Byggnadskontoret september 2003 Antagen av kommunfullmäktige 2003-08-26

Vindkraft i Mjölby Fördjupad översiktsplan för vindkraften Byggnadskontoret september 2003 Antagen av fullmäktige 2003-08-26 Vindkraftverket Elisabeth, ägt av Lagmansberga Ekonomisk Förening. Foto: Torbjörn Tengstrand

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. INLEDNING 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Planering 1 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2 2.1 Lagstiftning 2 2.2 Befintliga vindkraftverk 3 2.3 Vindenergi 4 2.4 Den ala översiktplanen 4 2.5 Kommunens energiplan 4 2.6 Naturvärden 4 2.7 Kulturvärden 5 2.8 Friluftsliv 5 2.9 Vägar, järnvägar och kraftledningar 5 2.10 Planeringsunderlag 5 3. VINDKRAFTVERKEN OCH OMGIVNINGEN 6 3.1 Landskapet 6 3.2 Buller 6 3.3 Skuggor och reflexer 6 3.4 Påverkan på djurlivet 7 3.5 Påverkan på faunan 7 3.6 Elektromagnetiska ikationssystem 7 3.7 Säkerhetsavstånd 7 3.8 Försvaret och luftfarten 7 3.9 Elanslutningar 8 3.10 Typgodkännande 8 3.11 Mellanala intressen och samordning 8 4. LANDSKAPET 8 4.1 Landskapsanalys 8 4.2 Landskapstyper 10 4.3 Markanvändning 11 4.4 Bebyggelse 12 4.5 Upplevelsen av landskapet 12 4.6 Analys av förutsättningar 13 5. RIKTLINJER VID ETABLERING AV VINDKRAFTVERK 24 5.1 Riktlinjer 24 5.2 Genomförandetid 25 6. GEOGRAFISK OMRÅDESREDOVISNING, KARTREDOVISNING 25

Kommunfullmäktiges beslut om antagande 2003-08-26, 102 Utlåtande över synpunkter inkomna synpunkter under utställningstiden Länsstyrelsens granskningsyttrande Bilaga A Bilaga B Bilaga C

VINDKRAFT I MJÖLBY KOMMUN 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har uppdragit åt byggnadsnämnden och byggnadskontoret att i en fördjupad översiktsplan ta fram riktlinjer för vindkraftsanläggningar i Mjölby. I ens översiktsplan, ÖP 2001, antagen av Kommunfullmäktige 2001-06-12, berörs vindkraften i avsnitten 6.7 och 6.9. För närvarande finns nio vindkraftverk uppförda inom en. Gällande bygglov finns för ytterligare tre verk och bygglovsansökning och förhandsförfrågan är inlämnad till byggnadsnämnden för ytterligare nitton verk. Förfrågningar till byggnadskontoret visar på ett fortsatt stort intresse för byggnation av vindkraftverk inom en, främst i den västra delen. Exploateringstrycket på vindkraftverk har nu blivit så stort att det föreligger ett behov av en helhetssyn för att få till lyckade etableringar. Ju fler vindkraftverk som byggs, desto större blir kraven på en placering av verken utifrån beaktandet av landskapsbild, miljö-, natur- och kulturvärden. Det är också viktigt att etablering av enstaka verk inte förstör förutsättningarna av att samla vindkraftverk i grupper eller rader. En rätt genomförd utbyggnad bör också kunna bidra till att skapa mervärden i landskapet. Vindenergin har alltid varit en viktig naturresurs och som använts flitigt under århundradena. Med hjälp av dagens teknik finns utmärkta möjligheter att effektivt kunna utnyttja vindkraften för att kunna utvinna energi. Ett övergripande mål för all planering i Sverige är att planera för en långsiktigt hållbar utveckling av vårt land. En omställning till förnyelsebara energikällor är ett viktigt led i detta arbete. Inom EU finns principbeslut på att främja förnyelsebara energikällor och att andelen energi producerad ur dessa ska uppgå till 12 % av medlemsländernas energiproduktion år 2010. Planeringsmålet för Sverige är produktion av 10 TWh årligen år 2015. I den lokala Agenda-21 planen för Mjölby antagen av fullmäktige 1997-11-25, 147, anges att förnyelsebara energislag ska prioriteras framför fossila bränslen. En utbyggnad av vindkraften ligger i linje med detta och är också en viktig del i omställningen till ett ekologiskt hållbart energisystem. Vindkraftproblematiken är väl utredd. Den första nationella utredningen om vindkraft i Sverige genomfördes 1978 av Statens Vattenfallsverk. Under följande år har en stor mängd utredningar och undersökningar gjorts och redovisats. Regeringen beslutade 1998 att tillsätta en särskild utredning med uppdrag att utreda förutsättningarna för lokalisering av vindkraftsverk i Sverige, både till lands och till havs. I utredningens slutbetänkande (SOU 1999:75) föreslås ett gemensamt planeringsmål för vindkraften i landet på ca 10 TWh. Vidare föreslås att de er som har goda vindförutsättningar ska behandla vindkraftsproblematiken i den ala översiktsplaneringen. Översiktsplanen för vindkraft i Mjölby ligger i linje med den planering statsmakterna eftersträvar. Målsättningen med planen är att i en positiv anda hitta lämpliga lägen för en fortsatt vindkraftsutbyggnad i en. 1.2 Planering Länsstyrelsen har i utredningen Vindkraft i Östergötland från 1998 lämnat råd och förslag till riktlinjer för etablering av vindkraftverk. I utredningen anför länsstyrelsen att utnyttjandet av vindkraften bör behandlas i den ala översiktsplanen och att i planen kan strategier för ett ökat utnyttjande formuleras och olika markanspråk vägas mot varandra. De råd och förslag till riktlinjer som finns redovisade i utredningen, har tagits till vara på så sätt att de vävts in i de olika avsnitten i ens fördjupade översiktplan. Länsstyrelsen har i sina riktlinjer angivit att en grupp av verk sällan bör bestå av fler än tre verk. Mjölby delar den uppfattningen men anser också att detta inte bör vara en riktlinje i planen. Landskapet tål i vissa fall ett större intrång än med tre verk. Detta får då avgöras från fall till fall. Den fördjupade översiktsplanens mål är att föreslå riktlinjer för utbyggnad av vindkraften inom Mjölby. Dessutom att få en god överblick av vilka områden som lämpar sig bäst för uppförande av vindkraftverk 1

och vilka områden där vindkraftverk inte bör eller inte får uppföras. Tanken är också att planen ska bidra till att underlätta, förbilliga och påskynda processen med tillståndsgivningen av nya verk. Flera av ens vindenergirikaste områden har samtidigt höga natur- och kulturvärden. Vilka områden som är lämpliga för etablering av vindkraftverk måste avgöras efter en helhetsbedömning, där intressena för att utnyttja vindenergin vägs mot samvägda bevarandeintressen. Påverkan på riksintressen för naturvård, kulturvård, friluftsliv och infrastruktur redovisas i avsnitten 2:6-2:9 och på vindkraftskartan. De områden som föreslås för vindkraftsetableringar bedöms ej negativt påverka användningsområden redovisade i ÖP 2001. Eftersom västra Östergötland har goda vindförutsättningar, men också består av stora arealer öppet slättlandskap, bör en samordning ske mellan berörda er så att en utbyggnad av vindkraften kan ske samlat och i samförstånd erna emellan när det gäller vindkraftverk nära gränserna. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Lagstiftning Tillstånd till att uppföra ett eller flera vindkraftverk kan beröra olika lagar och flera olika tillståndsmyndigheter. De viktigaste lagarna som berör markanvändningen är miljöbalken (MB), plan- och bygglagen (PBL), kulturminneslagen (KML) och luftfartslagstiftningen (BCL). Det planerade vindkraftsverkets eller vindkraftsverkens effekt är avgörande för vilken myndighet som ska besluta i det enskilda ärendet. Nedanstående tabell är en översikt av de olika lagstiftningarna. Tabellen är en vidarebearbetning av tabell från SOU 1999:75. Utdrag ur de olika lagstiftningarna. För fördjupning hänvisas till lagstiftningarna. MILJÖBALKEN - För enstaka verk eller grupp av verk med en effekt av mer än 125kW men högst 1MW ska anmälan göras till miljönämnd eller motsvarande. - För enstaka verk eller grupp av verk belägna på samma fastighet med en effekt av mer än 1MW men högst 10MW ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen. - För grupp av verk med tre eller flera vindkraftsaggregat med en sammanlagd effekt av minst 10MW ska tillstånd sökas hos miljödomstol. - Enstaka verk eller grupp av verk med en effekt av mer än 1MW bedöms alltid medföra betydande miljöpåverkan och för denna typ ska alltid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. PLAN OCH BYGGLAGEN Bygglov krävs om: - vindturbinens diameter är större än två meter - vindkraftverket placeras närmare fastighetsgräns än kraftverkets höjd - kraftverket monteras fast på en byggnad Detaljplan eller områdesbestämmelser kan behöva upprättas. KULTURMINNESLAGEN Enligt lagen är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Fasta fornlämningar är skyddade enligt lagen och det krävs tillstånd för att rubba, ändra eller ta bort fast fornlämning. PRÖVNINGSREGLER FÖR VINDKRAFTVERK Plan- och bygglagen 8 kap. 2 första st. 6 Bygglov krävs om Byggnadsnämnden. rotordiametern > 2 m närmare tomtgräns än kraftverkets höjd fast monterat på byggnad 5 kap. 1 Krav på detaljplan i vissa fall. MKB-krav. 2 kap. 1 Tillämpning av 3 och 4 kap. MB 2

Miljöbalken 9 kap. 1 p. 3 och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 12 kap. 6 Anläggningar > 125 kw-1 MW >1-<10 MW. MKB-krav Minst 10 MW och minst tre aggregat. MKB-krav. Ej anmälnings- eller tillståndspliktiga anläggningar. 17 kap. 1 p. 8 Regeringsprövning av gruppstationer med minst tre Aggregat och en uteffekt om minst 10 MW. MKBkrav. Kulturminneslagen 2 kap. 12 Dispensprövning för fasta fornlämningar. Länsstyrelsen. 2 kap. 11 Beslut om särskild utredning. Länsstyrelsen. Anmälan till miljönämnden. Ansökan till Länsstyrelsen. Ansökan till Miljödomstolen; Se nedan om regeringsprövning. Samråd med länsstyrelsen om naturmiljön ändras väsentligt. Ansökan till miljödomstolen. Luftfartslagstiftningen BCL-F2, F3 Hinderprövning mot intrång i luftrummet vid flygplats Flygplatschef. intrång i övrigt Luftfartsverket/-inspektionen. BCL-F4.1 Anmälan om hinder högre än 40 m. Luftfartsverket/-inspektionen. Svensk standard Prövning av skyddsavstånd för luftradiosystem. Luftfartsverket/ SS 447 10 12 Flygtrafiktjänsten. 2.2 Befintliga vindkraftverk Inom Mjölby har bygglov beviljats för elva stycken vindkraftverk. Av dessa har nio stycken uppförts. Lägena för verken är redovisade på vindkraftskartan med olika beteckningar för de uppförda och för de som ej är uppförda men där bygglov beviljats. VINDKRAFTVERK I MJÖLBY KOMMUN Fastighet Bygglov Effekt Tornhöjd Rotordiameter Anmärkning Skorteby 4:6 1992 150 kw 40 m 27m Appuna 17:1 1993 225 kw 32 m 27 m Valltorp 2:1 1995 225 kw 31 m 29 m Bygglovet har gått ut Lagmansberga 6:1 1996 600 kw 55 m 44 m Skorteby 4:6 1997 600 kw 45 m 42 m Bjälbo 3:5 1997 600 kw 65 m 44 m Bjälbo 26:1 1998 660 kw 55 m 47 m Hogstad 20:1 2000 850 kw 65 m 52 m Högby 1:3 2000 850 kw 65 m 52 m Bjälbo 26:1 2000 850 kw 78 m 52 m Högby 4:1 2001 850 kw 65 m 52 m Bygglovet har gått ut Skeby 9:1 2003 900 kw 75 m 60 m Ej uppfört Tungelunda 7:1 2003 900 kw 75 m 60 m Ej uppfört Tungelunda 7:1 2003 900 kw 75 m 60 m Ej uppfört För närvarande finns bygglovansökningar inlämnade för ytterligare sexton verk Ett antal förfrågningar om uppförande av vindkraftverk, förutom de ovannämnda, har de senaste åren inkommit till byggnadsnämnden. Förutom vindkraftverken inom ens gränser finns fyra stycken uppförda verk belägna nära gränsen, men inom Ödeshögs och Vadstena er. Av de uppgifter som finns tillgängliga i Swed Power AB:s vindstatistik, tyder inget på att något av verken lämnar väsentligt mindre energi än beräknat. Tvärtom visar de västligt belägna verken värden som överstiger beräknad levererad energimängd. 3

2.3 Vindenergi På uppdrag från Energimyndigheten (fd NUTEK) har SMHI gjort mätningar och vindkartering över Östergötland. Arbetet är en del i ett regeringsuppdrag att ta fram förslag på områden av riksintresse för vindkraft. Något beslut om vad som krävs energimässigt av ett område för att betraktas som riksintressant område finns dock ännu inte. Energimyndigheten har preliminärt sagt att vindstyrkan i ett område ska vara minst 4 000 kwh/m2 och år på 100 meters höjd (motsvarar 2 400 kwh/m2 och år på 50 meters höjd) för att komma ifråga som riksintresse. För Östergötland har kartering gjorts av energiinnehållet på nivåerna 50 och 80 meter över mark. Av dessa är 50 meters nivån den mest intressanta eftersom den direkt korresponderar med vad som diskuterats som riksintresse. Energikartorna ger dock en utjämnad bild av verkligheten. Topografiska underlagsdata liksom uppgifter om markanvändningen är kraftigt utjämnade. Det innebär att det kan finnas högt belägna platser där energitillgången är åtminstone 10-20 % större än vad kartorna visar. På samma sätt kan det finnas lågt belägna skogsklädda eller vindstörda dalgångar och motsvarande där vindenergin kan vara avsevärt lägre än vad energikurvan anger. Viktigt att notera är dock att 2 400 kwh/m2-kurvan visar värdet för tänkt riksintresse. Lokalt kan det vara så att även platser där vindens energiinnehåll är lägre än 2 400 kw/m2, är intressanta för byggnation av vindkraftverk. I takt med att vindkraftverken tenderar att bli högre än 50 meter och att verkningsgraden för verken, genom ständig utveckling, stadigt förbättras kan det bli intressant att för etableringar utnyttja platser med väsentligt lägre energiinnehåll än 2 400 kwh/år. Ett verk på 1000 kw effekt, med 60 meters rotordiameter och en tornhöjd av 70 meter beräknas producera ca 1,65 MWh per år. Detta motsvarar konsumtionen av hushållsel i ca 330 normalvillor (årsbehov 5000 kwh). Sverige ligger i ett av de så kallade västvindsbältena och har därför bra vindförhållanden främst utefter kusterna men också i inlandet på slätterna. Den förhärskande vindriktningen inom Mjölby är sydväst. En stor fördel med vindkraften är att tillgången på vind över året, och därmed producerad energi, stämmer väl överens med behovet av elkraft. Om vindkraftverk placeras i grupp kan de i vissa lägen stjäla vind för varandra. För att motverka detta bör kraftverk i grupp placeras på ett avstånd från varandra på 5-7 gånger rotordiametern och ej i den dominerande vindriktningen. 2.4 Den ala översiktplanen Kommunfullmäktige i Mjölby har i juni 2001 antagit en reviderad översiktsplan för en, kallad ÖP 2001. Vindkraften behandlas i översiktsplanen i ett eget avsnitt under kapitlet landsbygd. I planen anges att en fördjupad översiktsplan bör göras för att peka ut de områden som är särskilt lämpliga för vindkraft. 2.5 Kommunens energiplan I den ala Energiplanen, antagen av Kommunfullmäktige i mars 1999 har inte vindkraften ägnats särskilt stort utrymme. Under avsnittet 5.9.3 Vindkraft anges att cirka 20 verk kan byggas i en, främst i den västra delen, och att de totalt beräknas ge cirka 13 500 MWh. I planen anges också att ett tiotal mindre vindkraftverk på 80-225 kw kan uppföras som gårdsverk, främst för leveranser av energi till egna jordbruk. 2.6 Naturvärden I samband med upprättandet av Mjölbys ÖP 2001 har länsstyrelsen tillsammans med miljönämnden upprättat en klassificering av de områden i en som har höga naturvärden. Totalt har cirka 400 områden klassificerats. Områdena har grupperats i: Riksintressen (fastställda av Naturvårdsverket) och Natura 2000-områden Klass 2-områden (områden av regionalt intresse) Klass 3-områden (områden av alt intresse) 4

Klass 4-områden (områden av lokalt intresse) Inom de områden som klassificerats som riksintresse för naturvården och Natura 2000-områden får vindkraftverk uppföras endast i undantagsfall och först efter noggrann prövning. Samtliga klassade naturområden finns redovisade på vindkraftkartan. 2.7 Kulturvärden Inom en finns ett antal områden redovisade som riksintresse för kulturvården. Dessutom finns ytterligare ett stort antal områden redovisade som område med stora kulturvärden. Till detta finns ett stort antal områden som på ekonomiska kartan redovisats att innehålla skyddade fornlämningar. Flera av de vindenergirika områdena inom en har också höga kulturvärden. I dessa områden kan det bli kollision mellan kravet på att få etablera vindkraft och kravet på att bevara kulturvärden. Inom områden av riksintresse för kulturvården bör vindkraftsverk endast få uppföras restriktivt. I vissa kulturmiljöer kan dock vindkraftverk vara möjliga att uppföra. I kulturintressanta områden och i områden med fornlämningar måste arkeologiska förundersökningar och utredningar företas innan vindkraftverk får etableras. Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet för detta. Inga vindkraftverk bör tillåtas inom en radie på 1000 meter från landsbygdskyrkorna. 2.8 Friluftsliv Tåkern-Omberg-området är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet. Området ligger till viss del inom Mjölby. Området sammanfaller med riksintresseområdet för naturvård. De markområden som används för att bygga vindkraftverk på är i allmänhet jordbruksmark. Det innebär att det rörliga friluftslivet normalt sett ej påverkas av att vindkraftverk byggs. 2.9 Vägar, järnvägar och kraftledningar Väg, riksväg 32, södra stambanan Malmö-Stockholm och godsstråket Mjölby-Hallsberg är till sina sträckningar genom Mjölby riksintressen. Det finns även två kraftledningar som är klassade som riksintresse. De genomkorsar en i huvudsak i nord-sydlig riktning. Ny byggnation i närheten av dessa riksintressena är av naturliga skäl begränsad och beräknas dessutom ej bli aktuell när det gäller vindkraftverk. 2.10 Planeringsunderlag 1. ÖP 2001, översiktsplan för Mjölby, fullmäktige 2001 2. Vindkraft i Östergötland, länsstyrelsen 1998 3. SOU 1999:75 4. Riksintressen, redovisning från länsstyrelsen 5. Naturvårdsprogram för Mjölby, fullmäktige 2001 6. Samlad bebyggelse, byggnadsnämnden 2000 7. Energiplan för Mjölby, fullmäktige 1999 8. Agenda 21 plan, fullmäktige 1997 9. Vindkartering, SMHI 10. Skyddsavstånd buller, länsstyrelsen 11. Samrådsredogörelse, byggnadsnämnden 2002 12. Planering och prövning av vindkraftsanläggningar, boverket 2003 Planeringsunderlaget redovisas separat av utrymmesskäl. Riksintressena redovisas detaljerat i ÖP 2001. 5

3. VINDKRAFTVERKEN OCH OMGIVNINGEN 3.1 Landskapet Den bästa förutsättningen för en lönsam energiproduktion är att vindkraftverk placeras där de bästa vindförutsättningarna finns. I allmänhet innebär det på höjder och i öppna landskap. Verken kan komma att dominera i landskapet och ändra proportionerna mellan landskapet i sig, horisonten, bebyggelse, kyrkor och liknande. Verken tenderar att i framtiden få större tornhöjder än idag. Det innebär att verken blir synliga på allt längre avstånd och tar i anspråk allt större visuella arealer och utblickar. Det blir således allt viktigare att både enstaka verk och grupper av verk anpassas till de förutsättningar som landskapet ger. Anpassningen bör avse verkens placering och höjd med hänsyn tagen till topografi, vegetation, bebyggelse, landskapets skala, riktningar och karaktärselement. Någon direkt objektiv metod för att beskriva ett landskaps samlade visuella kvaliteter finns inte. På samma sätt blir en bedömning av de upplevelsemässiga kvaliteterna i landskapet subjektiva beroende på vem som gör bedömningen. Landskapets utseende kan dock bedömas på ett objektivt sätt. Under avsnittet 4 har gjorts en landskapsanalys med utgångspunkt från landskapets utseende, upplevelsemässiga aspekter, karaktärer och värden för att på så sätt kunna bedöma de mest lämpliga lägena för vindkraft. 3.2 Buller Buller kan definieras som inte önskvärt störande ljud. Naturvårdsverket har fastlagt riktvärden för buller. Det finns inga riktvärden direkt avsedda för vindkraftverk, utan de som används är avsedda för externt industribuller. För bostäder och vårdbyggnader är riktvärdet 40dBA och för planlagd fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv är värdet 35 dba. Hur långt ljudet från ett vindkraftsverk hörs är beroende på, förutom verkets egenskaper, topografi, vegetation och vindförhållanden. De naturliga ljuden i omgivningen av ett verk kan maskera ljudet från vindkraftverket. De riktlinjer som tillämpas för bullerskydd innebär att man har beräknat skyddsavståndet mellan bostäder och enstaka verk eller grupper av verk till mellan 250 och 400 meter. Länsstyrelsen har gjort en kartinventering där man lagt in ett skyddsavstånd på 350 meter runt befintliga bostadshus på landsbygden. Inventeringen kan anses utgöra riktvärde för minsta avståndet mellan bostadshus och planerade vindkraftverk. Den tekniska utvecklingen kan leda till en utveckling mot allt tystare verk. Å andra sidan kan en ökande effekt på verken få till följd att skyddsavståndet till bostäder måste ökas. På senare tid har det diskuterats om hur infraljud (ljud under 20Hz och som inte uppfattas av örat) från vindkraftverken påverkar människor och djur och vilken hänsyn som man behöver ta till det vid planeringen av verken. Enligt ett uttalande av professor Sten Ljunggren vid KTH i Stockholm ligger infraljudet från ett vindkraftverk på 200 meters avstånd långt under rekommenderat gränsvärde. 3.3 Skuggor och reflexer Vindkraftverkens rotorblad orsakar, när de är i rörelse, skuggstörningar. Bladen kan också ge upphov till reflexer, som kan verka störande om bladen inte är antireflexbehandlade. Skuggor kan uppträda på flera hundra meters avstånd från verken. Under vinterhalvåret är det framför allt byggnader som ligger nordost och nordväst om vindkraftverken som riskerar att bli störda. Under sommarmånaderna när solen går upp tidigt och ned sent kan detta, morgon och kväll, även innebära störningar för byggnader belägna sydväst och sydost om verken. Den bästa placeringen av vindkraftverk är, i förhållande till hus, och sett över hela året, norr om. I Sverige finns i dagsläget inga riktlinjer för skuggstörningar. Skuggpåverkan blir som störst när solen står lågt. Den ovannämnda vindkraftutredningen (SOU 1999:75) har föreslagit att Boverket får i uppdrag att ta fram sådana. Innan riktlinjer finns har praxis blivit att antalet skuggtimmar per år ej får överstiga 30. Vindkraftverken kan, om de står i känsliga lägen ur beskuggningshänseende, stoppas med automatik vid klart väder under vissa tider av året då solen står lågt. 6

3.4 Påverkan på djurlivet Erfarenheterna från olika länder visar att varken tama eller vilda däggdjur verkar att störas av vindkraftverk. När det gäller fåglar kan vindkraftverken medföra störningar av två olika slag, dels att fåglar kolliderar med verken och dels att fåglar av olika anledningar skräms bort av verken. Olika undersökningar visar dock att kollisionsrisken i allmänhet är liten. Eftersom västra delen av Mjölby berörs av närheten till fågelsjön Tåkern, med ett mycket stort antal in- och utflygningar till sjön främst under flyttid, är det viktigt att närmare studera fågelstråken i samband med vindkraftsetableringar nära sjön. 3.5 Påverkan på faunan Vindkraftverk placeras i allmänhet på mark som används i lantbruket som åker, bete eller impedimentsmark. Det markområde som behövs för själva vindkraftanläggningen behöver i allmänhet inte vara större än några hundra kvadratmeter för ett enstaka verk. Platsen måste kunna nås med tunga fordon, både under byggtiden och senare under driftsskedet. Det är av stor vikt att området för vindkraftsetableringen och erforderlig väg utformas så att intrånget på pågående markanvändning blir minsta möjliga men att erforderlig väg ändock uppfyller kraven som räddningsväg. 3.6 Teleikationssystem Tornen och de roterande turbinbladen kan i vissa fall negativt påverka mottagningen av de radiosignaler som används vid trådlös ikation. Detta gäller främst rundradioverksamhet (TV och radio), teleikation och navigering. För denna verksamhet utnyttjas yttäckande markbaserade radiolänksystem och satelitsystem. Risken för störningar mot dessa radiosystem ökar med storleken på vindkraftverken och speciellt om det finns inslag av metall i bladen. Större grupperingar av vindkraftverk innebär en ökad störrisk. Uppgifter om civil/militära radiolänkstråk och andra civila/militära trådlösa ikationssystem är mer (militära system) eller mindre (civila system) sekretessbelagd men dessa kan fås via Post- och Telestyelsen inför ett samrådsförfarande med berörda operatörer. 3.7 Säkerhetsavstånd De risker för omgivningen till följd av olyckshändelser vid vindkraftverk som främst har diskuterats är att olika delar från verken, samt is vid isbildning, kan lossna och slungas iväg så att människor, djur och fast egendom skadas. Det som också har diskuterats är att vindkraftverk kan falla av olika orsaker, bland annat bristande underhåll och efter det att verken tjänat ut. Boverket har i Allmänna råd från 1995 angivit säkerhetsavstånd vid placering i närheten av bostadsbyggnader och byggnader där människor vistas samt vid allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar. Om man som säkerhetsavstånd iakttar regeln tornhöjd + 3 gånger rotordiametern bedöms Boverkets råd vara uppfyllda i alla lägen. 3.8 Försvaret och luftfarten För luftfarten, såväl den militära som den civila, är det av avgörande betydelse att det finns kunskap om var det finns vindkraftverk och liknande hinder i höjdled. Byggnadsverk med en höjd av 40 meter eller högre ska anmälas till Luftfartsinspektionen. Det finns en gemensam databas för Försvarsmakten och Luftfartsverket där dessa hinder registreras. Vindkraftverken kan även påverka försvarets och den civila luftfartens navigeringshjälpmedel, ikations system, signalspaningssystem och radarsystem. Påverkan behandlas under avsnitt 3.6. Områden som har en väsentlig betydelse för totalförsvaret, ska så långt som det är möjligt skyddas mot åtgärder som skadar försvarsintressena. 7

3.9 Elanslutningar Vid anslutning till elnätet av vindkraftverk gäller i tillämpliga delar AMP (anslutning av mindre produktionsanläggningar till elnätet). Anslutningen sker vanligtvis till nätägarens mellanspänningsnät, d vs till 10 eller 20 kvnätet. Generatorspänningen på vindkraftverk är 400 eller 690 V, varför en upptransformering till mellanspänningen är nödvändig. En transformatorstation med erforderlig utrustning måste därför uppföras i anslutning till vindkraftverket. Vissa verk har sådan utrustning med transformator inbyggd i vindkraftverkets torn. Nätägarens totala kostnad för att ansluta verket utgör den så kallade anslutningsavgiften vilken i sin helhet betalas av vindkraftverkets ägare. Förutom de myndighetskrav som gäller för att få uppföra ett vindkraftverk, gäller även att de eltekniska kraven är uppfyllda och att elnätets kapacitet räcker för att ansluta verket. Tekniska uppgifter i detta avseende lämnas till nätägaren i god tid och senast när en offertförfrågan för anslutning av vindkraftverk tillställes nätägaren. Den producerade elenergin kan säljas till valfri elleverantör på elmarknaden. Det är vanligt förekommande att även nätägaren lämnar en ersättning för minskade nätförluster i området där vindkraftverket är placerat. Berörda elnätsägare ska beredas tillfälle att yttra sig över föreslagna etableringar för att kunna undersöka förutsättningarna att ansluta de planerade verken till de befintliga näten. 3.10 Typgodkännande De vindkraftverk som byggs i Sverige med Nutekstöd har som krav att de ska vara utförda enligt Boverkets regler och med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken ska tåla mycket höga vindhastigheter samt att de ska vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden brukar anges till mellan 20-25 år för hela vindkraftverket. 3.11 Mellanala intressen och samordning För att uppnå en acceptabel utbyggnad i det vindenergirika området i gränslandet mellan Mjölby, Ödeshög, Vadstena och Motala er har en informell samrådsgrupp bildats. Gruppens mål är att samordna utbyggnaden i området så att påverkan på landskapet håller sig på en acceptabel nivå. Mellan Mjölby å ena sidan och Ödeshögs, Vadstena, Motala och Linköpings er å andra sidan finns behov av att samordna vindkraftsutbyggnaden. För att samordna utbyggnaden i anslutning till gräns föreslås i riktlinjerna att en utbyggnad i dessa områden ska föregås av planprövning, detaljplan alternativt områdesbestämmelser, om det inte uppenbart är onödigt. För områden belägna i närheten av varann men på varsin sida om gräns bör planprövningen om möjligt ske parallellt i de berörda erna. Ödeshögs och Vadstena har bägge antagna översiktsplaner för vindkraft. Inom Linköpings ska en vindkraftsplan påbörjas under året. Motala har ej fattat beslut om att påbörja arbetet med vindkraftsplanering. Gränsområdet mellan Mjölby och Boxholms är skogtäckt till stora delar och bedöms i dagsläget som ej särskilt gynnsamt för vindkraftsetablering. 4. LANDSKAPET 4.1 Landskapsanalys Förutsättningen för en lönsam energiproduktion är att vindkraftverken placeras där det blåser mest. Det vill säga i öppna landskap eller på höjder där verken ses på långt håll. En vindkraftsverksanläggning påverkar genom sin storlek och genom vingarnas rotation ofta landskapsbilden avsevärt och kommer att dominera eller ändra proportionerna i det ursprungliga landskapet. De kan uppfattas som positiva tillskott, men också som splittrande och oroande i det traditionella landskapet. Ett medelstort vindkraftverk kan normalt urskiljas på åtminstone 10 km avstånd om sikten är fri, grupper kan ses på betydligt längre avstånd. Utöver storleken är därför även antalet verk avgörande för landskapsbilden. 8

Samordning genom hushållning och planering behövs för att undvika att vindkraftverk oförutsett påverkar landskapsbilden i alltför stor omfattning. Landskapet kan bli så förändrat genom en stor utbyggnad att värdefulla egenskaper förloras. Risken för sådana effekter blir större om verken byggs utan inbördes samordning. Därav följer också risker för ineffektivt utnyttjande av mark och vindenergi, markägarkonkurens och en negativ allmän opinion i takt med att landskapet upplevs som överexploaterat och ianspråktaget. Lokalisering bör ske så att natur- och kulturvärdena i landskapet i möjligaste mån beaktas och så att de estetiska värdena inte förstörs. Placering av vindkraftverk bör företrädesvis göras i mindre grupper i de områden som avsätts för vindkraft. Verkens placering och gruppering bör anpassas till terrängformationer, vegetation och bebyggelse. Områden där vindkraftverk helt bör undvikas är naturreservat, naturskyddsområden inklusive strandskyddsområden och fågelskyddsområden och områden av stor betydelse för rekreation och det rörliga friluftslivet. Genom en s k landskapsanalys bedöms landskapets karaktär och värden samt hur vindkraftverken kan komma att påverka detta. I bedömningen analyseras viktiga stråk, samband, knutpunkter, landmärken, utblickar, rumsgränser och karaktärsdrag. Kommunen indelas nedan i olika delområden med avseende på översiktliga karaktärsdrag och egenskaper i landskapet. Exempel på vindkraftverk som fungerar som landmärke i landskapet. Landskapsrum Relation mellan olika höjdelement 9

4.2 Landskapstyper Hagebyhöga Marmorbrottet FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN Fivelstad FÖR VINDKRAFTVERK SKÄNNINGE Yxstad Palsgården Bergudden Källstad Hovs församling Bjälbo Jarlbolund Hovgården Säbyön Önstorp Hovsnäs Annelund Appuna församling Lindön Furåsa Tåkern Tåkern Vallaslätten Naturreservat Vallen Gärdslösa Toregårdsören Kumla Karlebytorp Utterstad Brudkullen Åsby Karleby Fallsberg Hattorp Svanshals Salvetorp Solberga Väderstads församling Lundby Vistad Bosgård Kvarntorp Haddestad Svartån Hydinge MJÖLBY Ålstad Lilla Ljuna Ö Torpa Rinna Ljungstorp Ljungstorpasjön Brusarp Ladmossen Gammalkils församling Mathem Hulterstad Karlstorp Bosgård ån art Sv Borg Hargsjön Helgslätt Kilarpesjön 32 Gölen Nackebosjön Spellinge Torsnäs Rv Ryckelsby Västra Harg Lobergen Ekeberg Tyrsabergen Bo Ekeby Gråberget Boarp Kolsjön Kolsjögölen Kolsjömarken Viveln Bleckenstad Bärbäck Kimme Ö Härsnäs Tyrsjön Skinntorpagölen Lillån Klintasjön Kolsarp Bosgårds villaområde Lillån Rickelhagssjön Rickelhag Nyhagsgölen Hässlevadsdammen Löt Tomta Kolstadsjön Boxholms Rinna församling Stenstorp Murberget Ursjön Rinnasjön Lokes grav Torsmossen Unnerstad Skränge Långhagen Gärdslätt Skytteberget Sättra Lillskogen Staveryd 10 Lunnarp Bockarp Sjögarpasjön Lövsberg Göjeryd Sättradammen Torpa Jättekullen Rothemmet Eldslösa V Eldslösa Hadelöv Bursjön Tjurtorp Himmelsby Södra Berga Jordbron Slätten V Torpa Östra Tollstad Braxstad Svartsjön Eje Järperyd Kungshöga Särstad Hemmingstorp Sotäng Tollstad Nybble Gunnarp Abbetorp Fröstad Mantorp Päpplinge Horsköpet Millingstorp Ödeshögs Sya Lundby Stora Ljuna Grönbokärret L Tollstad Löten Lunnevad Alebacken Valla Ingvaldstorp MANTORP Olofstorp Hovberget Egeby backe Hulje Mörby Strömmestad Klämmestorp Svås Habblarp Skrukeby Jordsfälle Häjla Veta Spångsholm Lärketorp Ryttarhagen Prinsastenen St Kullen Svartån Skogssjön Kolstorp Högstads församling Östad Hallberga Krongården Runnestad 1 Krakstad Sjögestad Lilla Ljunga Solberga Gullringstorp Sjögestad bro Rv206 Stora Ljunga Gudhem Slomarp Vammelby Viby Böttestad Egeby Hogstad VÄDERSTAD Tungelunda Särtshöga Överby 7 Sålla Uljeberg Dragestad Strömsnäs Norrby Kummelby Vallsberg Gottlösa Veta församling Forsa Öjebrotorpen Ånetorp Mjärdevi Sockendal Skeby Roxtorp Högby Öjebro Högby Källeryd Blackstad L Harstad Vallby Ödegården 4 Övertorp Kyleberg Luntan Viby församling Rv20 6 Valltorp Valby Glänås Renstad Vargskogen Skorteby Herrberga Ullevi Lövingsborg Valla 3 Alkarp Södra Karleby Hageby Axstad Appuna Hygnestad Kumla fg Sjötuna Rök Järstad Fållinge Sjuntorp Lunna Rökstenen Mellan-Karleby Askegården Östanå Ullekalv 2 Havsstjärten Eveboda 8 Trojenborg Rv32 Långören Linköpings Borgen Brestorp Hånger Västerlösa Normlösa Skenaån 5 Ramstad Hov Säby Sandby Tranören Marstadsjön ken abäc berg Skon Skenaån Rv3 2 6 Västra Älgsjö Vadstena Husberga Valla 11 06 Rv2 Orlunda Älgsjösjön Svälinge Svartån Älvestad Vallerstad Allhelgona församling Norrsjön Herrestad 9 Haremossen Skala 1:200 000 Byggnadskontoret, Planenheten Gategården Gullbacken Skeppsås Lunds backe DELOMRÅDE 1-11 Mjölby Kartorp Varv Motala Götevi Fjättmunna Aspen Åsagölen Grönlund Uvberget Överberg Hermanshult Öringe Aren Strålsnäs säteri Svartvadskärret Åsasjön Barnemossen Målen Tiggesbo Gorgen Bagarekulla Önnebo Folkebosjön Vadstorp Gransjön Brandgölen Önnebo Lötegölen Trehörnasjön Sanden Långkärren Hultekil Ramshult Skällerydsjön Skälleryd Önnebogölen Boterydsjön Dalen Långkärren Högbergen Hälsinges klintar Hultmans mosse Älgmossen Målasjön Tjädermossen Lindhult Vesbokärret Laggaren Gölingstorpegölen Brokärret Brännarpet Stenstorpesjön Reddarp Stenstorp Norra Laksjön Hulu Långkällebergen Östanå Rydsjön Flathult Gränsefall Pikedal Karta över Mjölby Utdrag ut topografiska kartan samt redigerad på byggnadskontoret i maj 2001 Gökshult Asplången 10

OMRÅDE 1. Området söder om vägen Mjölby-Hogstad-Väderstad utgörs av övergångsbygden mellan skogsbygden och slättlandskapet. Området är småkuperat med mindre åkrar blandat med betesmark och skogsbevuxna partier. OMRÅDE 2. Sjön Tåkern med omgivande slättbygd utgör område av riksintresse för natur- och kulturminnesvården liksom Bjälbo kyrkby. OMRÅDE 3, 4 och 7. Övergångsområde från skogsbygden till slättlandskapet med mindre skogsbevuxna partier där åkrarna upptar allt större areal. OMRÅDE 5. Området mellan Bjälboåsen och Skänninge är i huvudsak slättlandskap och präglas av Skänninges siluett och riktmärken såsom bl a Vårfrukyrkan och Bjälbo kyrka. OMRÅDE 6 och 8. Området består av stora öppna åkerarealer med vida siktfält. OMRÅDE 9. Landskapet börjar åter bli småkuperat med några öppna stora landskapsrum med vida siktfält. OMRÅDE 10 och 11. Området söder om och området norr om Skänninge bedöms för närvarande inte som intressant för etablering av vindkraftverk. 4.3 Markanvändning Åker och skog Markanvändningen inom den norra delen av en domineras av jordbruk medan den södra delen av en domineras av skogsbygd. Övergångsbygden utgör ett mer variationsrikt landskap med småkuperad terräng med inslag av betesmark, åker, skog och vegetation. Här finns rikt med fornlämningar. Inom skogsbygdsområdet finns inslag av större uppodlade marker med jordbruksproduktion. Marken är kuperad med inslag av berg. Sjöar och vattendrag Sjön Tåkern utgör en mindre del av ens yta i väster. Utblick över sjön har man från ens västra delar. Vid Tåkern finns ett rikt fågelliv. Dessutom utgör sjön med omgivningen riksintresse för natur- och kulturminnesvården samt för det rörliga friluftslivet. Svartån sträcker sig genom Mjölby. Landskapet kring Svartån med sina kullar, sänkor, torrdalar, nipor, hällbackar och hagmarker utgör en mycket skyddsvärd naturmiljö med ytterst få motsvarigheter i Östergötland. Bebyggelse Utöver Mjölby stad finns de större tätorterna Skänninge, Mantorp, Väderstad, Hogstad, Sya, Spångsholm samt 13 kyrkbyar med traditionell bebyggelse. Övriga orter inom slättbygden är Öjebro och Önnebo. Av ens ca 26 000 invånare bor ca 80% i de större tätorterna. 11

4.4 Bebyggelse Symbolbyggnader I Skänninge ligger den historiskt mycket intressanta Vårfrukyrkan som är av stor betydelse för upplevelsen av såväl landskapsrummet som själva staden. I en finns förutom Vårfrukyrkan 16 orter kring kyrkor. Framför allt de kyrkor som är belägna på höjder ute i slättlandskapet är synliga på långt håll och utgör viktiga symboler i landskapet. Visuella hinder som t ex vindkraftverk bör därför ej placeras inom 1 km radie från kyrkorna. Även silobyggnader som t ex i Skänninge och Väderstad utgör viktiga symboler i landskapet. Kraftledningar och master dominerar i närmiljöer. 4.5 Upplevelsen av landskapet Östergötlands slättlandskap innehåller stora natur- och kulturområden och utgör därmed en attraktion såväl för turistnäringen som för de boende i områdena. Upplevelsen av vindkraftverk kan uppfattas både positivt och negativt. Positivt genom etableringen av en miljövänlig energiform och negativt genom att de inte passar in i landskapet. Anläggningens storlek och utformning har stor betydelse för upplevelsen. Utöver storleken är antalet verk avgörande för hur landskapsbilden påverkas. Utblickar De allmänna vägarna ute på slätten går ofta på höjdryggarna i landskapet och medför därför vida utblickar mot olika siktpunkter i landskapet. Dessa kan utgöras av kyrkbyar, ofta belägna på höjder i landskapet, liksom äldre bebyggelse. Riktmärken kan också vara alléer, fornlämningar, höjdryggar och dalsänkor. Samband mellan landskap och bebyggelse Samband mellan kyrkbyar och äldre bybildningar och gårdar är traditionella och symboliska upplevelser som inte bör störas av visuell påverkan t ex etablering av vindkraft. Inom en radie av 1 km från kyrkbyarna bör inga vindkraftverk tillåtas. Från Bjälbo kyrkby och Bjälboåsen öppnar sig ett storslaget landskap mot Skänninge stadssiluett liksom motsvarande från Skänninge mot Bjälbo kyrkby och Bjälboåsen. Inom detta område bör ingen etablering av vindkraftverk ske. 12

4.6 Analys av förutsättningar I förslaget till översiktsplan för vindkraft redovisas olika delområden inom Mjölby där etablering av vindkraftverk kan anses lämpligt eller olämpligt. Till grund för detta ligger en analys av motstående intressen som natur, kultur, bullerpåverkan m m. Analysen redovisas tillsammans med kartorna 1-9. 13

OMRÅDE 1. Område söder om vägen Mjölby-Hogstad-Väderstad. Detta område utgör söderifrån avgränsning mot det landskapsrum som utgöres av slättbygden. Området är småkuperat med inslag av skog, betesmark och mindre åkrar. Flera motstående intressen som kulturminnesvård, naturvård och landskapsbild begränsar framtida utbyggnad. Området är mycket rikt på fornlämningar. Inslaget av skog begränsar möjligheterna att ur ekonomisk synpunkt utvinna vindkraft på ett lönsamt sätt, varför en djupare analys ej genomförts. Bedömning av lämplighet sker därför först då ansökan om bygglov föreligger. Skala ca 1:82 000 Kumla HOGSTAD VÄDERSTAD 1 Sjögarpasjön Rinna Svartsjön Ljungstorpasjön Rinnasjön Ursjön 14

OMRÅDE 2. Landskapet mellan sjön Tåkern och Bjälbo kyrkby. Tåkern är en utpräglad slättsjö med rik vegetation och ett rikt fågelliv. Tåkern är sedan 1975 naturreservat. Tåkern med omgivande markområden utgör riksintresse för natur- och kulturminnesvården samt för det rörliga friluftslivet. Från Bjälboåsen öppnar sig landskapet med utblickar mot Tåkern. Inom detta område har 4 vindkraftverk uppförts. Område 2:1 Området är beläget väster om gården Vallaslätten. Området beräknas kunna rymma en mindre grupp verk. Riktning och mönster av dessa verk är en väsentlig fråga som bör samordnas med befintliga verk i Appuna och Furåsa och med Vadstenas föreslagna etablering. Område 2:2 Området utgår i utställningshandlingen. Område 2:3 Området är beläget mellan Skeby och Tungelunda och inom område av riksintresse för kulturmiljön, slättbygden. Trots riksintresset bedöms området lämpligt för en vindkraftetablering. (Jämför Ödeshögs och Vadstenas översiktsplaner där etableringar föreslås inom samma riksintresse.) Exakta lägen för verken bör studeras noggrant för att minska påverkan på det omgivande landskapet. Område 2:4 Den befintliga Bjälbogruppen om tre verk föreslås kunna utökas med ytterligare något verk. Det är av största vikt att placering sker med hänsyn till de befintliga verken och riksintresset runt Bjälbo kyrkby. Skala ca 1:80 000 Norrsjön Älgsjösjön Hov 2:4 Bjälbo Tåkern 2:1 2 Appuna Kumla 2:3 VÄDERSTAD 15

OMRÅDE 3. Området utgörs av övergångsbygden mot slättlandskapet, norr om Väderstad och Hogstad. Området utgörs av ett långsträckt landskapsrum. Området genomkorsas av två större kraftledningsgator. Inom området finns spridda skogbevuxna partier. Med hänsyn taget till siktlinje, landskapsrum och att landskapet redan är stört genom kraftledning, bör nedanstående områden vara möjliga för etablering av vindkraftverk. Område 3:1, 3:2 och 3:4 Områdena är belägna söder om gårdarna Valby och Utterstad. Inom dessa områden kan ett par grupper av verk tillåtas. Det är dock mycket viktigt att riktning och mönster samordnas vid exploatering. Område 3:3 Området är beläget sydväst om gårdarna Övertorp och Sjuntorp. Inom detta område kan en mindre grupp verk uppföras. Området är redan stört av två större kraftledningar. Riktningen av verken bör vara densamma som för kraftledningarna. Skala ca 1:70 000 Hov Bjälbo Tåkern 3:3 Appuna 3:4 3 HOGSTAD VÄDERSTAD 3:1 3:2 16

OMRÅDE 4. Även detta område utgör övergångsbygd från skog till slättlandskap. Området består av mindre landskapsrum uppdelat av mindre skogsbestånd. Med hänsyn till siktlinjer och samband i landskapet föreslås 3 områden kunna användas för etablering av vindkraftverk. Område 4:1 Området är beläget mellan gårdarna Salvetorp och Mjärdevi. Inom detta område kan en mindre grupp vindkraftverk uppföras. Genom området går en kraftledning. Område 4:2 Området är beläget söder om gårdarna Norrby och Axstad. Inom detta område bör en mindre grupp verk kunna tillåtas. Område 4:3 Området är beläget väster om Högby Ödegård. Inom detta område har bygglov beviljats för två vindkraftverk. Ytterligare ett par verk bör kunna uppföras inom området. Nytillkommande verk bör samordnas med de som redan beviljats bygglov när det gäller höjd, rotordiameter och liknande. Skala ca 1:50 000 Marstadsjön SKÄNNINGE Bjälbo 4:3 4 Högby 4:1 4:2 Rv32 Skogssjön MJÖLBY HOGSTAD 17