1 Icke teknisk sammanfattning... 3 2 Inledning... 6 2.1 Allmänt... 6 2.2 Verksamhetskod... 6 2.3 Sökande... 7 2.4 Syfte... 7 2.

1 Icke teknisk sammanfattning... 3 2 Inledning... 6 2.1 Allmänt... 6 2.2 Verksamhetskod... 6 2.3 Sökande... 7 2.4 Syfte... 7 2.5 Vindkraft och miljö... 8 2.6 Nationella miljömål... 9 2.7 Regionala miljömål... 10 2.8 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen... 10 3 Lokalisering... 13 3.1 Området Åmliden... 13 3.2 Planförhållanden... 14 3.3 Riksintressen... 15 3.4 Närliggande vindkraftanläggningar... 16 3.5 Infrastruktur och nätanslutning... 16 3.6 Vindförhållanden... 17 4 Omfattning och utformning... 18 4.1 Produktion... 18 4.2 Placeringar av vindkraftverk... 18 4.3 Investeringar... 19 4.4 Vindkraftverken... 19 4.5 Fundament... 20 4.6 Övriga anläggningar... 21 4.7 Anslutning till elnätet... 22 4.8 Vägar... 23 4.9 Totalt markanspråk... 27 5 Anläggningsfasen... 28 5.1 Byggfasen... 28 5.2 Konsekvenser i byggfasen... 32 5.3 Skyddsåtgärder i byggfasen... 32 5.4 Slutsats byggfasen... 34 6 Driftsfasen... 35 1

6.1 Service och underhåll... 35 6.2 Uppföljning under driftstiden... 35 6.3 Sammanfattning av skyddsåtgärder... 37 6.4 Uppgradering av vindkraftverk... 38 7 Avveckling och återställning... 39 7.1 Avveckling och återställning... 39 7.2 Miljöpåverkan... 40 7.3 Kostnader... 41 7.4 Ekonomisk säkerhet... 43 7.5 Sammanfattning av skyddsåtgärder... 44 8 Hälsa och säkerhet... 45 8.1 Buller... 45 8.2 Skuggbildning... 49 8.3 Säkerhetsrisker... 52 8.4 Luftfarten... 56 9 Landskapet... 59 9.1 Inledning... 59 9.2 Landskapets värden... 59 9.3 Naturgeografiska förutsättningar... 60 9.4 Kommuner och bebyggelse... 61 9.5 Landskapsbild... 64 10 Naturmiljö... 69 10.1 Inledning... 69 10.2 Skyddade områden... 70 11 Flora och fauna... 71 12 Sjöar, vattendrag och våtmarker... 76 13 Friluftsliv och turism... 77 14 Kulturmiljö... 81 15 Skog, mark och vatten... 85 16 Rennäringen... 88 17 Alternativa lokaliseringar... 96 18 Samrådsredogörelse... 103 19 Referenser... 111 2

1 Icke teknisk sammanfattning MalåVind AB ansöker om tillstånd enligt kap.9 miljöbalken att uppföra, driva och avveckla en gruppstation för vindkraft med preliminära placeringar inom fastigheten Rentjärn 1:9, enligt kartor i bilaga 1. Vindparken planeras på toppen av berget Åmliden i Malå kommun, Västerbottens län i direkt anslutning till en redan tillståndsgiven exploatering om 23 vindkraftverk. Vindparken kommer att innehålla maximalt 11 vindkraftverk med en sammanlagd anläggningseffekt om ca 31 MW. Det motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med 5500 ton/år. Totalhöjden på vindkraftverken kommer inte att överskrida 149,9 meter och höjden över havet kommer inte att överskrida 640 meter. Arrendeöverkommelse finns med berörda markägare. Det kuperade och mosaikartade landskapet som omger Åmliden består av skogsbeklädda berg och höjdryggar upp till drygt 600 meter över havet och där emellan skogar och myrmarker ned till drygt 300 m över havet. Området är präglat av ett omfattande skogsbruk och huvuddelen av den mark som nu är aktuell för etablering av vindkraft är produktiv skogsmark. Omgivningarna är glest befolkade och ingen närliggande bebyggelse finns inom känsligt avstånd till den planerade vindparken. Områdets befintliga infrastruktur gör att förutsättningarna är goda. En skogsbilväg leder upp på berget Åmlidens västra del. Det finns också goda anslutningar till huvudvägar ner mot kusten samt goda förutsättningar för anslutning till elnätet. Vindförhållandena är bra, enligt utförda beräkningar är årsmedelvinden ca 7,3 meter per sekund på 103 meters höjd ovan markytan. Energimyndigheten har pekat ut området som riksintresse för vindbruk. Inom utbredningsområdet finns inga övriga riksintressen eller andra nationella bevarandevärden. Detta innebär sammantaget att området är väl lämpat för etablering av vindkraft. En naturvärdesinventering samt en kulturmiljöanalys har genomförts i och omkring området för den planerade vindparken Åmliden. Det skogsklädda utredningsområdet domineras av brukad barrskog med några få mycket små våtmarker. På toppen av berget finns en höjdlägesgranskog med urskogskaraktärer. Generellt finns det dock få objekt med höga skogliga naturvärden. Inom utredningsområdet finns inga kända kulturmiljövärden. Vindparkens miljöpåverkan på området bedöms som godtagbar, nedan följer en sammanfattning av verksamhetens miljöeffekter: 3

Rubrik Hänsynsreglerna Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsmålen Anläggningsfasen Ljudnivå Skuggbildning Säkerhet Miljöeffekter Stora Måttliga Små/ Obetydlig a X X X X Positiva X X X Slutsats Den planerade verksamheten bedöms uppfylla de allmänna hänsynsreglerna. Den sökta verksamheten bidrar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Tvärtom är det en verksamhet som ger möjligheter att uppfylla miljökvalitetsnormer eftersom en mer förorenande verksamhet som olje- eller kolkraftverk kan ersättas med den renare energikällan vindkraft. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av sju av de sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas Anläggningsarbetet sker långt ifrån bebyggelse och under en begränsad tidperiod. Med de skyddsåtgärder som kommer att hävdas bedöms konsekvenserna som små. För alla närliggande fastigheter kommer ljudnivån att ligga under gällande riktvärde för bostadsfatigheter. Riktlinjer gällande skuggbildning underskrids för samtliga fastigheter i närområdet. Det är svårt att kvantifiera risker men med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms kvarvarande risker av vindkraftanläggningen vara mycket små. Luftfarten X Luftfartens intressen kommer inte att motverkas. Landskapsbild Naturmiljö Flora och fauna Sjöar, vattendrag våtmarker Friluftsliv och turism X X Kulturmiljö Skog, mark, vatten Rennäringen X X X X X X X Vindkraftanläggningarna kommer att förändra landskapsbilden och påverka landskapsupplevelsen i närområdet. Om detta är positiv, neutralt eller negativt beror på betraktaren. Det finns inga naturreservat eller Natura 2000- områden inom eller nära utredningsområdet. Det finns heller inga områden som omfattas av biotopskydd enligt 7 kap. 11 Miljöbalken eller områden som klassats som nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt. Utredningsområdet omfattas inte heller av något riksintresse för naturvården. Området är ur natursynpunkt lämpligt för etablering av vindkraft då andra känsligare lokaliseringar kan undvikas. Konsekvenserna bedöms som små. Inga sjöar, vattendrag eller våtmarker kommer nämnvärt att påverkas vid anläggandet av vindparken. Konsekvenserna bedöms som obetydliga Möjligheterna till att använda området för jakt, fiske, bärplockning, vandring och skoteråkning förändras nästan inte alls. Däremot kommer upplevelsen av landskapet att förändras på olika sätt beroende på betraktaren. Därför bedöms konsekvenserna måttliga till små. Inga kända kulturmiljöer eller fornlämningar kommer att påverkas. Området är ett bra val med hänsyn till Västerbottens skogslands kulturmiljöer. Konsekvenserna bedöms som obetydliga. Det kommer fortsatt att vara möjligt att bedriva skogsbruk inom området. Vindparkens faktiska markanspråk är litet. Det finns inte några kända mineralfyndigheter eller undersökningstillstånd inom utbredningsområdet för vindparken. Vattenskyddsområdena i Rentjärn och Åmliden. I Malåoch Norsjö kommuner kommer inte att påverkas. Konsekvenserna bedöms som obetydliga. Malå sameby har fortsatt möjlighet att passera och nyttja betesområdet på Åmliden. Konsekvenserna bedöms som små. 4

Verksamhetsutövaren ska årligen lämna in en miljörapport för verksamheten. Verksamheten ska kontrolleras och planeras för att motverka konsekvenser för människors hälsa och miljön. Buller och skuggbildning ska inte överskrida gällande riktlinjer. En samrådsprocess påbörjades under februari 2006. Samråden har innefattat samrådsmöten med berörda i bygden, länsstyrelsen, Malå och Norsjö kommun och Malå sameby. Dessutom har ett utvidgat samråd skett per brev. En förteckning med de synpunkter har inkommit som yttranden från föreningar, organisationer och myndigheter och finns sammanställda i samrådsredogörelsen. Vindkraft är en etablering som kan avlägsnas lika snabbt som den installeras och som sedan lämnar mycket begränsade spår. Driften av vindkraftverken beräknas pågå i ca 25 år varefter en avveckling eller utbyte till modernare verk kan genomföras. 5

2 Inledning 2.1 Allmänt MalåVind AB planerar att uppföra och driva upp till 11 vindkraftverk på berget Åmliden i Malå kommun i Västerbottens län. Vindkraftanläggningen omfattar 10 vindkraftverk med en effekt på 3 MW och ett mindre vindkraftverk med en effekt på 0,8 MW. Bygglov och miljötillstånd finns redan på det mindre verket, Enercon typ - E53 som är under byggnation. Ytterligare 4 verk har också bygglov. Den totala anläggningseffekten beräknas att uppgå till ca 31 MW. Vindkraftparken kommer att generera ett flertal arbetstillfällen i det aktuella området samt skapa förutsättningar för företagsutveckling. Framförallt kommer sysselsättning att skapas under byggtiden, men även när vindkraftverken är uppförda då drift- och underhållspersonal kommer att behövas. Dessutom får den lokala servicesektorn inom boende, livsmedel och handel ett större kundunderlag under byggtiden. Dessa ekonomiska effekter innebär god hushållning med samhällets resurser. Anläggningen kan även generera stor lokal nytta för berörd bygd under hela vindparkens livslängd genom delägande, ekonomisk kompensation till markägare, samt avsättning till lokala fonder eller liknande. Vid full utbyggnad av Åmlidens vindkraftpark med 11 verk beräknas den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca 55 GWh eller 55 miljoner kwh. Den årliga elproduktionen motsvarar en elkonsumtion samt uppvärmning av 2200 villor (beräknat på att en normal eluppvärmd villa förbrukar 25000 kwh/år). Navhöjden kommer maximalt att uppgå till 108 meter och rotordiametern maximalt till 101 meter. Totalhöjden på vindkraftverken kommer inte att överskrida 149,9 meter och höjden över havet kommer inte att överskrida 640 meter. På uppdrag av MalåVind AB driver Vindvision Norr AB erforderliga tillståndsprocesser för den aktuella vindkraftssatsningen. 2.2 Verksamhetskod Aktuell prövningskod för verksamheten är 40.90, prövningstillstånd B, enligt miljöbalkens bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1998:899. 6

2.3 Sökande Verksamhetsutövare: MalåVind AB Bengt-Göran Eriksson Org.nummer: 556807-8108 Adress: Mittgången 23 831 61 Östersund Telefon: 063-107975 E-post: Bengtgoran@renvind.se Biträde: Vindvision Norr AB Elisabet Persson Adress: Öneslingan 5 831 51 Frösön Telefon: 063-573025 E-post: lisa.persson@vindvision.se 2.4 Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är, enligt det 6 kapitlet 3 i miljöbalken, att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra; dels för människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 7

2.5 Vindkraft och miljö Miljö- och energipolitiken i Sverige är inriktad på att stimulera övergången till förnybara och miljöanpassade energislag för att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. En utbyggnad av vindkraft är ett led i denna omställning då den ersätter el producerad i fossileldade anläggningar, vilka orsakar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska. Vindkraft är en ren och förnyelsebar energiform som omvandlar vindens rörelseenergi till ren elektrisk energi med hög verkningsgrad och med en mycket liten miljöpåverkan. Vindkraftanläggningen på Åmliden bedöms kunna producera 55 000 MWh. Det motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med 5500 ton/år jämfört med vad den nordiska elproduktionen bidrar till idag, ca 100 kg koldioxid per MWh(Naturvårdsverket). Efter ca åtta månader har vindkraftverket producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning 1. Livslängden på ett vindkraftverk är ca 25 år, varefter verken kan monteras ned och miljön nästan helt återställas. Vindkraften kan bidra till att uppfylla många miljökvalitetsmål. Den kan också bidra till lokal utveckling med nya investeringar samt skapa lokala mervärden av både ekologisk, social och ekonomisk karaktär. Vindkraftsutbyggnaden kan påverka andra miljökvalitetsmål, men genom en väl avvägd planering kan påverkan på dessa mål minimeras. Sveriges riksdag har satt upp ett nationellt planeringsmål för vindkraft som innebär att planmässiga förutsättningar ska skapas för att möjliggöra en årlig produktionskapacitet från vindkraft på 10 TWh till år 2015. Den nya planeringsramen som Riksdagen antagit, innebär att Sverige skall planera för att producera 30 TWh/år år 2020 varav 20 TWh från verk på land och 10 TWh lokaliserat till vattenområden. Den installerade effekten i vindkraftverken har ökat kraftigt särskilt de senaste tre åren. Produktionen av el från vindkraften har sedan år 2008 ökat med 26 procent och 2 uppgick för helåret 2009 till 2,5 TWh. Vindkraften är också en av de energikällor som växer snabbast i världen idag. Detta beror på det ökade behovet av förnyelsebar energi samt medvetenheten om miljö- och klimatfrågor. Det sker en snabb utveckling inom vindkraftsbranschen, där teknik och utnyttjandegraden utvecklas fortlöpande. I många länder uppmärksammas nu fördelarna med vindkraften och den viktiga roll den kommer att spela i arbetet med att ställa om energiförsörjningen så att vi kan gå ifrån fossilberoendet till ett hållbart energisystem. 1 Vindkraftshandboken,Boverket,2009 2 Vindkraftsstatistik 2009,ES 2010:03,Energimyndigheten 8

Vindkraftens miljöpåverkan Ett vindkraftverk i ett bra vindläge med en effekt på 3 MW kan varje år: utvinna ca 7 500 MWh (= behovet av hushållsel i 1500 villor) minska brytningen av kol med knappt 3 000 ton minska utsläpp av koldioxid med ca 7 500 ton minska utsläpp av svaveldioxid med ca 22 ton minska utsläppen av kväveoxider med ca 20 ton skona naturen från bränsletransporter och spridning av aska Källa: Vindkraftsutredningen Rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75 Del 1. 2.6 Nationella miljömål Det övergripande miljöpolitiska målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Därför har riksdagen antagit 16 nationella miljömål som beskriver de kvaliteter som vår miljö måste ha för att vara ekologiskthållbar 3 (Prop.2004/05:150). Åtgärderna för att lösa miljöproblemen skall vara genomförda till år 2020, för klimatmålen gäller fram till år 2050 4 (Prop.2004/05:150). EU-kommissionen har lagt som förslag att Sverige ska minska koldioxid utsläppen med 17 % och öka andelen förnybar energi med 49 % till år 2020, detta från 2005 års utsläppsnivåer 5. För att uppfylla dessa lokala, regionala och internationella miljömål måste kraftiga åtgärder vidtas. Etablering av vindkraft är ett steg i rätt riktning, ett steg mot en bättre värld för nästkommande generationer. Följande områden omfattas av miljökvalitetsmålen: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 3 http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/44128,2010-02-09, Prop.2004/05:150 4 http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/44128,prop.2004/05:150 5 http://ec.europa.eu/index_sv.htm, Europeiska kommissionen, Sverige 2008-03-14 9

9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 2.7 Regionala miljömål År 2003 togs regionala miljömål för västerbotten fram av länsstyrelsen, skogsstyrelsen samt samverkansgrupper runt om i länet. De inblandade kom överens om 10 olika strategier för att nå målet om hållbar utveckling. Varav etablering av vindkraft indirekt eller direkt kan bidra till att uppfylla dess målsättningar. I det nationella planeringsmålet av vindkraft framgår att Västerbottens län bör stå för en produktion av 303 GWh per år före 2015. Länsstyrelsen menar att det är fullt möjligt och har för avsikt att uppnå det målet. 2.8 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Vindkraftanläggningen bedöms bidra aktivt till att uppfylla flera miljökvalitetsmål. Nedan beskrivs på vilket sätt etableringen påverkar möjligheten att nå de 16 miljökvalitetsmålen. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan. Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar. Under anläggningsskedet och avvecklingsskedet orsakar transporter utsläpp av fossil koldioxid. I förhållande till den el som produceras under verkens livslängd blir dock dessa utsläpp mycket små. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet frisk luft. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar och därmed minskar utsläppen av luftförorenande ämnen. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet bara naturlig försurning. 10

Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar och därmed minskar utsläppen av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet giftfri miljö. Behovet av annan energiproduktion som kolkondensverk och kärnkraft minskar och därmed utsläppen av de giftiga ämnen som alstras i sådan produktion. Vindparken påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet skyddande ozonskikt. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet säker strålmiljö. Behovet att använda kärnkraft minskar vid en storskalig utbyggnad av vindkraften. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet övergödning. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som orsakar övergödning. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet levande sjöar och vattendrag. Vindparkens lokalisering och utformning kommer inte beröra levande sjöar och vattendrag. Skyddsåtgärder kommer att vidtas om risk för sedimentation förekommer vid exempelvis dikning. För att inte hindra vattenföringen kommer trummor att läggas vid passage över bäckar och andra vattendrag. Utbyggnaden av vindkraften innebär också att det är möjligt att klara energibehoven utan ytterligare utbyggnad av vattenkraften. Vindparken påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet. Värdefulla grundvattenförekomster kommer inte att ta skada eftersom etableringen inte berör geologiska bildningar som är av betydelse för vattenförsörjningen. Vindparken påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet hav i balans samt levande kust och skärgård. Vindparken förhindrar inte förutsättningen för att uppfylla miljökvalitetsmålet myllrande våtmarker. Den regionala strategin är att skydda fler våtmarker från exploatering och återställa värdefulla våtmarker. Inga sådana våtmarker kommer att beröras av den planerade verksamheten. Den närmaste våtmarken, hundmyran av naturvärdesklass 2, återfinns nordost om utbredningsområdet. Vindparken förhindrar inte förutsättningen att uppfylla miljökvalitetsmålet levande skogar. Enligt det regionala målet för levande skogar ska inhemska växt- och djurarter kunna fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd och att skogsmarken brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara. Turbinplaceringar och vägdragningar kommer att i så stor utsträckning som möjligt läggas på hyggen och ungskogar. Lokalisering och utformning kommer alltså i möjligaste mån att göras så att värdefulla skogliga naturmiljöer som kan komma i fråga för naturskydd inte tar 11

skada. Inga kända forn- och kulturlämningar har registrerats i området (se kapitel 14 kulturmiljö). Vindparken påverkar inte förutsättningarna för att uppfylla miljökvalitetsmålet för ett rikt odlingslandskap. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet en storslagen fjällmiljö. Vindparken byggs i skogslandskapet istället för i fjällmiljö och ger därmed möjlighet till att bevara den storslagna fjällmiljön. Vindparken kommer att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet en god bebyggd miljö. Lokalisering och utformning av vindkraftverken kommer att göras på ett sådant sätt att riktlinjer för ljud och skuggbildning följs och att en god hushållning med mark och vatten inte motverkas. Vindparken kommer att bidra till ökad produktion av förnybar energi och därmed minskat beroende av fossila bränslen för energianvändning och därmed medverka till en hållbar utveckling och en minskad växthuseffekt. Vindparken förhindrar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet ett rikt djur- och växtliv. Lokalisering och utformning av vindparken kan göras så att naturmiljöer och skyddsvärda arter inte tar skada. Med hjälp av naturvärdesinventeringens kartläggning av området ska erforderliga försiktighetsåtgärder vidtas. 12

3 Lokalisering 3.1 Området Åmliden Det aktuella området för vindkraftsetableringen ligger på berget Åmliden knappt 20 km sydost om samhället Malå inom Malå kommun i Västerbottens län, se karta nedan. Ingen närliggande bebyggelse finns inom känsligt avstånd till den planerade vindparken. Området består av privat ägd skogsmark och innefattar fastigheten Malå Rentjärn 1:9 (se bilaga 1). Markägare är Mikael Sundberg och Britt-Inger Jonsson som vardera äger 50 % av fastigheten. MalåVind AB har genom arrendeavtal rådighet över fastigheten. 13

3.2 Planförhållanden Kommunerna har ansvar för den fysiska planeringen av mark- och vattenanvändningen och den lokala energiplaneringen. Den gällande översiktsplanen för Malå kommun antogs i oktober 2001. Nytt förslag till översiktsplan för vindkraft finns framtaget för samråd. I översiktsplanen för Malå kommun finns inga specifika detaljplaner för området eller etablering av vindkraft generellt. Den pågående markanvändningen i närområdet är skogsbruk och viss industrianvändning i form av vindkraft, telemast, täktverksamhet och vattentäkter. Bild 1 Telemast på toppen av berget Åmliden I kommunens energiplan är målsättningen att den totala energianvändningen i Malå kommun ska minska och att kommunen ska ha en ekologisk hållbar utveckling. Ett av de övergripande miljömål som kommunen ska arbeta med är begränsad klimatpåverkan genom att minska förbrukningen av icke förnybara resurser jämfört med år 1999. Detta ska ske bland annat genom att stimulera till uppvärmning av fastigheter med förnyelsebar energi och ur miljösynpunkt bra teknik samt till att använda förnyelsebara resurser i enlighet med naturens produktionsförmåga på lång sikt. Malå- och Norsjökommun har tillsammans tagit fram ett förslag till översiktsplan för vindkraft med syfte att ta fram gemensamma riktlinjer för etablering av 14

vindkraftsanläggningar. För att ett område ska pekas ut som lämpligt för vindkraft i tilläggsplanen gäller följande urvalskriterier för de båda kommunerna: Vindhastigheten ska vara mer än 6,5 m/s på 103 meters höjd. Avstånd till bostadshus/fritidshus ska vara 1000 meter. Området ska rymma minst fem verk. Områden som ska undantas från vindkraftetableringar är; Natura 2000, naturreservat, riksintresse för naturvård samt våtmarker klass 1. Tilläggsplanen Vindkraft i Malå och Norsjö är ute på samråd till 2010-05-06. Projektet pågår från 2009-03-01 till och med 2010-12-31. I den nuvarande tilläggsplanen bedöms det aktuella området för vindkraft som lämpligt för vindkraftsetablering. 3.3 Riksintressen Energimyndigheten har angivit ett antal områden som riksintresse för vindbruk. Områdena bedöms som särskilt lämpliga för elproduktion från vindkraft vilket baseras på bland annat medelvinden i området. Energimyndigheten uppskattar att riksintresseområdena möjliggör en elproduktion på ca 20 TWh och att de är ett viktigt planeringsverktyg för att uppnå EU:s mål för förnybar energi 6. Områdena motsvarar 2,2 % av Sveriges yta och täcker en area av 5817 km2 på land och 1908 km² i vatten. Varje område av riksintresse är en viktig del i omställningen av samhället till förnyelsebara energikällor. Områdena bedöms i stort kunna motsvara den utbyggnad som krävs för att uppnå de uppställda målen. Energimyndigheten har förslagit området Åmliden till riksintresse för vindbruk (se bild 2 nedan). Inom utbredningsområdet finns inga övriga riksintressen eller andra nationella bevarandevärden. 6 Energimyndigheten 2008 15

Bild 2 Åmliden utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten 3.4 Närliggande vindkraftanläggningar För närvarande finns en vindkraftanläggning på Hornberget med fem vindkraftverk. Nordisk Vindkraft AB har fått tillstånd att anlägga upp till 23 vindkraftverk på berget Åmliden strax intill den aktuella vindkraftanläggningen. En ömsesidig överenskommelse har undertecknats med Nordisk Vindkraft om placering av vindkraftverken. Nordisk Vindkraft planerar också att bygga upp till 22 vindkraftverk på Nådagubbliden vid Ytterberg. Skellefteåkraft har fått tillstånd att anlägga 10 vindkraftverk på Jokkmokksliden och 8 vindkraftverk på Storliden. 3.5 Infrastruktur och nätanslutning Områdets befintliga infrastruktur gör att förutsättningarna är goda. En skogsbilväg leder upp på berget Åmlidens västra del. Vägen används vid skogsbruk och är därför anpassad till de tunga fordon som kommer att belasta vägen vid byggnation samt avveckling. Det finns också goda anslutningar till huvudvägar ner mot kusten. De befintliga vägarna kommer att utnyttjas i största möjliga mån, så endast kortare vägavsnitt till respektive verk behöver byggas. Det finns också goda förutsättningar att åstadkomma en bra anslutning till elnätet. Det första verket om 0,8 MW kommer att anslutas till det befintliga ledningsnätet på 10 kv. Skellefteå Krafts nätbolag bedömer att de tillkommande vindkraftverken kan 16

anslutas till ett nytt planerat ställverk för 130 kv via en markförlagd kabel för 24-33 kv (se bilaga 2). 3.6 Vindförhållanden Omgivningarna kring vindparken är för Norrlands inland ett typiskt granskogsområde. Åmlidens markområde är delvis beklätt med fjällskog och ca 10-12 meter höga granar. Åmliden har en diskusformad topp med stort utbredningsområde som ligger högt och fritt. Platsen är på grund av sin öppenhet och goda vindenergitillgång lämplig för vindkraftsetablering. Grundläggande vindmätning har utförts i befintlig telemast. Enligt utförda beräkningar är årsmedelvinden ca 7,3 meter per sekund på 103 meters höjd ovan markytan. För närvarande utförs vindmätningar med en Sodar (se bild 3 nedan). Utrustningen är placerad på toppen av berget ca 20 meter ifrån vindkraftverk 1 (se bild 4 kapitel 4.2). Bild 3 Sodar vindmätningsutrustning inom utbredningsområdet. För att undvika att verken vindskuggar varandra för mycket, kommer verken att placeras på lämpligt avstånd. Underlagets skrovlighet, den så kallade råheten, avgör hur mycket vinden bromsas av markytan. Vindhastigheten ökar med ökad höjd över marken och denna s.k. vindgradient har som störst betydelse upp till drygt ett hundra meter. Därför är det stora fördelar att komma tillräckligt högt upp med turbinerna. Fyra av de elva vindkraftverken kommer att vara placerade ca 500 meter över havet, medan det mindre verket byggs på ca 540 meter över havet. Resterande verk är placerade på 450-470 meter över havet. 17

4 Omfattning och utformning 4.1 Produktion Målsättningen för MalåVind AB är att i Åmliden etablera en vindkraftpark med en samlad installerad effekt i storleksordningen 31 MW. Uppställningen av vindkraftverken är gjord med hänsyn till största möjliga energiproduktion och med hänsyn till de synpunkter som framkommit under inventeringar och samråd. Optimering utifrån dagens teknik skulle innebära att högst 11 verk bedöms rymmas inom området. Vid full utbyggnad av Åmlidens vindkraftpark med 11 verk beräknas den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca 55 GWh. 4.2 Placeringar av vindkraftverk Preliminära placeringar av vindkraftverken framgår enligt karta nedan (bild 4). Målet är att vindkraftsanläggningen ska byggas med en avvägning mellan utnyttjande av vindenergi samtligt som så stor hänsyn som möjligt tas till andra viktiga intressen i området. Bild 4 Preliminära placeringar av vindkraftverken. 18

Följande faktorer har beaktats vid placeringen av de enskilda verken: största möjliga utnyttjande av vindenergi vindkraftverkens tekniska möjligheter begränsad påverkan av känsliga områden rådande regler med avseende på minimiavstånd 4.3 Investeringar Investeringar i verk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 360 miljoner kr för Åmliden vindpark. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken (turbin, rotorblad och fundament), medan ca 8-10 % bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar, kranplaner och elnät. 4.4 Vindkraftverken Ett vindkraftverk består normalt av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn(se bilaga 3). Rotorn består av tre blad fästa vid ett gjutet stålnav. Vinden får rotorn att rotera och vindens energi omvandlas sedan av en generator till elektrisk energi som via en transformator ansluts till överliggande elnät. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter rådande vindförhållanden. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametern blir större och tornen högre. För att kunna nyttja bästa teknik och pris så fastställs exakt fabrikat och typ av vindkraftverk i ett så sent skede som möjligt. Vindkraftverkens navhöjd (höjd från markplanet till centrum av rotorn) kommer att vara maximalt 108 meter och rotordiametern kommer att vara maximalt 101 meter. Totalhöjden, när något av rotorbladen pekar rakt upp, blir maximalt 149,9 m. Vindkraftverkens effekt bedöms uppgå till 2-3 MW. Vindkraftsparker i Norrland anläggs numera i skogsområden. I dessa områden ökar risken för turbulens som bromsar vinden. Därför måste vindkraftverk som anläggs i dessa områden byggas med högre navhöjd jämfört med vindkraftverk som byggs i områden fria från skog och andra vindstörande objekt. På höglänta bergskullar är turbulensen normalt mindre. Eftersom kostnaden för ett vindkraftverk generellt ökar i takt med ökad konstruktionshöjd är dock principen den att inte bygga högre än nödvändigt. Målet är att bygga så pass högt att en maximal vindtillgång erhålls, men inte för högt för att därigenom minimera påverkan i området och andra intressen t.ex. luftfartens. 19

Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47). Se vidare kapitel 8. Hälsa och säkerhet. Transformatorerna kommer antingen att placeras inne i vindkraftverken eller utanför i en därför avsedd transformatorkiosk. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer i förekommande fall ca 500 liter olja, dessutom finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att förhindra eller begränsa att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. 4.5 Fundament Varje vindkraftverk behöver ha ett stabilt fundament. Typ och storlek av fundament beror på markförhållandena på varje plats. Högre torn och större rotor samt hög grundvattennivå kräver generellt större fundament. Fundamenten kommer att byggas på plats. De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament. De förhållanden som råder på platsen bestämmer vilken förankring som är mest lämplig. Vid berg i dagen med hög kvalitet kan en avjämning gjutas direkt på berget. Tornet förankras direkt eller via en mellanfläns med dragstänger av stål i berggrunden(bergsförankrat fundament). Normalt används dock ett gravitationsfundament av armerad betong som placeras på föreskriven nivå under jordytan. Någon ytterligare förankring krävs inte. Ett gravitationsfundament består av en betydligt större mängd betong jämfört med ett bergförankrat fundament. De schaktmassor som uppkommer i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid återfyllnad samt vid byggnation av vägar och uppställningsplatser. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att fastställas i ett senare skede, bland annat på basis av resultaten av kommande geotekniska undersökningar och kostnadskalkyler. Vid byggsamrådet med aktuell kommun kommer typ av fundament för respektive vindkraftverk att presenteras. 20