt. Därför ville representanterna ofta att jag skulle ringa samma dag som mötet eller gärna någon eller några timmar innan. Detta var dock mycket tidskrävande eftersom jag inte kunde boka upp mig för andra intervjuer samma dag. Under vistelsen i S:t Petersburg i september lyckades jag till slut intervjua representanter från organisationerna F.d. narkotimissbrukare, Läkare i Världen, Återkomst, Mödrar mot narkotika, Stiftelsen för hjälp mot narkomani och alkoholism, Centret för prevention, European Cities against Drugs och Nej till alkohol och narkotika. Denna gång lyckades jag tyvärr inte få tag på representanterna från organisationerna En blick mot framtiden och Vår resa som jag träffade i december 2001. I dessa intervjuer ställdes följdfrågor till vissa av frågorna från de tidigare intervjuerna, eftersom jag ville ha utförligare svar på vissa frågor. Dessutom ställdes frågor om vad som hänt med narkotikasituationen i S:t Petersburg och med organisationen under de senaste 8 månaderna. Under detta besök fick jag också en hel del kompletterande textmaterial från organisationerna. Intervjuerna tog mellan 30 min. och 2 timmar och ägde rum på olika ställen i S:t Petersburg. Om organisationen hade tillgång till egen lokal ägde intervjun rum i den egna lokalen (6 av de 8 organisationerna har tillgång till egen lokal). De andra två intervjuerna genomfördes på ett centralt kafé i S:t Petersburg. För flera repre- 9

NSfK sentanter är jag den första västerländska forskaren de träffat. Alla representanter var mycket vänligt inställda till att jag tog kontakt och att vi träffades. Ryska tidningar Syftet med den andra delundersökningen är att studera hur tidningar i S:t Petersburg konstruerar narkotikafenomenet. Artiklarna från dagstidningar och kvällstidningar i S:t Petersburg kommer sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys. En jämförelse kommer också göras med ryska tidningar. Under vistelsen i S:t Petersburg lade jag ner mycket tid på att försöka hitta artiklar om narkotika i S:t Petersburgs tidningar. Tyvärr var detta mycket tidskrävande eftersom kopiatorn på biblioteket var trasig i några dagar och jag då fick skriva av artiklarna för hand. Dessutom fick man endast kopiera ett antal artiklar (max 5) per gång. Detta gjorde att jag inte hade möjlighet att gå igenom alla år som jag önskat. Dessutom hittade jag färre artiklar än förväntat. I tidningen Vecherenyj Peterburg tittade jag på de sex första månaderna, 2002, 1998 och 1990. 2002 hittade jag endast sex artiklar, 1998 hittade jag nio artiklar och 1990 fann jag totalt 7 artiklar. Detta gör att jag kommer att komplettera materialet med tidningsartiklar från ryska nationella tidningar (som finns på svenska bibliotek). Övriga besök Jag besökte också kriminologiska institutionen (vid vetenskapsakademin) och institutionsbiblioteket. Institutionen har dock inte haft någon elektricitet under sommaren och därför var det nu mycket få personer på institutionen. En forskare vid institutionen har startat intresseorganisationen Stellit. Organisationens syfte är forskning, prevention och information om sociala problem (t.ex. narkotika, alkohol, prostitution och kriminalitet). Sammanfattningsvis kan sägas att det är mycket spännande, men tidskrävande att samla in material i Ryssland. Det finns dock ett behov av mer forskning om icke-statliga intresseorganisationer i Ryssland. Eftersom framväxten av intresseorganisationer utgör en mycket viktig del för utvecklingen av demokrati i Ryssland. 10 Slutnoter: 1) Syftet med resan var att samla in material till en delundersökning för en avhandling i kriminologi. Delundersökningens syfte är att studera hur narkotikafenomenet konstrueras av ryska och europeiska intresse-

Nordisk Kriminologi 29(1) 2003 organisationer i S:t Petersburg. Under hösten 2001 genomfördes halvstrukturerade intervjuer med 10 representanter för 10 intresseorganisationer i S:t Petersburg. 2) Mer information om Stellits projekt: info@spbstellit.ru 11

NSfK Framtidsvisioner, NSfK - uppgifter och verksamhet Av förman Kauko Aromaa(1) SYFTE, UPPGIFTER Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi (NSfK) är ett samarbetsorgan som har etablerats och som finansieras av de nordiska justitieministerierna. Samarbetsrådet - skall främja kriminologisk forskning. Därtill specificeras i stadgan, att rådet - kan ta initiativ till kriminologisk forskning inom gränserna för sina ekonomiska resurser och forskningsresurser. Rådet - skall också ge handräckning åt myndigheterna i de nordiska länderna i kriminologiska frågor och - ge information om sin verksamhet och om nordisk kriminologi. Uppgiftsbeskrivningen har ett kriminalpolitiskt mål. Kriminologisk forskning bör främjas därför att ministerierna/beslutsfattarna behöver vetenskaplig kunskap med kriminalpolitisk relevans. Ministerierna/beslutsfattarna bör även vara medvetna om vetenskapliga forskningsrön inom området, för att bättre kunna förverkliga kunskapsbaserad ("knowledge-based") kriminalpolitik. ORGANISATION Rådet består av femton ledamöter (tre från varje deltagarland). Sedvanligt representerar en av dessa ledamöter sitt justititiedepartement/ministerium, och de två andra representerar kriminologisk forskning i sitt land. Verksamheten administreras av sekretariatet som består av förmannen och en heltidsanställd verksamhetsledare (stadgan använder uttrycket "sekreterare") tillsammans med tillfällig eller varaktig sekreterar- och kontorspersonal. Sekretariatet arbetar enligt riktlinjer som har definierats i statuterna (godkända av ministerierna), samt förändringar av riktlinjerna, vilka diskuteras och accepteras av Rådet (och styrks av ministerierna), vanligtvis vid det årliga rådsmötet i mars månad. Utöver det regulära årsmötet kan sekretariatet vid behov i samråd med rådsmedlemmarna ordna extraordinära möten gällande aktuella frågor. Initiativet kan komma från sekretariatet eller från rådsmedlemmarna. Brådskande beslut kan även fattas separat i samråd med alla rådsmedlemmar per capsulum. 12

Nordisk Kriminologi 29(1) 2003 Bl.a. av kostnadsskäl har man vanligtvis inte haft extraordinarie rådsmöten fast detta är möjligt. Utgifterna 2002 beräknas vara ca. 330,000 (2,000,000 FIM). Utöver rådsmedlemmarna har NSfK ett nätverk av kontaktsekreterare, en för varje land (sammanlagt 6, eftersom Grönland har sin egen konktaktsekreterare). Till kontaktsekreterarna utbetalas ett arvode på ca. 1,200 / år var, plus ett tillskott på 50 % för kontaktsekreteraren i det land där det årliga forskarseminariet arrangeras (6 x 1,200 + 600 = 7,800 ). Sekretariatets utgifter har varit ca. 67,000 /år vilket inkluderar lön (arvode för ordföranden, lön av heltidsanställd administrativ sekreterare med deltidsanställd sekreterarhjälp samt annan tillfällig kontorspersonal), tryckning, post, maskiner och andra byråkostnader. Sekretariatet har inte behövt betala hyra, telefon och telefax - i andra länder kan praxis variera, och kostnaderna kan då bli något högre. Kostnaderna för rådsmötet 2002 beräknades vara ca. 16,000 (resor, kost och logi för 15 rådsmedlemmar [3 per land] plus verksamhetsledaren). Det extraordinarie "minirådsmötet" förorsakade extrakostnader på ca. 1,400. VERKSAMHETEN Verksamheten består av tre dimensioner. Den ena dimensionen är att dela ut direkt forskningsstöd. Den andra dimensionen är att skapa och stärka olika strukturer inom nordisk kriminologi (bl.a. genom att sprida information, stödja nätverk av olika slag, och ordna seminarier mm.). Den tredje, åtminstone i praxis mindre centrala dimensionen består av kontaktseminarieverksamheten, vilken inte har varit lika regelmässig som de två första. 1) Forskningsstöd NSfK delar årligen ut ekonomiskt stöd för enskilda forskningsprojekt, för studieresor och för arbetsgruppmöten. Därtill kan ordföranden dela ut individuella mindre resestipendier för deltagande i vetenskapliga konferenser m.m. Volymen av utgifterna har varit omkring 60,000-80,000 i forskningsstöd m.m. som beviljats av rådet plus 10,000-15,000 i mindre resebidrag som beviljats av förmannen, beroende på ansökan och på spelrummet i budgeten. Frågan om hur NSfK använder den del av pengarna som kan utdelas för att på ett direkt sätt "främja forskning" har lösts på olika sätt: NSfK har under 1970- talet experimenterat med egen forskningsledare som då har tagit upp största 13

NSfK delen av denna budget. Vanligare har dock varit att man delar ut forskningsstöd på basis av ansökningar i enlighet med de nuvarande "Riktlinjerna" (se www.nsfk.org). Vad som kunde betecknas som etablerad praxis är idag: a) mindre summor i lön (typiskt motsvarande heltidsanställning för några månader) eller stipendier, samt rese- och materialkostnader som uppstår i samband med ett forskningsprojekt, b) en tonvikt på initierandet av ny forskning och c) företrädesvis forskning som har särskild nordisk relevans (vilket hänvisar exempelvis till verksamhet som tangerar minst två nordiska länder). Därtill beviljas d) översättnings- och tryckningsbidrag samt e) större resebidrag (dyrare konferenser och bidrag för att bekanta sig med någon nordisk kriminologisk "miljö"). Praxis har varit att man som forskningsbidrag har delat ut summor som kanske bäst lämpar sig för att utveckla eller fördjupa en forskningsplan (pilotprojekt) eller för initierandet eller slutförandet av ett större projekt, eller som delfinansiering av doktorsavhandlingar o.dyl. På rådsmötet 2002 beslöt man att NSfK i framtiden skall definiera vissa temaområden som prioriteras när forskningsstöd utdelas. Vilka temaområden som skall väljas för år 2004 skall tas upp på rådsmötet 2003. Förslag har redan gjorts om en rad alternativa teman: narkotika och narkotikapolitik, ungdom och social kontroll, nya kontrollregimer och kontrollformer, fängelsesituationen, individualpreventionens nya frammarsch, privatisering av sekundärkontrollen... 2) Strukturer Vid sidan av att direkt främja forskning har NSfK:s forskningsstöd alltså även en strukturstödjande och -skapande funktion. Men därtill har följande direkt strukturskapande verksamhetsformer utvecklats: 2a) Information "Nyhetsbrevet" Nordisk Kriminologi utkommer tre gånger årligen och skickas i tryckt version till ca. 1,200 adressater i de nordiska länderna. Nyhetsbrevet publiceras även sedan 1998 i elektronisk form på NSfK:s hemsida. Produktionen sker vid sekretariatet i samarbete med kontaktsekreterarna. Kostnaden för nyhetsbrevet (redaktion, tryckning, post) har varit 3,000-4,000 per 14

Nordisk Kriminologi 29(1) 2003 upplaga, år 2002 sammanlagt ca. 8,300. Hemsidan (www.nsfk.org) är engelskspråkig. Serverutrymmet kostar ca. 350 /år (elisa/kolumbus). Sekretariatet tar hand om uppdateringarna. (Totalkostnaderna blir ca. 800-900 /år). Sekretariatet har år 2001 också upprättat en e-postlista, genom vilken aktuell information om NSfK:s och annan relevant verksamhet kan spridas till abonnenterna. Kostnaderna är marginella. Bibliography of Nordic Criminology. Under tidigare år har NSfK publicerat ett par volymer av Nordisk kriminologisk bibliografi i bokform. Denna typ av bibliografi ersattes 1998 med Nordisk elektronisk kriminologisk bibliografi (publiceras på Internet på fortlöpande basis som Bibliography of Nordic Criminology). Bibliografin innehåller nordisk kriminologisk forskning fr.o.m. 1999 (för äldre litteratur hänvisas till de tryckta bibliografierna). Nätverket bakom bibliografin består av en nationell redaktör i respektive nordiskt land ("focal point"), som vanligtvis arbetar vid ett nordiskt kriminologiskt specialbibliotek. Dessutom finns det en övernationell redaktör. Dessa redaktörer är professionella bibliotekarier. Databasen finns på en utomstående server. Kostnaderna för detta har satts ner från ca. 11,000 till ca. 6,000 per år. Innehållet uppdateras fortlöpande av de nationella redaktörerna. De bibliografiansvariga har ett koordinationsmöte årligen. Förutsättningen har varit att redaktörernas heminstitut skickar sin representant till mötet, fr.o.m. 2002 har dock NSfK beviljat begränsat resestöd (uppskattningsvis 2,000-3,000 ) även för detta ändamål. Till dessa möten har NSfK också bekostat sin representation (1-2), vilket med två representanter kostar ca. 1,500 per år. Utgifterna för bibliografin har inneburit förutom kostnaderna för serverutrymme ett arvode för den övernationella redaktören (1,000 / år) [den övernationella redaktören fungerar samtidigt som den nationella redaktören för sitt eget land]. I fortsättningen kan det vara begrundat att även de nationella redaktörerna får ett arvode av samma storlek som det nuförtiden betalas åt kontaktsekreterarna (alltså 700 / år eller 3,500 för fem länder). De nordiska brottsförebyggande råden har fram till 2001 frivilligt bidragit med sammanlagt ca. 30 % av utgifterna under treårsperioden 1999-2001. Framtiden gällande dessa bidrag är oklar. Mycket kommer att bero på hur de tänkta klienterna för denna tjänst hittar den. Förslag 1): Ansvaret för bibliografin och dess vidareutveckling borde ligga vid något nationellt bibliotek. Detta skulle underlätta kommunikationen mellan medlemsbiblioteken och den tekniska leverantören samt 15

NSfK den övernationella redaktören och göra den mera ändamålsenlig. Med förändringen skulle även problemet med bättre marknadsföring lösas på ett permanent sätt. Förslag 2): Bibliografinätverket bör styrkas genom att börja betala ett korrespondentarvode på 700 per år (samma storlek som kontaktsekreterararvoden) åt de nationella bibliografiansvariga. Förslag 3): Bibliografikontrakten med de nordiska "Kråden" bör formaliseras. Samarbetskontrakten borde vara permanenta, bidragens storlek bör dock kunna justeras årligen beroende på den reella kostnadsutvecklingen. Review-publikationer inom vissa problemområden (såsom fängelseforskning, polisforskning, i bokform) har beställts och publicerats någon gång under tidigare år. Utgifterna för redaktörs-/författararvode har varit ca. 5,000 per volym, därtill har trycknings- och postkostnader på ca. 5,000 tillkommit. Det kan tänkas att dylika rapporter i framtiden kunde publiceras i elektroniskt format. De tryckta häften av denna kategori har blivit "grå litteratur" utan stor spridning. Det kan dock också tänkas att det fortfarande finns ett behov för dylika publikationer - i framtiden kunde sådant material utges som reviewartiklar i Journal of Scandinavian Studies for Criminology and Crime Prevention. Detta skulle erbjuda ett rimligt forum för den typ av rapporter och publikationskostnaderna skulle ingå i den sedvanliga budgeten av Journalen, publiceringskostnaderna på ca. 5,000 per rapport skulle alltså insparas. Förslag: NSfK utreder möjligheterna för att beställa nya review-artiklar om nordisk kriminologi och brottsförebyggande. Ett första försök kunde vara en review av brottsförebyggande projekt i Norden, en best/good practice -rapport eller en presentation av kandidatprojekt för det europeiska priset för bra brottsförebyggande projekt. För ändamålet kunde reserveras 1,000-2,000 ; utgiften kan realiseras tidigast år 2003, kanske även först senare. Årsboken Scandinavian Studies in Criminology som hade utgivits i 16 volymer ersattes 1999 med Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. Journalen är en vetenskaplig, engelskspråkig peer review - tidskrift. Den är samtidigt en slags efterträdare till Brå-tidskriften Studies on Crime and Crime Prevention vilken likaså lades ner i och med att den nya Journalen etablerades. Journalen publiceras i samarbete med de nordiska kriminalpreventiva råden (nedan används ofta beteckningen "Kråden" som en 16

Nordisk Kriminologi 29(1) 2003 förkortning för alla dessa organ). Journalen utkommer med två nummer per år, med 6-7 artiklar (ca 100-120 sidor) per nummer. Journalen avviker från sina företrädare i att den erbjuder nordiska forskare ett öppet högklassigt forum där de kan få sitt arbete kritiserat (det är denna aspekt av peer review -systemet som ofta förbises när man överväger för- och nackdelarna av investeringen) och publicerat. I synnerhet är denna möjlighet värdefull för doktorander vilka kan få delar av sina avhandlingar publicerade i ett vetenskapligt accepterat sammanhang. Likaså presenterar Journalen ett skådefönster av aktuell nordisk kriminologisk forskning både för nordiska och utomstående kolleger. Enligt de gällande avtalen blir NSfK:s kostnader hälften av ca. 128,000 SEK (bidrag till Taylor&Francis) + 50,000 SEK (redaktörsarvode) per år + redaktörens resebudget 15,000 SEK per år. Med andra ord talar vi om hälften av summan på 193,000 SEK (ca 21,000 ) alltså 10,900 (ca. 3 % av NSfK:s årliga utgifter). Journalen har fått en ny redaktör för en treårsperiod fr.o.m 1.7.2002. Enligt erfarenheterna behöver redaktören sekreterarhjälp vilket har provisoriskt erbjudits av Stockholms universitet. Fr.o.m. 1.1.2003 skall finansieringen av denna tilläggsutgift förhandlas mellan utgivarna. Saken är öppen. Det gäller en årlig totalutgift på ca. 2,000, av vilket hälften skulle bäras av NSfK, alltså ca. 1,000. Förslag 1): Redaktionen bör stärkas med sekreterarhjälp som motsvarar 10 % av fulltidstjänst. Förslag 2): Situationen med redaktionsrådet bör tänkas om. Nuvarande avtal innehåller t.ex. ingen finansiering av möten av redaktionsrådet. Förslag 3): Några av de nordiska brottsförebyggande råden har kritiserat Journalen om att den borde innehålla fler bidrag som explicit behandlar kriminalprevention. Både de kriminalpreventiva råden och redaktionen av Journalen bör uppmuntra potentiella författare att skriva vetenskapliga bidrag på området. I praxis gäller detta i synnerhet det svenska Brottsförebyggande rådet vilket tillsvidare har förhållit sig relativt passivt jämfört med sin potential. Antologier om nordisk kriminologi avsedda för FN-konferenserna (vart 5:e år). Senaste utgåva har gjorts för konferensen 1990. För konferenserna 1995 och 2000 har man inte förberett en dylik antologi. För konferensen 2005 kan 17

NSfK man nu överväga om det finns skäl och krafter att återupptaga den formen av informationsspridning. I positivt fall borde redaktionsarbetet påbörjas hösten 2003, om nya originalbidrag prioriteras. Antologin kunde publiceras som ett specialnummer (med extra stor upplaga för utdelning på konferensen) av Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, vid behov med specialredaktion. Vi kunde dock också istället - eller därtill - tänka oss att förbereda en specialantologi från redan utkomna nummer av Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention och annat lämpligt material. Detta kunde redaktionen göra något snabbare så att arbetet kan påbörjas under år 2004. Kostnaderna för själva arbetet har inte uppskattats, tidigare har NSfK i några fall betalat exempelvis 20,000-30,000 SEK (ca. 2,000-3,000 ) för liknande ändamål. Förslag 1): NSfK börjar förbereda antologin. Redaktör bör utses senast hösten 2003, om redaktionsarbetet inte kan klaras av redaktören för Journalen själv. Resultatet kunde vara ett specialnummer av Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention men behöver en extra budget för den delen av upplagan som delas ut vid konferensen (kanske 300 exemplar). Förslag 2): NSfK utreder behovet och möjligheterna av att producera speciella antologier även för andra tillfällen. Stöd har regelbundet utdelats för Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. Tidskriften utges av de nordiska kriminalistföreningarna och tjänar som ett nordiskt forum för svensk/dansk/norskspråkiga kriminologiska och kriminalvetenskapliga artiklar. Kostnaderna år 2002 har varit ca. 6,750. 2b) Seminarium- och arbetsgruppverksamhet Årliga nordiska forskarseminarier. Beskrivning: Forskarseminariet är riktade för både yngre och etablerade forskare och organiseras i regel i maj månad. Deltagarantalet har rört sig omkring 60 (vanligtvis 12 deltagare från respektive Danmark, Finland, Norge och Sverige, 6 deltagare från Island och 2 från Grönland). Under seminariet presenteras högklassiga vetenskapliga föreläsningar samt pågående forskning om seminarietemat och andra ämnen - deltagarna förväntas som regel presentera sitt eget forskningsmaterial. Huvudansvaret för organiserandet av seminariet ligger hos de lokala rådsmedlemmarna och kontaktsekreteraren, tillsammans med 18